Vårda din fluglina – Tips på billig linförvaring 2.0

Det händer emellanåt att originalkartong samt linspole av olika anledningar ”får fötter” eller att man helt enkelt inte vill linda upp linan på orginalspolen för att man tycker att det då blir för små loper med linminne som följd. Jag tipsar här om både hur du kan tvätta din fluglina och hur du enkelt, billigt och snabbt kan tillverka din egen linspole för fluglinor. Självklart kan denna anordning användas till vilken lina som helst.

Nu när vintern kommit är det dags att låta grejerna vila tills nästa säsong drar i gång.

Vårda din Fluglina

Börja med att tvätta linan. Använd två hinkar, häll i ljummet vatten i båda och häll i en skvätt diskmedel i den ena hinken. Lägg fluglinan i det ljumna vattnet med diskmedel i, låt ligga typ i 5 min. Är linan jättesmutsig låt den ligga upp till en halvtimme. Se till att inte röra om för mycket det är då lätt att linan trasslar till sig. Ta sedan en ren handduk/putsduk och dra linan genom handduken/putsduken samtidigt som du pressar duken om fluglinan. Låt fluglinan landa i den andra hinken med ljummet vatten. Dra på nytt linan genom en ren putsduk, nu borde alla rester av diskmedel vara borta. Tycker du att linan inte blivit ren upprepa ”tvättningsmomentet” ytterligare en gång eller tills linan är ren. Det finns specialprodukter att köpa för dessa moment om man inte vill använda en handduk. Det går bra att klippa/riva sönder ett lakan som gjort sitt. Det sista steget är att behandla din lina med exempelvis Tiemco från Fly dressing, denna behandling både rengör och ger linan en glatt yta.

Det finns en uppsjö av filmklipp på Youtube som visar hur man kan tvätta och ta hand om sin fluglina.

Tillverka linspole

Börja med att ta fram två papperstallrikar och ett limstift.

20181115_151156

Applicera rikligt med lim på ena tallrikens baksida, var noggrann med att inte missa något ställe. 

20181115_151232

Vänd tallrikarnas baksidor mot varandra. Sätt någon tyngd som håller ett konstant tryck mot tallrikshalvorna. Vänta tills limmet torkat.

20181115_151510

Om du inte har kvar originalkartongen till linan kan du med fördel skriva på en tallriken så du inte glömmer vilken lina du spolat upp på spolen.

20181115_151925
20181115_151940

Ja ha, då var det klart. Nu kan linan ligga och gosa till sig till nästa gång det är dags för en tur med flugspöet utan att det blir linminne. Självklart kan tvättning av linan göras ofta under säsongen, det märks när linan är smutsig, den trasslar sig lättare eller så glider den inte lika lätt genom spöringarna. Att tvätta och smörja in fluglinan gör att den håller mycket längre.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Smålandsfiskarna – Put and takefiske med grov regnbåge i sikte

En av våra följare på Youtube kanalen Every Fish Counts såg att vi gjort ett reportagefiske i Brännvinsdammarna för ett litet tag sedan. I kommentarsfältet frågade han om vi kunde åka till Smålandsfiskarna straxt utanför Vetlanda och göra ett fiskereportage. Självklart försöker vi lösa det, sagt och gjort. Tack vare vår följare Hannes tog vi kontakt med Smålandsfiskarna och resten är som man säger historia. Snart kommer det ut en film på Youtube Kanalen Every Fish Counts om fiskedagen hos Smålandsfiskana.

När jag och Andreas anländer till Smålandsfiskarna möts vi av ägaren Jouni som nyligen tagit över driften och arrendet. Här finns fyra stycken dammar i varierande storlek, en av dammarna är riktigt djup. Vi ser vakande fisk med en gång och spänningen stiger. Kan det möjligen gå att få någon fisk på torrfluga, det hade ju inte varit dumt. Vi är inte ensamma att fiska denna dag, här finns både spinnfiskare och fler som flugfiskar. Det är även tillåtet att meta vilket tilltalar barnfamiljer, det är ju ett ypperligt sätt att introducera barnen till att börja fiska.

Jag laddar mitt ena spö med flytlina och en Klink Hammer. Mitt andra spö har en flyt/sjuknk3lina med en Boobyfluga i tafsänden. Vi börjar fiska oss runt en av dammarna. Det är fint här, lugnt och skönt, helt vindstilla, perfekt för den som vill flugfiska.

Det fortsätter att vaka lite var stans i dammarna, fisken är så där retfullt i mitten, precis så man inte når vakstället. Jag sätter på en fluga som jag haft stor framgång med senaste regnbågsfiskena, en svart räka. Efter några kast drar det till i linan och en fin regnbåge sprattlar frenetiskt för att komma loss.

En fisk med en hel och fin stjärtfena, precis som jag vill ha det. Det är alltid skönt att få en fisk, man fiskar lite mer avslappnat efter att den landat i håven. Andraes skyndar till och fisken dokumenteras med några foton. Det pratas om hur den högg, hur drillningen var, på vilket djup den högg. Det är som att lägga ett pussel, ett fiskepussel där man försöker knäcka koden för dagen. Vad hugger dom på, en teori är ju att om det hugger en så finns det fler som vill hugga på samma fluga.

Fisken återutsätts, det gäller att vara rädd om fisken! Skall det bli en matfisk ja då ska den avlivas fort efter att den lyfts från vattnet.

Vi tar en paus i fisket och passar på att käka. Självklart pratas det fiske men också får vi till oss historien om hur Smålandsfiskana blev ett put and takevatten. Smålandsfiskarna är anslutna till IFiske, där finns all nödvändig information om detta fiskevatten. På IFiske kan man söka på Smålandsfiskarna, då kan man bland annat läsa:

Välkomna till Smålandsfiskarnas Fiskecamp i Slageryd, belägen ca 2,5 mil söder om Vetlanda. Den småländska skogen omsluter campen/stugbyn och ger den en nästintill trolsk stämning. Fiskecampen har fyra stycken dammar med regnbåge. Vi har 9 röda timrade stugor för uthyrning, alla med sin egna karaktär. En del av dem är lite enklare utrustade och andra av dem har högre standard. I vissa stugor finns det kök för självhushåll för den som önskar. Njut tillsammans med vänner i vår vedeldade bastu. På området finns grillplatser.

Smålandsfiskarna bedriver en fiskecamp med fiske, boende och events. Campen ligger mitt i Småland, 25 km från Vetlanda. Här finns fyra dammar med regnbåge och karp. Timrade stugor finns för uthyrning. Kundnummer: 3132, Område: 3155.

Kontaktpersoner

Jouni Tikkanen
070 – 207 18 40

Vi fiskar vidare och som det ofta är inom fisket så hugger det lika plötsligt som oväntat. Hugget föregås av att jag kastar min fluga längs med en gräskant, efter kastet gör jag en kort förflyttning, detta gör att flugan dels hinner sjunka en bit och fluglinan hamnar i en båge. Kort efter när jag börjar ta hem fluglinan ökar flugan i hastighet. Detta triggar nog regnbågen för plötsligt ser det ut som att en ubåt stiger från djupet och ubåtstornet trycker vatten. En kraftig plog kommer snabbt i fatt min fluga och hugget blir våldsamt. Det tar bokstavligen tvärstopp när fisken slurpar i sig min Squirmy Wormy. Mothugget gör jag instinktivt, när fisken känner att den är krokad blir den ursinnig, den rusar hit och dit och i bland gräs i hopp om att komma loss.

Efter en intensiv kamp håvar Andreas fisken och jag andas ut, shit vad stark den var. En grov regnbåge ligger nu tryggt i håven.

Efter några snabba foton tackar jag för god kamp och fisken får simma tillbaka till tryggheten i dammen.

Det vilar ett behagligt lugn över dammarna, det är en synnerligen avstressande miljö här. Att fiske är som meditation, ja det har jag tyckt länge. Jag brukar använda mig av uttrycket fly fishing mindfulness vilket passar alldeles utmärkt här hos Smålandsfiskarna. Så här års är dagarna korta och det skymmer snabbt och det är dags för oss att börja packa ihop våra saker.

Tack Jouni och Smålandsfiskarna för denna härliga fiskedag!

Vi har ett par timmars resa hem, det är ju farsdag och det får vi ju inte missa. Nöjda beger vi oss hemåt och minnesbilden av min stora regnbåge är det jag somnar till när jag lägger huvudet på kudden.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Brännvinsdammarna – Put and takefiske i ginklart vatten

Åter igen är jag och Andreas på väg till ett reportagefiske. Denna gång har vi fått möjlighet att komma till Brännvinsdammarna straxt utanför Vinslöv i Skåne. Det som gör det så speciellt är att man nyligen satt röding i dammarna. Rödingfiske är vi inte bortskämda med på dessa sydliga breddgrader. Ja, jag vet att man satt röding i ett fåtal put and takevatten i södra Sverige tidigare men det är ändå något visst med att veta att denna fjällfisk har (med människan) letat sig ända ner till Vinslöv, kanske det sydligaste beståndet av röding i Sverige? Viktigt att poängtera är att denna röding är odlad. När vi anländer till Brännvinsdammarna möts vi av Victor som bor och arbetar på gården, han äger gården tillsammans med sin far Peter.

Det är ett riktigt häftigt ställe, dammarna får sitt vatten ur källdrag, det gör att det året runt kommer 8 gradigt vatten som förser dammarna med kallt, syrerikt vatten. Dammarnas namn kommer av att det på 1600 talet tillverkades brännvin här, det kristallklara kalla källvattnet var perfekt som grund till brännvinstillverkningen, numera är det istället ypperligt till put and takevatten med Öring, Regnbåge och Röding. Vattnet är ”ginklart”, det gör det hela ytterst coolt måste jag säga. Det finns stor möjlighet att kunna sightfiska på öring, regnbåge och nu också röding, det är så häftigt. Det finns en spöbergränsning på 10 st vad gäller antal fiskare per dag.

Vi börjar dagen i den övre mindre dammen, redan efter 2 kast ser jag hur Andreas lyfter sitt flugspö och skummet yr i tafsänden. Jag får med det hela när jag filmar med min Gopro. Det visar sig vara en regnbåge som inte kunde hålla sig utan glupskt sög i sig Andreas Wiggle worm. Den är otroligt stridbar, urstark och bågen vill inte ge sig i första taget, efter en stund låter den sig håvas. Den är riktigt bred, kanonfin.

Straxt efter är det min tur att drilla fisk, i ögonvrån ser jag hur en fisk vakar. Snabbt vinklar jag ett rollkast och min ”Loffefluga” landar mitt i vakringen. Jag börjar ta hem fluglinan och efter bara några drag kommer hugget, jag gör mothugg och fisken känns vansinnigt stark, den hoppar och far i flera omgångar, den är helt galen, rusar hit och dit. Även denna båge låter sig håvas efter en stund.

Loffeflugan

Vi gör en förflyttning ner till den större dammen. Det har blåst kraftigt de senaste dygnen vilket har gjort att det har fallit MASSOR med boklöv, dessa boklöv täcker två tredjedelar av dammen vilket gör det svårfiskat. Däremot ser vi att fisken gillar detta lövtak. Det ger ett bra skydd och fiskar vakar frekvent i kanterna där löven flyter.

Andreas går över bron, det ser giftigt ut längs med kanten, ur källdraget kommer det som en lite bäck under bron. Det drar så där härligt i vattnet, det borde vara en bra ståndplats där. Och mycket riktigt, en kanonfin båge kunde inte motstå Andreas nymf. Även denna fisk är otroligt fin, det syns att den gått i dammen under en längre tid, hel och fin i fenorna.

Peter, en av delägarna kommer förbi, vi får oss en guidad tur runt området, bland annat kollar vi in Vinneå som rinner bara ett stenkast från dammarna. Ån ingår i fisklekoret. Där finns en sträcka på ca 1,5 km som hyser bäcköring, där finns även en stuga att hyra. När vi går omkring i området känner jag ett påtagligt lugn, man blir harmonisk av att vara här. Naturen är fantastisk, nästan lite trolskt. Passande nog heter företaget som driver Brännvinsdammarna Harmoni AB.

Brännvinsdammarna har nyligen anslutit sig till IFiske, det innebär att man kan köpa fiskekort online hit. Även fångstrapportering kan ske via IFiske.

På IFiske kan man läsa om Brännvinsdammarna. ”Dammarna har ett kristallklart och kallt vatten från ett åttatal tjälsprång. Tjälsprångsvattnet håller 8 gr året om. Vi planterar regelbundet ut både regnbåge, öring och röding i dammarna – även en del större troféfiskar! Våra dammar har sin grund i en naturlig bäck som under mitten 1600-talet grävdes ut till ett vattenmagasin för brännvinstillverkning, men är nu ett trevligt fiskevatten.

För er som kommer långväga ifrån, eller vill upp och fiska tidigt när dimman fortfarande ligger över det spegelblanka vattnet, finns idag två olika alternativ på boende. Alternativ ett är del av boningshus 50 m från dammarna med fem platser och alternativ två är jakt och fiskehuset 75m från den nya dammen med fyra platser. Vidare information om boendet kan fås dels genom Novasol med objekt nr, S 11579 o S 11548 alternativt genom att ringa direkt 0705-121709 för bokning.

På gårdsplanen finns parkering och vid dammen har vi gjort i ordning så att fisk kan vägas, rensas och grillas.” 

Här finns flera grillplatser alldeles intill Brännvinsdammarna, anläggningen är inbäddat i kuperad ´terräng där bokskogen i sin vackra höstskrud är oemotståndlig. Grillen tänds och vi får chans att provsmaka korvar som man har smaksatt med eget recept, bland dom godaste korvar jag har smakat!

Fisken vakar allt mer frekvent i ena änden av den större dammen, svårt att se vad dom tar. Kanske fjädermygg? nja, tror inte jag har en sådan fluga med mig, jag provar med en svart Klink Hammer i strl 14. Det är superspännande att se fisken som mycket aktivt vakar runt om där min fluga ligger. Plötsligt hugger det en fisk, jag gör instinktivt ett mothugg men NEJ! Ingen fisk fastnar, en snabb koll på flugan, några luftkast för att torka den lite och sedan lägger jag ut kastet igen. Peter (ägaren) kommer till oss, då hugger det en fisk på nytt, mothugg, nu sitter den perfekt. Shit vad den är stark, det är en regnbåge. Den gör flera luftsprång, fisken vill absolut inte komma in till håven som Andreas väntar med.

Torrflugefångad regnbåge på svart Klink Hammer strl 14.

Alltså det är något speciellt med regnbåge som har hel och fin stjärtfena, jag har liksom snöat in på det. Här i Brännvinsdammarna har fisken gått i ca ett och ett halvt år nu, det märks. Fisken har tydliga tecken på tillväxtzoner på ”motorn”. Det är en fröjd för en som gillar put and take fiske. Eftersom fisken gått i dammarna så pass länge är det inte bara att dänga ut en färgglad streamers och tro att man ska få napp. Nej, detta fisket kräver list och att man är lite innovativ. Precis som när man fiskar efter vild fisk i fjällen. Det är dessutom tre arter som simmar i dammarna, vårt mål är att försöka fånga en ”trippel” regnbåge, öring och självklart röding. Det vore pricken över i-et att få en röding, sist jag fick röding var på Island för några år sedan.

Vi byter damm till den mindre övre dammen. Andreas byter fluga, det blir ett haröra. Plötsligt hör jag Andras, jag hade hugg, det var en röding, jag såg den tydligt. Den jagade nymfen. Nytt kast, då hugger rödingen, med ett nervöst leende drillar Andreas sin röding. Jag vet inte hur många gånger han hinner säga, bara den inte släpper innan den håvas och han kan pusta ut. Den är så fin, alldeles knallröd över buken i sin lekdräkt. Precis så fin som bara den finaste rödingen kan bli. Andreas kan checka av röding på sin bucketlist. Jag glädjes enormt mycket med min fiskekompis över denna vackra fisk. Herregud, rödingfiske i Vinslöv, jo ja tackar ja!

Efter releasen går det inte att ta miste på Andreas glädje!!

Vi filmar så mycket vi kan och hinner, det resulterar i en film till vår Youtube kanal Every Fish Counts, här nedan kan ni se filmen om vår fiskedag i Brännvinsdammarna. Gillar ni filmen, prenumerera gärna och ge en tummen upp och om ni vill, skriv en kommentar.

Vi gör en förflyttning till den större dammen igen. Inte många kast senare tar vi vars en regnbåge till. Det är nervkittlande att veta att det simmar gigantiska öringar här, riktiga troféfiskar, öringar på +5 kilo. Fångar man en röding så är det obligatorisk att återutsätta den. Vi stannar tills det börjar skymma, i skymningen jagar fiskarna våra svarta streamers så det blir riktiga plogar.

Det är sådana fenor man nästan blir tårögd av att se.

Det skymmer på snabbt framåt kvällen, mycket nöjda lämnar vi Vinslöv och Brännvinsdammarna, vilket härligt ställe! Hit kommer vi gärna snart igen.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Bergkvara Gäddfestival 2021

30/10 var det dags för Bergkvara Gäddfestival för 6 året, det är alltid speciellt kvällen innan en tävling. Jag känner att adrenalinet ger mig en ett fokus där jag går igenom olika scenarion i huvudet. Hur är vädret, är all utrustning nerpackad, inget glömt. Jag vaknar innan klockan ska ringa, den är ställd på 05.40. Direkt när jag vaknar går jag igenom som en checklista vad som skall packas ned. Det är ju inte bara fiskeprylar som ska med. Jag är tillsammans med min Teamkamrat Andreas Olsson även tävlingsansvarig för vår Gäddfestival som Torsåsbygdens Sportfiskeklubb arrangerar. Det gäller att inte glömma något. Jag hämtar Andreas och det ligger något speciellt i luften, förra året kom vi på andra plats i lagtävlingen och i dag gäller det! Morgonljuset är helt magiskt när vi kör ut mot vår första fiskeplats för dagen. Det ligger förväntan i luften.

Havet ligger som en spegel och tyvärr är det högvatten, mycket högvatten dessutom. Men någonstans finns dom så är det bara. Allteftersom dagen gryr förändras ljuset. Inte dumt för den fotointresserade!

Klockan slår 08.00 och tävlingen är igång. Självklart börjar vi med våra flugspön, gäddflugfiske är något vi båda brinner för. Men det är trögt, jätte trögt. Vattnet är ”ginklart” och inte en virvel, inga följare ens. Jag vet av erfarenhet att högvatten kan vara en riktig utmaning i dessa vatten.

Team Fisheco Småland, ett teamnamn som förpliktigar. Vi bloggar ju båda via FishEcos digitala plattform och jag är oändligt tacksam för att jag har fått den möjligheten. Bloggen Gälgreppet slår rekord även detta år i antalet visningar, det ökar stadigt för varje år som går vilket är fantastiskt kul.

Det som händer när det är högvatten är att sälarna vågar sig in på de ställena som normalt sett är grunda. Så är det idag, tusan också, vi viker runt en udde och precis i inloppet till en vik ligger det en retfull säl och kikar. Det brukar inte vara ett bra tecken, och nej, ingenting här heller. Vi pratar om hur vi ska göra. Det blir en förflyttning, inte långt men ändå. Ett försök till att komma undan sälarna åtminstone.

Det har hunnit bli förmiddag med råge och vi har ingen fisk att rapportera ännu. Vi anländer till en vik som normalt sett är jättegrund, kanske kan detta vara nåt. Vi har nu övergett våra flugspön till förmån för spinnspöna istället. Vi fiskar med olika beten för att försöka se vad som kan funka. Andreas fiskar med en Pigshad jr i färgen Spotted Bullhead, ett bete som är erkänt bra och som har massor med gäddor på sitt samvete. Jag går ner i storlek och fiskar med en liten Salmo slider i abborrefärg. Plötsligt händer det, från ingen stans kommer plogen och jag skriker HÅVEN TA HÅVEN!! Det hela är över på nolltid och gäddan som inte är någon gigant precis ligger tryggt i håven tack vare Andreas snabba håvning. Tänk att det fanns en gädda här i alla fall. Den är lite mer än godkänd, minimimåttet är 70 cm för att räknas in i Big Five.

Skönt, första fisken är bärgad. Jag byter till flugspöet igen. Fylld av självförtroende kastar jag och kastar. I en intilliggande vik ser jag en grov gädda komma efter min fluga men den är så där avvaktande. Jag ökar tempot i hemtagningen av linan, gäddan ökar farten den med. Jag märker tydligt att den blir mer intresserad. Jag gör ett stopp, gäddan simmar nästan på min fluga, då gör jag två snabba drag och hugget blir våldsamt, explosivt! Instinktivt gör jag mothugg, flugan sitter perfekt i mungipan. Eftersom det är hullingfritt som gäller är det extra viktigt att det inte blir slaklina. Nu är det inget problem för fisken rusar ursinnigt från mig, den är vansinnigt stark. Jag känner att jag måste släppa efter, när det är dags att håva den får den på nytt krafter och rusar under båten, NEJ, NEJ NEJ. Jag lyckas få den till att följa med upp igen och nu håvas även denna gädda. Jag pustar ut, vilken dramatik!

En fin flugfångad gädda som mäter hela 85 cm, en dag som denna kan det bli svårslaget i flugfiskeklassen. Det är en fin fisk till vår Big Five. Bara en kort stund senare har Andreas Fisk på men den släpper, tusan också!! Den var ju fin. Vi fiskar vidare och kommer till ett nytt ställe, i första kastet hugger det en gädda på ett Baby Buster i färgen Hot Pike, ett av mina absoluta favoritbeten när det kommer till spinnfisket, 70 cm prick. Andreas hann inte börja kasta, efter håvning är det hans tur att ropa FIIIISK, spöet sprattlar frenetiskt, när fisket kommer in till båten tror vi inte våra ögon. En gigantiskt stor Abborre, ja det är den största Abborre jag någonsin har sett. Vi ankrar upp och tar det lugnt, det är ju förvisso en gäddtävling men detta måste ju bara förevigas med några härliga foton och filmer. Jag vet inte vem som njuter mest av Abborren Andreas eller jag, jo det är nog Andreas, men det skänker mig stor glädje att få dela denna upplevelsen med honom. Att ta foton, att hjälpas åt i och omkring fisket.

Vi häpnar över denna magnifika bonusfisk, den är så fin! Vi väger den i en plastpåse som är lätt fuktad. Vågen stannar på 1500 gram, En riktig drömfisk!!

Det som sedan händer ät ytterst frustrerande, just för att det är tävling. Vi har kontakt med många gäddor, grova gäddor, mindre gäddor, mellanstora gäddor men hur vi än gör så fastnar dom inte, inte så pass så dom följer med ända in till håven i alla fall. Vi rundar en mindre ö och Andreas har nu satt på en rejäl gäddfluga, i röd/vit färg. Flugan landar och bara ett par drag senare ett våldsamt hugg, det är en enorm gädda, det är som om jag gjort en virvel med ena åran. Och sedan släpper den, NEJ NEJ NEJ!!!!!!! Frustrationen finner inga gränser. Det blir precis tyst i båten. Svårt att uppskatta hur stor den var men säkert över metern. Vi lyckas till slut pillra upp en godkänd gädda till som är några cm över 70 cm. Det är dags att avrunda och åka till prisutdelningen.

Först och främst vill jag tacka Andreas för en supertrevlig fiskedag med massor av skratt, vi har så kul ihop. Vi har fiskat mycket ihop detta år, det har resulterat i flera fiskefilmer på vår Youtubekanal Every Fish Counts, det har också blivit flera reportagefisken, så kul!! Tack också JanO på FishEco!

Andreas och jag vill sedan tacka de sponsorer som sponsrat med produkter till prisbordet.

XXL Kalmar, ABU Garcia, Blomlövs Rökeri, Karlskrona båt och fiske och Fiskeshoppen i Mörrum. Stort Tack!!

Grattis till Team SRH501 som vann lagtävlingen BIG Five med 411 cm.

Grattis till Sead som fångade tävlingens längsta gädda på 96 cm.

