Havsöring på fluga – Öland

I mitten av Juni får jag ett mess från Andreas, – ska du med en sista sväng till Öland innan havsöringssäsongen tar slut. Det brukar vara så att det går bra att fiska havsöring på Öland ända fram till midsommar. Denna dag är även våran havsöringsmentor William Kernchen, driven havsöringsfiskare och fiskeguide ute och fiskar. William driver Sea Trout Adventures och guidar havsöringsfiskare runt om på södra Öland. Tillsammans med sina föräldrar driver de också Bo Pensionat i Vickleby där William är kock. Jag hämtar upp Andreas efter att han slutat jobbet och vi styr kosan mot de Öländska kalkstenshällarna. William är redan på plats sedan några timmar, när vi anländer har han redan haft något hugg och några följare men ingen fisk i håven.

När vi anländer har lite bråttom, om några timmar börjar det mörkna, efter en stunds småprat börjar vi fiska med en gång. Medans flugorna viner i luften småpratar Andreas och jag, han berättar att det är just här han hade två hugg senast han var här med båda släppte. Vi fiskar och kastar och kastar och kastar och kastar. William är snabb, han fiskar och rör sig otroligt fort men så känner han till nästan varenda sten efter mängder med fisketimmar just på denna sträckan.

Jag har varit här flertalet gånger nu men inte haft eller ens känt en stöt i fluglinan, gör jag fel? Fiskar jag flugan på fel sätt, nä det tror jag inte, fasen jag har ju fiskat fluga i så många år nu men när det inte händer ett smack är det lätt att börja tvivla.

Efter en stund kommer William, han går upp till bilen för att möta en guidekund. Han har sett vak och haft en grupp havsöringar som följt med ända fram till fötterna, en högg men släppte. Jag tänker, då är det fisk i området! Gutt! Bara vänta tills det blir skymning säger William det är då det blir riktigt hett.

Vi tar också en paus, byter fluga pratar lite strategier. Sakta börjar solen dala och plötsligt får vi se ett vak, det känns overkligt att havsöring vakar som en ”vanlig” brunöring. Plötsligt ett vak till, men jag når inte fisken med flugan, det är för långt ut. Tusan också! Vi fiskar oss runt en lite udde och där inne i en liten oansenlig vik är det en rejäl djuphåla, som en avlång ränna från havet in mot strandbrinken. Plötsligt ett vak till, denna gång långt inne mot land, plötsligt hoppar en havsöring högt i luften så hela fisken syns, en alldeles silverblank fisk uppskattningsvis på ett par kilo. Andreas som står bra till och når vaken med sin fluga, efter några kast hör jag honom ropa FIIIISK! Jag ser spötoppen sprattla till sedan hör jag ..lvete, …..j…kla…. när fisken släpper. Nej, vad gjorde jag för fel, gjorde jag mothugget för snabbt? Andreas frågor är så många så jag blir rent vimsig. Jag hade ju den utbrister han.

Det vakar vakar fisk igen och igen och igen. Vi fiskar på nytt mer koncentrerat, ja rent av intensivt. Otroligt spännande att veta att det förmodligen är flera fiskar inne och jagat byten bara några meter från oss. Plötsligt känner jag en dragning i fluglinan, vad var det? Jag säger till Andreas som bara står några meter från mig, det måste ha varit fisk, jag har ju kastat ca 25 kast nästan på samma ställe och inte varit i botten. Det kändes precis efter att jag gjort ett drag i linan och ska göra nästa drag. Ett par kast senare händer det, HUGG! Från ingenstans kommer fisken, jag känner direkt att det inte är någon bjässe men det gör inget, det är ju en havsöring som frenetiskt försöker sprattla sig fri. Jag ropar – JAG HAR EN!! HÅVEN! HÅVEN! Andreas skyndar till, känslan är obeskrivlig när fisken ligger tryggt i håvgarnet. Jag darrar av adrenalinpåslaget, andas ut. Oj oj oj oj, jag får håven av Andreas och det är den allra vackraste havsöring jag sett. Äntligen, efter så många bomrundor och så många kast.

Ca 40 cm rent silver, ”My precious”, det känns som jag fått en högvinst på Lotto. Jag utbrister ”Every Fish Counts”, ja så är det verkligen, det uttrycket som också är namnet på vår Youtubekanal stämmer in till minsta fjäll på fisken. Som vi har slitigt och kämpat för att få en havsöring i håven.

Plötsligt vakar det igen, på nytt hoppar det en fisk högt upp i luften. Jag är nöjd, jag lägger flugspöet åt sidan och bara njuter av nuet. Andreas fiskar vidare med stor koncentration. Medan solen sakta dalar mot horisonten passar jag på att föreviga detta med kameran, nu är livet gutt att leva!


Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Öring på torrfluga – NovaScottia Eventcenter

Det är en av de allra sista dagarna i Maj, Andreas och jag är på väg till NovaScottia Eventcenter i Gottåsa. Fulla av självförtroende från vårt fantastiska fiske på torrfluga vi hade i Norrefors bara några dagar tidigare. Vi har tänkt att enbart fiska torrfluga idag. Färskt i minnet har vi öringbonazan som vi hade i Norrefors då danica och Vulgatan kläckte för fullt. Kan det vara lika dant i Gottåsa? Väl framme kan vi se dagsländor flyga i luften och förväntningarna stiger.

Andreas har sin båt med sig vilket ger oss oanade möjligheter att nå alla heta ståndplatser i dammarna. Jag har även med mig min Deeper, ett litet smidigt mobilt ekolod som är kopplat till telefonen via wifi.

Det är riktigt djupt visar det sig, men vi ser också att det finns fisk på lodet. Jag måste ju säga att Deepern är riktigt bra att ha, speciellt när man kommer till ett nytt vatten, att se djupkurvor, bottenstruktur, underliggande grund och inte minst fisk. Ja allt som kan vara bra ståndplatser underlättar i jakten på fisk. I dag har vi fokus på torrflugefiske. Vi börjar i den övre dammen, vi ser lite vak. Danicaimitationerna viner i luften och efter några kast kommer första hugget, en kanonfin liten öring kunde inte motstå danican.

Inte sjöns största med otroligt vacker, felfri! Kort efter får Andreas en han också, han får också sin på en danicaimitation. Skönt nu är vi båda i gång, inte fisklösa i alla fall.

Vaken avslöjar vart fisken står, det är ganska nära land. En teori som jag kommer på är att sländorna kryper upp på kvistar och löv intill land, kläcker och torkar sina vingar för att sedan hoppa i plurret. Då är fisken där och käkar.

Vi fiskar strandnära och det ger resultat, inga större fiskar visar sig men det hugger frekvent. Efter ett par timmar byter vi dam och provar i stället i den större dammen. Martin och Sanna som äger NovaScottia Eventcenter bjussar på korv med bröd, det var egentligen meningen att vi skulle ha haft en flugfiskekurs denna dag men då anmälningarna blev för få valde vi att skjuta det lite på framtiden. När maten har sjunkit passar vi på att lära Martin och Sanna den ädla konsten att kasta med flugspö. Jag visar Sanna, hon lyssnar, tar till sig och lär sig fort. Efter en stund kastar hon som om hon inte gjort annat och får ut sin klinkhammer riktigt långt. Plötsligt hugger det, Sanna gör mothugget mästerligt och backar upp fisken i strandkanten. Lyckan av att ha fångat sin första fisk på torrfluga går inte att ta miste på. BRA GJORT!

Martin vill ju inte vara sämre, kort efter får han också en fisk och Andreas och jag kan stolta konstatera att våra adepter skött sig med bravur.

Andreas och jag fortsätter att fiska, det är nog årets hittills varmaste dag, solen bränner i nacken och givetvis har vi glömt solkrämen hemma.

Vi fiskar metodiskt av dammen som ändå är ganska stor. Med elmotorns hjälp förflyttar vi oss sakta och fint. Som djupast är det ca 10 m enligt ekolodet. Kan det verkligen hugga på torrfluga här ute i mitten?

Vi ser att fisken går nära ytan, plötsligt ser jag ett vak inom kastavstånd. Jag placerar min danica mitt i vakringen och det låter ”slurp”. Jag gör mothugg och känner direkt att detta inte är någon 25 centimeters fisk. Tunga knyckar avslöjar att det är en riktigt stor fisk. När fisken känner att den är krokad vill den ner i djupet mot tryggheten, den är urstark, omöjlig att hålla. Mitt klass 5 spö böjer sig i en djup båge när fisken försvinner under båten. Det enda jag får fram är håven, ta håven. Andreas är beredd, fisken kommer upp så vi ser den för första gången, det är en stor regnbåge, kanske på +4 kg skulle jag tro. Den har mycket vatten att jobba med. Det märks att den har gått i sjön ett bra tag, alla fiskar vi får upp ser helt vilda ut, inga trasiga fenor här inte. Fisken gör en rusning till och vältrar sig i ytan, det blänker till som en blixt och då släpper den. NEJ, NEJ, NEJ och inte bara det, den tog flugan, vad hände, tusen tankar far runt i mitt huvud. En drömfisk och på torrfluga. Den magiska stämningen och adrenalinpåslaget vänds i en blinkning till uppgivenhet, och tunga suckar. Nej, nej nej. Det får inte hända men sådant är ju fisket ibland. Jag dricker lite Loka pustar ut och vi fiskar vidare.

Det hugger snart igen, denna gång en mindre öring, åh så vackra de är.

Vi fotar och filmar, det hugger, vi tappar fisk, det hugger igen. Inom kort kommer det en film om vår dag här i Gottåsa och NovaScottia Eventcenter. Den kommer att finnas på Youtube kanalen Every Fish Counts, där finns min fisk med som släppte. Nåja, jag får släppa detta nu, strategin om att fisken hugger strandnära har fått sig en törn men det visar sig att de allra flesta hugg får vi intill en skogskant. Kanske min strategi inte var så fel ändå. När vi fiskat av en bit och precis ska göra en förflyttning hugger det igen, på nytt en bättre fisk, denna gång en öring. Nu blir det snabba ryck, fram med håven, upp med fisken mot ytan, den är sååå stark, vill inte alls som jag vill. Jag vågar ju inte ta den för hårt, tafsspetsen är ju bara 3X. NEJ, den släpper denna också, denna gång har jag flugan i behåll i alla fall. Försmädligt! Är det en sådan dag? Klen tröst att flugan är kvar på tafsen men då satt den inte tillräckligt bra. Ja, det är ju svårt att veta när fisken tar på torrfluga, sitter flugan bra så gör den.

Mina danicor, verkar ändå falla fisken i smaken, bundna på krokstorlek 10. Vi har ett fantastiskt bra fiske denna dag. Tänk vad man kan ha det bra, fiska med en sådan god vän som Andreas, småprata om livet. Knäcka en alkoholfri bärs kall från kylväskan. Båda två lika hängivna flugfisket. Vi är riktigt nördiga måste jag erkänna. Men på ett härligt sätt där vi diskuterar detaljer på flugor, linval, sätt att presentera flugan på. Ja allt som hör flugfisket till men framför allt glädjes vi åt varandras framgångar. Det är inga sura miner om någon får mer fisk än den andre, det jämnar ut sig i längden. Tvärt om stöttar vi varandra och hjälps åt med både håvning och fotografering av fångster. Och just fotandet och filmandet håller på att bli en ny passion känner jag. Plötsligt kommer det till mig som en djup insikt att den bakom kameran är minst lika viktig som den framför. Trots att den bakom kameran sällan får samma kred för sin insats. Lätt att glömma bort ”kamerakillen”.

Nudå! Det hugger på nytt inte långt från träden, på lodet ser man en djupkant. Fisken går upp och tar min fluga på bästa sätt. På nytt kan jag inte göra mycket mer än att metodiskt drilla fisken lagom hårt och hoppas att flugan sitter bra. Det är en stor öring, största för mig idag (som jag fått upp). I solens strålar ser den ut att vara gjort av guld. Det glimmar till när fisken kämpar mot friheten. Känslan är obeskrivlig när Andreas håvar fisken och den ligger säkert i håven, jag känner hur jag darrar. Adrenalinet släpper och det är dags att fota fisken och sedan återutsätta den.

Oj oj oj Jag finner knappt ord så fin den är, och tagen på torrfluga dessutom. I solljuset ser den faktiskt ut att vara gjord av guld.

När vi bryter för dagen konstaterar vi att vi haft kontakt med ca 80 fiskar i dag, bara öringar förutom den regnbågen som jag tappade. Vi har krokat av ca 50 stycken tillsammans. De flesta har varit mindre men otroligt vackra. En oförglömlig dag är till ända och det är dags att vi beger oss hemåt. Stort tack Martin och Sanna för denna dag, på återseende!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Härlig helg med familjen på Kosta Lodge

Det är den 11:e Juni, äntligen ska vi ha en riktig myshelg i Kosta med dom som är allra viktigaste i livet, min fru och våra barn. Ludde kommer ner från Väderstad där han är sambo med Isa, han har deras staffe Svante med sig. Vi har självklart också med våran cocker Loffe. Fille och Ludde ska dela stuga så det passar ju alldeles utmärkt att vi hyr en parstuga. Vi passar på att fira min födelsedag när vi ändå är här på Kosta Lodge.

Som sig bör blir det jordgubbstårta och på morgonen frukost med jordgubbsmacka med Aromat på, en favoritcombo!

Vi bor på Kosta Lodge, stugorna har självhushåll, där finns allt man behöver. De är fräscha, två rum och ett kombinerat kök och allrum, dusch och toalett, till och med tvättmaskin finns. Självklart får flugspöna följa med, alldeles intill stugorna finns det två st dammar som är proppfulla med regnbåge, ja som flugfiskare känns det inte alls dumt.

Parstugorna visar sig vara perfekta när vi har våra hundar med oss, de kommer tyvärr bara överens när vi går på kissrunda, däremellan kan dom vara på var sin sida. Vi har tagit med oss kompostgaller så dom inte smiter. Hundarna ser oss och känner sig lunga och trygga.

När vi installerat oss kan jag ju inte hålla mig utan riggar snabbt upp flugspöet, Fille är inte sen att haka på. Snabbt blir det prat om tävling om vem som krokar av flest fiskar.

Det tar inte många kast förrän jag har fisk på, dom är riktigt stridbara!

Hela och fina fenor, precis som man vill ha det. Fisken levereras av Tommy från Camp Mayfly. Jag tror att fisken gått i dammarna ett tag, dom har så där vilt utseende, så fina fenor och fin teckning.

Ett snabbt foto sedan återutsätts fisken, ja det finns tusen sämre sätt att fira sin födelsedag på. Fille ropar plötsligt till och hans spö står i härlig båge, fisken hoppar och far.

Det är svårt att sluta, vi har fisk på i parti och minut, det verkar som om dom vill ha små nymfer, haröra i strl 14 verkar funka bäst nu på dagen.

Vi bryter för stunden och det är dags att grilla, Fille som jobbar som kock har fixat potatisknytte i folie, vi grillar flankstek och vildsvinsytterfilé. Så gott och en kall bira till detta så mår man som en prins!

När maten fått sjunka är det dags för lite mer fiske, i skymningen kan regnbågarna inte motstå ”Loffeflugan” ett svart haröra, det smackar på direkt.

Hela området inger ett behagligt lugn, man gör som man vill, vilar, går en runda med hunden, kollar lite fotboll nu när Em har börjat. När mörkret faller kallar kudden på uppmärksamhet, det är ju en ny dag imorgon.


Jag var ju bara tvungen att smaka på deras egen öl, kanongod!

Kosta Lodge, en helhetsupplevelse där själva upplevelsen står i centrum. På området erbjuds förutom ett riktigt bra fiske efter regnbåge, minigolf, det är förövrigt en ny 18 hålsbana som snart står klar, vandringleder, joggingspår. Poler och bubbelpooler för den badsugne, det finns gott om ställplatser om man har husbil eller husvagn. Och så finns det riktigt fräscha stugor. I en inhägnad finns getter. Inne på Lodgen finns restaurang som serverar mat med viltanknytning. Ett kort stycke från Lodgen finns en safaripark som man kan köra igenom och på nära håll uppleva de vilda djuren på riktigt nära håll, här finns butiker och glasbruk, glashytta att besöka. Vill man fiska mer så kan dagskort köpas till ett flertal sjöar bara några minuter från loggen med mil. Ja, Kosta Lodge har väldigt mycket att erbjuda sina gäster. På deras hemsida finns all information om vad som erbjuds den som vill besöka Kosta Lodge. Vi är här för att umgås, slappa och fiska, ha de gött helt enkelt.

Ny dag, efter frulle och morgonpromenad blir det mer fiske.


Loffe spanar efter vak åt husse. Och visst vakar fisken men det blåser lite för mycket nu på dagen för att det ska funka bra med torrfluga.

Fille får en liten fin abborre. Jag har ju lovat att lära Ludde att kasta med flugspö, först kastträning uppe på gräsmattan. han lär sig snabbt hur det ska gå till. Efter en stunds träning är det dags att knyta på en fluga i änden på tafsen.

Och visst får Ludde ut flugan, han kastar mästerligt och plötsligt hugger det!

Det går inte att ta miste på äkta fiskeglädje!

Första flugfångade fisken blev en abborre, stort grattis Ludde!! En flugfiskare är född till pappas stora glädje.

Tiden går snabbt och det är dags för käk. Efter det blir en familjekamp på minigolfbanan, det är riktigt jämt men jag drar de sista strået och vinner med knapp marginal. Det skiljer bara 5 slag mellan första och sista plats. I kvällningen blir det lite mer fiske, Fille hakar på. Jag träffar en ”fiskebroder” som också bor i en av stugorna, riktigt trevligt att prata en stund. Han kan inte hålla sig utan går och hämtar sitt flugspö, vi språkas om flugval, han får en av mina favoritflugor, jag kallar den ”Vemdalen special”, det är en superpuppa med cdcvinge, en fluga som jag köpte i Vemdalen hos Ekbergs fiske. En fluga som jag fått det mesta på. Vi prövar denna cdc fluga i skymningen, vi har sett att det vakar frekvent och det tar inte många kast förrän det hugger på torrt för oss alla tre.

Hemresedagen blir de en tur i safariparken och jag hade inte så stora förväntningar på att se så mycket vilt nu mitt på dagen men jag tror att vi tillsammans såg alla de arter som parken har att erbjuda, riktigt trevligt.

Bild från Kosta Lodge hemsida

Dags för hemfärd, hit kommer jag gärna igen! jo just det, fisketävlingen, Fille vann med en fisks marginal, grattis!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Regnbågen – en fantastisk sportfisk!

Regnbågen eller ”Oncorhynchus mykiss” är ganska lik öringen men har ett rödaktigt band längs sidorna som är det lättaste kännetecknet och dessutom är dess fenor prickiga. Regnbågen kan väga upp till 15 kg och bli 80 cm lång, men det är ovanligt med exemplar över 10 kg. Fiskköttet kan variera från ljusbrunt till rosa, rött eller nästan vitt. Livslängden i Sverige är cirka 16 år (enligt wikipedia). Regnbågen tillhör släktet laxfiskar vilket kan förklara att den många gånger anses vara mer stridbar än exempelvis en brunöring.

I Sverige har regnbågen setts reproducera sig endast ett fåtal gånger, det är väl så att de omgivande förhållandena inte passar regnbågen. Den är annars tålig, passar bra tillsammans med brunöring och ses i put and take anläggningar ibland också ihop med gullspångslax samt röding. Fenomenet Put and takevatten har funnit många många år i Sverige. Jag tror att avsaknaden av mindre ädelfisk i form av öring och harr i naturliga vattendrag i södra Sverige skapat denna efterfrågan av konstgjort fiskevatten. Att det inte längre finns ädelfisk i önskad utsträckning i södra Sverige tror jag beror på människans påverkan genom utbyggnad av vattenkraft vilket gjort många vattendrag omöjliga som livsmiljö för öringen.

Så vitt jag vet är det vanligast med dammar när det kommer till put and takefiske efter regnbågen, men på fler och fler ställen antingen används befintliga strömmar eller så skapas strömsträckor med hjälp av grävmaskin. Och just att det strömmar i vattnet gör att det efterliknar regnbågens naturliga livsmiljö utomlands. Man kan se att de anläggningar eller fiskecamper som har strömsträckor att tillgå är mycket populära bland oss som gillar put and takefiske.

Regnbågen får ofta oförskämt ta ”skit” från de som inte anser att det är sportfiske, ofta handlar det om fenkvalité. Framför allt stjärtfenan, som tyvärr tar stryk i odlingskassarna om dom ”går för tätt” i odlingsbassängerna. Jag anser att de som odlar regnbåge tagit till sig detta och gör sitt yttersta för att fenkvaliteten skall vara så bra som möjligt. Och så mycket kan jag säga att det sprider sig i sportfiskekretsar snabbt om en fiskecamp har bra eller dålig kvalitét på fenorna. Självklart förstår väl alla att det är svårt att få alla fiskar att ha hela fenor och att det hela handlar om ekonomi. Men jag tror att det en ger det andra. Jag menar att om fiskarna har hela fenor, sprider det sig, det kommer fler som vill fiska på dessa anläggningar vilket sprider sig och sedan är det etablerat att en viss fiskecamp håller bra och god kvalitét på fisken.

Det är trots allt mycket stor skillnad på fisken vid drillning om stjärtfenan är hel. Alla som någon gång har fått en regnbåge med bedrövlig stjärtfena vilket man typ kan likna vid att få en ålande falukorv på kroken, de försöker simma men motorn är trasig den får inte ”tag” i vattnet. Tillskillnad mot en fisk med hel fena, hel motor! Dessa fiskarna behöver inte vara jättestora för att ordentligt bjuda upp till en härlig kamp. Själv måste jag säga att om jag måste välja fångar jag hellre mindre fisk med hela fenor än en jättestor med dålig fena alla dagar i veckan. Men helst föredrar jag ju kombinationen hel fena och större fisk! Om jag får välja vill säga.

Jag ska inte på något vis påstå att jag är någon ”regnbågsexpert” men ju mer jag fiskar efter denna sportfisk lär jag mig dess beteende och vad den föredrar för flugor. Jag har fler gånger i tidigare blogginlägg poängterat vikten av att bemästra olika metoder inom flugfisket, både generellt men även när det kommer till regnbågsfisket. Att snabbt kunna skifta metod innebär också att det kan vara bra att ha med sig flera riggade flugspön till regnbågsvattnet. I bland kan regnbågen vara riktigt tjurig, speciellt om den har fått gå i regnbågsvattnet en längre tid och blivit mer ”vild”. Då gäller det att vara innovativ och lite klurig.

Jag har förmånen att fiska med fiskekompisar som är otroligt duktiga flugfiskare och flugbindare. Att umgås, prata fiske, binda flugor tillsammans gör att även jag utvecklas som flugfiskare. Sedan är det ju så trevligt att fiska tillsammans med någon eller några. Att kunna dela på fiskeupplevelser skänker mig verkligen stor glädje.

I nästa inlägg om regnbågen kommer jag att skriva om det praktiska fisket och vart jag fiskar regnbåge.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Danicatider i Norrefors – Camp Mayfly

För exakt ett år sedan var jag och Andreas ”Flugfiskaren i Småland” Olsson i Norrefors, en av Camp MayFlys fiskecamper. Vi var där för att försöka fånga regnbåge på torrfluga och det överträffade mina vildaste fantasier om hur det kan vara att fånga regnbåge på torrt. Förra årets ”danicaresa” resulterade i två filmer via vår youtubekanal Every Fish Counts där vi filmatiserar våra fiskeeskapader. Ja, sedan bloggar vi ju självklart också via våra bloggar om våra fiskeupplevelser. Väderleksrapporterna hade inte visat något finväder precis men i bland spår dom där metrologerna fel för istället för ösregn blev det växlande molnighet blandat med sol och sol så här års är lika med danicakläckning.

Nu var det dags igen, danican är mitt i kläckningssäsongen och det gäller att ha lite tur att pricka denna höjdpunkt för oss flugfiskare. Dagen vi anländer på är det en så kallad öppen dag i Norrefors, det betyder att man kan lösa dagskort och att anläggningen inte är bokad av ett fiskegäng. När vi anländer är det redan flera bilar på parkeringen.

Det är precis så där lagom vattenföring. Redan när vi går ner mot strömmen ser vi Vulgata och Danica dansa i luften, dom åker som små segelbåtar på vattenytan i vinden, förhoppningarna stiger. Till en början går det trögt, jättetrögt. Vi börjar fiska högt upp i strömmen. Endast någon enstaka fisk är och kikar på min torrfluga. Vi fiskar oss nedströms genom strömmen och allt eftersom ökar frustrationen, här finns ju fisk, mycket fisk, det kan man se. I sista polen, allra längst ner händer det något.

Jag ser när Andreas får sitt första hugg för dagen, jag skyndar dit, filmar och fotar, första fisken är alltid skönt att ha landat, det har vi pratat om mycket. Kort efter att Andreas fått fisk glufsar en kanonfin regnbåge i sig min Danicaimitation, en riktigt stridbar fisk, ja en underbar fisk!

Underbar fisk med hela fina fenor precis som man vill ha det!

Föga anar vi nu vad som komma skall…. Vi är nöjda med strömmen för en stund och går upp till dammarna. Jag ser några vak längst bort i en av dammarna och beger mig skyndsamt dit. Fisken vakar frekvent. Redan i första kastet hugger fisken men jag är inte riktigt beredd så jag missar mothugget, på nytt hugger det i de två efterföljande kasten, vad är detta? Jag ser att det vakar lite till höger, jag kastar torrflugan mitt i vakringen och momentant säger det glufs!! Det är en fin öring på ca 1,5 kg. Gutt, härligt, Andreas hjälper till med håvningen, det är ju trots allt en öring.

Varsamt får den återgå efter att blivit dokumenterad och det som nu händer saknar motstycke i min ”flugfiskekarriär”, det hugger oavbrutet på våra danicaimitationer. Om vart annat missar vi mothuggen eller så är fisken på några sekunder och släpper men många hamnar i håvgarnet. Vi får så mycket fisk att vi tappar räkningen. Danicor och Vulgator dansar för fullt på vattenytan. Ja, nu är livet gutt att leva!!

Vi kastar sida vid sida och glädjes åt varandras fångster, vilket ställe vi hamnat på, vi har öringbonanza de lux!…… och på torrfluga!!! Och mitt bland alla öringar hugger det en och annan regnbåge. Jerry som jobbar på anläggningen kommer förbi och snackar en stund, mycket trevligt!

Vi fotar och filmar, vi filmade ju förra året när vi var här och, inom kort kommer en fiskefilm från dagen fiske att finnas på vår Youtubekanal Every Fish Counts. Tid och rum smälter samman, det är så härligt, meditativt, detta är ”Flyfishingmindfulness”. Balsam för själen, ja det känns som jag kan hålla på att skriva superlativ i det oändliga om dagens fiske. Och pricken över iet är ändå att få dela upplevelsen med en riktigt god vän och fiskekompis som Andreas. Jag tycker det är så kul och lärorikt att fiska med honom, han är en mycket skicklig både flugbindare och flugfiskare. Han tänker innovativt, fiskar sina flugor på ett sätt som är ytterst förförande för fisken. Sedan har han ju ett digert kunnande inom det fotografiska vilket jag också uppskattar och lär mig mycket av. Vi diskuterar bildvinklar, ljusförhållanden, skärpedjup och bländartid. Tillsammans utvecklar vi vårt fiske och hjälps åt att föreviga dessa skönheter till fiskar som vi fångar.

När jag fiskar kommer jag plötsligt att tänka på hur jag satt och drömde vid bindstädet inför denna fisketur, jag menar att i mitt innersta ville jag ju att fisket skulle bli lika bra som förra året, att det skulle överträffas fanns inte i min vildaste fantasi. Från att ”dom” lovat ösregn till detta, inte en droppe regn, i stället soligt, förvisso en del vind men jisses vilket fiske, det är så man får nypa sig i armen…

Tiden går fort och det börjar bli dags att tacka Norrefors för denna magnifika dag, Andreas har sett ett vak intill kanten i dammen, han vill ta ett sista kast, han kastar ut sin danica och jag hör på hugget att detta inte är en liten fisk, mothugget sitter perfekt och Andreas drillar med ett sällan skådat lugn, (nä jag skojar bara), när vi väl får syn på fisken och förstår vad det är han har på kroken kan man riktigt ta på nervositeten och spänningen.

En riktig drömfisk, vilken drömöring, igen! Han tog ju en fantastisk fin öring exakt för ett år sedan i samma dam, kan det vara samma fisk?

Öringkungen har gjort det igen, bara att bocka och buga, så härligt att få dela upplevelsen med Andreas. Nöjda och otroligt glada beger vi oss hemåt. Jag kan bara skicka ett enormt stort tack till Tommy som äger Camp MayFly och Norrefors för att han driver detta fantastiska ställe ett stycke från Karlshamn. En fiskecamp som verkligen är värt ett besök för den som gillar put and takefiske.

När vi summerar dagen har vi faktiskt svårt att komma ihåg hur många fiskar vi haft kontakt med och hur många som fått syna håven, då har fisket varit riktigt bra!!

Håll utkik på Youtubekanalen Every Fish Counts, snart ligger det en fiskefilm från dagens fiske.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

”Fiskeligan” är i Norrefors och fiskar regnbåge

Camp Mayfly – Norrefors, ja detta ställe kan jag snart kalla mitt hemmavatten. Jag har varit här och fiskat många gånger nu. Och det som är så kul är att Norrefors bjuder på nya överraskningar hela tiden. Det är i slutet av April och vi är här med ”Fiskeligan”, ett skönt avslappnat gäng grabbar som har ett gemensamt intresse, just de, passionen för flugfiske! I dag har min son Filip ”Fille” fått möjligheter att komma med då det blivit ett avhopp och en plats blev ledig. Med i gänget är också min andre vapenbroder Magnus ”Strorfiskarn”. Det är med sann glädje vi ger oss av hemifrån mot Camp MayFly och Norrefors. Vi är inte först på plats, men med en gång börjas det pratas fiske.

Norrefors, denna pärla som ligger inbäddad i skogen en bit utanför Karlshamn. Anläggningen består av två dammar och en strömsträcka som är en naturlig del av Mieån som rinner igenom anläggningen. Det hela är finurligt sammankopplat på så vis att de nivåskillnader som finns gör att vattnet genom självtryck bildar ”fontäner” som syresätter de odlingsdammar som även de är sammankopplade i detta vattensystem. I dag ger ”bananen” utdelning, en sträcka jag inte fiskat i så mycket tidigare. Min grabb Fille börjar där och bara några kast senare ser jag på håll att hans spö står i spänd båge, spötoppen viftar frenetiskt.

En kanonfin båge kunde inte motstå hans fluga, efter några kast är det dags igen. Fille är riktigt duktig med flugspöet, som Pappa sträcker jag självklart på mig lite extra. När Fille fiskat sig igenom Bananen tänker jag att det borde finnas fler huggvilliga regnbågar, polen är ju ganska står ändå.

Jag börjar denna dag med en grön fluga i färgen chartreuse. Jag ser hela förloppet genom mina polaroidbrillor. Flugan som ivrigt dansar några decimeter under vattenytan och fisken som kommer i full fart och glupskt slukar flugan, mothugget sker instinktivt och efter en intensiv kamp får regnbågen se sig besegrad.

Morgonen är bister, det måste ligga precis under nollan för det fryser i spöringarna och om inte flugan är i vattnet fryser den snabbt och ser ut som, ja som vadå?

Några kast är det dags igen, en fin båge gör vad den kan för att inte hamna i håven. Denna fisk får återgå, jisses vad pigg den var!

Jag gör en förflyttning, pratar lite med de andra i gänget, fast det ännu är ganska tidigt på morgonen har nästa alla redan fått fisk. Ja, det är sannerligen inget dåligt gäng, vi träffades några av oss under ansvar kvällen innan, åt och drack gott. Samtalsämnena är ömsom alvarliga men så plötsligt skrattar alla så de sitter och vrider sig. Vi har fiskat ihop många gånger nu och vi känner varandra ganska väl. Ett glatt gäng som har fisket som gemensam nämnare, gammal som ung. Några anslöt sig i morse och det fina är ju att man gör som man vill. Speciellt i dessa tider då pandemin härjar för fullt. Det är då skönt att ha fiske som hobby och intresse. Att kunna umgås utomhus i dessa former är definitivt ”Coronasäkert”. Jag provar ”gropen”, flugbyte och javisst, det finns fisk här också, tänk att det är en sådan härlig känsla att drilla fisk, att ha överlistat firren, lurat den till hugg. Jag njuter i fulla drag.

Fille har gått över till att fiska i dammarna, han har satt på en fluoröd Boobyfluga, och du milde tid vad fiskar han tar, jag kan ju inte annat än övergå till Boobyfisket jag med, men det verkar konstigt nog vara så att de bara vill ha Filles röda Boobyfluga, jag har inte ett pet på min fluga medans han snart får ”drillarmbåge”. Jag glädjes åt hans fiskfångeri.

Efter lite käk fortsätter vi fiska och som det brukar vara så är det lite trögare fiske uppåt dagen. Jag smyger mig på nytt längs ”bananen”, denna gång på motsatta sidan mot morgonen och plötsligt sprattlar det på nytt i spötoppen.


Eftermiddagen kommer och det är dags för hemfärd. Fastän det fortfarande är April så går tiden fort, snart är det ”Danicatid”, jag längtar redan tillbaka hit. Jag minns med pirr i maggropen fisket vi hade här i Norrefors i slutet av Maj förra året, då sländorna dansade i luften och fisken glupskt mumsade på våra Danicaimitationer. Här ett filmklipp från förra året Mayfly Madness in Norrefors – Part 2

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Dubbelhugg i Gottåsa – NovaScottia Eventcenter

Andreas och jag är på väg till Gottåsa för att fiska. Vi ska fiska i ett put and takevatten som heter NovaScottia Eventcenter. Här driver Martin Lisemark denna anläggning tillsammans med sin fru Sanna. Här finns två stycken dammar, en större och en lite mindre. Fiskarterna består av Brunöring, Regnbåge och Gullspångslax i skiftande storlek. Förhoppningsvis lyckas vi med att ta en ”grand slam”. Martin har inte satt fisk på ett tag eftersom anläggningen är nyöppnad sedan ca ett år. Fisken som finns i dammarna har nu acklimatiserat sig och har tydliga tecken på tillväxtzoner vilket betyder att den växer och trivs.

NovaScottia Eventcenter erbjuder fiske, fisketävlingar, företsgsevent, 5 kamp, svensexor/möhippor och snart flugfiskekurs. Anläggningen består av två st dammar, en större och en lite mindre, den större är som djupast 16 meter. På deras facebooksida kan man bland annat se filmer tagna med drönare över anläggningen.

Det är första gången jag är här men ”my brother in arms” Andreas har varit här någon gång tidigare. Vi möts av en härlig syn, i den del av dammen som är alldeles intill parkeringen vakar det frekvent och jag måste säga att jag blir lite ivrig att tackla mina spön. Det är ju helt omöjligt att motstå dessa fina vak, vissa av dom avslöjar att det är bra storlek på fisken. Sist när Andreas var här var det fullt med öring som vakade, men nu är det svårt att se vilken art som vakar så frekvent. Martin som äger anläggningen kommer förbi och pratar lite, jag kan inte hålla mig utan är bara tvungen och ta några kast medans samtalet pågår och det tar bara ett par kast så har en mindre Gullspångslax fallit för min bruna Klinkhammer. Trots sin litenhet är den förvånansvärt stark.

Så otroligt fin, fulländad! Tänk, Gullspångslax på torrfluga, jo ja tackar ja! Under samtalets gång får jag några till som inte kan motstå min bruna klinkhammer. Vi flyttar oss en liten bit ut på en av öarna. Jag sätter på en Boobyfluga vilket brukar kunna attrahera dom mest kräsna regnbågarna men nä, dom verkar svårflirtade. Andreas fiskar med en skarpt orange Wolly bugger. Inte många kast senare hör jag det välkända Ja! Jag har en, FIIIISK!! Jag skyndar dit, och vilken fisk han har i änden på tafsen, en riktig drömöring, efter att ha drillat den en stund blir jag ”håvman” och vi kan båda glädjas åt denna magnifika öring.

Efter några snabba foton återutsätts fisken och Andreas pustar ut, fasen han är en riktig öringkung. Förra året fångade han en kanonfin öring i Norrefors och nu denna. Jag glädjes åt den fina fisken och det är så det är, vi njuter av varandras framgång. Att kunna vara med och föreviga dessa fiskar med kamerans hjälp är kul, riktigt kul, även om jag är en novis när det kommer till fotografering. Jag lär mig hela tiden, Andreas är en lugn och metodiskt pedagog när det kommer till fotografering, han har ju haft det som intresse mycket längre än mig. Jag har som strategi att ta mycket foto, från olika vinklar i olika ljus och i den mängden av foton så plötsligt finns det ett riktigt guldkorn.

Vi vandrar vidare längs med dammen och mellan ett par stora stenar ser vi fisk vaka ivrigt, nu kommer det svåra. Andreas och jag har sedan något år tillbaka startat en youtubekanal (Every Fish Counts) som fokuserar på fiskefilm och flugbindning. Det allra svåraste när det kommer till att filma fiske är att få med själva hugget. När jag själv kollar på exempelvis youtube och fiske vill jag se helheten, riktigt känna pirret i maggropen innan hugget och kan filmskaparna förmedla allt detta och skälva hugget med drillning, ja då är i alla fall jag nöjd. Men som sagt det kräver tålamod och en smula tur. Jag vågar inte tänka på hur många timmar film jag har hemma på den externa hårddisken som är bara fiske utan att det egentligen händer något men så är ju fiske också.

Martin kommer lägligt förbi med sin drönare och vi avslöjar våra planer med den vakande fisken, han är med på noterna. Jag tänker, känn ingen press! Fisken vakar igen och det är nu det ska ske, jag drar ut fluglina, kastar ut och väntar.

Fisken vakar igen, ja det är nog flera fiskar. Och som på beställning på bästa sändningstid kommer hugget, inte dammens största men helt enligt planerna. Fisken har överlistats!

En kanonfin liten regnbåge kunde inte motstå min Klinkhammer utan smaskade i sig den och allt kom med på film, sååå härligt.

Dags för lite käk, det blir sedvanlig fiskemat, potatissallad och köttbullar. perfekt mat att ha med sig en sådan här dag. Vädret skiftar från soligt till ösregn och till bara mulet, uppåt dagen när regnet öser ner vill inte fisken hugga, framåt seneftermiddagen när regnet slutat är vi tillbaka där vi började dagen. Båda två med torrflugor och plötsligt ser jag en fisk som går upp och tar min torrfluga, sekunderna senare hugger det på Andreas torrfluga, dubbelhugg i Gottåsa, jo ja tackar ja! Det är två mindre Gullspångslaxar som på nytt var hungriga.

Här nedan ett filmklipp från denna härliga dag i Gottåsa och NovaScottia Eventcenter.

En anläggning som har stor potential, mycket trevligt! Jag vet att det är mycket spännande på G här framöver, bland annat är det planerat att Andreas och jag skall hålla en grundkurs i flugfiske inom kort. Andreas avslutar med en liten fin öring på torrt och vi tackar NovaScottia Eventcenter för denna gången.

Minnet av Andreas drömöring är något jag somnar till väl hemma i sängen.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Gäddflugfiske – Karlskrona skärgård

Det är i månadsskiftet April – Maj, det känns som om gäddorna borde ha lekt färdigt nu. Jag är i Karlskrona skärgård och fiskar med min gode vän och fiskepolare Magnus. Det är nya fredningstider och fredningsområden, nya och/eller om man så vill utökade för 2021. Det gäller att hålla koll på vart man är så att fredningszonerna får vara ostörda. Här en länk till Länsstyrelsens sida om fredningsområden m.m. i Blekinge. Efter lite ”görande” under förmiddagen är vi på plats vid 12 tiden, taggade till tusen. Nu var det ett tag sedan vi hade en gäddbatalj. Ja, det är ju på så vis att det lätt blir en inbördes tävling om vem som får flest och längst gädda på våra turer. Och eftersom detta är den första fighten oss emellan för i år är ställningen 0-0 inför fisketuren.

För några veckor sedan lyckades jag att putsa mitt PB på flugfångad gädda i mina hemmavatten i Kalmarsund (innan förbudstiden började!), en fin fisk som mätte hela 108 cm.

Vi flugfiskar bara nuförtiden, ja man skulle kunna säga att vi helt gått över till att flugfiska gädda och det som ligger oss varmt om hjärtat är att vara rädda om fiskarna så långt det går. Därför fiskar vi hullinglöst vilket är enligt min mening det mest skonsamma för fisken. Ska en fisk fotas ska den vara så liten tid som möjligt ovanför vattenytan och sedan snabbt återutsättas. Visst, det händer att man kanske tappar nån fisk mer än om man har hulling men det är inte det att man måste få upp all fisk i båten utan det som känns viktigt är att man har lurat fisken till att hugga. När man sedan har fisken intill båten eller i håven är det oftast mycket lätt att lossa kroken eftersom den är hullinglös. Skulle sedan olyckan vara framme och man får en krok i handen är det även då lätt att lossa kroken om den är hullinglös. Vill man läsa mer om hullinglösa tankar och funderingar har jag skrivit ett blogginlägg om det ” Gäddfiske – varför fiskar så få hullinglöst”.

Vi känner vattnet väl, vi har varit här många gånger förut men man vet ju hur det är med fiske, ena dagen fullt med fisk och nästa dag är dom som bortblåsta. Vinden har betydelse för vart vi börjar fiska, även om det inte alltid är så, känns det oftast mest hett att fiska i vikar med pålandsvind. Vi börjar i en sådan vik denna dag. Det dröjer inte många kast förrän Magnus entusiastiskt ropar att han har en följare, en fin fisk som ser ut att vara någon stans mellan 70 och 80 cm men den följer bara flugan och vänder intill båten. Tusan också, nytt kast och den följer efter igen. För något år sedan var vi här och fiskade, på grunt vatten högg denna stridiga gädda (på bilden under) i utmärkt kondition.

20190301_133636

Föga anar vi vad som kommer att karaktärisera denna dag, nå ja, jag ska inte gå händelserna i förväg. Vi har båda några följare och plötsligt hugger det på min fluga, en fin fisk, jag ser att flugan sitter allra längst ut i läppen på gäddan. Magnus är ”håvman” och en fin gädda som ser ut att ha lekt mäter 82 cm, störst i dag:)

Vi har nog ett 10 tal följen i den första viken men så svårt att få dom att hugga, kanske håller dom på att leka, lojt följer dom bara efter flugorna och kikar, gång på gång på gång. Till slut står Magnus med spöet i båge även han.

När vi var här i höstas small det på ordentligt. Lite trögt i början av dagen var det allt men i dom sista kasten eller till och med det sista kastet för dagen fick Magnus en kanonfin fisk på 90 cm, superstark!! Denna fisk avgjorde den bataljen till Magnus fördel då. Det är inte över förrän sista kastet är gjort.

Vik efter vik fiskas av och antingen är det inte en virvel efter flugorna eller så verkar det vara som om gäddorna samlats till kongress, för det kan plötsligt vara 10-15 gäddor på bara några kvadratmeter, följen med ibland flera gäddor i samma kast. Plötsligt hör jag att Magnus röst ändras, KOLLA ropar han, vilken jättegädda! Och från havets djup stiger det ett monster, majestätiskt glider den efter Magnus fluga. Magnus blir lite späd i rösten, och jag hör hans längtan efter att få denna i håven men likt så många gäddor denna dag är den bara framme och kikar på flugan, en gädda på uppskattningsvis 100-115 cm, en riktig bjässe. Jo ja tackar ja! Dom finns här och det glädjes vi åt. Det hade varit en fin 50 års present till Magnus som fyllt år bara någon dag innan vårt fiske.

Vi har nog totalt 40-50 följare denna dag, vår batalj slutar 4-2 till min fördel, jag vinner även på storlek. Jag vet Magnus kapacitet när det kommer till flugfiske så det är inget att ta för givet, men en seger är alltid en seger! Så trevligt vi har! Skratten avlöser varandra, högt så det ekar över vattnet. Vi glädjes åt varandras framgångar, det sedvanliga härliga fisketjatet som vi har är något unikt. Det är så gött att ha en sådan fiskekompis och vän som Magnus!

Gäddflugfiske, en av mina absoluta favoritsysslor!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Camp Mayfly – Norrefors – ett förstklassigt regnbågsvatten

Jag har varit här många gånger, idag är jag här med min vän och fiskepolare Andreas. Vi har båda bloggat länge och sedan något år startat ett nytt spännande projekt tillsammans, Every Fish Counts. I detta koncept tänker vi framför allt göra fiskefilm där vi filmar våra fiskeeskapader, men det kommer även att bli en hel del flugbindning. Ett riktigt kul sätt att föreviga fiskeminnen och det som hör flugfisket till.

Vi är här i Norrefors för att bland annat se om vi kan lura upp någon regnbåge på torrfluga. Det är tidigt på säsongen, jag vet det, men man kan ju alltid försöka.

Jag är så glad för att sportfiske sedan ett tag klassas som friskvård, man kan skicka in kvitton till sin arbetsgivare och få tillbaka exempelvis fiskekortsavgifter. Friskvårdbidrag, ja vad kan vara bättre att göra vad gäller friskvård än att fiska? Dessutom är fiske coronaanpassat om ni frågar mig. Jag kom på uttrycket ”Flyfishing mindfulness”, för mig är det verkligen så. När jag fiskar funkar det som meditation, rensa huvudet från stress, reflektera, tänka på något annat än jobbet, varva ner, ja allt det där som kanske är svårt att sätta ord på men som är så viktigt. Jag känner att jag behöver det för att jag sedan kan vara fullt fokuserad, snabb i huvudet och vara bäst när det verkligen gäller i mitt jobb som ambulanssjuksköterska.

I mitt jobb måste jag ofta ta snabba beslut som kan vara livsavgörande för den drabbade. Jag måste verkligen säga att fisket hjälper mig att vara spjutspets som ambulanssjuksköterska eftersom återhämtning och reflektion är så viktigt. Viktigt, för att inte drabbas av något som kallas ”compassion fatigue”, det vill säga att intrycken blir så många och att man inte hinner eller kan bearbeta dem, detta kan leda till att den som drabbas blir känslomässigt utmattad och att det till slut är svårt att vara empatisk.

Väl framme i Norrfors, kan vi känna att lugnet sprider sig och att en ny känsla börjar komma fram, den där härliga fiskekänslan som infinner sig när man kommit fram till fiskeplatsen, förväntningarna, det lilla pirret i magen. Vi tar det ändå lugnt. Efter lite käk och span efter vak börjar jag fiska med en Danicaimitation, en torrfluga som liknar en slända för att se om fisken är villig att gå upp och ta på torrt.

Pulsen stiger när en fisk plötsligt stiger mot flugan, men precis i sista sekund avbryter den det den tänkt göra. Nå ja, det kanske är för tidigt på säsongen att fiska med torrfluga, i alla fall idag.

Vi går ner till strömmen, Andreas börjar med att nymfa. Det dröjer inte många kast förrän hans spö står i båge. Det är en riktigt stridbar fisk som inte låter sig drillas utan kamp. Jag skyndar till och får bli ”håvman”, en kanonfin båge i fin kondition kunde inte motstå harörenymfen som dansade över botten. Denna nymfteknik är något som jag blir mer och mer nyfiken på. Jag vet ju hur supereffektivt det kan vara. Jag har flera gånger förut skrivit om vikten av att bemästra olika metoder inom flugfisket för att nå maximal framgång.

Min vana trogen börjar jag med Zombieflugan, ett flugmönster som har åtskilliga regnbågar på sitt samvete, en streamer som det är svårt att misslyckas med.

Mycket riktigt, efter bara ett par kast i ”gropen” kommer hugget, kraftfullt! Den goa fiskekänslan som jag hade innan har inte minskat i intensitet, tänk att det är så härligt att drilla fisk, att sedan dela fiskeupplevelsen med en fiskekompis gör det hela ännu bättre. Att kunna glädjas åt varandras fångster, hjälpas åt att håva, fundera ut strategier för vart fisken står, ta foton som förevigar ögonblicken. Detta delar jag med Andreas, och det går åt båda håll!

Vi fiskar oss vidare längs med strömmen, Andreas är verkligen på hugget, han fångar fisk i parti och minut, den där nymftekniken är supereffektiv i strömpartierna. Jag studerar noga hur det går till, fasen tänker jag. Jag riggar nog också om till nymfrigg.

Dags för fika, vi drar oss upp mot grillplatsen. På vägen tillbaka hugger det nån fisk till, detta är livet!

Efter fikat ska dammarna testas, jag börjar med mitt andra trumfkort. Den röd/vita boobyflugan, även denna fluga har fått otroligt många bågar i håven.

Jag använder en lina som delvis flyter och delvis sjunker, en så kallad F/S3. Att fiska med boobyflugor är så häftigt, ibland är huggen ynkapynka försiktiga till att nästa gång vara karatehugg! Det gäller att hålla i grejerna när det blir sådana hårda hugg, det känns som om fisken tar fart och hugger flugan i maxhastighet. Det är så coolt! Jag kastar ut låter linan sjukna en liten stund, tar in linan lite i taget med en del pauser, i andra kastet kommer hugget, så där härligt stenhårt! En riktigt fin regnbåge kunde inte motstå min boobyfluga.

En förflyttning till bortre änden av dammen. Boobyflygan gör på nytt sitt jobb. Regnbågen hoppar och far innan den låter sig håvas.

Några timmar går fort och vi får tacka Camp Mayfly – Norrefors för denna gången. Det är en riktig pärla belägen ett stycke inåt landet sett från Karlshamn. Det är inte många put and take vatten som kan erbjuda både dammfiske och en fin, dessutom naturlig strömsträcka att fiska i. Vackra fiskar i perfekt kondition, en fröjd för en regnbågsfiskare.

Nedan en film från denna Norreforsresa.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Havsöringsfiske – Öland

Det är i början av April och jag är på väg till Öland för att fiska havsöring. Fasen, ska det vara så svårt att spräcka den förargliga nollan. Jag har åter stämt träff med William Kernchen. William driver Sea Trout Adventures där han guidar i havsöringsfiske runt om på södra Öland. William kan sin ö, beroende på väder och vind väljer han ut bästa platsen för dagen. Det har varit en kall natt, frosten har ännu inte släppt sitt grepp när vi närmar oss stranden. Och frågan är om det inte har snöat här i natt.

Väl framme börjar vi direkt prata fiske så klart. Som sig bör har jag suttit vid bindstädet innan dagens fiskepass och som vanligt slutar det med att jag jag binder på en fluga som William gjort, nja visst fiskar jag med egenbundna flugor också. En sak har jag lärt mig och det är att lyssna och ta till mig av de som kan sin sak. William har guidat i många år och vet vad som gäller för dagen. Jag binder flugan i en ögleknut och straxt är vi utvadade. Här är ju helt sagolikt vackert och vilka havsöringslokaler! Det måste bara stå fisk tänker jag, precis då berättar William om vart han tänker att fiskarna kommer att vara. Jag börjar fiska med en borstmaskimitation.

Havet känns så oändligt stort och hur ska fisken kunna hitta min lilla fluga tänker jag men det är absolut ingen omöjlighet. Tvärt om, att fiska havsöring med fluga kan mycket väl vara det som gäller för dagen. William berättar om all de havsöringar han tagit på fluga men också på spinn. Han börjar dagen med spinnspöet. I bland gör han så att han söker efter fisken med spinnspöet, mycket på grund av att man ”täcker” lättare större yta med spinnspöet än med flugspöet. När han hittat fisken hämtar han ofta flugspöet.

Efter att vi fiskat av några vikar hör jag plötsligt William ropa FISK! Hans spö står i härlig böj och det sprattlar frenetiskt i andra änden. Jag skyndar mig dit, springa är inte att tänka på när man är utvadad.

En kanonfin liten havsöring kunde inte annat är att hugga på kustvobblern.

William har precis innan haft ett hugg och en mindre grupp som följde med ända in till fötterna. Helt silverblank, ca 40 cm och självklart får den simma tillbaka till friheten.

Det blir flugbyte till en tobisfluga, grön/vit. Nu jäklar ska dom tas!

Vädret skiftar från soligt till molnigt, om vartannat, det känns som perfekta förhållanden. Nu när det bevisligen är fisk i området fiskar jag om möjligt ännu mer koncentrat. Plötsligt händer det som inte får hända, det sticker till på min kind och i ögonvrån ser jag min tobisfluga hänga och dingla. Tusan också tänker jag, skönt att jag har fiskeglasögon i alla fall. Flugan som visserligen hänger av sig själv på kinden sitter inte djupt, den lossnar lätt. William har sett det hela och säger, där hade du tur!

Vi gör en förflyttning och fiskar vidare. Plötsligt har William följare igen och vi intensifierar fisket. Det skiftar mycket hur pass lätt eller svårvadat det är men så fint här är!

Vinden vänder lite och på avstånd ser vi hur regnmolnen närmar sig snabbt. Dags att bryta för dagen, att det finns fisk i detta område är det ingen tvekan om. Snart ska jag hit igen och då minsann får silvertorpederna se upp.

Jag tackar William för en fantastiskt trevlig dag. Ta kontakt med honom på Sea Trout Adventures, han kan sin ö. Fördelarna är oändliga när det kommer till att fiska med någon som kan sitt hemmavatten, det ökar dramatiskt chanserna till hugg och en landad fisk mot om man själv ska söka efter bra fiskeplatser. När vi pratade om hur fisket kan vara jämförde William havsöringsfisket med att fiska regnbåge. VA! Tänker jag men han har väldigt sällan en bomrunda vilket han bevisat idag. Även om det tar mig emot så får nog spinnspöt följa med nästa gång.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines