Hinner starta motorisborren och göra ett 10-tal hål, så smäller det till i ländryggen. Det svartnar för ögonen när jag faller ner på knä. Så var den fiskedagen förstörd…
Ryggen är allt. Man blir så handikappad utan en fungerande rygg. Jag har råkat ut för det här förr och det brukar ge med sig efter 4-6 dagar. Som tur är kunde mina fiskekompisar fortsätta borra och fiska, medan jag fick stå där som en pinne och försöka hålla humöret uppe. Jag får skylla mig själv att jag slarvat med mag- och ryggträningen och varit alldeles för stillasittande framför datorn.
5-6 gäddor kom i alla fall upp denna tröga dag och den största var en 100-klubbare på magra sex kilo. Men den tog fiskeguiden Thomas Holmesjö lite ofint själv upp när vi var uppe i huset och käkade lunch. Men nån måste ju vakta ismetedonen under tiden.
Och vilken lunch sen! Värden Henrik Lundin bjöd på en gudomlig fisksoppa med röding, gös och havskräftor. Det är ta mig fan det godaste jag nånsin ätit i soppväg.
Henrik har ett kräftkokeri och tar emot jaktsällskap bland mycket annat. Hans gård ligger vackert beläget vid sjön vi fiskade på och vattnet är kristallklart och av så bra kvalitet att det går att dricka direkt ur borrhålet. Från ett stenparti ute på sjön sluttar det ner mot ett 20-tal meters djup i denna relativt lilla sjö. Även om fisket var trögt så var det en härlig känsla att bara stå på ett sånt fint vatten. Förra säsongen kom det till exempel upp en abborre på över två kilo i sjön, så det finns både stor gädda och abborre i vattnet. Hit måste vi åka fler gånger om inte annat för den goda soppan…
Soppan gjorde att jag för en stund kunde glömma min onda rygg och efter maten passade jag på att vila ryggen på golvet.
Det skulle visa sig vara ett felaktigt beslut i det här akuta läget. Efter att ha legat en stund höll jag på att inte komma upp. Trodde inte att jag skulle komma ut ur huset över huvud taget. Men tack och lov släppte det efter en stund och jag kunde stappla ner till sjön igen för att åtminstone vara åskådare och stelt heja på de andra.
Fjällorna Pernilla Lilja och Sussi Stridh hade det åtminstone bra på isen. Här sitter de och tjejsnackar när vi killar irrar omkring på isen…
Nu för tiden när min egen fjälla Sussi kommit in i det moderna ismetet, så märks det när hon är ute. Kolla bara in pulkan och vipporna. Det är kärlek till fisket minsann…
Summa summarum var det trots allt en kanondag på sjön. Lärt känna nya goa fiskevänner, ätit en gudomlig lunch, lite gädda på kroken, fått frisk luft i lungorna och mått allmänt bra, även om jag är en (ynk)rygg…
Felix Rimfrost
Svenska Gäddklubben
felix.rimfrost@svenskagaddklubben.se