Tack alla deltagare för en väl genomförd tävling, Team FishEco slutar på en hedrande andraplats i lagtävlingen.

Jag måste också säga STORT GRATTIS till min grabb Filip och hans team, Team Jonsson som vann Balticgäddan samma dag med 440 cm, bra gjort!!

Filip med en fin Balticgädda

Jag är oerhört stolt över att vinna flugfiskeklassen med min gädda på 85 cm.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Bondemölla sportfiske

Det har precis hunnit bli Oktober 2021. När vi anländer till Bondemölla sportfiskeanläggning utanför Höör är det oväntat fint väder. Som vanligt när Andreas och jag ska iväg och fiska visar väderapparna regn, regn och åter regn, men av någon outgrundlig anledning spricker det upp och blir växlande molnighet med inslag av sol. För mig är det första mötet med Bondemölla.

Anläggningen är tillfixad av Tommy som äger Camp MayFly. Bondemölla har sedan något år fått en längre strömsträcka mellan de dammarna som ger Campen det där lilla extra. Det är oändligt med ståndplatser. Jag har på nytt bunkrat upp med geting imitationer i hopp om att fisken ska glupskt sluka dom.

Vi börjar fisket men inte ett nyp i våra flugor, jag byter fluga ofta, så som det blir när det inte hugger. Jag fiskar mig nedströms i den lilla strömmen som med en liten fors mynnar ut i en av dammarna. Plötsligt får jag se Andreas stå med spöböj, jag skyndar dit.

En stark fisk som inte vill ge sig i första taget, när den kommer närmare håven ser vi att den är otroligt fin i fenorna, magiskt! Härligt att drilla fiskar som har hel motor!

Till slut får den syna håven, Andreas kan andas ut. Men vilken fisk så fin!!

Vi passar på att njuta ordentligt av Andreas fina fisk, glädjen går inte att ta fel på.

Vi kollar in byggnaderna, här finns allt man behöver, fina lokaler för övernattning, att sitta och käka tillsammans om man är ett fiskegäng här. Rensbord, grillplats, ja här kan man verkligen trivas. Inte konstigt att Bondemölla är så populärt regnbågsvatten. Vi passar på att käka, det blir sedvanlig potatissallad och köttbullar. Hmm, nu längtar man tillbaka till Ulvereds Hjorthägn och den hamburgaren av hjortkött som vi åt i den mysiga restaurangen med panoramafönster ut mot hjortarna och regnbågsvattnen.

Andreas regnbåge föll för en nybunden kreation, en Squiggle worm, en liten förförisk maskimitation.

Ibland blir man inte klok på regnbågarna, man tycker att alla förhållanden är perfekta men så vill dom inte hugga. Då gäller det att tänka utanför boxen, vara kreativ. Försöka tänka som en fisk. I skrivandets stund lyssnar jag på Podden Fiskekompisen där jag just fått på ett avsnitt som heter just ”att tänka som en fisk”. Intressant att höra en mer vetenskaplig syn på detta än att någon bara tycker sig veta hur eller varför fisken beter sig på ett visst sätt.

När vi ätit går vi allra längst upp där vattensystemet börjar, Tommy har precis varit här och rensat inloppet från en massa löv. Detta gör att det blir betydligt mer vattenflöde in i Campen.

Jag provar med en foamgeting igen, kanske kan jag locka en båge till ytan, när jag minst anar det hugger det en regnbåge men mothugget är någon hundradel försent eller förtidigt. Utmed den igen, momentant hugger det på nytt men icke! Jag lyckas inte kroka fisken. Strategibyte och platsbyte! På med ”Loffeflugan” En svart liten nymf med black/nickel tungstensskalle och en bronzstjärt, jag kastade ut, lät sjunka. Med små oregelbundna korta drag tar jag hem nymfen och plötsligt kommer hugget, stenhårt, ingen tvekan! Det är en stridig fisk! Denna fisk låter sig inte bara dras in mot håven inte, den rusar gång på gång och jag tänket bara flugan sitter bra!

En underbart fin regnbåge som nog gått ett tag i dammen, ”gamla” fiskar får dom där mörka prickarna ända ut på stjärtfenan. Anderas kommer och dokumenterar.

Ännu en gång visar det sig hur viktigt det är att bemästra olika metoder inom flugfisket. Att inte låsa fast sig, tänka utanför boxen, läsa vattnet och att inte minst när fisket är lite trögt att försöka tänka som en fisk. Eftermiddagen börjar lida mot sitt slut och vi har en bra bit att köra innan vi är hemma. Bondemölla, ett riktigt trevligt regnbågsvatten, inte konstigt att så många är här och fiskar. Inom kort finns det en film på Youtubekanalen Every Fish Counts om vår fiskedag i Bondemölla.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Klubbfiskedag vid Hultsby Sportfiskeanläggning

Torsåsbygdens Sportfiskeklubb har återigen haft en klubbfiskedag. Ännu en gång var vi vid Hultsby sportfiskeanläggning straxt norr om Kalmar. Inte dom största bågarna kanske men ack så fina. Anläggningen i Hultsby består av fyra stycken dammar som är sammankopplade i ett och samma vattensystem. De pumpas runt vatten, på så sätt skapas in och utlopp. Ett trevligt litet vatten som är ett perfekt ställe för att introducera fisket för barnen eller om man är nybörjare inom spinn eller flugfisket.

Vi träffas vid 9 tiden, med i gänget är en jobbarkompis till Andreas som är helt ny inom flugfisket. Han får nödvändig introduktion och lite kasttips innan det praktiska fisket startar.

Själv har jag färskt i minnet förra årets totala succé, när jag hade ett formidabelt torrflugefiske med getingimitationer.

Men detta året har jag bara en firre som är uppe och nyper i min geting. Nä, det är faktiskt till att börja med rätt så trögfiskat. Det är svårt att få bågarna till att vilja hugga. Kanske går dom djupare, längs med botten? Det blir flugbyte till min peacocknymf med fluo orange skalle, hugget kommer efter bara några kast.

Vi fiskar vidare, barnen metar med räka och med i gänget har vi fler som gillar att meta. Några spinnfiskar, det visar sig att små spinnare är nästintill oemotståndliga för bågarna. De som vill får prova på flugfiske. Vi grillar och pratar, det är så vi vill ha det. Att medlemmarna kan umgås kring fisket. Intill ett vassbälte har Andreas kontakt med flera fiskar, jag drar mig åt det hållet. Det är svårt att se vad dom tar, flera fiskar är uppe i ytan och visar sig. Jag provar med en superpuppa, och i första kastet hugger det en finfin båge. Hel och fin i fenorna, då är det kul. Då behöver dom inte vara stora.

Plötsligt hör jag glada tillrop från vår ”nya” fiskebroder som provar flugfiske för första gången, självklart måste detta förevigas. Andreas hjälper till med håvning.

Första flugfångade fisken! Grattis!

Den föll för Andreas nya kreation, en Wiggleworm, en riktig fiskfångarfluga! Nu lossnar det ordentligt. Jag får flera fiskar på kort tid, det verkar plötsligt som att dom hugger på lite av varje. Andreas dotter Siri kommer förbi och hjälper till att ta några foton.

Foto: Siri
Foto: Siri
Foto: Siri

Lika snabbt slutar dom att hugga, konstigt, ja vad gör man då? Jo, då åker Loffeflugan fram, en liten svart nymf i strl 12 eller 14, förtyngd med en guldskalle eller nickel/black tungsten för att den ska sjunka lite fortare, jag förlänger tafsen för att nymfen ska fiska på ett annat djup. Små detaljer som kan vara nyckeln till framgång. Jodå, min svarta nymf visar sig vara framgångsreceptet.

Foto: Andreas Olsson

Plötsligt tilltar regnet och vi är nöjda för dagen. Så trevligt, nästan alla har fått fisk. Tack säger jag till alla medlemmar som gjorde denna dag så bra!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Premiärfiske – Ulvereds Hjorthägn

Det är i början av September och vi har fått möjlighet att vara med på premiärfiske vid en nyanlagd fiskecamp, belägen inuti Ulvereds Hjorthägn. Ja, i ärlighetens namn hade man premiärfisket på lördagen men av olika anledningar kunde vi inte komma då utan vi anländer på söndagsmorgonen, så vi är med på premiärhelgen i alla fall. Väl framme möter Tommy upp som äger Camp MayFly och driver anläggningen vi ska fiska på. Restaurangen, några byggnader och ett par dammar som det tidigare bara varit kräftor i fanns där redan tidigare. Sedan några dagar simmar där nu stora härliga regnbågar. Vi, det är Andreas och jag är allt lite uppspelta, det är ju inte varje dag vi har möjlighet att premiärfiska vid en nyöppnad fiskecamp.

För bara någon vecka sedan hade vi ett utmärkt sensommarfiske med getingimitationer i Norrefors, en annan av Camp MayFlys anläggningar. Så med geting på tafsspätsen kan inget gå fel!

Innan vi påbörjar fisket visar Tommy oss anläggningen, han berättar om att det finns planer om att gräva ut så det blir strömsatta poler med hjälp av pumpar. Man kan föreställa sig hur det kommer att se ut när Tommy förklarar, det kommer att bli kanonbra, en riktigt häftig upplevelse.

Vi filmar en hel del, det ska bli en film om premiärfisket och anläggningen, i skrivandes stund ligger den redan uppe på vår Youtubekanal Every Fish Counts. Vill du redan nu kika på hur vi hade det denna dag, kolla klippet nedan.

Det är vackert här, dammarna ligger inne i hjorthägnet. Man får lite Jurassic Park feeling när man vet att det när som helst kan komma både Kron och Dovhjort intill där vi står och fiskar. Vi ser massor med hjortspår i leran runt dammarna.

Nä, mina getingar verkar inte falla bågarna i smaken, fisk finns det här, det syns tydligt genom de vak som dom avslöjar sig med. Vi fiskar oss runt sjön och plötsligt hugger det stenhårt alldeles intill ett stenparti. En urstark regnbåge kunde inte motstå min olivgröna streamer med brun vinge, efter en stund ger den upp och låter sig håvas. Andreas har anlänt med filmkameran och är nu redo att föreviga denna fina regnbåge med några foton. Det är ju det som är det fina, vi hjälps åt att fota, håva, filma. Ingen prestige här inte, vi verkligen glädjes åt varandras fångster.


Vi ser att fler än vi har fiskar på, spön står i härlig båge för andra som är här idag. Fasen, vi har några på som släpper och snart är det dags för käk. Vi får på nytt en guidad tur av Tommy, denna gång i restaurangen och byggnaderna intill. Det finns gott om ställplatser för husvagnar och husbilar, fler är under anläggning. Det ska också bli en ”knattesjö” där barnen kan fiska. Det finns stugor för boende och det planeras fler. En mysigt inredd bar ”rävgrytet” ligger alldeles bredvid restaurangbyggnaden. Inne i restaurangbyggnaden finns en gårdsbutik där man kan köpa viltkött från hägnet. Restaurangen är stor och rymlig, luftig med panoramafönster ut mot dammarna. Det finns en foderplats precis intill panoramafönsterna och lägligt utfodras hjortarna vid lunchtid. Den magnifika Kronhjorten kommer och äter, riktigt häftigt att sitta och käka med hjortarna bara några meter från matgästerna.

Vi äter hjortburgare med klyftpotatis, såå gott! Perfekt tillagade, jag som kör inmundigar en lättöl till denna superba måltid.

Till efterrätt blir det chokladkaka med färska bär och vaniljglass, jo ja tackar jag!! Restaurangen är inredd i vilthägnets tema, det är många uppstoppade djur, på borden ligger dekorativt hjorthorn. Det är utan tvekan en upplevelse att äta här, en upplevelse med stort U. Så gott och välsmakande! Mätta och belåtna tar vi oss an eftermiddagens fiske.

Vi står mittemot varandra, plötsligt får jag se Andreas sträcka upp sin lina och jag ser direkt att han fått på en bättre fisk, när den går upp i ytan och vältrar sig blänker det till som silver. Nu är det min tur att springa, väl framme fotar jag och filmar fighten, det är en riktigt fin regnbåge. Jag hjälper till med håvningen och med dokumentation i form av foton. Hel och fin i fenorna, så härligt, då bjuder dom upp till en ordentlig kamp.

Lite längre bort får jag plötsligt hugg igen, denna gång på en röd Squirmy, denna fluga som är så älskad och ja inte hatad kanske men omdiskuterad i alla fall. Synnerligen effektiv och så många bågar den har på sitt samvete. Åter igen en kanonfin regnbåge, efter foton återutsätts även denna. Vi har några fiskar till på men det är inte fler som vill syna håvgarnet. Förvisso var det minusgrader natten till idag och sedan vindstilla och stekande sol. Kanske inte dom bästa regnbågsförhållandena, men vi är inte fisklösa!

Nöjda med dagen avrundar vi och tackar Tommy för dagens fiske. Här är mycket på gång, en anläggning med stor potential. Ulvereds Hjorthägn en verklig helhetsupplevelse. Hit åker vi gärna igen!!

Kontakta Tommy på camp Mayfly om du vill komma hit till Ulvereds Hjorthägn och fiska.

Ulvered Hjorthägns hemsida kan man läsa:

Genom ett köp av skog i Ulvered följde ett gammalt skogshemman från 1860 med i hanteringen. Vackert beläget i Hallands inland, i en då bortglömd del av länet, såg vi en möjlighet att starta något annorlunda som ingen annan gjort före oss. Birger realiserade en pojkdröm genom att anlägga ett hjorthägn och bygga ett gårdsslakteri. Detta har medfört att Ulvereds Hjorthägn är ett lokalt, småskaligt grossistföretag med försäljning av hjort och vilt, främst till restauranger. Med stort personligt engagemang och passion för det vi gör, tillsammans med vår personal, kan vi idag presentera en anläggning där våra gäster får en helhetsupplevelse av djur, natur och mat av hjort och vilt. Detta i en miljö som vi vågar påstå är icke kopierbar. En ”wow-känsla” infinner sig helt enkelt – något ni aldrig glömmer.

Välkommen till Ulvered!
Tommy Svensson med personal

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

”Kamerakillen” kanske den allra viktigaste?

Kamerakillen eller kameratjejen, genusperspektivet är helt ointressant, eftersom jag är kille skriver jag här om kamerakillen. Bildens betydelse har kanske aldrig varit viktigare. I den digitala tidsålder vi lever i just nu matas vi ständigt med ”perfekta” bilder, inte minst via sociala medier. Jag anser att den som är bakom kameran oavsett om det är foto vi pratar om eller det filmas får alldeles för lite ”cred”. Jag har under några år ja egentligen alltid tyckt om att fota men inte haft det riktiga drivet att sätta mig in i kamerans värld. Visst, jag har fotat men med enkla kameror och tyckt att det har väl räckt. I och med att fiskeintresset ökade år från år blev det naturligt att fota och dokumentera fiskar jag fångat, att starta bloggen Gälgreppet är något jag inte ångrat!

Foto: Andreas Olsson

Foto: Andreas Olsson

Allt eftersom jag bloggat står det mer och mer klart för mig hur viktig bilden är, det estetiska. En bild säger mer än tusen ord sägs det ju och i vissa fall tror jag faktiskt att det stämmer. Jag tror att det är helt meningslöst att försöka ta ETT kort och tro att den bilden blir perfekt. Mitt bildarkiv börjar numer bli ganska stort och jag har som filosofi att ta många bilder, i mängden bilder finns det kanske ett guldkorn.

Foto: Peter Svensson

För mig är tre saker viktiga. För det första handlar det om att fånga ögonblicket i fotot samtidigt som fotot berättar något. För det andra att det finns ett djup i bilden som gör den beständig, något att drömma sig bort i. Jag är i allra högsta grad en novis i fotosammanhang men jag gillar estetik. Skapandet, det är kanske skapandet som är drivkraften? Alla som någon gång försökt ta en riktigt bra bild när han eller hon är ute själv och fiskar förstår nu vad jag menar. Du har fått en fisk som är en bra fisk och den vill jag nu föreviga med ett foto, det blir sällan en kanonbild.

Foto: Peter Svensson

Vikten av att vara två kan inte nog betonas! För det tredje ska en bra bild enligt mig inneha en balans, en jämvikt, helst vara skarp i kontraster, ha fokus på själva objektet i bilden. Som en symbios av kryddor som gifter sig där syncentrum mixar all information och gör bilden medveten.

Foto: Andreas Olsson

Att vara två ger en helt annan dimension, berättelsen i bilden blir annorlunda. Nä, att ta foton själv blir ofta svårt, det blir inte sällan ”frånfiskbilder”, är det något fel med det? Nä, självklart inte men kanske lite tråkigt i längden. En bild kan ju beskriva något utan att ha ”det”. Det betyder inte att bilden är dålig.

20180718_145410

Foto: Peter Svensson

I mitt tidiga bloggande blev det mycket frånfiskbilder. Jag var ofta ute och fiskade själv, bildmässigt blev resultatet därefter.

20170709_202643

Foto: Peter Svensson

Att kamerakvalliten har betydelse ja det behöver knappast betonas. Men just det att vara två när ett foto ska tas är helt oslagbart. Den digitala tidsåldern som nu råder gör att vi ofta glömmer bort att det finns någon bakom kameran. Vi är så vana vid att ”scrolla i flödet”, bilder som passerar. Det ska till något alldeles speciellt som gör att vi stannar upp och reflekterar över en bild. Jag har förmånen att fiska med flera i mina ögon väldigt duktiga och kompetenta flugfiskare. Detta gör att vi stundom har möjlighet att fota en och annan firre.

Foto: Magnus Augustinsson

Jag är oändligt tacksam för att ha dessa fiskekompisar, och att fotografera fiskar är nog olika viktigt beroende vem man frågar. För mig är det viktigt, ja det känns så i alla fall, det handlar ofta om att bevara minnen. Att fota i samband med fiske handlar inte bara om fisken utan även det som är runt omkring. Tillsammans skapar det en helhet, en helhet som jag med fördel kan förmedla via min blogg. Här ovan en bild tagen av Magnus ”Storfiskarn” Augustinsson, min första större Mörrumsfisk.

Screenshot_20180708-170425_Instagram
Foto: Andreas Olsson

Ovan en bonusfisk på fluga, en drömabborre när vi flugfiskade efter gädda, en underbar bild som talar för sig själv! Andreas och jag har fiskat mycket tillsammans de senaste åren, vi har även börjat skapa fiskefilm sedan något år tillbaka via Youtubekanalen Every Fish counts, ytterligare en dimension i estetiken. Andreas har blivit min mentor vad gäller fotograferande. Han har en gedigen kunskap sedan alla år han jobbat i fotobutik, denna kunskap är ovärderlig. Med råd av honom köpte jag en systemkamera vilket jag inte ångrat. Andreas har en kamera som helt klart är strået vassare än min men vi kompletterar varandra rätt bra tycker jag.


Foto: Peter Svensson

Vad är en bra bild då? Vad ska den innehålla, ja vad ska jag svara på den frågan. Som en klok man sa – ”är bara råmaterialet bra så finns alla förutsättningar för att bilden går att göra riktigt bra”. Jag tänker att det är upp till betraktaren att bestämma om bilden har ”det”, men ändå har en del bilder förmågan att fånga betraktaren, ja till och med tilltala den stora massan av betraktare. När jag funderar på det är lite som att smaka mat, man pratar om umami det obestämbara, det som förhöjer. Utan kamerakillen blir det inga bilder och definitivt inga ”umamibilder”. Det finns så otroligt många duktiga både manliga och kvinnliga fotografer. Jag vill med detta inlägg lyfta fram den som är bakom kameran. Jag har bara börjat nosa på fotograferandet men jag kan känna när jag tar en bild att den här bilden, den har potential till att bli något som sticker ut ur mängden. Rätt häftigt känsla må jag säga. Det är ändå så att när man kommer hem, kollar skärpa, ljus, djup i bilden, det är då bilden får sitt egentliga liv.


Foto: Andreas Olsson

Foto: Peter Svensson

Foto: Andreas Olsson

Capere Momento (fånga ögonblicket), det är vad det handlar om. Att fånga stämningar, stämningen just i ögonblicket, kanske det innebär att bilden är bra? Jag tycker i alla fall det. Det är en bedrift att fånga ”det” på en bild. Att vara hobbyfotograf är kul, riktigt kul! Svårt? Ja för det mesta. Jag lär mig hela tiden, försöker hitta känslan i bilden. Jag har den bästa mentorn jag kan tänka mig i Andreas. Vi diskuterar bildestetik ganska ofta. Jag försöker lära mig om bländare, slutartid och skärpedjup m.m. men känner att jag har långt kvar till att instinktivt och momentant kunna att sälla in dessa inställningar när fotot skall tas. Lyckligtvis för mig finns en massa autofunktioner som hjälper mig som nybörjare att ändå ta rätt bra foton. Ännu har jag långt kvar men emellanåt får jag till det ganska bra ändå.


Foto: Peter Svensson

Foto: Peter Svensson

Idag tar även mobilkameror bra foton men det går naturligtvis inte att jämföra med en systemkamera. Men vem vet, om några år kanske tekniken har hunnit ifatt.

Foto: Peter Svensson

Foto: Andreas Olsson

Det är sedan en sak att fota ett stillastående objekt, att försöka skildra en händelse som sker i rörelse är något helt annat. Det ställer verkligen krav på den som fotograferar. Ha timing, tänka på ljusförhållanden, på bildvinklar, på ljusvinklar. Det är inte alltid så lätt att få till det så allt faller på plats live så att säga. När det väl händer är belöningen fantastisk. Ja, det skänker mig stor glädje att ta ett foto som blir så där extra allt. Ju mer jag fotar ju mer står det klart att ”kamerakillen” förtjänar mycket mer att stå i rampljuset än vad som sker i dag, detta gäller både den som fotograferar och den som filmar.


Foto: Andreas Olsson

Foto: Peter Svensson

Nu är det ju inte bara fiskebilder som skänker glädje, även naturbilder.


Foto: Peter Svensson

Jag har grymt stor respekt för alla duktiga fotografer runt om i vårt avlånga land. Jag kommer att fortsätta fotografera och plötsligt händer det, det vill säga att bilden blir så där magiskt bra.


Foto: Peter Svensson

Foto: Andreas Olsson

Foto: Peter Svensson
Foto: Andreas Olsson

Foto: Andreas Olsson

Jag kommer säkert återkomma till detta ämne. Många foto blir det, i detta inlägg ett axblock från fotoarkivet. Det är så härligt att dela inte bara fiskeintresset utan även fotointresset. Helt klart borde ”fotokillen” få mer cred!!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Camp Mayfly Norrefors – Torrflugehugg med getingfluga

Hösten är i annalkande, jag och Andreas är ännu en gång i Norrefors, en av fiskecamperna hos Camp MayFly. Efter en tids ostadigt väder tänker vi att temperaturen nu måste vara runt 16-17 grader i vattnet. Med andra ord mycket bra förutsättningar för ett lyckat fiske. Färskt i minnet har vi det helt fantastiska torrflugefisket med Danicaimitationer i slutet av Maj. Nu har jag tänkt att det är nog getingar som ska stå på menyn. Som vanligt nuförtiden så är det en livlig trafik på Messenger om allt ifrån nya flugor till strategier, linval, hotspots, men framför allt om att vi ska dit igen. Det ska bli såååå spännande. I mitt huvud har jag sett hur mina foamgetingar glupskt försvunnit från ytan i en öring eller regnbågskäft. Men man vet ju samtidigt hur nyckfullt fisket kan vara.

På plats möts vi av den så välkända dagsländan ”MayFly” som givit namnet till Tommys fiskecamper. Vi vet att det i våras sattes en större mängd grov öring i dammarna. Öringen är fredad här i Norrefors och det är obligatoriskt att återutsätta den. Kanske är öringen sugen på en av mina foamgetingar.

När vi tar de sista kliven ner för trappan och viker runt grillplatsen kan vi inte undgå att höra fiskarna som vakar ivrigt alldeles intill oss. Jag blir alldeles till mig. Tar mitt flugspö, börjar dra ut lina och med min foamgeting på tafsspätsen lägger jag mitt första kast för dagen mitt i en vakring. Det tar kanske 2 sekunder innan en fisk slurpar i sig min geting. GUTT!!! Andreas förevigar det på film.

Jag får ursäkta lite för bildkvalitén, bilderna är tagen ur ett filmklipp. Snart ligger fisken i håven och dagens första öring är bärgad. Härligt!!

Det visar sig att mina getingflugor i foam är nyckeln till framgång, det dröjer inte många kast förrän en regnbåge tagit getingflugan och vilken båge. Den drar ut lina så backingen får se dagens ljus. Jag börjar fundera på om den är felkrokad men när den efter en stunds drillning kommer närmre håven visar det sig att getingen sitter fint i mungipan. Snart har jag hugg igen på getingflugan.

Andreas som börjat fiska med en sländimitation och visserligen haft ett hugg som slutade i ett tafsbrott börjar allt mer prata om det möjligen inte är så att jag har fler getingar i min flugask och visst har jag det. Broderligt får han ett par och jag tror att redan i första kastet hugger det en öring som kämpar frenetiskt för att undkomma håven.

Trots att vi inte varit här länga tappar vi snabbt räkningen på hur många fiskar vi har kontakt med och hur många som landas i håvarna. Att getingflugan är flugan för dagen är det inget snack om. Vi turas om att ta fisk och fota dom, att dela fotointresset är fantastiskt må jag säga, det verkligen förhöjer fisket att kunna föreviga dessa skönheter som var och en på sitt sätt glänser av perfektionism.

Anderas och jag har sedan något år startat Youtube kanalen Every Fish Counts där vi gör fiskefilmer, prenumerera gärna på den! Vi gör vad vi kan för att göra fiskefilm så som vi vill se fisket. Många hugg men även förmedla själva känslan runt fisket eller den plats vi fiskar på. Vår Småländska dialekt får ni allt stå ut med. Det är ett projekt som ständigt utvecklas. Något som slagit mig allt mer är hur viktig ”kamerakillen” är, utan honom eller henne blir det inga riktigt fina bilder eller några bra fiskklipp. Jag tänker ägna ett helt blogginlägg om detta inom kort.

Öringarna och regnbågarna fortsätter att hugga som besatta på getingflugorna. Ja, vad kan man säga, livet är gott!!

En snabb avkrokning och några foton sedan simmar öringen majestätiskt tillbaka.

Det gäller att vara rädd om fisken, om möjligt kroka av den i vattnet/håven. Ska foto tas göra det så att fisken exponeras så lite tid som möjligt ovanför vattenytan. Ja, vi gör vårt bästa för att fisken ska må så väl som möjligt.

Det är något visst med de fiskar som bär fettfena, jovisst, jag tycker Gädda och för all del Abborre också är fantastiska fiskar men de laxartade fiskarna får allt mer en speciell plats i mitt fiskehjärta. Kanske kan det vara så att jag fiskar allt mer med fokus efter dessa skönheter. Jag kan bara blunda och vipps så är jag tillbaka på Island en kort bilfärd utanför Husavik där vi var för några år sedan och fiskade öring, havsvandrande röding, röding och havsöring. Dessa fiskar härstammar från istiden genetiskt, men ändå så lika dessa fiskar vi fångar denna dag.

Isandsöring
Norreforsöring

Ännu en gång så vi får nypa oss i armen, vi har ett riktigt torrflugeeldorado med getingflugor. Vi fortsätter att fiska och efter några kast är det Andreas tur att kroka av en båge.

En del öringar är vackert bärnstensbruna, andra har en mer klassisk öringfärg med de karakteristiska svarta och röda prickarna.

Och som det inte är nog står vi plötsligt båda två med spöna i spänd båge, dubbelhugg på öring jo, ja tackar ja!! Det händer inte varje dag. Två fiskar i håven samtidigt, sånt händer bara i Norrefors.

Det börjar bli dags för oss att runda av men jag bara måste ta det där sista kastet. Inför denna fisketur trisssade Andreas och jag varandra med nybundna Goddard Caddisflugor, jag tänkte att dom bara inte kan motstå nattsländeimitationer så jag gjorde några i naturfärgat hjorthår och några av svart hjorthår. Tänkte att den svarta blir en bra siluett av. Jag fäster den svarta i änden på tafsen.

Jag kastar ut och börja hemtagningen, sakta, sedan lite fortare, något stopp. Plötsligt hugger det en fisk underifrån, helt oväntat, som en kaskad piskas vattnet åt sidorna när fisken fattar att den är krokad. Likt ett yrväder far den hit och dit, hoppar högt. Ett våldsamt hugg som efterföljs av en ordentlig kamp. Som flugfiskare ett oförglömligt ögonblick.

Här nedan ett filmklipp från denna oförglömliga dag i Norrefors. Glöm inte att prenumerera på youtubekanalen!

Tack för denna gången Norrefors, en pärla ett stycke från Karlshamn i Blekinge. En av Camp Maylys fiskecamper. Snart står vi på nytt och svingar våra flugspö, nu när hösten börjar komma på allvar är det högsäsong för regnbågsfisket och gäddfisket.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Vemdalen 2021, fiske och vattenfall

Jaaaaa, äntligen är det dags för fiskeresa till Vemdalen med omnejd. Det är i början av Augusti och sommaren har ju hittills varit ofattbart varm, iallafall i södra Sverige. Ja, jag tror att det har slagits värmerekord i nästan hela landet. Jag, min fru Petra och vår hund Loffe ska ännu en gång åka uppåt landet för en vecka avkoppling med fiske, vandring och bara göra ingenting. På vägen upp stannar vi till hos Ludde och Isa, vår son och hans sambo. Det tar längre tid än vad man kan tro att köra de 86 milen mellan Torsås och Vemdalen, det blir kissepaus för Loffe med jämna mellanrum, då passar husse och matte på att sträcka på benen och gå en runda med Loffe. Ca kl 22.00 är vi framme i Vemdalen.

Vi bor på Gästis, det har vi gjort alla gånger vi varit i Vemdalen. Gästis, ett vandrarhem med gamla anor. Redan på 1830-talen var det en köpman som lät bygga Gästis, år 1843 stod det nya Gästgiveriet klart. På inglasade tavlor kan man läsa om Gästis historia och om samtliga ägare. Vi bor denna gång i lägenhet nr 14, Marcus som tillsammans med sin fru Helen drivit Gästis sedan 2016 har succesivt renoverat lägenheter och rum. Det är nu superfräscht med riktigt trivsamt inredda lägenheter och rum för självhushåll. Ett mycket bra boende där också husdjur är välkomna.

Jag vaknar tidigt dagen efter ankomst, ivrig att få svinga mitt flugspö i strömmarna runt Vemdalen, jag har några favoritställen jag gärna vill besöka. Inte långt från Vemdalen ringlar sig Ljusnan fram, en kanonfin älv som tyvärr likt många andra vattendrag är reglerad, kraftverksdammarna avlöser varandra och av någon anledning har kraftbolaget kört turbinerna för fullt nästan hela Juli månad. Det innebär att där jag vill fiska är det ofiskbart, vattennivån höjs ca 1 meter, och det är omöjligt att vada ut och fiska. Men som om det var menat sjunker plötsligt vattennivån två dagar innan vår ankomst och jag håller tummarna att det fortfarande är lågt denna dagen. Via nätet kan jag till min förtjusning se att det är optimala förhållanden. Snabbt beger jag mig till Ekbergs Fiske för inköp av fiskekort, Gunnar är lite skeptisk när jag prompt vill köpa dagskort till ”Strömmen”.

20190812_135756

När vi kommer dit kommer skyndar jag mig att ta på vadarbrallor m.m. Det är såå underbart att få stå utvadad i Ljusnans strömmar och svinga mitt Sage Z-Axis 9 fots klass 5 spö. Urskönt att kasta med, perfekt för denna typen av vattendrag och fiske. Det dröjer inte många kast förrän jag ser en fisk stiga mot min nattsländeimitation, mothugget sitter perfekt och första fisken synar håven. Traditionen bjuder att jag tänder en cigarr och blossar lite, hehe:). Efter några fiskar på torrfluga byter jag fluga till en nymf vilket funkar utmärkt.

Lite nedom spegeln finns det storstenar, där gillar jag att stå och fiska. Det går att gå ut på en grusplatå när vattenståndet är lågt. Perfekt med djuphålor och ondulerande botten. Efter lite fika är det dags för en stunds fiske igen.

Det hugger frekvent på mina ”Loffeflugor”, Svarta nymfer bundna av päls från våran svarta Cocker Spaniel.

Dags att åka ”hem” till Gästis och käka, det är en ny dag imorgon. Vi har ju en fantastisk tur med vädret, från början visade väderappen 100 mm regn under veckan men detta han helt ändrat sig. I stället är det ca 20 grader och strålande solsken. Inte en regndroppe än så länge.

Dag två styr vi mot Tännäs. Jag har bara åkt igenom Tännäs förut, stannat och käkat någon våffla, besökt sportfiskebutiken men aldrig fiskat i området. Vi stannar till för att få tips på ställe att fiska på och att käka våffla på. Först blir det en tur till Funäsdalen och ett stopp på Go bua.

Vi kunde inte motstå en lokal variant på våffla med hjortronsylt och renkött, den var både mäktig och kanongod!!

Fisket blev tyvärr en flopp då jag inte hittade till det tänkta stället. Jag förstod på personalen i fiskebutiken att det är mycket folk i området, alla vill få tips på ett ”eget” ställe där man inte behöver trängas. Nä det är inte så lätt när det knappt rinner vatten i de oreglerade vattendragen och de andra strömmarna är ofiskbara på grund av att kraftbolagen kör turbinerna för fullt. Jag träffade en fiskebroder i Tännäsområdet som var lika förvirrad om vart han skulle som jag. Några kast blev det i alla fall och sedan hemåt mot Vemdalen. Jaja man kan ju inte pricka rätt jämt.

Vi passar på att vandra ett kort stycke till Rändåfallet, riktigt vackert.

Det är ett riktigt bärår i år, jag har nog aldrig sett så mycket blåbär som i år. På vägen till vattenfallet passar Loffe på att bada i Rändån.

Dag 3 går Ljusnan fortfarande med högt vattenstånd, Ekberg tipsar om Linsell, Råndan och Ransjöforsen. Jo, visst är det full fart på vattnet men här är det lugnflyt blandat med djuphålor. Fasen det borde väl gå att lura upp någon firre. Frun sitter i solstolen och lyssnar på den spännande finalmatchen i OS mellan Sverige och Canada i damfotbollen. Fasen, här är så fint. Jag träffar en lokalbo som avslöjar att det kan gå riktigt grov fisk här, det gäller som alltid bara att komma rätt till dom.

Jag har några dragningar i linan men inte någon som fastnar ordentligt. Vi sitter och lyssnar med spänning på förlängning och sedan straffläggningen. Neeeeej!! Sverige förlorade och det lägger sig en sur sorti över stunden. Nä, det blir pizza i kväll och kanske en kall till den. Nya tag i morgon, Råndan hann vi inte med. Alltså det är något speciellt med tiden, man vill samtidigt sova ut som man vill upp tidigt, ta det lugnt samtidigt som man vill hinna med så mycket och hur vi än gör så kommer vi ifrån Gästis vid 10 tiden på förmiddagen.

Fjärde dagen har vi tänkt att komma iväg lite tidigare men icke, nästan prick kl 10.00 styr vi kosan mot Börtnan. Det är en bit att köra men vad gör väl det. Ljungan har också varit hög i vattenföringen de senaste veckorna men i dag är det 15 kubik enligt en sida på nätet. Jag tänker att vi ”slå läger” vid vindskyddet. Men när vi kommer dit är det redan ett fiskegäng där som har ”bott in sig”. I med backen och vi kör runt till andra sidan.

Börtnan, ett av mina absoluta favoritställen. Men när vattenståndet ändras snabbt är det inte lätt, det tar ett tag för fisken att hitta nya ståndplatser. Förra året hade jag ett formidabelt fiske precis ovanför spegeln. Nu hade jag några som var och nöp i min torrfluga men ingen fisk i håven. Jag lugnar mig med att jag gör i alla fall rätt. Jag börjar fundera på det där med att det har blivit så att en fisk räknas bara om man får den i håven eller som vid en del kända Youtubetävlingar där man basunerar ut LEADER TOUCH! Men handen på hjärtat så handlar det ju om att lura fisken till att hugga på min fluga, att sedan fisken inte fastnar är ju varken fiskens eller mitt fel. Och ja, jag vet att det är lite dubbelmoral eller hur man nu ska uttrycka det att jag som bloggar och är väldigt beroende av en bild där estetiken är så viktig har detta resonemang. Jag får väl återkomma till detta senare. Jag byter till nymf och får några fiskar på Loffeflugan. Efter ett tag är det dags för en våffla igen. Väl framme på fiket i Börtnan är typ 100 bilar utanför och kö in på fiket, nä vi kör till Storsjö och käkar på fiskekampen istället.

Efter en närande måltid, bestämt en supergod schnitzel och stekt potatis löser jag fiskekort, fiske under 2-3 timmar gör att maten sjunker bra har jag hört.

Förra gången, 2018 när vi var här fick jag en fin öring.

received_2259612014079552
received_2259611450746275

Nu är det en frisk vind som blåser så det näst intill går vita gäss på sjön, att fiska med torrfluga är inte att tänka på. Det får bli en rejält förtyngd nymf. Efter några kast nedströms känner jag en ordentlig dragning dragning i linan men lika fort som det känns släpper fisken. Tusan också, efter ytterligare några kast, fisk på igen, en klumpeduns känns det som. Den är på, det sprattlar frenetiskt i spöet, den går och tjurar längs med botten. Neeeeeej, den släpper också. Nä allt ser bra ut när jag kollar flugan, tillfälligheter! Jag gör i alla fall rätt, har rätt fluga.

Loffe håller koll på husse!

En stund senare är det dags igen, ett våldsamt hugg från ingenstans. Tunga knyckar i spöet vittnar om en fin fisk. Efter en nervös drillning. Jaaa! Den ligger i håven, skönt! Jag ropar på Petra som kommer och tar några foton.

Vi har en bra bit att köra till Vemdalen och vi väljer att ta vägen via Ljungdalen, Flatruet och Tännäs hem. Flatruet är mäktigt att köra över. Det är så dramatiskt på något sätt.

Det vräker ner med regn på natten till sista dagen men fram på förmiddagen skingrar sig molnen och det skiner upp igen. Till min glädje har vattenståndet sjunkit igen i Ljusnan och vi beger oss till strömmen fram åt eftermiddagen.

På nytt visar det sig att nymfer funkar bäst, jag fångar fisk på fisk.

Jag kastar på nytt ut flugan och nästan momentant när det landar hugger det en fisk, det tar tvärstopp, ojojojoj, detta är en riktigt stor fisk. Försiktigt pumpar jag den närmre mig. Då gör den en lång rusning, på nytt sakta och metodiskt pumpar jag den mot mig. När den kommer närmare ser jag att det är en gädda som håller min harr på tvären i gäddkäften. En gädda på ca 1,5 kg, inte konstigt att det känns tungt. Efter en liten stund släpper gäddan och en svårt sargad harr kommer in till mig så jag kan kroka av den. Jag fick med det få film, just nu hade jag min Gopro på, gutt! Jag ska bara ta de berömda sista kasten då händer det! Ett kraftigt hugg, en jättefin harr, kanske resans största tar min svarta nymf i fridriften. Efter en stunds nervös drillning landar den i håven. Jag funderar mycket på det här med när en fisk ska räknas, det får jag väl återkomma till vid ett senare tillfälle.

Jag är nöjd med dagen, nöjd med resan! Det är som om det var regisserat, att största fisken tas i de allra sista kastet. Jag avslutar fisket, Petra och jag sitter och njuter i kvällssolen en stund innan vi åker tillbaka till Gästis och börjar städa och packa inför hemresan i morgon bitti.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines