Bondemölla sportfiske

Det har precis hunnit bli Oktober 2021. När vi anländer till Bondemölla sportfiskeanläggning utanför Höör är det oväntat fint väder. Som vanligt när Andreas och jag ska iväg och fiska visar väderapparna regn, regn och åter regn, men av någon outgrundlig anledning spricker det upp och blir växlande molnighet med inslag av sol. För mig är det första mötet med Bondemölla.

Anläggningen är tillfixad av Tommy som äger Camp MayFly. Bondemölla har sedan något år fått en längre strömsträcka mellan de dammarna som ger Campen det där lilla extra. Det är oändligt med ståndplatser. Jag har på nytt bunkrat upp med geting imitationer i hopp om att fisken ska glupskt sluka dom.

Vi börjar fisket men inte ett nyp i våra flugor, jag byter fluga ofta, så som det blir när det inte hugger. Jag fiskar mig nedströms i den lilla strömmen som med en liten fors mynnar ut i en av dammarna. Plötsligt får jag se Andreas stå med spöböj, jag skyndar dit.

En stark fisk som inte vill ge sig i första taget, när den kommer närmare håven ser vi att den är otroligt fin i fenorna, magiskt! Härligt att drilla fiskar som har hel motor!

Till slut får den syna håven, Andreas kan andas ut. Men vilken fisk så fin!!

Vi passar på att njuta ordentligt av Andreas fina fisk, glädjen går inte att ta fel på.

Vi kollar in byggnaderna, här finns allt man behöver, fina lokaler för övernattning, att sitta och käka tillsammans om man är ett fiskegäng här. Rensbord, grillplats, ja här kan man verkligen trivas. Inte konstigt att Bondemölla är så populärt regnbågsvatten. Vi passar på att käka, det blir sedvanlig potatissallad och köttbullar. Hmm, nu längtar man tillbaka till Ulvereds Hjorthägn och den hamburgaren av hjortkött som vi åt i den mysiga restaurangen med panoramafönster ut mot hjortarna och regnbågsvattnen.

Andreas regnbåge föll för en nybunden kreation, en Squiggle worm, en liten förförisk maskimitation.

Ibland blir man inte klok på regnbågarna, man tycker att alla förhållanden är perfekta men så vill dom inte hugga. Då gäller det att tänka utanför boxen, vara kreativ. Försöka tänka som en fisk. I skrivandets stund lyssnar jag på Podden Fiskekompisen där jag just fått på ett avsnitt som heter just ”att tänka som en fisk”. Intressant att höra en mer vetenskaplig syn på detta än att någon bara tycker sig veta hur eller varför fisken beter sig på ett visst sätt.

När vi ätit går vi allra längst upp där vattensystemet börjar, Tommy har precis varit här och rensat inloppet från en massa löv. Detta gör att det blir betydligt mer vattenflöde in i Campen.

Jag provar med en foamgeting igen, kanske kan jag locka en båge till ytan, när jag minst anar det hugger det en regnbåge men mothugget är någon hundradel försent eller förtidigt. Utmed den igen, momentant hugger det på nytt men icke! Jag lyckas inte kroka fisken. Strategibyte och platsbyte! På med ”Loffeflugan” En svart liten nymf med black/nickel tungstensskalle och en bronzstjärt, jag kastade ut, lät sjunka. Med små oregelbundna korta drag tar jag hem nymfen och plötsligt kommer hugget, stenhårt, ingen tvekan! Det är en stridig fisk! Denna fisk låter sig inte bara dras in mot håven inte, den rusar gång på gång och jag tänket bara flugan sitter bra!

En underbart fin regnbåge som nog gått ett tag i dammen, ”gamla” fiskar får dom där mörka prickarna ända ut på stjärtfenan. Anderas kommer och dokumenterar.

Ännu en gång visar det sig hur viktigt det är att bemästra olika metoder inom flugfisket. Att inte låsa fast sig, tänka utanför boxen, läsa vattnet och att inte minst när fisket är lite trögt att försöka tänka som en fisk. Eftermiddagen börjar lida mot sitt slut och vi har en bra bit att köra innan vi är hemma. Bondemölla, ett riktigt trevligt regnbågsvatten, inte konstigt att så många är här och fiskar. Inom kort finns det en film på Youtubekanalen Every Fish Counts om vår fiskedag i Bondemölla.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Klubbfiskedag vid Hultsby Sportfiskeanläggning

Torsåsbygdens Sportfiskeklubb har återigen haft en klubbfiskedag. Ännu en gång var vi vid Hultsby sportfiskeanläggning straxt norr om Kalmar. Inte dom största bågarna kanske men ack så fina. Anläggningen i Hultsby består av fyra stycken dammar som är sammankopplade i ett och samma vattensystem. De pumpas runt vatten, på så sätt skapas in och utlopp. Ett trevligt litet vatten som är ett perfekt ställe för att introducera fisket för barnen eller om man är nybörjare inom spinn eller flugfisket.

Vi träffas vid 9 tiden, med i gänget är en jobbarkompis till Andreas som är helt ny inom flugfisket. Han får nödvändig introduktion och lite kasttips innan det praktiska fisket startar.

Själv har jag färskt i minnet förra årets totala succé, när jag hade ett formidabelt torrflugefiske med getingimitationer.

Men detta året har jag bara en firre som är uppe och nyper i min geting. Nä, det är faktiskt till att börja med rätt så trögfiskat. Det är svårt att få bågarna till att vilja hugga. Kanske går dom djupare, längs med botten? Det blir flugbyte till min peacocknymf med fluo orange skalle, hugget kommer efter bara några kast.

Vi fiskar vidare, barnen metar med räka och med i gänget har vi fler som gillar att meta. Några spinnfiskar, det visar sig att små spinnare är nästintill oemotståndliga för bågarna. De som vill får prova på flugfiske. Vi grillar och pratar, det är så vi vill ha det. Att medlemmarna kan umgås kring fisket. Intill ett vassbälte har Andreas kontakt med flera fiskar, jag drar mig åt det hållet. Det är svårt att se vad dom tar, flera fiskar är uppe i ytan och visar sig. Jag provar med en superpuppa, och i första kastet hugger det en finfin båge. Hel och fin i fenorna, då är det kul. Då behöver dom inte vara stora.

Plötsligt hör jag glada tillrop från vår ”nya” fiskebroder som provar flugfiske för första gången, självklart måste detta förevigas. Andreas hjälper till med håvning.

Första flugfångade fisken! Grattis!

Den föll för Andreas nya kreation, en Wiggleworm, en riktig fiskfångarfluga! Nu lossnar det ordentligt. Jag får flera fiskar på kort tid, det verkar plötsligt som att dom hugger på lite av varje. Andreas dotter Siri kommer förbi och hjälper till att ta några foton.

Foto: Siri
Foto: Siri
Foto: Siri

Lika snabbt slutar dom att hugga, konstigt, ja vad gör man då? Jo, då åker Loffeflugan fram, en liten svart nymf i strl 12 eller 14, förtyngd med en guldskalle eller nickel/black tungsten för att den ska sjunka lite fortare, jag förlänger tafsen för att nymfen ska fiska på ett annat djup. Små detaljer som kan vara nyckeln till framgång. Jodå, min svarta nymf visar sig vara framgångsreceptet.

Foto: Andreas Olsson

Plötsligt tilltar regnet och vi är nöjda för dagen. Så trevligt, nästan alla har fått fisk. Tack säger jag till alla medlemmar som gjorde denna dag så bra!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Premiärfiske – Ulvereds Hjorthägn

Det är i början av September och vi har fått möjlighet att vara med på premiärfiske vid en nyanlagd fiskecamp, belägen inuti Ulvereds Hjorthägn. Ja, i ärlighetens namn hade man premiärfisket på lördagen men av olika anledningar kunde vi inte komma då utan vi anländer på söndagsmorgonen, så vi är med på premiärhelgen i alla fall. Väl framme möter Tommy upp som äger Camp MayFly och driver anläggningen vi ska fiska på. Restaurangen, några byggnader och ett par dammar som det tidigare bara varit kräftor i fanns där redan tidigare. Sedan några dagar simmar där nu stora härliga regnbågar. Vi, det är Andreas och jag är allt lite uppspelta, det är ju inte varje dag vi har möjlighet att premiärfiska vid en nyöppnad fiskecamp.

För bara någon vecka sedan hade vi ett utmärkt sensommarfiske med getingimitationer i Norrefors, en annan av Camp MayFlys anläggningar. Så med geting på tafsspätsen kan inget gå fel!

Innan vi påbörjar fisket visar Tommy oss anläggningen, han berättar om att det finns planer om att gräva ut så det blir strömsatta poler med hjälp av pumpar. Man kan föreställa sig hur det kommer att se ut när Tommy förklarar, det kommer att bli kanonbra, en riktigt häftig upplevelse.

Vi filmar en hel del, det ska bli en film om premiärfisket och anläggningen, i skrivandes stund ligger den redan uppe på vår Youtubekanal Every Fish Counts. Vill du redan nu kika på hur vi hade det denna dag, kolla klippet nedan.

Det är vackert här, dammarna ligger inne i hjorthägnet. Man får lite Jurassic Park feeling när man vet att det när som helst kan komma både Kron och Dovhjort intill där vi står och fiskar. Vi ser massor med hjortspår i leran runt dammarna.

Nä, mina getingar verkar inte falla bågarna i smaken, fisk finns det här, det syns tydligt genom de vak som dom avslöjar sig med. Vi fiskar oss runt sjön och plötsligt hugger det stenhårt alldeles intill ett stenparti. En urstark regnbåge kunde inte motstå min olivgröna streamer med brun vinge, efter en stund ger den upp och låter sig håvas. Andreas har anlänt med filmkameran och är nu redo att föreviga denna fina regnbåge med några foton. Det är ju det som är det fina, vi hjälps åt att fota, håva, filma. Ingen prestige här inte, vi verkligen glädjes åt varandras fångster.


Vi ser att fler än vi har fiskar på, spön står i härlig båge för andra som är här idag. Fasen, vi har några på som släpper och snart är det dags för käk. Vi får på nytt en guidad tur av Tommy, denna gång i restaurangen och byggnaderna intill. Det finns gott om ställplatser för husvagnar och husbilar, fler är under anläggning. Det ska också bli en ”knattesjö” där barnen kan fiska. Det finns stugor för boende och det planeras fler. En mysigt inredd bar ”rävgrytet” ligger alldeles bredvid restaurangbyggnaden. Inne i restaurangbyggnaden finns en gårdsbutik där man kan köpa viltkött från hägnet. Restaurangen är stor och rymlig, luftig med panoramafönster ut mot dammarna. Det finns en foderplats precis intill panoramafönsterna och lägligt utfodras hjortarna vid lunchtid. Den magnifika Kronhjorten kommer och äter, riktigt häftigt att sitta och käka med hjortarna bara några meter från matgästerna.

Vi äter hjortburgare med klyftpotatis, såå gott! Perfekt tillagade, jag som kör inmundigar en lättöl till denna superba måltid.

Till efterrätt blir det chokladkaka med färska bär och vaniljglass, jo ja tackar jag!! Restaurangen är inredd i vilthägnets tema, det är många uppstoppade djur, på borden ligger dekorativt hjorthorn. Det är utan tvekan en upplevelse att äta här, en upplevelse med stort U. Så gott och välsmakande! Mätta och belåtna tar vi oss an eftermiddagens fiske.

Vi står mittemot varandra, plötsligt får jag se Andreas sträcka upp sin lina och jag ser direkt att han fått på en bättre fisk, när den går upp i ytan och vältrar sig blänker det till som silver. Nu är det min tur att springa, väl framme fotar jag och filmar fighten, det är en riktigt fin regnbåge. Jag hjälper till med håvningen och med dokumentation i form av foton. Hel och fin i fenorna, så härligt, då bjuder dom upp till en ordentlig kamp.

Lite längre bort får jag plötsligt hugg igen, denna gång på en röd Squirmy, denna fluga som är så älskad och ja inte hatad kanske men omdiskuterad i alla fall. Synnerligen effektiv och så många bågar den har på sitt samvete. Åter igen en kanonfin regnbåge, efter foton återutsätts även denna. Vi har några fiskar till på men det är inte fler som vill syna håvgarnet. Förvisso var det minusgrader natten till idag och sedan vindstilla och stekande sol. Kanske inte dom bästa regnbågsförhållandena, men vi är inte fisklösa!

Nöjda med dagen avrundar vi och tackar Tommy för dagens fiske. Här är mycket på gång, en anläggning med stor potential. Ulvereds Hjorthägn en verklig helhetsupplevelse. Hit åker vi gärna igen!!

Kontakta Tommy på camp Mayfly om du vill komma hit till Ulvereds Hjorthägn och fiska.

Ulvered Hjorthägns hemsida kan man läsa:

Genom ett köp av skog i Ulvered följde ett gammalt skogshemman från 1860 med i hanteringen. Vackert beläget i Hallands inland, i en då bortglömd del av länet, såg vi en möjlighet att starta något annorlunda som ingen annan gjort före oss. Birger realiserade en pojkdröm genom att anlägga ett hjorthägn och bygga ett gårdsslakteri. Detta har medfört att Ulvereds Hjorthägn är ett lokalt, småskaligt grossistföretag med försäljning av hjort och vilt, främst till restauranger. Med stort personligt engagemang och passion för det vi gör, tillsammans med vår personal, kan vi idag presentera en anläggning där våra gäster får en helhetsupplevelse av djur, natur och mat av hjort och vilt. Detta i en miljö som vi vågar påstå är icke kopierbar. En ”wow-känsla” infinner sig helt enkelt – något ni aldrig glömmer.

Välkommen till Ulvered!
Tommy Svensson med personal

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

”Kamerakillen” kanske den allra viktigaste?

Kamerakillen eller kameratjejen, genusperspektivet är helt ointressant, eftersom jag är kille skriver jag här om kamerakillen. Bildens betydelse har kanske aldrig varit viktigare. I den digitala tidsålder vi lever i just nu matas vi ständigt med ”perfekta” bilder, inte minst via sociala medier. Jag anser att den som är bakom kameran oavsett om det är foto vi pratar om eller det filmas får alldeles för lite ”cred”. Jag har under några år ja egentligen alltid tyckt om att fota men inte haft det riktiga drivet att sätta mig in i kamerans värld. Visst, jag har fotat men med enkla kameror och tyckt att det har väl räckt. I och med att fiskeintresset ökade år från år blev det naturligt att fota och dokumentera fiskar jag fångat, att starta bloggen Gälgreppet är något jag inte ångrat!

Foto: Andreas Olsson

Foto: Andreas Olsson

Allt eftersom jag bloggat står det mer och mer klart för mig hur viktig bilden är, det estetiska. En bild säger mer än tusen ord sägs det ju och i vissa fall tror jag faktiskt att det stämmer. Jag tror att det är helt meningslöst att försöka ta ETT kort och tro att den bilden blir perfekt. Mitt bildarkiv börjar numer bli ganska stort och jag har som filosofi att ta många bilder, i mängden bilder finns det kanske ett guldkorn.

Foto: Peter Svensson

För mig är tre saker viktiga. För det första handlar det om att fånga ögonblicket i fotot samtidigt som fotot berättar något. För det andra att det finns ett djup i bilden som gör den beständig, något att drömma sig bort i. Jag är i allra högsta grad en novis i fotosammanhang men jag gillar estetik. Skapandet, det är kanske skapandet som är drivkraften? Alla som någon gång försökt ta en riktigt bra bild när han eller hon är ute själv och fiskar förstår nu vad jag menar. Du har fått en fisk som är en bra fisk och den vill jag nu föreviga med ett foto, det blir sällan en kanonbild.

Foto: Peter Svensson

Vikten av att vara två kan inte nog betonas! För det tredje ska en bra bild enligt mig inneha en balans, en jämvikt, helst vara skarp i kontraster, ha fokus på själva objektet i bilden. Som en symbios av kryddor som gifter sig där syncentrum mixar all information och gör bilden medveten.

Foto: Andreas Olsson

Att vara två ger en helt annan dimension, berättelsen i bilden blir annorlunda. Nä, att ta foton själv blir ofta svårt, det blir inte sällan ”frånfiskbilder”, är det något fel med det? Nä, självklart inte men kanske lite tråkigt i längden. En bild kan ju beskriva något utan att ha ”det”. Det betyder inte att bilden är dålig.

20180718_145410

Foto: Peter Svensson

I mitt tidiga bloggande blev det mycket frånfiskbilder. Jag var ofta ute och fiskade själv, bildmässigt blev resultatet därefter.

20170709_202643

Foto: Peter Svensson

Att kamerakvalliten har betydelse ja det behöver knappast betonas. Men just det att vara två när ett foto ska tas är helt oslagbart. Den digitala tidsåldern som nu råder gör att vi ofta glömmer bort att det finns någon bakom kameran. Vi är så vana vid att ”scrolla i flödet”, bilder som passerar. Det ska till något alldeles speciellt som gör att vi stannar upp och reflekterar över en bild. Jag har förmånen att fiska med flera i mina ögon väldigt duktiga och kompetenta flugfiskare. Detta gör att vi stundom har möjlighet att fota en och annan firre.

Foto: Magnus Augustinsson

Jag är oändligt tacksam för att ha dessa fiskekompisar, och att fotografera fiskar är nog olika viktigt beroende vem man frågar. För mig är det viktigt, ja det känns så i alla fall, det handlar ofta om att bevara minnen. Att fota i samband med fiske handlar inte bara om fisken utan även det som är runt omkring. Tillsammans skapar det en helhet, en helhet som jag med fördel kan förmedla via min blogg. Här ovan en bild tagen av Magnus ”Storfiskarn” Augustinsson, min första större Mörrumsfisk.

Screenshot_20180708-170425_Instagram
Foto: Andreas Olsson

Ovan en bonusfisk på fluga, en drömabborre när vi flugfiskade efter gädda, en underbar bild som talar för sig själv! Andreas och jag har fiskat mycket tillsammans de senaste åren, vi har även börjat skapa fiskefilm sedan något år tillbaka via Youtubekanalen Every Fish counts, ytterligare en dimension i estetiken. Andreas har blivit min mentor vad gäller fotograferande. Han har en gedigen kunskap sedan alla år han jobbat i fotobutik, denna kunskap är ovärderlig. Med råd av honom köpte jag en systemkamera vilket jag inte ångrat. Andreas har en kamera som helt klart är strået vassare än min men vi kompletterar varandra rätt bra tycker jag.


Foto: Peter Svensson

Vad är en bra bild då? Vad ska den innehålla, ja vad ska jag svara på den frågan. Som en klok man sa – ”är bara råmaterialet bra så finns alla förutsättningar för att bilden går att göra riktigt bra”. Jag tänker att det är upp till betraktaren att bestämma om bilden har ”det”, men ändå har en del bilder förmågan att fånga betraktaren, ja till och med tilltala den stora massan av betraktare. När jag funderar på det är lite som att smaka mat, man pratar om umami det obestämbara, det som förhöjer. Utan kamerakillen blir det inga bilder och definitivt inga ”umamibilder”. Det finns så otroligt många duktiga både manliga och kvinnliga fotografer. Jag vill med detta inlägg lyfta fram den som är bakom kameran. Jag har bara börjat nosa på fotograferandet men jag kan känna när jag tar en bild att den här bilden, den har potential till att bli något som sticker ut ur mängden. Rätt häftigt känsla må jag säga. Det är ändå så att när man kommer hem, kollar skärpa, ljus, djup i bilden, det är då bilden får sitt egentliga liv.


Foto: Andreas Olsson

Foto: Peter Svensson

Foto: Andreas Olsson

Capere Momento (fånga ögonblicket), det är vad det handlar om. Att fånga stämningar, stämningen just i ögonblicket, kanske det innebär att bilden är bra? Jag tycker i alla fall det. Det är en bedrift att fånga ”det” på en bild. Att vara hobbyfotograf är kul, riktigt kul! Svårt? Ja för det mesta. Jag lär mig hela tiden, försöker hitta känslan i bilden. Jag har den bästa mentorn jag kan tänka mig i Andreas. Vi diskuterar bildestetik ganska ofta. Jag försöker lära mig om bländare, slutartid och skärpedjup m.m. men känner att jag har långt kvar till att instinktivt och momentant kunna att sälla in dessa inställningar när fotot skall tas. Lyckligtvis för mig finns en massa autofunktioner som hjälper mig som nybörjare att ändå ta rätt bra foton. Ännu har jag långt kvar men emellanåt får jag till det ganska bra ändå.


Foto: Peter Svensson

Foto: Peter Svensson

Idag tar även mobilkameror bra foton men det går naturligtvis inte att jämföra med en systemkamera. Men vem vet, om några år kanske tekniken har hunnit ifatt.

Foto: Peter Svensson

Foto: Andreas Olsson

Det är sedan en sak att fota ett stillastående objekt, att försöka skildra en händelse som sker i rörelse är något helt annat. Det ställer verkligen krav på den som fotograferar. Ha timing, tänka på ljusförhållanden, på bildvinklar, på ljusvinklar. Det är inte alltid så lätt att få till det så allt faller på plats live så att säga. När det väl händer är belöningen fantastisk. Ja, det skänker mig stor glädje att ta ett foto som blir så där extra allt. Ju mer jag fotar ju mer står det klart att ”kamerakillen” förtjänar mycket mer att stå i rampljuset än vad som sker i dag, detta gäller både den som fotograferar och den som filmar.


Foto: Andreas Olsson

Foto: Peter Svensson

Nu är det ju inte bara fiskebilder som skänker glädje, även naturbilder.


Foto: Peter Svensson

Jag har grymt stor respekt för alla duktiga fotografer runt om i vårt avlånga land. Jag kommer att fortsätta fotografera och plötsligt händer det, det vill säga att bilden blir så där magiskt bra.


Foto: Peter Svensson

Foto: Andreas Olsson

Foto: Peter Svensson
Foto: Andreas Olsson

Foto: Andreas Olsson

Jag kommer säkert återkomma till detta ämne. Många foto blir det, i detta inlägg ett axblock från fotoarkivet. Det är så härligt att dela inte bara fiskeintresset utan även fotointresset. Helt klart borde ”fotokillen” få mer cred!!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Camp Mayfly Norrefors – Torrflugehugg med getingfluga

Hösten är i annalkande, jag och Andreas är ännu en gång i Norrefors, en av fiskecamperna hos Camp MayFly. Efter en tids ostadigt väder tänker vi att temperaturen nu måste vara runt 16-17 grader i vattnet. Med andra ord mycket bra förutsättningar för ett lyckat fiske. Färskt i minnet har vi det helt fantastiska torrflugefisket med Danicaimitationer i slutet av Maj. Nu har jag tänkt att det är nog getingar som ska stå på menyn. Som vanligt nuförtiden så är det en livlig trafik på Messenger om allt ifrån nya flugor till strategier, linval, hotspots, men framför allt om att vi ska dit igen. Det ska bli såååå spännande. I mitt huvud har jag sett hur mina foamgetingar glupskt försvunnit från ytan i en öring eller regnbågskäft. Men man vet ju samtidigt hur nyckfullt fisket kan vara.

På plats möts vi av den så välkända dagsländan ”MayFly” som givit namnet till Tommys fiskecamper. Vi vet att det i våras sattes en större mängd grov öring i dammarna. Öringen är fredad här i Norrefors och det är obligatoriskt att återutsätta den. Kanske är öringen sugen på en av mina foamgetingar.

När vi tar de sista kliven ner för trappan och viker runt grillplatsen kan vi inte undgå att höra fiskarna som vakar ivrigt alldeles intill oss. Jag blir alldeles till mig. Tar mitt flugspö, börjar dra ut lina och med min foamgeting på tafsspätsen lägger jag mitt första kast för dagen mitt i en vakring. Det tar kanske 2 sekunder innan en fisk slurpar i sig min geting. GUTT!!! Andreas förevigar det på film.

Jag får ursäkta lite för bildkvalitén, bilderna är tagen ur ett filmklipp. Snart ligger fisken i håven och dagens första öring är bärgad. Härligt!!

Det visar sig att mina getingflugor i foam är nyckeln till framgång, det dröjer inte många kast förrän en regnbåge tagit getingflugan och vilken båge. Den drar ut lina så backingen får se dagens ljus. Jag börjar fundera på om den är felkrokad men när den efter en stunds drillning kommer närmre håven visar det sig att getingen sitter fint i mungipan. Snart har jag hugg igen på getingflugan.

Andreas som börjat fiska med en sländimitation och visserligen haft ett hugg som slutade i ett tafsbrott börjar allt mer prata om det möjligen inte är så att jag har fler getingar i min flugask och visst har jag det. Broderligt får han ett par och jag tror att redan i första kastet hugger det en öring som kämpar frenetiskt för att undkomma håven.

Trots att vi inte varit här länga tappar vi snabbt räkningen på hur många fiskar vi har kontakt med och hur många som landas i håvarna. Att getingflugan är flugan för dagen är det inget snack om. Vi turas om att ta fisk och fota dom, att dela fotointresset är fantastiskt må jag säga, det verkligen förhöjer fisket att kunna föreviga dessa skönheter som var och en på sitt sätt glänser av perfektionism.

Anderas och jag har sedan något år startat Youtube kanalen Every Fish Counts där vi gör fiskefilmer, prenumerera gärna på den! Vi gör vad vi kan för att göra fiskefilm så som vi vill se fisket. Många hugg men även förmedla själva känslan runt fisket eller den plats vi fiskar på. Vår Småländska dialekt får ni allt stå ut med. Det är ett projekt som ständigt utvecklas. Något som slagit mig allt mer är hur viktig ”kamerakillen” är, utan honom eller henne blir det inga riktigt fina bilder eller några bra fiskklipp. Jag tänker ägna ett helt blogginlägg om detta inom kort.

Öringarna och regnbågarna fortsätter att hugga som besatta på getingflugorna. Ja, vad kan man säga, livet är gott!!

En snabb avkrokning och några foton sedan simmar öringen majestätiskt tillbaka.

Det gäller att vara rädd om fisken, om möjligt kroka av den i vattnet/håven. Ska foto tas göra det så att fisken exponeras så lite tid som möjligt ovanför vattenytan. Ja, vi gör vårt bästa för att fisken ska må så väl som möjligt.

Det är något visst med de fiskar som bär fettfena, jovisst, jag tycker Gädda och för all del Abborre också är fantastiska fiskar men de laxartade fiskarna får allt mer en speciell plats i mitt fiskehjärta. Kanske kan det vara så att jag fiskar allt mer med fokus efter dessa skönheter. Jag kan bara blunda och vipps så är jag tillbaka på Island en kort bilfärd utanför Husavik där vi var för några år sedan och fiskade öring, havsvandrande röding, röding och havsöring. Dessa fiskar härstammar från istiden genetiskt, men ändå så lika dessa fiskar vi fångar denna dag.

Isandsöring
Norreforsöring

Ännu en gång så vi får nypa oss i armen, vi har ett riktigt torrflugeeldorado med getingflugor. Vi fortsätter att fiska och efter några kast är det Andreas tur att kroka av en båge.

En del öringar är vackert bärnstensbruna, andra har en mer klassisk öringfärg med de karakteristiska svarta och röda prickarna.

Och som det inte är nog står vi plötsligt båda två med spöna i spänd båge, dubbelhugg på öring jo, ja tackar ja!! Det händer inte varje dag. Två fiskar i håven samtidigt, sånt händer bara i Norrefors.

Det börjar bli dags för oss att runda av men jag bara måste ta det där sista kastet. Inför denna fisketur trisssade Andreas och jag varandra med nybundna Goddard Caddisflugor, jag tänkte att dom bara inte kan motstå nattsländeimitationer så jag gjorde några i naturfärgat hjorthår och några av svart hjorthår. Tänkte att den svarta blir en bra siluett av. Jag fäster den svarta i änden på tafsen.

Jag kastar ut och börja hemtagningen, sakta, sedan lite fortare, något stopp. Plötsligt hugger det en fisk underifrån, helt oväntat, som en kaskad piskas vattnet åt sidorna när fisken fattar att den är krokad. Likt ett yrväder far den hit och dit, hoppar högt. Ett våldsamt hugg som efterföljs av en ordentlig kamp. Som flugfiskare ett oförglömligt ögonblick.

Här nedan ett filmklipp från denna oförglömliga dag i Norrefors. Glöm inte att prenumerera på youtubekanalen!

Tack för denna gången Norrefors, en pärla ett stycke från Karlshamn i Blekinge. En av Camp Maylys fiskecamper. Snart står vi på nytt och svingar våra flugspö, nu när hösten börjar komma på allvar är det högsäsong för regnbågsfisket och gäddfisket.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Vemdalen 2021, fiske och vattenfall

Jaaaaa, äntligen är det dags för fiskeresa till Vemdalen med omnejd. Det är i början av Augusti och sommaren har ju hittills varit ofattbart varm, iallafall i södra Sverige. Ja, jag tror att det har slagits värmerekord i nästan hela landet. Jag, min fru Petra och vår hund Loffe ska ännu en gång åka uppåt landet för en vecka avkoppling med fiske, vandring och bara göra ingenting. På vägen upp stannar vi till hos Ludde och Isa, vår son och hans sambo. Det tar längre tid än vad man kan tro att köra de 86 milen mellan Torsås och Vemdalen, det blir kissepaus för Loffe med jämna mellanrum, då passar husse och matte på att sträcka på benen och gå en runda med Loffe. Ca kl 22.00 är vi framme i Vemdalen.

Vi bor på Gästis, det har vi gjort alla gånger vi varit i Vemdalen. Gästis, ett vandrarhem med gamla anor. Redan på 1830-talen var det en köpman som lät bygga Gästis, år 1843 stod det nya Gästgiveriet klart. På inglasade tavlor kan man läsa om Gästis historia och om samtliga ägare. Vi bor denna gång i lägenhet nr 14, Marcus som tillsammans med sin fru Helen drivit Gästis sedan 2016 har succesivt renoverat lägenheter och rum. Det är nu superfräscht med riktigt trivsamt inredda lägenheter och rum för självhushåll. Ett mycket bra boende där också husdjur är välkomna.

Jag vaknar tidigt dagen efter ankomst, ivrig att få svinga mitt flugspö i strömmarna runt Vemdalen, jag har några favoritställen jag gärna vill besöka. Inte långt från Vemdalen ringlar sig Ljusnan fram, en kanonfin älv som tyvärr likt många andra vattendrag är reglerad, kraftverksdammarna avlöser varandra och av någon anledning har kraftbolaget kört turbinerna för fullt nästan hela Juli månad. Det innebär att där jag vill fiska är det ofiskbart, vattennivån höjs ca 1 meter, och det är omöjligt att vada ut och fiska. Men som om det var menat sjunker plötsligt vattennivån två dagar innan vår ankomst och jag håller tummarna att det fortfarande är lågt denna dagen. Via nätet kan jag till min förtjusning se att det är optimala förhållanden. Snabbt beger jag mig till Ekbergs Fiske för inköp av fiskekort, Gunnar är lite skeptisk när jag prompt vill köpa dagskort till ”Strömmen”.

20190812_135756

När vi kommer dit kommer skyndar jag mig att ta på vadarbrallor m.m. Det är såå underbart att få stå utvadad i Ljusnans strömmar och svinga mitt Sage Z-Axis 9 fots klass 5 spö. Urskönt att kasta med, perfekt för denna typen av vattendrag och fiske. Det dröjer inte många kast förrän jag ser en fisk stiga mot min nattsländeimitation, mothugget sitter perfekt och första fisken synar håven. Traditionen bjuder att jag tänder en cigarr och blossar lite, hehe:). Efter några fiskar på torrfluga byter jag fluga till en nymf vilket funkar utmärkt.

Lite nedom spegeln finns det storstenar, där gillar jag att stå och fiska. Det går att gå ut på en grusplatå när vattenståndet är lågt. Perfekt med djuphålor och ondulerande botten. Efter lite fika är det dags för en stunds fiske igen.

Det hugger frekvent på mina ”Loffeflugor”, Svarta nymfer bundna av päls från våran svarta Cocker Spaniel.

Dags att åka ”hem” till Gästis och käka, det är en ny dag imorgon. Vi har ju en fantastisk tur med vädret, från början visade väderappen 100 mm regn under veckan men detta han helt ändrat sig. I stället är det ca 20 grader och strålande solsken. Inte en regndroppe än så länge.

Dag två styr vi mot Tännäs. Jag har bara åkt igenom Tännäs förut, stannat och käkat någon våffla, besökt sportfiskebutiken men aldrig fiskat i området. Vi stannar till för att få tips på ställe att fiska på och att käka våffla på. Först blir det en tur till Funäsdalen och ett stopp på Go bua.

Vi kunde inte motstå en lokal variant på våffla med hjortronsylt och renkött, den var både mäktig och kanongod!!

Fisket blev tyvärr en flopp då jag inte hittade till det tänkta stället. Jag förstod på personalen i fiskebutiken att det är mycket folk i området, alla vill få tips på ett ”eget” ställe där man inte behöver trängas. Nä det är inte så lätt när det knappt rinner vatten i de oreglerade vattendragen och de andra strömmarna är ofiskbara på grund av att kraftbolagen kör turbinerna för fullt. Jag träffade en fiskebroder i Tännäsområdet som var lika förvirrad om vart han skulle som jag. Några kast blev det i alla fall och sedan hemåt mot Vemdalen. Jaja man kan ju inte pricka rätt jämt.

Vi passar på att vandra ett kort stycke till Rändåfallet, riktigt vackert.

Det är ett riktigt bärår i år, jag har nog aldrig sett så mycket blåbär som i år. På vägen till vattenfallet passar Loffe på att bada i Rändån.

Dag 3 går Ljusnan fortfarande med högt vattenstånd, Ekberg tipsar om Linsell, Råndan och Ransjöforsen. Jo, visst är det full fart på vattnet men här är det lugnflyt blandat med djuphålor. Fasen det borde väl gå att lura upp någon firre. Frun sitter i solstolen och lyssnar på den spännande finalmatchen i OS mellan Sverige och Canada i damfotbollen. Fasen, här är så fint. Jag träffar en lokalbo som avslöjar att det kan gå riktigt grov fisk här, det gäller som alltid bara att komma rätt till dom.

Jag har några dragningar i linan men inte någon som fastnar ordentligt. Vi sitter och lyssnar med spänning på förlängning och sedan straffläggningen. Neeeeej!! Sverige förlorade och det lägger sig en sur sorti över stunden. Nä, det blir pizza i kväll och kanske en kall till den. Nya tag i morgon, Råndan hann vi inte med. Alltså det är något speciellt med tiden, man vill samtidigt sova ut som man vill upp tidigt, ta det lugnt samtidigt som man vill hinna med så mycket och hur vi än gör så kommer vi ifrån Gästis vid 10 tiden på förmiddagen.

Fjärde dagen har vi tänkt att komma iväg lite tidigare men icke, nästan prick kl 10.00 styr vi kosan mot Börtnan. Det är en bit att köra men vad gör väl det. Ljungan har också varit hög i vattenföringen de senaste veckorna men i dag är det 15 kubik enligt en sida på nätet. Jag tänker att vi ”slå läger” vid vindskyddet. Men när vi kommer dit är det redan ett fiskegäng där som har ”bott in sig”. I med backen och vi kör runt till andra sidan.

Börtnan, ett av mina absoluta favoritställen. Men när vattenståndet ändras snabbt är det inte lätt, det tar ett tag för fisken att hitta nya ståndplatser. Förra året hade jag ett formidabelt fiske precis ovanför spegeln. Nu hade jag några som var och nöp i min torrfluga men ingen fisk i håven. Jag lugnar mig med att jag gör i alla fall rätt. Jag börjar fundera på det där med att det har blivit så att en fisk räknas bara om man får den i håven eller som vid en del kända Youtubetävlingar där man basunerar ut LEADER TOUCH! Men handen på hjärtat så handlar det ju om att lura fisken till att hugga på min fluga, att sedan fisken inte fastnar är ju varken fiskens eller mitt fel. Och ja, jag vet att det är lite dubbelmoral eller hur man nu ska uttrycka det att jag som bloggar och är väldigt beroende av en bild där estetiken är så viktig har detta resonemang. Jag får väl återkomma till detta senare. Jag byter till nymf och får några fiskar på Loffeflugan. Efter ett tag är det dags för en våffla igen. Väl framme på fiket i Börtnan är typ 100 bilar utanför och kö in på fiket, nä vi kör till Storsjö och käkar på fiskekampen istället.

Efter en närande måltid, bestämt en supergod schnitzel och stekt potatis löser jag fiskekort, fiske under 2-3 timmar gör att maten sjunker bra har jag hört.

Förra gången, 2018 när vi var här fick jag en fin öring.

received_2259612014079552
received_2259611450746275

Nu är det en frisk vind som blåser så det näst intill går vita gäss på sjön, att fiska med torrfluga är inte att tänka på. Det får bli en rejält förtyngd nymf. Efter några kast nedströms känner jag en ordentlig dragning dragning i linan men lika fort som det känns släpper fisken. Tusan också, efter ytterligare några kast, fisk på igen, en klumpeduns känns det som. Den är på, det sprattlar frenetiskt i spöet, den går och tjurar längs med botten. Neeeeeej, den släpper också. Nä allt ser bra ut när jag kollar flugan, tillfälligheter! Jag gör i alla fall rätt, har rätt fluga.

Loffe håller koll på husse!

En stund senare är det dags igen, ett våldsamt hugg från ingenstans. Tunga knyckar i spöet vittnar om en fin fisk. Efter en nervös drillning. Jaaa! Den ligger i håven, skönt! Jag ropar på Petra som kommer och tar några foton.

Vi har en bra bit att köra till Vemdalen och vi väljer att ta vägen via Ljungdalen, Flatruet och Tännäs hem. Flatruet är mäktigt att köra över. Det är så dramatiskt på något sätt.

Det vräker ner med regn på natten till sista dagen men fram på förmiddagen skingrar sig molnen och det skiner upp igen. Till min glädje har vattenståndet sjunkit igen i Ljusnan och vi beger oss till strömmen fram åt eftermiddagen.

På nytt visar det sig att nymfer funkar bäst, jag fångar fisk på fisk.

Jag kastar på nytt ut flugan och nästan momentant när det landar hugger det en fisk, det tar tvärstopp, ojojojoj, detta är en riktigt stor fisk. Försiktigt pumpar jag den närmre mig. Då gör den en lång rusning, på nytt sakta och metodiskt pumpar jag den mot mig. När den kommer närmare ser jag att det är en gädda som håller min harr på tvären i gäddkäften. En gädda på ca 1,5 kg, inte konstigt att det känns tungt. Efter en liten stund släpper gäddan och en svårt sargad harr kommer in till mig så jag kan kroka av den. Jag fick med det få film, just nu hade jag min Gopro på, gutt! Jag ska bara ta de berömda sista kasten då händer det! Ett kraftigt hugg, en jättefin harr, kanske resans största tar min svarta nymf i fridriften. Efter en stunds nervös drillning landar den i håven. Jag funderar mycket på det här med när en fisk ska räknas, det får jag väl återkomma till vid ett senare tillfälle.

Jag är nöjd med dagen, nöjd med resan! Det är som om det var regisserat, att största fisken tas i de allra sista kastet. Jag avslutar fisket, Petra och jag sitter och njuter i kvällssolen en stund innan vi åker tillbaka till Gästis och börjar städa och packa inför hemresan i morgon bitti.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Fiska regnbåge på sommaren – tips och trix

Regnbågen eller ”Oncorhynchus mykiss” trivs bäst i kallt vatten eller svalt kanske man ska säga. Någonstans runt 10 grader eller straxt där över. Når vattentemperaturen 20 grader blir fisken loj och trög, ännu varmare vattentemp kan det vara svårt för fisken att återhämta sig efter en drillning då den vid varmare vattentemp lätt samlar på sig mjölksyra. Så vid fiske efter regnbåge i ”lite varmare” vatten rekommenderar jag grövre tafsspäts, då kan du drilla fisken tuffare vilket gör att den inte får så mycket mjölksyra och lättare kan återutsättas om nu det är avsikten. Fiskar du i put and takevatten och ändå ska ta upp en matfisk spelar det naturligtvis mindre roll.

Under årens lopp har jag förstått att regnbågen kan vara nog så knepig att komma till tals med under sommarmånaderna. Det känns ibland som om den slutar att äta när vattnet blir lite varmare, ändrar sin ämnesomsättning, eller så blir den otroligt selektiv vad gäller föda. Det gäller då att vara innovativ och finurlig. Som vanligt finns det ingen universallösning på hur man ska lyckas lura bågarna till att hugga men en del knep har jag lärt mig som är värda att försöka med. Jag har flera gånger skrivit om hur viktigt det är att bemästra olika metoder eller tekniker inom flugfisket. Att ”nymfa” är ofta en mycket fångstgivande metod, flugval kan vara allt ifrån att fiska med den så älskade och hatade ”Squirmyflugan” eller en nymf. Säga vad man vill om Squirmyflugan men oj vad bågar den har på sitt samvete.

Ett annat tips är att söka regnbågen där det är syrerikt vatten, exempelvis i forsar eller under små vattenfall. Detta var tydligt då Andreas och jag var i Baltak förra året och det var så trögfiskat och varmt. Denna otroligt fina regnbåge hade parkerat sig precis i vitskummet nedanför ”fallet” i början av strömsträckan och föll för Andreas vita Maraboustreamer med uvlimmad kropp, en fluga som jiggar väldigt förföriskt och triggande.

Man bör söka sig till forsar eller utlopp, fisken är inte dum. Den känner tydligt av att dessa ståndplatser är bra att vara på, detta kan vi som flugfiskare utnyttja.

Nu är det ju inte alla put and takevatten som kan erbjuda strömmande vatten, finns det enbart dammar, då gäller det att tänka till. Ofta är botten ondulerande, det vill säga kuperad och i de djupare partierna är vattnet kallast, dit söker sig ofta fisken. Min erfarenhet är att det går alldeles utmärkt att fiska med sjunklina och boobyfluga, en sakta hemtagen booby kan var en ”dörröppnare” sommartid.

Vill inte fisken hugga på boobyflugan, prova då att gå ner i storlek, kanske något mer naturtroget som en imitation av en Corixa eller en dykarebagge gjort med foamrygg, denna går utmärkt att fiska med samma sjunklina som man använder vid boobyfisket.

Det är inte bara regnbågen som gillar dykarbaggar.

Sommartid är ju också insekternas tid, och detta betyder att torrflugefisket kan vara riktigt bra vid regnbågsfiske.

Principen är enkel. Försök efterlikna de insekter du ser på ytan, och speciellt om fisken vakar frekvent, då gäller det att försöka se var dom är uppe och tar. Jag måste ju säga att den allra bästa tiden är Danica/Vulgata tiden och förstås nattsländornas tid. Känslan är smått obeskrivlig när regnbågen blir selektiv och gladeligen glufsar i sig en dagsländeimitation. Mumma för flugfiskesjälen. Detta har Andreas och jag nu fått uppleva två år i rad i härliga Norrefors i Blekinge, en av Camp Mayflys fiskecamper.

I vissa vatten är regnbågarna stora, i vissa vatten är dom små. För mig spelar det ingen roll, det är känslan att lyckas överlista fisken, att få den att hugga som är det som driver mig. Sen är det ju bara en bonus om den är av större kaliber, landar i håven och låter sig fotograferas. Det viktigaste för mig är att ha kul, trivas, fiska tillsammans med en fiskekompisar, dela upplevelsen!

Jag har skrivit det många gånger förut men det tåls verkligen att poängteras. Jag är oändligt tacksam över att ha fiskekompisar som Magnus och Andreas, båda fantastiskt duktiga flugfiskare och flugbindare. Att fiska tillsammans, ”tjöta”, dela erfarenheter tips och trix, gör att att jag känner att mitt flugfiskeri ständigt utvecklas.

Men i bland går det som troll i regnbågsfisket sommartid, ingenting verkar funka, fisken är ju där, det syns tydligt. De vakar sporadiskt, då kan det vara supergiftigt med små nymfer och då menar jag nymfer i typ storlek 12, 14 eller ännu mindre. Ofta något naturtroget eller varför inte svart eller grönt. Min filosofi kring det är att det nog inte sätts så mycket fisk på sommaren på grund av värmen. Detta gör att den fisk som finns i vattnet har gått där ett tag och blivit mer ”vild”, den har lärt sig hitta föda på egen hand. Då kan ett litet haröra vara nyckeln till framgång, som för ett par veckor sedan när Andreas och jag var i Vitgöl straxt utanför Kosta. Då var just det lilla harörat det som triggade fisken till att hugga.

I bland får man sätta fart på ”grejerna” och då menar jag fart. Ta hem flugan så fort man kan är ibland det bästa knepet. En annan fluga som jag haft mycket framgång med är ”Loffeflugan” en fluga som kom till då jag bad våran hundtrimmare att spara lite päls från vår svarta Cocker Spaniel.

Man får ju inte vara dum tänker jag, det gäller ju att använda det man har nära. Sagt och gjort, ibland får Loffeflugan ett guldhuvud och ibland ett tungstenshuvud i uv-orange. Hur som helst så har denna fluga fångat alla möjliga arter. Har man inte tillgång till en svart Cocker Spaniel går det naturligtvis lika bra med svart Haröra eller Peacockdubbing. Så sent som i går kväll fick Andreas och jag tillfälle att provfiska i ett alldeles nytt fint privat regnbågsvatten. Det visade sig att just denna fluga snabbt hemtagen var det som dom små fina bågarna ville ha.

På sensommaren kan getingar och myror vara supereffektiva.

Det viktigaste att tänka på när det kommer till regnbågsfisket på sommaren är att inte fiska i vatten som har en vattentempen är över 20 grader, i alla fall inte om man tänker återutsätta fisken. Vissa regnbågsvatten är djupa, ofta gamla nedlagda grustag, en del vatten har grundvatten som trycker upp svalt vatten, då är risken mindre att fisken far illa. Är man osäker, kolla med den som äger fiskevattnet. Det gäller att vara rädd om fisken!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Gälgreppet visar hur man tar gälgreppet

Ända sedan jag startade bloggen gälgreppet har jag tänkt att jag måste visa hur man tar gälgreppet. Under en gäddflugfisketur för några veckor sedan blev det ett bra tillfälle att visa när en fin fisk på 90 cm högg stenhårt på min gäddfluga. Andreas var med och kunde på ett ypperligt sätt dokumentera det hela. Ja, detta var precis efter att gäddan blivit lovlig igen efter förbudstiden i Kalmarsund som vi var ute en runda. Nu i skrivandets stund känns det avlägset att man behövde jacka, nu är det ju medelhavsvärme och man glömmer fort att våren och försommaren allt var lite kylig. Värmen kom ju fort där någon gång i början på juni.

Vi hade bara haft kontakt med någon ströfisk innan vi kommer till en vik med pålandsvind. Detta brukar båda gott för gäddfisken, vattnet var så där härligt grumligt, lite stålgrått. Bästa gäddförhållandena med andra ord.

Allra längst in i viken får vi kontakt, plötsligt står Andreas med spöet spänt i en härlig båge, gäddan är stark, vill inte alls komma med in till håven. Men efter en stunds drillande hamnar den i håven. En riktigt fin fisk!

Andreas tar mästerligt gälgreppet när han lyfter gäddan från håven för några foton, klart att den måste dokumenteras. Sedan snabbt tillbaka!

Nu känner jag att jag inte vill på något sätt vara skrytig men jag fångar fisk på löpande band efter att Andreas landat sin fisk. Andreas kastar och kastar men dom vill inte riktigt hugga på hans flugor.

Gäddorna är ca 70-80 cm och i utmärkt kondition, med ca 17 grader i vattnet kommer det våldsamma hugg. Andreas blir konfunderad, han börjar mer och mer snegla i min flugask och på flugan jag har på tafsspetsen. När det står 8-3 till mig kan han inte hålla sig längre utan byter till en ”gäddgrön” flashfluga han med och resultatet låter inte vänta på sig. Omgående får han en gädda som glufsar i sig hans fluga så skummet yr, en fin gädda på 87 cm.

Jag har en nöjd fiskekompis i båten! ”Den gröne”, flugan för dagen det är tydligt. Straxt efter tar det tvärstopp när jag oregelbundet tar hem fluglinan. Detta är också en riktigt grov fisk. Nä, det är inte bara att dra in gäddan till båten. Gång på gång rusar fisken, till slut kommer gäddan mot håven som och jag kan andas ut. Shit alltså, vilken gädda! Bred och grov med en underbar teckning. Välmatad, fet, en riktig urtidsktokodil!!

Fasen säger jag till Andreas, jag har ju tänkt så många gånger att jag måste visa hur man tar gälgreppet. Ja, typ ett måste när ändå min blogg heter Gälgreppet. När jag startade min fiskeblogg tänkte jag mycket på vad den skulle heta. Eftersom jag inte bara fiskar gädda utan fiskar efter många arter tänkte jag att det bör vara ett namn som på något sätt kan förena fisket, oavsett vilken art jag fångar. Gälgrepp tänker jag att man kan ta på alla fiskar, kanske med lite modifikation men ändå. Det kändes naturligt att kalla bloggen för det, på den tiden stod ändå gäddfisket för kanske 80 % av allt mitt fiske. Nu fiskar jag efter betydligt fler arter men så fort jag får chansen fiskar jag gärna gädda och då helst med flugspöet. Det fungerar alldeles utmärkt att lyfta och hålla en gädda i gälgreppet, håller man rätt skär man sig inte på gälbågarna som kan vara rakbladsvassa. Många av oss som fiskar gädda har väl någon gång haft så kallade ”pike knuclles”, det vill säga blödande knogar efter att fingrarna/knogar varit emot gälbågarna. Vi spelade in en lite filmsekvens där jag visar hur man tar gälgreppet på en gädda, den ligger på Youtubekanalen Gälgreppetfiskeblogg. På Youtubekanalen hittar du fler fiskefilmer.

Andreas och jag har sedan ca ett år tillbaka startat Youtubekanalen Every Fish Counts, där vi filmar våra fiskereportage och fiskeeskapader. Vi är båda mycket drivna vad gäller såväl flugfiske, flugbindning och inte minst fotograferande och nu även filmskapande. Filmandet ger ytterligare en skön dimension i fisket.

När vi fiskat av viken är det dags att återvända mot bryggan. Ja, säga vad man vill men gäddflugfisket är något alldeles speciellt, så underbart!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Put and takefiske, tipsar om 5 riktigt bra fiskevatten

Regnbågen ”Oncorhynchus mykiss”, en underbar sportfisk, kanske det man förknippar mest med put and takefiske. Många har specialiserat sig just på regnbågsfiske. Jag har förmånen att ha fiskekompisar som är mycket duktiga flugfiskare och inte minst regnbågsfiskare, ofta fiskar jag tillsammans med Magnus och Andreas. Detta gör att även jag hela tiden utvecklas som flugfiskare och oftare och oftare lyckas bra när det kommer till att lura regnbågen (och öringen) till att hugga på mina flugor. I detta inlägg tänker jag tipsa om 5 riktigt bra put and takeplatser jag fiskat på de senaste åren. De är inte rangordnade. Flera av dessa ställen har blandat bestånd av regnbåge, brunöring och gullspångslax.

Camp Mayfly – Norrefors – Blekinge

Jag börjar med Norrefors, en av Camp Mayflays fiskecamper. Camp MayFly är ett expansivt företag som ständigt utvecklas. Senaste campen ligger i Ulvereds Hjorthägn utanför Halmstad.

Norrefors – en fiskecamp som erbjuder bra boende i stuga/stugor. Tommy har nu i coronatider inrett ett extra boende i ett av uthusen för att fiskegästerna just för att de ska kunna hålla avstånd. ”Storstugan är fräsch” med flera sovplatser, kök, dusch och toaletter. Fiskegäng kan hyra hela anläggningen, det förekommer möjlighet till att köpa dagskort. Norrefors, en plats som ligger mig vart om hjärtat, det känns som mitt hemmavatten. Här finns två stycken dammar som är sammankopplade i ett och samma vattensystem. En stor grillplats ligger strategiskt mitt i fiskecampen.

Mieån ringlar sig fint genom campen, i ”början” av vattnet delar sig vattensystemet, strömsträckan är en central del av Norrefors. Och just det att det finns en strömsträcka att fiska i gör det hela mycket stimulerande. Det är stor skillnad att fiska i strömmande vatten mot att enbart fiska i dammar. Att fiska i strömmande vatten påminner om fiskens naturliga levnadslokaler, att kunna gå längs med strömmen tänka sig ståndplatser och att fiska på dessa fiskar är helt suveränt må jag säga.

Norrefors, ett fiskeställe jag hela tiden längtar tillbaka till. Här började jag mitt regnbågsfiske, jag har haft flera fantastiska torrflugefisken med danicaimitationer både när det gäller regnbåge och inte minst öring, fantastiskt roligt.

Strömhult

Strömhult utanför Hyltebruk i Halland är en anläggning som funnits i många år. Här kan man hyra hela anläggningen om man är ett fiskegäng, Boende i stugor där ”huvudstugan” innehåller kök. Har man väl en gång varit och fiskat i Strömhult glömmer man det aldrig. Här har jag fångat mitt PB. Strömhult är bland annat känt för sin fina kvalitét på regnbågen och om det är något vi flugfiskare uppskattar och lovordar så är det möjligheten att fånga regnbåge med hela stjärtfenor. Allt blir annorlunda när dessa fiskar drillas. Anläggningen består av en damm som avrinner ner till en strömsträcka, strömsträckan får också sitt vattenflöde från en närliggande liten å. Strömsträckan är grävd, här finns många klassiska pooler som levererat oförglömliga fiskar genom åren.

Strömmen håller förutom regnbåge ett bestånd av grov brunöring som när den låter sig luras är riktiga troffefiskar. Strömhult ett måste på put and takefiskarens bucket list.

Flugströmmen – Harasjömåla – Blekinge

Harasjömåla utanför Olofström i Blekinge är en omfattande fiskecamp där flugströmmen bara är en del av campen, här finns även ett flertalet sjöar att fiska i. Flugströmmen är grävd, vatten pumpas upp till strömsträckans start. Sedan ringlar sig strömmen genom skogslandskapet tillbaka till sjön. Strömmen är indelade i avgränsade pooler. Det är lätt att komma åt, vid parkeringen finns grillplats. På flera platser finns spångar där man kan passera över strömmen till andra sidan. Man kan fiska från båda sidor men ena sidan är mer frekvent använd.

Enklare stugor finns att hyra ett stycke från flugströmmen. Det finns åtskilliga klipp från flugströmmen på Youtube om man vill se mera. I skrivandets stund är det rejäl värmebölja, då strömmen inte är så djup värms vattnet upp snabbt, detta morvärkar man genom att vattnet som pumpas upp från sjön tas från botten av sjön vilket gör att man sänker temperaturen med ca 3 grader i strömmen, detta kan vara avgörande för hur fisken beter sig. Flugströmmen, väl värt ett besök om man vill fiska i ett strömmande vatten efter regnbåge.

NovaScottia Eventcenter – Småland

I år fick jag möjlighet att tillsammans med min fiskekompis Andreas fiska i Gottåsa och fiskecampen NovaScottia Eventcenter. NovaScottia är en anläggning som funnits i ca ett och ett halvt år är under uppbyggnad och mycket spännande är på G. Här finns två stycken dammar som håller ett stort bestånd av öring, här finns regnbåge och även gullspångslax. Fisken som nu ”gått” i dammarna drygt ett år har förvildats och man ser nu tydliga tecken på tillväxtzoner framför allt på stjärtfenor. Det är tydligt att fisken trivs, dammarna är djupa vilket gör att dom inte påverkas av värmen som grundare dammar gör. På 10 meters djup är vattnet svalt och syrerikt. Här finns gott om naturlig mat. Vi har fiskat där några gånger nu och det är tydligt att fisken tar på mer naturtrogna flugor.

Anläggningen erbjuder årskort och dagskort. NovaScottia Eventcenter erbjuder fiske, fisketävlingar, företsgsevent, 5 kamp, svensexor/möhippor. Här finns en mindre båt att hyra vilket gör att viktiga ståndplatser kan nås. Man får både spinn och flugfiska men det är endast tillåtet med flugfiske i den ena dammen. För inte så länge sedan hade Andreas och jag ett fantastiskt torrflugefiske där öringen stod i centrum. En trevlig fiskecamp där både den erfarne fiskaren kan få sig en utmaning men där nybörjaren har perfekta förutsättningar för att på ett positivt sätt introduceras i fisket och inte minst flugfiskets underbara värld.

Camp mayfly – Kosta – Småland

Kosta är ett område som expanderar fort nu. Hela området andas upplevelse. Med Kosta Lodge som utgångspunkt kan hela familjen uppleva en härlig semester eller weekend. På området intill Lodgen erbjuds förutom ett riktigt bra fiske efter regnbåge, minigolf, det är förövrigt en ny 18 hålsbana som snart står klar, vandringleder, joggingspår. Poler och bubbelpooler för den badsugne, det finns gott om ställplatser om man har husbil eller husvagn. Och så finns det riktigt fräscha stugor. I en inhägnad finns getter. Inne på Lodgen finns restaurang som serverar mat med viltanknytning. Ett kort stycke från Lodgen finns en safaripark som man kan köra igenom och uppleva de vilda djuren på riktigt nära håll Här finns också butiker, glasbruk och glashytta att besöka. Vill man fiska mer så kan dagskort köpas till ett flertal sjöar bara några minuter från loggen med bil. Ja, Kosta Lodge har väldigt mycket att erbjuda sina gäster. På deras hemsida finns all information om vad som erbjuds den som vill besöka Kosta Lodge.

När jag tänker på Kosta är det självklart fisket som står i fokus. Vill man inte bara fiska intill Lodgen finns det ett flertal sjöar inte långt från Lodgen, bland annat Vitgöl och Djupgöl. Här finns framför allt regnbåge som är stridbar. Vitgöl har flera bryggor och en fin grillplats intill parkeringen. Man kan enkelt ta sig runt sjön till fots.

Djupgöl är som namnet avslöjar djup, i en härlig omgivning med norrlandslik tallskog finns ännu fler regnbågar. Här är tyst, lugnt och njutbart. Det finns även här en grillplats.

Givetvis finns det många fler fina och bra fiskeställen i Sverige om man söker efter put and takevatten. Detta är några av mina guldkorn som jag verkligen rekommenderar att man besöker.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Havsöring på fluga – Öland

I mitten av Juni får jag ett mess från Andreas, – ska du med en sista sväng till Öland innan havsöringssäsongen tar slut. Det brukar vara så att det går bra att fiska havsöring på Öland ända fram till midsommar. Denna dag är även våran havsöringsmentor William Kernchen, driven havsöringsfiskare och fiskeguide ute och fiskar. William driver Sea Trout Adventures och guidar havsöringsfiskare runt om på södra Öland. Tillsammans med sina föräldrar driver de också Bo Pensionat i Vickleby där William är kock. Jag hämtar upp Andreas efter att han slutat jobbet och vi styr kosan mot de Öländska kalkstenshällarna. William är redan på plats sedan några timmar, när vi anländer har han redan haft något hugg och några följare men ingen fisk i håven.

När vi anländer har lite bråttom, om några timmar börjar det mörkna, efter en stunds småprat börjar vi fiska med en gång. Medans flugorna viner i luften småpratar Andreas och jag, han berättar att det är just här han hade två hugg senast han var här med båda släppte. Vi fiskar och kastar och kastar och kastar och kastar. William är snabb, han fiskar och rör sig otroligt fort men så känner han till nästan varenda sten efter mängder med fisketimmar just på denna sträckan.

Jag har varit här flertalet gånger nu men inte haft eller ens känt en stöt i fluglinan, gör jag fel? Fiskar jag flugan på fel sätt, nä det tror jag inte, fasen jag har ju fiskat fluga i så många år nu men när det inte händer ett smack är det lätt att börja tvivla.

Efter en stund kommer William, han går upp till bilen för att möta en guidekund. Han har sett vak och haft en grupp havsöringar som följt med ända fram till fötterna, en högg men släppte. Jag tänker, då är det fisk i området! Gutt! Bara vänta tills det blir skymning säger William det är då det blir riktigt hett.

Vi tar också en paus, byter fluga pratar lite strategier. Sakta börjar solen dala och plötsligt får vi se ett vak, det känns overkligt att havsöring vakar som en ”vanlig” brunöring. Plötsligt ett vak till, men jag når inte fisken med flugan, det är för långt ut. Tusan också! Vi fiskar oss runt en lite udde och där inne i en liten oansenlig vik är det en rejäl djuphåla, som en avlång ränna från havet in mot strandbrinken. Plötsligt ett vak till, denna gång långt inne mot land, plötsligt hoppar en havsöring högt i luften så hela fisken syns, en alldeles silverblank fisk uppskattningsvis på ett par kilo. Andreas som står bra till och når vaken med sin fluga, efter några kast hör jag honom ropa FIIIISK! Jag ser spötoppen sprattla till sedan hör jag ..lvete, …..j…kla…. när fisken släpper. Nej, vad gjorde jag för fel, gjorde jag mothugget för snabbt? Andreas frågor är så många så jag blir rent vimsig. Jag hade ju den utbrister han.

Det vakar vakar fisk igen och igen och igen. Vi fiskar på nytt mer koncentrerat, ja rent av intensivt. Otroligt spännande att veta att det förmodligen är flera fiskar inne och jagat byten bara några meter från oss. Plötsligt känner jag en dragning i fluglinan, vad var det? Jag säger till Andreas som bara står några meter från mig, det måste ha varit fisk, jag har ju kastat ca 25 kast nästan på samma ställe och inte varit i botten. Det kändes precis efter att jag gjort ett drag i linan och ska göra nästa drag. Ett par kast senare händer det, HUGG! Från ingenstans kommer fisken, jag känner direkt att det inte är någon bjässe men det gör inget, det är ju en havsöring som frenetiskt försöker sprattla sig fri. Jag ropar – JAG HAR EN!! HÅVEN! HÅVEN! Andreas skyndar till, känslan är obeskrivlig när fisken ligger tryggt i håvgarnet. Jag darrar av adrenalinpåslaget, andas ut. Oj oj oj oj, jag får håven av Andreas och det är den allra vackraste havsöring jag sett. Äntligen, efter så många bomrundor och så många kast.

Ca 40 cm rent silver, ”My precious”, det känns som jag fått en högvinst på Lotto. Jag utbrister ”Every Fish Counts”, ja så är det verkligen, det uttrycket som också är namnet på vår Youtubekanal stämmer in till minsta fjäll på fisken. Som vi har slitigt och kämpat för att få en havsöring i håven.

Plötsligt vakar det igen, på nytt hoppar det en fisk högt upp i luften. Jag är nöjd, jag lägger flugspöet åt sidan och bara njuter av nuet. Andreas fiskar vidare med stor koncentration. Medan solen sakta dalar mot horisonten passar jag på att föreviga detta med kameran, nu är livet gutt att leva!


Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines