Grand Slam i Gottåsa

Gottåsa vart i hela världen ligger det kanske ni tänker.

Mellan Ljungby och Växjö i Kronobergs län ligger Gottåsa och här finns en riktigt trevlig fiskeanläggning, NovaScottia Eventcenter. När man rullar in på grusvägen så möts man av en stor damm som är en gammal bergtäkt. Som djupast är den hela 16 meter och det finns verkligen gott om plats att kasta på längs sjön. Hela den ena sidan är väldigt lättkastad och fri från buskage och träd medan andra sidan har lite mer ”utmanande” terräng. Man kan också via flytbrygga ta sig ut till en ö som ligger mitt i sjön, vilket gör att man når många intressanta platser att kasta på. Utöver den ön så finns det ytterligare en ö där det finns grillplats och vindskydd. Förutom denna dammen så finns det en damm till att fiska i som är något mindre än den första dammen. I dammarna simmar det regnbåge, öring och lax (gullspång).

Mitt första besök gjorde jag faktiskt här för några veckor sedan tillsammans med min far. Den gången var vi endast här någon timme men vi lyckades då lura flera superfina regnbågar dock väldigt små men några av de vackraste regnbågar jag fångat.

Denna dagen var jag tillbaka med min ”partner in crime” Peter för att köra lite 1:a maj fiske och förhoppningsvis lura upp någon av de lite större regnbågarna. Väderprognosen för dagen hade varit strålande sol men när vi skulle ge oss av så hade de hastigt ändrats och det visade en hel del regn. Inget ovanligt med väderprognoser, man får se dem lite som en fingervisning och inget man kan lita blint på. Mycket riktigt så började det regna när vi äntligen börja närma oss Gottåsa och när vi parkera bilen intill dammen så ser vi mellan alla regndroppar att det nästan kokar av vak i den första ”viken” av dammen. Så vad gör lite regn när fisken vakar, absolut ingenting. Vi riggar snabbt upp våra grejer och tacklar upp med torrflugor.

Det dröjer inte många kast innan Peter krokar första fisken för dagen och till vår stora förvåning så är det en lax som tagit hans torrfluga inte den största i sjön men likväl en lax på torrfluga. De är ju helt galet häftigt. Jag vill inte vara sämre och kan snart även jag landa en lax på torrfluga. Min första lax någonsin och den tar jag på torrfluga. Häftigt minst sagt och det gör inte så mycket att fisken inte är större. Vi stannar här en bra stund och fångar flera laxar kring 3-4 hg och har fantastiskt kul. Dubbelhugg med lax på torrfluga de hade vi inte räknat med innan vi åkte hit.

Regnet har nu börjat avta och den börjar likna en riktigt härlig vårdag. Solen tittar fram emellanåt, fåglarna sjunger och fiskarna vakar. Vi vandrar uppåt och gå ut på den första ön där man når flera platser att kasta på i dammen. Jag har nu tagit fram mitt andra spö som jag laddat med sjunkspets och en orange wolly bugger den brukar vara ett säkert kort för större regnbåge. Jag börjar kasta längs en vasskant och lägger några kast längs med kanten och plötsligt känner jag någon stöt. Tycker det är konstigt om jag gått i botten då det är väldigt djupt där jag kastar. Jag tar ytterligare ett kast och känner återigen någon stöt och även denna gången kommer flugan upp utan att jag fått med mig något från bottnen. Jag börjar fundera på om jag skall byta ställe men lägger ytterligare ett kast i samma riktning. En stöt till och jag drar in flugan med ett långt drag för att sedan göra en paus (vevstopp).

Pang nu jäklar sitter det en fisk i andra änden och nu känner jag att det inte är någon fisk av mindre storlek så jag skriker åt Peter – Bättre fisk, bättre fisk. Övertygad om att jag krokat en av dammens regnbågar så ser jag till min stora förvåning att det är en helt fantastisk öring jag krokat. Nu går pulsen upp och jag skriker åt Peter att komma med håv fort. Fisken sitter dock ordentligt krokad, perfekt i mungipan så jag kan sätta rätt bra press och får snart in den till håven. Vad händer tänker jag och vi gläds tillsammans åt den här fantastiska fisken. Öringkungen kallar han mig numera och syftar på att jag även förra året hade lyckan att landa en magisk öring i Norrefors under en av våra gemensamma resor dit. Nu ligger återigen en drömöring i håven och jag är helt skakig. Jag vet inte exakt vad det är med just öring men den fångar mitt intresse lite extra. Vi tar några snabba foton och öringen får simma tillbaka. En drömfisk och jag tar ett par minuter för att ta igen mig medan Peter fiskar vidare.

Vi vandrar vidare uppåt och vi ser några vak och givetvis stannar vi till och gör några försök. Jag låter Peter försöka på denna fisken då jag med all rätt känner mig mer än nöjd med efter den vackra öringen. Efter några försök så går fisken upp och ta Peters fluga. De är ingen jätte han krokat på men oj sådan vacker regnbåge, lite grönskimrande i färgen och inte alls som de kan se ut i många put and take vatten.

Vi forsätter uppåt och tar några kast i den andra dammen också men där är inte lyckan med oss så vi återvänder till de vakande laxarna. Längs vägen slås vi hela tiden om vilket ställe detta är, otroligt mycket fiskeyta och man kan med lätthet spendera en dag här utan att hinna fiska av alla ”spots”.

Till lunch kör vi en klassiker som vi brukar ta de dagarna man vill göra det enkelt och inte känner att man vill lägga tid på att tända grillen. Potatissallad och kalla köttbullar, väldigt underskattat. Detta medan vi tittar ut över dammen och ser det ena vaket efter de andra avlösa varandra. Innan det är dags för avfärd så lägger vi lite tid på torrflugefisket och vi fångar flertalet laxar och jag lyckas lura upp en öring till dock betydligt mindre än den jag fick tidigare.

Vi kan konstatera att vi har lyckats med en Grand Slam i Gottåsa, en fisk av varje som finns i dammarna. Regnbåge, öring och lax.

Även om anläggningen är relativt nystartad så märker man att Martin och Sanna har stora visioner och rätt tänk. De vill satsa på fisk av god kvalité med hela fina fenor framför stora ”pelletsgrisar”. Anläggningen är fanatiskt fin och verkligen inget ställe som man behöver trängas på även om de skulle vara flera andra fiskare där. Det är gott om fisk här också, många i mindre storlek men det finns även större exemplar som lurar här. Det fina med dessa små individer är att de kommer gå länge i dammarna och växa till sig. De blir mer förvildade, stridbara och finare fiskar.

Vi tackar för oss och inom kort är vi tillbaka igen! För er som är intresserade så kommer jag och Peter hålla en flugfiskekurs här i slutet av Maj. Kika in på NovaScottias Facebook-sida för mer information.

Aprilfiske i Norrefors

Det är tidigt i April, aprilskämten är fortfarande färska i minnet. En som fastnade hos mig var Strömfiske Alsterån som skämtade om att man var tvungen pga covid 19 sprita sina händer innan hantering av fisk vid catch and release då bakterierna från dina händer kunde föras över via fisken till nästa person som fångar fisken. Lite roligt faktiskt. Som det ser ut så lär vi nog få leva med det här förbannade viruset ett bra tag till.

Så när Peter min trogne vapendragare stod redo för avfärd till Norrefors så åker munskydden på. Vi tar inga onödiga risker och när vi samåker så använder vi munskydd, det är lika bra det. Peter som jobbar inom sjukvården är lite extra insatt och vet vikten av att använda munskydd.

April är dock en härlig månad, dagarna börjar bli längre och naturen börjar återigen klär sig i grönt. Tyvärr är det ju så att allt händer samtidigt mer eller mindre. Premiärer på flera håll samtidigt, massor med spännande regnbågsvatten öppnar upp, högsäsong för havsöringen och öringen i de strömmande vattnen vaknar åter igen till liv. De är fasen att man inte har mer tid, det är det ständiga bekymret. Man vill vara överallt helst samtidigt men man får helt enkelt prioritera då tiden helt enkelt inte räcker till.

Denna dagen hade vi valt att lägga vår tid på ett vatten som vi känner till väl vid det här laget. Härliga Norrefors strax norr om Karlshamn. Det är tidigt i april och solen lyser, en riktigt härlig men något kylig vårdag.


Jag hade kompat ut lite tidigare denna dag för att hinna med några timmars fiske. Jag plockade upp Peter strax efter 12 och sedan for vi till närmaste pizzeria för att köpa med oss lite mat. Strax innan 13.30 vandrar vi ned för den välbekanta branten ned mot dammarna i Norrefors. Vi är lyckligt lottade och fiskar här helt ensamma och känner ingen stress. Vi avnjuter våra kebabrullar framför sjön och kikar efter aktiv fisk.

Mätta och fyllda med ny energi så gör vi oss redo för att blöta våra flugor. Vi är båda sugna på att testa att fiska torrt trots att vaken är få, men minnena från vår tidigare tur här då vi hade magiskt torrfluge fiske ligger färskt i minnet. Peter börjar kasta mot ett ställe där det ofta brukar stå fisk. Det är precis under en björk som hänger ned mot vattnet, troligtvis trillar det ned mycket gott i vattnet här som gör att fisken gärna håller till där. Det tar inte lång tid innan en plog kommer upp brevid flugan men fisken vänder precis innan den skall ta flugan. Den är uppe någon gång till och titta på flugan men låter sig inte luras så lätt.

Vi börjar nu gå ned mot den strömmande delen av Norrefors, här rinner Mieån fram och det finns gott om potentiella ståndplatser. Så fort jag får chansen så försöker jag rasta mina nymfgrejer. Det finns inte många ställen i närheten där man kan nyttja de till fullo men Norrefors är en sådan plats då jag gärna fiska med nymfgrejerna. Idag är det rätt bra fart på vattnet i strömmen så det är perfekt läge för att nymfa. Jag har riggat upp mitt nymfspö med en squirmy som ofta brukar fungera förträffligt på regnbågar. Jag fiskar av två pooler utan något resultat. Nu kommer jag till en pool mellan två lite starkare strömmar. Här rinner det på väl och den är förhållandevis ganska djup. Två drifter till här utan resultat och jag byter nu fluga till något lite mer naturligt, nämligen en riktig klassiker ”Haröra”. Redan i första driften så suger det i och första hugget för dagen är ett faktum. Landningen är komplicerad i de starka strömmarna och Peter får komma och assistera. Yes fisken i håven och den där lättnaden infinner sig efter den första landade fisken. Efter ett flertal bomrundor i rad så var det befriande att äntligen kunna landa en fisk igen. Man kan lätt hamna i en ond cirkel när man gör några bomrundor och börjar tvivla på sig själv och sina flugor. Men jag tror de flesta hamnar där och det är bara att nöta på. Till mitt försvar så har det varit 2 bomrundor efter den där förbaskade havsöringen och 2 gäddfiskepass. Gäddfisket har inte alls varit något vidare detta år och nu har vi dessutom fiskeförbud på gädda och abborre i Kalmarsund fram till första Juni.

Det dröjer inte länge innan jag kan landa ännu en fin fisk i strömmarna med nymftekniken som kan vara så fruktansvärt effektiv. Även denna fisken föll för en buskig haröra. Tredje fisken för dagen landar jag i poolen nedanför. Mitt i en av de starkare strömmarna stod fisken, förmodligen i en liten håla eller liknande. Peter som fiskade av där tidigare med streamer lyckades inte hitta någon fisk här. Men en nymf som studsade förbi på bottnen kunde den inte motstå. Fiskarna som i vanliga fall är starka här blir ännu tyngre i strömmarna. Jag försöker håva fisken flertalet gånger men orkar inte hålla håven i rätt vinkel pga strömmen och får följa med fisken nedströms i nästa pool. Nu kan jag håva in den i de lite lugnare vattnet där. Pust och stön men nu var den äntligen landad och efter en fight som man nästan kan beskriva som en laxrusning ”light” så är det skönt att fisken ligger i håven. Några snabba bilder och så får fisken åter simma tillbaka, kanske till sin håla där igen i den snabba strömmen.

Peter har också varit lyckosam med sin ”Zombiefly”, han är ju ofta påhittig och kreativ med mycket inom fisket och även denna flugan är en skapelse som han pillrat fram på ett unikt och ovanligt sätt. En rejäl streamer med om jag minns rätt ”ripple ice fiber” och en stor rasselkammare som gör mycket väsen av sig i vattnet. Förmodligen gör den fisken vansinnig och fisken tar den i ren aggression. Levererar fisk gör den i alla fall!

Norrefors har som vanligt bjudit på fint fiske och en härlig dag eller snarare halvdag börjar gå mot sitt slut. Det börjar bli kväll och vi har ändå någon timme bilfärd framför oss. Så vi bestämmer oss för att bege oss hemåt även om det är svårt att slita sig från vattnet. Men vi är snart tillbaka och förhoppningsvis så svärmar de stora sländorna då.

Fiskevatten – Tips

Genom åren har jag fiskat på många ställen och framförallt har det blivit många olika regnbågs och öring vatten. Put and take vatten som de också kallas. Många gånger är de väldigt lättåtkomliga och lättfiskade. Andra vatten kräver ibland mer kunskap, list och är kanske inte alltid så lättillgängliga. Jag kommer här bjuda på en serie i 3 delar med mina favoritvatten. Ni kommer få mer ingående information om dessa vatten och några berättelser från mina fiskepass från dessa vatten.

Först ut är Alsterån – Sanbäckshult/Blomstermåla

Föreningen Fiske & Fritid i Blomstermåla erbjuder allmänheten möjlighet att mot lösande av fiskekort bedriva sportfiske med handredskap i den av föreningen arrenderade delen av ån. Alsterån är att beteckna som en mindre skogså med omväxlande lugnflytande och strömstråkande samt forsande partier. Medelvattenföringen är ca 10 m3, men under sommarhalvåret är framrinningen i regel mellan 1 – 3 m3. Ån innehåller de vanligaste förekommande sötvattensarterna, även öring. I Alsteråns nedre delar förekommer havsvandrande bestånd av lax och öring. I den nedre delen arrenderar föreningen fiskesträckan Strömsfors.

 Fiskesäsong 1 april – 30 september.
• Dagkort 200 kr.
• Ungdomar 15 år eller yngre: 100 kr
• Öring bör ovillkorligen återutsättas.
• Medelvattenföringen är cirka 10 m3, men under
sommarhalvåret i regel mellan 1 – 3 m3.

Det är något speciellt med strömmande vatten, en viss förkärlek till dem har jag. Ofta är det smygfiske som gäller och det vilar ofta en viss mystik kring dessa vatten. Inte sällan är man omgiven av en tät skog mitt ute i ingenstans och där i någon av strömmarna står det ädelfisk och lurar. 

Alsterån har jag alltid förknippat med Strömfiske Alsterån som ligger vid Älghult och Målerås, en fantastisk fin sträcka med öring. Men det finns en annan del av Alsterån för den som är ute efter regnbåge i strömmande vatten något som det inte finns mycket av i de södra delarna av Småland. Ett vatten som jag känt till sedan många år men som det aldrig blivit av att man har besökt. Varför vet jag inte för detta är en riktig pärla. Jag åkte hit en försommardag tillsammans med familjen av en slump egentligen första gången. Corona härjade för fullt och vi behövde komma ut och göra något med barnen och vad är då bättre än att åka och fiska. Efter att fiskekort inhandlats i Blomstermåla så var det dags att hitta vattnet. Det var inte helt lätt, djupt inne i skogen på flertalet grusvägar hittade vi äntligen fram. Förmodligen hade jag kört lite fel också så det kändes som en evighet innan vi kom fram. Fiske med familjen blir ju inte riktigt som fisket man bedriver när man är iväg själv eller tillsammans med en annan fiskekamrat. Man får ta det lugnt, fika lite extra och hålla koll på att de inte trillar i vattnet. Fantastiskt trevligt är det såklart att ha med dem jag gillar allra mest i världen. När vi kommer ned till vattnet så ser det otroligt fint ut, bättre än jag hade föreställt mig. Vi möts av ett längre parti med strömmande vatten med flera fina ”nymfspots” som går över till lite mer lugnflyt. Medan Sam och Åsa går uppströms för att kolla in naturen och resten av ån börjar jag och Siri att göra i ordning spöna.

Inga vadarbyxor denna dagen, så det var lite svåråtkomligt i strömmarna men vi hittade några partier som gick att kasta av, Siri fick öva lite på tekniken och vi njöt av nuet. Vi kommer upp till nacken precis innan lugnflytet, det ser verkligen hett ut. Ett typiskt ställe för en öring eller regnbåge att lura vid. Mycket riktigt så dröjde det inte länge innan den första regnbågen för dagen visade sig. Siri blev så överraskad av hugget att hon inte hann kroka den dessvärre. Men nu visste vi att de fanns här. När man är på sådan här ofiskad mark så är det alltid skönt med bekräftelse i form av ett hugg eller vak så att man vet att man är på rätt plats och att det finns fisk.

Vi får ett meddelande från Åsa och Sam att längre uppströms har det tagits en fisk för några dagar sedan enligt fångstrapporten som de hittade där. Vi vandrar uppströms och kommer snart till en bro där de väntar på oss. De börjar bli lite rastlösa och bad väntar innan vi skall bege oss hemåt så det började bli dags för hemfärd. Innan dess ville jag dock testa att fiska poolen ovanför bron för de var också ett sådant där perfekt ställe. Fina strömpartier med några blankpartier och stora stenar. Här måste det stå fisk tänkte jag och tack vare det relativt låga vattenflödet kunde jag ta mig ut i mitten av strömmen genom att hoppa på stenar. Med något nervösa steg kunde jag ta mig ut då de hade sett en orm här tidigare och är det något jag ogillar så är de ormar.

I mitten av strömmen var det som en lite ö med stenar där man hade bra överblick över nacken innan den lilla forsen ovan bron. Mycket riktigt så kunde jag se en bättre fisk stå precis bakom en sten i strömmen. Knappt 10 meter ifrån mig stod fisken och resten av familjen stod uppe på bron och tittade på när jag skulle försöka överlista fisken. Jag började med en Squirmy den brukar ju alltid fungera, men inte denna gång. Fisken nonchalerade den totalt, liksom pheasant tail och haröra som jag också presenterade perfekt förbi fisken. Jag testade även några olika torrflugor för att se om jag kunde få den till att stiga till det.

Nej denna fisken var inte helt lätt att lura. Jag var rädd för att jag skulle skrämma bort den men den stod fint kvar i de lite lugnare vattnet bakom stenen. Nu testar jag en liten vit streamer med en rosa hotspot. Smack säger det nästan direkt, mothugget sitter perfekt. Fisken är sjövild och rusar uppströms och jag få kämpa för att hinna med den. Nu bryr jag mig inte om att jag saknar vadarbyxor, följer fisken uppströms och som tur är det ändå rätt behaglig temperatur i vattnet. Fisken går nu nedströms och är på väg mot strömmen, där vill jag inte ha den, går den med strömmen är risken stor att tafsen smäller. Det misstaget har jag gjort tidigare att inte sätta tillräckligt med press. Men jag lyckas få in fisken i en ”ficka” med lugnare vatten och kan fint landa fisken i håven. Det är ingen jätte, kanske väger den runt 1.5 – 2 kg men oj vad fin den är. Hela fina fenor och lite mer prickig, vilket tyder på att den säkerligen har gått här ett bra tag. Regnbåge i strömmande vatten är otroligt roligt och fisk i denna konditionen bjuder verkligen på häftiga upplevelser.

Att kunna se fisken, hugget och dessutom landa fisken efter en sådan fight där jag blev dygnsur på köpet är fantastiskt. Efter att barnen fått kika på fisken och vi knäppt några bilder på den så får den åter simma tillbaka. Det var nu dags att bege sig vidare hemåt med en mellanlandning vid havet för lite bad. Det var en härlig fiskedag med familjen och sista fisken var verkligen en höjdpunkt.

Det dröjde inte länge förens jag var här igen, närmare bestämt en vecka senare var jag återigen på plats i denna vackra ström mitt inne i de djupa skogarna. Denna gången tillsammans med min gode vän och den duktiga flugfiskaren Jonas Olsson. Jonas som representerat Svenska landslaget i flugfiske flertalet gånger är framförallt en specialist på nymffisket. För att bedriva ett modernt flugfiske med nymf så är strömmande vatten absolut att föredra och efter jag berättat för han om detta vattnet så var han otroligt taggad på att få blöta sina nymfer här.

 Det är i mitten av Juni och det är fortfarande relativt högt vatten. Temperaturen i vattnet också helt ok, men ett vatten som kan vara känsligt vid högre temperaturer och något att tänka på om man har för avsikt att återutsätta fisk. Blir temperaturen över 20 grader i vattnet så skall man nog överväga att stanna hemma och binda flugor istället.

 Vi bestämmer oss för att gå nedströms och fiska oss uppåt. Jonas blir eld och lågor över dessa fina ”nymfspots” och ser genast vart han vill börja sitt fiske. Dessa vatten där man kan utöva ”euronymphing” växer inte på träd i vårt landskap så detta är som rena drömmen. Bara hoppas att det finns fisk här också. 

Jag fiskar nedanför Jonas och fiska av slutet av strömmen där det är syrerikt vatten, här brukar det stå fisk. Det dröjde inte många minuter innan Jonas krokar dagens första, en vacker liten regnbåge som stod precis där den ”borde” i strömmen.

Nedanför strömmen står jag nu också och drar fisk. Det är dock inte fisk av den ädla sorten, utan abborre. Jag vet inte hur många abborrar jag får denna dag men det är många. Inga stora fiskar, kanske 3-4 hg som störst men stridbara och roliga att få på kroken. Jonas fortsätter fiska av strömmarna medan jag vandrar uppströms förbi lugnflytet till nästa strömparti.

Precis nedströms innan strömmen börjar kan jag se en fisk stå precis efter en nacke bakom en sten. Jag iakttar fisken en stund och den verkar stå stationärt där. I änden av tafsen har jag en liten moppfluga, imiterar väl egentligen inget särskilt men regnbågen älskar den säger de, har personligen inte haft så lyckat fiske med dem tidigare men kanske inte gett dem tillräckligt med tid i vattnet heller. Moppflugan är precis vad det låter som, en liten bit av en mopp som stjärt och valfri kropp. Min fluga är en liten variant i strl 12 med orange mopp och svart dubbing, förtyngd med en tungsstensskalle.

Första kastet och jag lägger flugan precis ovanför fisken och låter den åka med strömmen, flugan går dock vid sidan om fisken när jag tror att driften är över så vänder regnbågen på en femöring och tar flugan. Fisk på och en häftig upplevelse att se fisken innan och följa hela driften och när fisken tar. Polaroid glasögon är ett måste!

Första fisken för dagen är som jag skrivit många gånger förut alltid lite extra viktig, man fiskar alltid bättre efter den är landad. Fisken är pigg och bjuder på flera rusningar men jag kan pressa in den och landa min första båge för dagen. Jonas kommer precis förbi innan jag skall återutsätta fisken, så vi hinner ta några snabba bilder också.

Vi bestämmer oss nu för att fiska strömmen tillsammans, Jonas börja ovanför och jag nedanför, så jag jobbar mig uppåt och Jonas neråt så möts vi vid mitten. Jonas som är otroligt erfaren när det kommer till denna typen av fiske ger mig lite tips och instruktioner om tänkbara ståndplatser innan jag ger mig ut i strömmen. Det strömmar på bra och många gånger är nog detta ett ställe som man bara gå förbi för att man tycker det är för svårfiskat eller helt enkelt inte tro det stå någon fisk i de snabba strömmarna. Men då vill jag ge er ett tips, testa strömmarna.
Det dröjer inte länge innan spöet står i en härlig böj. Ett kast uppströms och i en av de ”kala” fläckarna i strömmen får jag ett explosivt hugg även denna på moppflugan. Några kast senare är det dags igen och medan jag njuter av det fantastiska fisket så kollar jag upp mot Jonas och ser att även han står med spöböj. Nymffiske rockar och vi fiskar bra båda två. 

Jonas forsätter att nymfa av strömmen och plockar ytterligare någon fisk medan jag fortsätter uppströms. Jag ser på håll en fisk som vakar och jag smyger mig närmare. Torrflugeasken åker fram och som så många andra gånger vid den här tiden av året åker en danica imitation fram. Få ut flugan perfekt men ingeting händer, gör ytterligare några försök men det ger ingen utdelning. Jag tar nu fram streamer boxen och väljer ett för mig relativt nytt mönster. En helvit fluga med endast bindtråd som kropp med uv lack, som stjärt marabou samt några hotspots med uv lim i rosa. Superenkel och effektiv. Så även denna gång, i första kastet i närheten av den vakande fisken smäller det på, ett ordentligt hugg. Ytterligare en fin fisk kan landas, inte jättestor, kanske runt 2 kilo men i perfekt kondition med hela och fina fenor. Urstarka fiskar i dessa strömmande vatten, regnbågsfiske när det är som bäst. 

Jonas och jag hade en kanondag i vår nyfunna ström och fångade abborrar, mört, id och framförallt regnbågar i massor denna dag.


Norrbyströmmen 

Norrbyströmmen är en till större delen anlagd put and take-ström som tar sitt vatten från Motala Ström vid Nääs som ligger mellan sjön Boren och Norrbysjön. Vattnet kommer från Vättern, vilket för det mesta betyder klart, grönskimrande vatten. Strömmen erbjuder ”sightfishing” i ett vackert mellansvenskt kulturlandskap med ängar, åkrar, parksoffor och grusade gångar och ska inspirera till att ta på tweedkavaj istället för Gore tex-jacka vid tjänlig väderlek. Sträckan är ca 700 meter lång och har en fallhöjd på fem meter. De sju poolerna har ett medeldjup på en meter. 
Bokning sker på hemsidan www.norrbystrommen.se

På turen upp som tar drygt 3.5 timmar så fick jag gott sällskap i form av min far, för honom första gången här och för min del så skulle det bli tredje gången. Det har hunnit gå 4 år sedan jag var här sist men detta är ett vatten som jag rankar väldigt högt bland alla dem jag besökt genom åren. Vattnet är kristallklart, fisken håller absolut toppklass och här finns möjligheter att både nymfa effektivt och testa sina torrflugor. Det finns massor av fisk och bara för att man kan se dem så är de inte lättlurade, nej dessa fiskarna kräver sin list och man kan behöva gräva djupt i flugaskarna. 

Väl framme i Borensberg så hade klockan hunnit bli nästan 11.00, lite trötta efter bilresan så vändes det snabbt mot förväntan och glädje då vi ser det kristallklara vattnet och fisk som vakar nästan omgående. Vattnet här skiljer sig verkligen mot alla andra ställen jag varit på. Här är det sight-fiske som gäller och man skulle nästan kunna tro att man är utomlands och fiskar. 

Det är otroligt häftigt att bara se alla fiskar som simmar omkring här och man kan stå länge och väl och bara studera dem. Jag började fiska torrt och det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort att få dessa fiskarna på kroken. Många var framme och vände men ingen ville gå på ordentligt. Jag fick tänka om, började gå ner i dimension på tafsspets. Till slut var jag nere på 0.11 och fiskade med imitationer i strl 18 och 20. Nu började huggen komma om än mycket försiktiga. Jag tappade flertalet fiskar och frustationen började ta vid. En fisk står precis efter en av de lite snabbare strömpartierna, det är relativt grunt här och det känns som ett toppenläge att försöka nymfa här. Jag byter spö och med en Pheasant tail i strl 20 presenterar jag flugan perfekt, men den hinner åka förbi fisken innan den tvärvänder och tar den. Den ger sig av i flera vilda rusningar så det skriker om rullen. Det är inget jättefisk men gud så stark den är. Men rätt var det är så slaknar den spända bågen på spöet och jag faller ihop på gräset. Ännu en fin fisk tappad. Några djupa andetag och sedan ut med flugan igen som fortfarande sitter kvar. Det dröjer inte mer än en drift så är det fisk på igen. Denna är inte lika stark men i toppkondition och denna kan jag landa och lättnaden är total. En superfin fisk på ca 60 cm som inte ville vara med på bild då den slank mig ur händerna vid fotografering. 

Melodin för dagen verkade vara denna klassiker. En Pheasant Tail i storlek 20, på den fick jag flera hugg och någon landad fisk till. Jag rotade djupt i askarna men ibland behöver det inte vara det mest avancerade utan det är det enkla som gör det. Det har varit en kanondag i vackra Norrbyströmmen med strålande sol, väldigt varmt och fina fiskar. Just de vackra fiskarna är något som Norrbyströmmen skall ha ”cred” för. Här är det inga stora pelletsgrisar utan välmående fiskar med hela fenor och i fantastisk kondition som bjuder på rejäl fight.

Nya vatten

Strömmande vatten.

Tanken var att det skulle fiskas abborre denna dag men det fick ställas in. Fiskesuget fanns som alltid där.

Strålande sol ute så gäddfisket lockade inte, men öring eller regnbåge. Regnbåge har det blivit mycket av detta år, undrar just om 2020 kommer bli ihågkommet som regnbågens år. En sak är säker, 2020 kommer ingen att glömma.

Det är något speciellt med strömmande vatten, en viss förkärlek till dem har jag, ofta är det smygfiske som gäller och det vilar ofta en viss mystik kring dessa vatten. Ofta är man omgiven av en tät skog mitt ute i ingenstans och där i någon av strömmarna står det ädelfisk och lurar. Regnbåge i strömmande vatten är något vi inte har mycket av i mina trakter tyvärr men då kom jag och tänka på Alsterån. Inte den delen av Alsterån där jag normalt brukar vara ”Strömfiske Alsterån”. Utan längre nedströms mot Blomstermåla, den delen av Alsterån. Här planterar Fiske och Fritid i Blomstermåla ut regnbåge på sin sträcka. De har även en särskild flugfiskesträcka här vid ett område som kallas för ”Näset”.

I så många år har jag tänkt att åka hit men det har liksom aldrig blivit av. Men denna härliga söndag drog jag tillsammans med hela familjen eller ja i stort sett hela familjen, frun och mina två barn. De större bonusbarnen stannade hellre hemma. Siri hade med sig sitt flugspö såklart och det var förväntansfulla barn och en förväntansfull far som begav sig av mot Blomstermåla.

Efter att fiskekort inhandlats i Blomstermåla så var det dags att hitta vattnet. Det var inte helt lätt, djupt inne i skogen på flertalet grusvägar hittade vi äntligen fram, förmodligen hade jag kört lite fel också så det kändes som en evighet innan vi kom fram. Fiske med familjen blir ju inte riktigt som fisket man bedriver när man är iväg själv eller tillsammans med en annan fiskekamrat. Man får ta det lugnt, fika lite extra och hålla koll på att de inte trillar i vattnet. Fantastiskt trevligt är det såklart att ha med dem jag gillar allra mest i världen och göra något som jag brinner så mycket för tillsammans med familjen. När vi kommer ned till vattnet så ser det otroligt fint ut, bättre än jag hade föreställt mig. Vi möts av ett längre parti med strömmande vatten med flera fina ”nymfspots” som går över till lite mer lugnflyt. Medan Sam och Åsa går uppströms för att kolla in naturen och resten av ån börjar jag och Siri att göra i ordning spöna.

Inga vadarbyxor denna dagen, så det var lite svåråtkomligt i strömmarna men vi hittade några partier som gick att kasta av, Siri fick öva lite på tekniken och vi njöt av nuet. Vi kommer upp till nacken precis innan lugnflytet, det ser verkligen hett ut. Ett typiskt ställe för en öring eller regnbåge att lura vid. Mycket riktigt så dröjde det inte länge innan den första regnbågen för dagen visade sig. Siri blev så överraskad av hugget att hon inte hann kroka den dessvärre. Men nu visste vi att de fanns här. När man är på sådan här ofiskad mark så är det alltid skönt med bekräftelse i form av ett hugg eller vak så att man vet att man är på rätt plats.

Vi får ett meddelande från Åsa och Sam att längre uppströms har det tagits en fisk för några dagar sedan enligt fångstrapporten som de hittade där. Vi vandrar uppströms och kommer snart till en bro där de väntar på oss. De börjar bli lite rastlösa och bad väntar innan vi skall bege oss hemåt så det började bli dags för hemfärd. Innan dess ville jag dock testa att fiska poolen ovanför bron för de var också ett sådant där perfekt ställe. Fina strömpartier med några blankpartier och stora stenar. Här måste det stå fisk tänkte jag och tack vare det relativt låga vattenflödet kunde jag ta mig ut i mitten av strömmen genom att hoppa på stenar. Med något nervösa steg kunde jag ta mig ut då de hade sett en orm här tidigare och är det något jag ogillar så är de ormar.
I mitten av strömmen var det som en lite ö med stenar där man hade bra överblick över nacken innan den lilla forsen ovan bron. Mycket riktigt så kunde jag se en bättre fisk stå precis bakom en sten i strömmen. Knappt 10 meter ifrån mig stod fisken och resten av familjen stod uppe på bron och tittade på när jag skulle försöka överlista fisken. Jag började med en Squirmy den brukar ju alltid fungera, men inte denna gång. Fisken nonchalerade den totalt, liksom pheasant tail och haröra som jag också presenterade perfekt förbi fisken. Jag testade även några olika torrflugor för att se om jag kunde få den till att stiga till det.

Nej denna fisken var inte helt lätt att kroka. Jag var rädd för att jag skulle skrämma bort den men den stod fint kvar i de lite lugnare vattnet bakom stenen. Nu testar jag en liten vit streamer med en rosa hotspot. Smack säger det nästan direkt, mothugget sitter perfekt. Fisken är sjövild och rusar uppströms och jag få kämpa för att hinna med den. Nu bryr jag mig inte om att jag saknar vadarbyxor, följer fisken uppströms och som tur är det ändå rätt behaglig temperatur i vattnet. Fisken går nu nedströms och är på väg mot strömmen, där vill jag inte ha den, går den med strömmen är risken stor att tafsen smäller. Det misstaget har jag gjort tidigare att inte sätta tillräckligt med press. Men jag lyckas få in fisken i en ”ficka” med lugnare vatten och kan fint landa fisken i håven. Det är ingen jätte, kanske väger den runt 1.5 – 2 kg men oj vad fin den är. Hela fina fenor och lite mer prickig, vilket tyder på att den säkerligen har gått här ett bra tag. Regnbåge i strömmande vatten är otroligt roligt och fisk i denna konditionen bjuder verkligen på häftiga upplevelser.

Att kunna se fisken, hugget och dessutom landa fisken efter en sådan fight där jag blev dygnsur på köpet är fantastiskt. Efter att barnen fått kika på fisken och vi knäppt några bilder på den så får den åter simma tillbaka. Det var nu dags att bege sig vidare hemåt med en mellanlandning vid havet för lite bad. Det var en härlig fiskedag med familjen och sista fisken var verkligen en höjdpunkt. Jag kommer garanterat tillbaka hit inom kort.

Mayfly Madness – Norrefors

Mayfly Madness, Danica kläckningen en av årets höjdpunkter som lockar upp de allra största fiskarna till ytan för att kalasa på denna välskapta insekten. Jag har under flera år haft förtvivlat svårt att pricka in dessa tider när Danican kläcker. När man inte har obegränsat med tid och kan ge sig ut precis när som helst så blir det ofta att man får chansa och hoppas att man prickar en sådan dag. Visst har jag sett Danica på ytan och små kläckningar men de där stora kläckningarna som man ofta läser om när fisken blir helt tokig och bokstavligen slänger sig över insekterna har jag aldrig varit med om. Inte förens idag.

Jag och min vapendragare Peter hade siktet inställt på Norrefors denna dag, som drivs av Tommy på Camp Mayfly. Norrefors har jag besökt flera gånger tidigare och det är ett av mina absoluta favoritvatten. Här har man en sådan alldeles lagom bred strämsträcka med både snabbare vatten och mer lugnflyt, vill man hellre fiska i stilla vatten så finns det också två dammar att fiska i.

Peter och jag hade på förhand bestämt att vi denna dag skulle satsa på torrfluga, vi skulle gå ”all in” på torrt och försöka landa åtminstone en fisk på torrt innan dagen var slut. Peter hämtade upp mig direkt efter jobbet, slutade kl 12 denna dag, pga av permittering under rådande förhållanden i världen. Vi skulle vara på plats efter 14 så vi visste att vi inte hade en hel dags fiske men likväl ett antal fina fisketimmar framför oss. Väl framme vid Norrefors så möts vi av en bekant syn, den stora träskulpturen som föreställer en dagslända – Mayfly. Jerry som jobbar på anläggningen möter upp oss och berättar att det är gott om fisk i dammarna och fisket har varit riktigt bra sista veckorna. Det suger i fisketarmen nu och vi börjar snabbt rigga våra spön, jag laddar 3 spön, nymfspö, streamerspö och ett för torrflugor. Målet för dagen är torrflugefisket men de andra spöna laddas utifall att vaken skulle utebli. Vid fiske efter regnbåge och öring brukar jag oftast ha minst två spön färdigriggade. Oftast ett spö med flytlina och ett med en snabbsjunkande lina. Stå fisken djupt och det är svårfiskat med lite aktivitet så åker oftast spöet med den snabbsjunkande linan fram. Är det däremot vakande fisk eller mycket aktivitet så fiskar jag oftast nära ytan med torrfluga eller nymf och då använder jag flytlina.

Vi märker snabbt flera vak och plötsligt ser vi stora insekter runt oss, kan de vara en danica. Jo visst är det de, nu börjar vi kolla på ytan och vi ser nu flera av dessa vackra skapelser på vattenytan. Det är danica som fiskarna kalasa på, helt otroligt vi har äntligen prickat rätt, fiske under en Danica kläckning. Valet blir snabbt självklart, det blir torrflugespöet och jag binder snabbt på en danica imitation.

Jag har sett några fina vak precis efter en mindre ström, precis i bakvattnet efter strömmen, ett sådant typiskt ställe där det ofta står fisk. Det dröjer inte många minuter förens flugspöet står i en härlig böj. Fisken är stark som alltid vid Camp Mayflys anläggningar, starka och i fin kondition. Två kast senare så är det dags igen och vi har bara precis börjat fiska. Dagens mål med att fånga fisk på torrfluga är redan uppnått, klockan är inte ens 15.00 ännu, ledig från jobbet, solen skiner och fisken vakar. Man kan ha det sämre.

Danica kläckningen bara ökar och snart svärmar de ovanför våra huvuden och stora sländor ligger på ytan till fiskens förtjusning. För mig som aldrig tidigare upplevt en kläckning likt detta så är det verkligen som alla skriver, helt magiskt. Sländorna är inte bara vackra att titta på de får igång fisken och det vakar nästan överallt. Peter och jag som inte ens kommit förbi första dammen ännu, fortsätter fiska oss runt och överallt finns de vakande fisk att kasta på. Nu har de dock blivit mer kräsna och om det beror på att det finns så mycket av den naturliga födan att äta eller inte vet jag inte men våra flugor dissar de oftast, vi missar några hugg emellanåt men lyckas inte kroka något nu. Vi testar olika flugor både stora och små, vi går över till sjunklinor och boobys men inte heller där har vi någon lycka utan endast följare.

Precis mellan två öar ser jag en fisk som vakar frekvent nu och jag återgår till att fiska torrt och lägger ut flera kast mot den vakande fisken. Till slut slits flugan ned under ytan, mothugg och fisken sitter. Jag känner ganska snabbt att det är en tyngre fisk, kraftiga huvudskakningar nästan likt en gädda. Inga kraftiga rusningar, börjar tveka det känns inte som en regnbåge. Fisken bara går men vägrar komma upp till ytan, spöet gungar tungt. Efter någon minut kan jag skymta fisken genom ytan, det är en öring. En enorm öring, pulsen ökar och tankarna i huvudet börjar nu ploppa upp, ”låt mig inte tappa fisken” ” var jag noggrann med knuten”. Jag vet att jag inte fegade med tafsen, spets på 0.23 borde göra jobbet. Jag ropar på Peter som kommer rusande och nästan lika chockad han över fiskens storlek tar han upp kameran och börjar filma. Fisken glider nu fint in mot land och jag får fösa in fisken i min ganska underdimensionerade håv. Ett riskfyllt moment men de går vägen, en smällfet och helt fantastisk öring som knappt får plats i håven är landad. Jag saknar ord och både Peter och jag är helt lyriska, vilken fisk den måste väga närmare 4-5 kg rent guld. En sådan vacker skapelse måste vi snabbt få tillbaka i vattnet igen så vi knäpper lite snabba bilder utan att ta den från vattnet, vi väger eller mäter den inte. Allt för att den skall få återgå så snabbt som möjligt igen. Helt magiskt och majestätiskt simmar den vackra prickiga öring piggt tillbaka igen.

Jag får sätta mig ned en stund för att försöka smälta denna drömfångst, öring är alltid lite speciellt för mig och även att man vet att det finns öring här så är det inget man räknar med då regnbåge är den klart dominerande arten. Så att få en öring av denna kalibern det är bara helt fantastiskt. Jag fick berättat för mig senare att en öring av denna storlek sattes ut för ca 2 år sedan, den måste ätit upp sig en del under dessa åren dock och den har aldrig tidigare fångats, rätt häftigt.

Nu kunde väl knappt dagen bli bättre tänkte man men vi hade ju flera timmars fiske kvar, vi hade i stort sett bara börjat och Peter väntade fortfarande på sin första fisk. Vi vandrade nu vidare mot vad jag anser är det trevligaste här, nämligen strömsträckan.

Vi började fiska i poolen som kallas för ”bananen” en lite längre pool med lite mer lugnflyt, här brukar det stå mycket fisk. Vi ser snabbt vakande fisk, Peter och jag har förmånen att vara helt ensamma på anläggningen denna dag så vi känner ingen stress alls. När den gått upp flera gånger på rad så känner vi att det är dags att göra ett försök. Jag låter Peter få chansen på denna, Peter är duktig flugfiskare men fortfarande relativt ny när det kommer till torrflugefisket. Det som är så trevligt när vi fiskar tillsammans är att ingen av oss ser det som någon tävling på något vis om vem som får mest fisk eller störst. Man gläds åt den andres fångst och vi hjälper varandra med ta foton på fångsten. Det är för mig det bästa med att ha en fiskekamrat, att dela glädjen. Nu ville jag självklart att Peter skulle kunna landa denna fisken så jag försöker guida honom och det dröjer inte länge innan hans fluga försvinner ned under ytan. Första hugget men mothugget sitter inte. Det är lite av en konst att behärska torrflugefisket och veta när man skall sätta mothugget, man blir många gånger allt för ivrig och skall helst vänta så där perfekt länge så att fisken hinner ta flugan ordentligt men inte för länge så den hinner spotta ut den. Det är något som brukar sitta instinktivt efter man lyckats kroka lite fisk på torrt men inte alls en självklarhet.

Peter kastar snabbt ut flugan igen och snart så hugger det igen, nu sitter fisken men det blir inte långvarigt då den släpper ganska omgående. Nu är det nära. Vi ser ytterligare en fisk som vakar på andra sidan strömmen och eftersom det inte är brett här är det inga konstigheter att nå dit, visst är det en del träd och annat bakom ryggen så man får rollkasta lite ibland för att komma åt men Peter få ut ett perfekt kast och fisken kan inte motstå hans fluga. Nu väntar han precis så där perfekt länge, mothugget sitter och fisken rusar fram och tillbaka i poolen. Det blir snabbt tydligt att det är en större fisk Peter krokat. Med gemensamma krafter kan vi landa den grova regnbåge i vår lilla håv och Peter kan stoltsera med en regnbåge på drygt 4 kg fångad på torrfluga, inte fy skam. En fantastisk fisk i topp kondition som får simma tillbaka igen, de får för övrigt alla fiskar vi fångar göra denna dagen.

Vi vandrar nedströms och överallt längst strömmen är det fina ståndplatser och jag prövar att nymfa av ett par av sträckorna men utan framgång. Vi stannar till vid en av de sista poolerna, här ser vi flera fiskar som vakar. Peter lyckas snabbt kroka en regnbåge som stod precis under en nedhängande björk men tyvärr går även denna fisken loss. Vaken avtar något och Peter prövar ett av sina ”ess” i rockärmen den så kallade ”Bronsflugan” en fluga som en duktig flugfiskare, Magnus Augustinsson kommit på. Nästan omgående står Peter med spöböj och kan landa både en och två regnbågar här.

Vi var nu återigen på väg tillbaka mot dammarna för att köra de sista timmarnas fiske här. Men vi stannar snart till vid en av poolerna då vi ser flera fina vak här. Det är en ganska liten och smal del av strömmen och inte så lättkastat. Peter tycker det är min tur nu och låter mig försöka på denna fisken. Peter tar fram kameran medan jag på knän närmar mig vattnet, jag rollar ut ett kast i närheten av vaket och låter flugan flyta med, en stor Danica imitation. Inget händer, – Du måste närmare andra sidan säger Peter. Jag rollar ut flugan ytterligare några decimeter, men inget händer i denna driften heller. Rollar ut flugan ytterligare några decimeter. – Ja precis där säger Peter. En sekund senare sugs flugan ned under ytan, mothugg och fisken sitter. En urstark regnbåge rusar och plaskar vilt i denna lilla poolen och ännu en gång märker jag att jag har en alldeles för liten håv för fiskar av denna kalibern. Efter några misslyckade håvförsök kan jag till slut landa en kanonfin regnbåge. Det är ett helt magiskt torrflugefiske vi upplever denna dag.

Uppe vid dammarna sätter vi oss ned med lite mat och varsin alkoholfri öl och bara njuter av det vi nu upplever. Klockan är runt 8 på kvällen och solen är på väg ned och det vakar för fullt överallt. De är sådana här kvällar man kan minnas tillbaka till under kalla ruskiga dagar i vinter.

Nu kan vi inte hålla oss längre vi måste börja kasta igen, streamerflugor och nymfer är lagda åt sidan nu är det torrflugefiske som gäller. Vi båda kör med stora danica imitationer och vi försöker prickkasta på vakande fisk. Flugan låter vi oftast ligga helt stilla eller endast ta hem den väldigt sakta. Jag börjar kasta på en fisk som vakat hela dagen känns det som. Det har varit frekventa vak väldigt nära land i en av dammarna och jag står en bit upp på land och lägger flugan i närheten av där vaken varit. Det tar inte många sekunder innan flugan försvinner i ett explosivt hugg, ingen tvekan där inte och fisk på igen. Fisken rusar som en galning och tömmer hela rullen på lina och en bit ut på backingen. Medan jag drillar fisken så fortsätter vaken att hagla runt omkring oss. Det är en riktig vakfest och vi står och drillar fisk i parti och minut. Vi hade tänkt att komma iväg tidigare men det gick inte att åka härifrån inte under detta fantastiska fiske som vi just nu upplevde, vem vet när eller om vi kommer uppleva något liknande. De sista två timmarna av kvällen drillar vi fisk nästan konstant och torrflugefisket är helt fantastiskt.

När solen helt gått ner och vi knappt kan se något längre packar vi ihop för dagen och kan konstatera att vi har fått flera fina minnen som vi kan se tillbaka på under de mörka och kalla vintermånaderna. Stort tack för till Tommy och Camp Mayfly för ett fantastiskt fiske, vi kommer snart tillbaka.

Tips för torrflugefiske efter grov fisk

Lämpligt spö i klass 5 eller 6 och runt 9 fot fungerar bra. Fiska med taperad tafs och gärna minst en spölängd, använd inte för tunn spets, jag brukar använda kvalitétstafsar. Normalt sett när jag fiskar torrt så använder jag en spets på runt 0.13-0.15 men när jag vet att det går väldigt grov fisk i vattnet så fiskar jag sällan under 0.18. Skulle fisken trots bra presentation strunta i flugorna testa jag att gå ned i dimension till 0.16. Linan är av typen presentations lina som har en kortare klump, inget för längre kast utan för att kunna presentera flugorna på bästa sätt. En annan viktig detalj som underlättar är en bra håv. En mellanstor håv med djupt och knutlöst nät.

Norrefors
Strömmande vatten samt 2 dammar
En camp med makalös natur, belägen ca 15 km norr om Karlshamn i Blekinge.
Ett enastående strömfiske i Karlshamns Dricksvatten – Mieån, fylld med regnbåge – öring finnes och skall varsamt återutsättas.
Fisket är baserat på flugfiske men då hela Campen hyras så går det bra med spinnfiske i dammarna.
Fisket sker i grupper om 12 personer, inkluderar fiske och vardera 4 fiskar – möjligheter till övernattning finnes.
Enskilt fiske aviseras på så kallad öppen dag – se bokningslistorna – eller kolla på Facebook – Camp Mayfly
CAMP MAYFLY

Bokning campmayfly@telia.com – kort varsel på mob 0706-960717

Jag nämnde ju också några gånger att Peter filmade under dagen. Det gjorde vi båda och håller på i detta nu att gå igenom allt material. Hela filmen kommer vi släppa på vår nya gemensamma kanal på youtube som heter ”Every Fish Counts
Men för er som vill se lite teasers inför denna filmen har jag lagt upp 2 kortare klipp på min kanal.

https://www.youtube.com/watch?v=iry08cTGBGE

https://www.youtube.com/watch?v=-yVDOWvDZh0&t=4s


Djupgöl

Då var vi på plats i Kosta igen, min trogne följeslagare Peter och jag satte kurs mot Glasriket för att testa fisket i Djupgöl som även den drivs av Kosta Lodge.

Djupgöl ligger vackert gömd inne i skogen, när man kommer ner till sjön så ligger det en fin och välbyggd grillplats med utsikt över hela sjön. Vakande fisk precis intill land möttes vi av och fiskesuget steg direkt. Runt sjön går det fina vandringsstigar och man kan lätt lägga en heldag här om man går från land och fiskar. Vi hade dock bokat båt som går att hyra i denna sjön för att vara kunna fiska lite effektivare. Vi var på plats runt 16.00 och skulle fiska fram tills mörkret lägger sig, så vi hade en ca 3-4 timmars fiske.

Båten var en fin Linderbåt i aluminium, vi lassade i våra grejer och begav oss ut på sjön. Solen sken och det är vackert så här års när det gröna börjar ta för sig mer och mer.

Vi börjar vårt fiske en bit ut i sjön och har med oss en Deeper för att se vad vi har för djup och bottenstruktur. Vi märkte snabbt att det var djupt, betydligt djupare än där vi brukar fiska, medeldjupet ute i sjön var ca 8-9 meter, närmare land var det ca 3-5 meter och ekelodet gav utslag för fisk hela tiden. Sjunklinorna var i vattnet med boobyflugor som fungerat så bra för oss sista tiden. Men huggen uteblev, mycket pga att de inte fiskade så som det skall tror jag. Det blåste en del denna kväll och vi drev rätt snabbt och utan ankare kunde vi inte göra så mycket åt det. Bobby flugorna kommer inte riktigt till sin rätt och vi siktar på att ta oss till den andra änden av sjön dit blåsten ligger på. När vi närmar oss så ser lite vak både här och där och funderingar går kring att byta ut sjunklinan mot flytlinan och testa att fiska torrt istället.

Jag forsätter dock med sjunklinan och testa lite olika flugor, Peter kämpar på med Booby flugan men ingen av oss får dem till att hugga. Innan linbyte tänker jag att jag skall testa en squirmy, egentligen främst en fluga för strömmande vatten men den har funkat för mig i stilla vatten förr också. I närheten av ett vak lägger jag ut min fluga och det dröjer inte många sekunder innan första fisken sitter.

Äntligen, vi har varit bortskämda sista tiden med oförskämt bra fiske men denna gången fick vi kämpa, nu skulle det lossna ordentligt dock. Inom loppet av 15 minuter har jag landat 3 fiskar och Peter beslutar sig nu också för att testa en Squirmy. Fyra, fem kast senare står även han med spöböj och fiskarna är på hugget.

Vi kan landa ett par till innan solens sista strålar lyser över oss och tappar minst lika många fiskar, det är kul när man knäcker ”koden” och man får tänka lite utanför boxen.

Så trots en trög start så måste vi ändå säga att vi hade ett fint fiske med 7-8 fiskar landade och säkert lika många tappade till på knappt 4 timmars fiske.

Djupgöl är en relativt stor, sjö med inplanterad regnbåge och precis som man kan ana av namnet så är den också djup. Medeldjupet ute i sjön är ca 7-9 meter och längs kanterna 3-5 meter. Vi märkte att i den botre änden av sjön var djupet ca 2-3 meter och det var där vi hittade de flesta fiskarna under vårt fiske men vi hade också ett par rejäla hugg mitt ute på sjön.

Tips

  • Skall ni ut med båt rekomenderar jag en linkorg då fluglinor som ni säkert vet har en tendens att fastna i det mesta men med linkorg slipper man tänka på det.
  • En längre håv är att föredra när man landar fisk från båt
  • Glöm inte sjunklina
  • Ett ankare kan vara smidigt att ha med sig om man hyr båt vid blåsiga dagar.

För att lösa fiskekort så besöker man Kosta Lodge, där hittar ni också fint beoende och flera fina sjöar att fiska i.

Premiär Alsterån

Äntligen dags för premiär i den småländska pärlan Alsterån.

Jag åkte dit tillsammans med Peter (Gälgreppet), det har blivit lite av en tradition att vi fiskar premiären tillsammans. Vi har fortfarande inte riktigt smällt förra helgens galna fiske och har förra årets premiär fiske i tankarna (Premiären 2019).

Arkivbild

Fiskesuget var på topp och ökade om möjligt ännu mer när vi rullar fram till parkeringen vid zon 2/3. Fiskekorten var lösta sedan tidigare så nu gick vi ner vid vår favoritsträcka och inväntade att klockan skulle slå 10 och fisket skulle starta. Som med mycket annat just nu så var tävlingen lite annorlunda detta året pga Covid-19 så var det inga samlingar som tidigare.

Klockan slog 10 och det såg lovande ut med bra flöde och högt vatten. När vi väl vadat ut en bit märker vi dock att det inte är alls varmt i vattnet nu. En frostnatt har gjort sitt och det var kyligt i luften och vattnet. Endast 2 grader i vattnet hade termometern visat och inte alls optimalt, vi förstod snabbt att fisket kunde bli trögt idag.

Vi fiskade av varsin sida av ån jag och Peter, båda med nymfer i skarpa färger för att försöka reta fisken till hugg, för vid den här temperaturen är det svårt att locka fisken till hugg med naturliga imitationer. Bara några minuter efter klockan slagit 10 kan vi höra och se Jonas som fiskar strax ovanför oss håva in dagens första fisk. En fin öring på 43 cm, ovanför Jonas fiskar hans son Jerry. Vi fiskar allihopa med nymf och fiskar grundligt av alla potentiella platser där de kan stå fisk men nappen uteblir.

Vi åker längre upp i zon 3 och fiskar av flera fina ställen men lyckas endast skrämma några fiskar. Jonas som fiskade längre ner på zon 2 gick också bet men han lyckades landa enda fisken i vårt sällskap denna dag.

Men otroligt skönt att säsongen är igång och även att det var en kall premiär så kommer fisket bli kanon nu när våren riktigt är på ingång. Alsterån är ett fantastiskt fint vatten och det skall finnas gott om fisk i systemet nu så bara temperaturen kan öka ett antal grader i vattnet så kommer det att bli toppen. En skön dag i gott sällskap var det i varje fall och för er som vill komma ut i naturen så kan jag verkligen rekommendera en sväng till Alsterån. Här är ingen trängsel, fin natur och många fina fiskeplatser, en bra plats i dessa dystra tider.

Flugor för Alsterån

Varje år får jag frågor om Alsterån.
Vart man skall fiska, boende, guidning och framförallt frågor om flugor. Jag hjälper självklart till med det jag kan och anser mig kunna Alsterån ganska väl nu efter flera års fiske i denna lilla pärla. Premiären ligger inte jättelångt bort nu och det har börjats binda en hel del här hemma för både den och framförallt inför resan till Slovenien i maj om inte Corona sätter stopp för den resan vill säga.

Häromveckan fick jag en förfrågan om att sätta ihop ett helt gäng med flugor som passar för Alsterån. Totalt 40 st flugor så det blev några kvällars bindande men förhoppningsvis kommer det glädja min kund med många fina öringar i Alsterån.

Här kommer några av flugorna som jag skickat iväg och som jag skulle rekommendera för fiske i Alsterån.


Klassiska torrflugor, F-Fly och HH-puppan
Klassiska nymfer, haröra variant och kopparnymf
Klinkhammer
Dagslända imitation
Självklart några squrimys
Svart Wolly Bugger

Några av mina ”måste” mönster för fiske i Alsterån som fungerar i de flesta strömmande vatten. Fick precis nyheten om att Sportfiskemässan 2020 ställs in pga detta för jäkliga viruset Corona. Ett väntat och klokt beslut men mycket tråkigt men hälsan måste gå först.
Ta hand om er och nu siktar vi in oss på premiärfisket i Alsterån 2020 den 4:e April.

Vill ni läsa mer om mina inlägg från Alsterån så finns några länka här nedan.

Årskrönika 2019

Så går ännu ett år mot sitt slut. Det har varit ett händelserikt år på många vis, självklart hade man hoppats på mer fisketid och fler större fiskar men det gör man väl alltid. Jag har skrivit det förr men det fina med att inte ha möjlighet att komma ut och fiska lika mycket som man gjorde förr i tiden är att man lär sig att uppskatta tiden vid vattnet på ett annat sätt.

I dagens samhälle när allt skall gå så snabbt som möjligt och tiden räcker allt som oftast inte till. Då är det extra skönt att bara pausa och ge sig ut till vattnet med sitt spö och bara ”vara”, det låter nog som en klyscha men man glömmer allt annat för en stund och fisket blir som en sorts meditation. Jag är en person som oftast har väldigt många ”bollar” i luften samtidigt ibland kan det nästan bli lite väl mycket och fisket hjälper mig mycket att hantera stressen i vardagen mycket. För när man väl står där vid vattnet så kan man släppa allt annat för ett ögonblick och bara njuta av nuet. Det är mycket det fiske handlar om för mig.

Inga PB:n spräckta eller nya arter att skryta med men de har ändå varit ett händelserikt år på många sätt. Jag kan med stolthet skryta lite med att jag numera skriver frekvent för den anrika tidningen Flugfiske i Norden. Detta året har jag fått 3 st artiklar publicerade och till första numret 2020 kommer det ytterligare en artikel denna gång om nymffiske. Att få skriva för en tidning som jag läst och läser känns nästan lite overkligt och att få möjligheten att inspirera andra flugfiskare där ute och kanske hjälpa dem lite med sitt fiske känns verkligen roligt och inspierande. Mitt samarbete med Vision och Flydressing fortsätter något som jag också är fantastiskt glad och stolt över

Det har blivit en hel del gäddfiske detta året med blandade resultat, men en toppfisk på 105 cm är nog en av dem som jag minns bäst, men den som jag minns allra bäst är en fisk på 87 cm. De var nämligen längden på den fisk som gav mig min första seger i flugfiskeklassen i Bergkvara Gäddfestival.

Det har blivit en hel del fiskeresor detta året, b la 2 gånger har jag varit i Baltak, två gånger i Eriksberg varav den ena gången ett repotagefiske vilket var väldigt roligt. Jag besökte ännu en gång den fantastiska fiskeanläggningen i Strömhult och vi kom äntligen iväg norrut för fiske i fjällen. Tyvärr blev inte resan riktigt som vi hade tänkt oss men jag fick äntligen fiska harr igen.

I Januari så blev det inte mycket fiske de första veckorna då isen hade lagt sig. I slutet av Januari sprack det dock upp på sina ställen så jag och Peter gjorde ett pass som resulterade i årets första gädda och jag fick chansen att testa ett nytt flugmönster som det också blev en liten video på.

Under mars månad så hade vi några av årets bästa fisken efter gädda. Favoritvikarna levererade och vi fick flera fina fiskar. B la tog Tommy en fantastisk fisk som också gav han ett nytt PB. Inte så lång men otroligt tjock, en riktig ”gris”. Årets första resa till Baltak gjordes även under mars och det var en tur då det var väldigt svårfiskat med höga flöden men jag fick slipa på min nymfteknik och känna på lite fisk åtminstone. I slutet av mars så var det dags för sportfiskemässan och det var kul att träffa och prata med många människor som man annars bara pratar med via nätet.

I april månad hade jag mitt förmodligen bästa och roligaste fiskepass detta året. De var premiär-fiske i Alsterån. En av mina absoluta favoritvatten och det levererade verkligen denna premiärdag. Jag har de sista åren haft lite trögt fiske på premiärdagarna men denna dagen vart annorlunda. För första gången i Alsterån skulle jag utöva den nya nymftekniken som jag lärt mig och det var riktigt effektivt. Min kompanjon Peter och jag fiskade rygg mot rygg i en av poolerna och hade kontakt i nästan varje kast och drift. Senare mötte vi även Jonas och hans son Jerry, kort därefter kunde vi även bevittna Jerry när han drillade öring. Ett fantastiskt fiske med goda kamrater, det kan knappt bli bättre än så.

Maj månad var det inte så mycket fiske, fiskeförbud efter gädda och abborre gäller i mina hemmavatten. Det blev ett par bindbeskrivningar på sidan och så publicerade jag ett lite annorlunda inlägg om ”Bananer i Båten” som faktiskt är ett av de mest lästa inläggen på bloggen i år.

I juni månad gjorde jag mitt första repotage-fiske för FisheEco. Jag fick äran att besöka viltparken Eriksberg för att pröva de nystartade fisket där efter regnbåge. Ett otroligt häftigt ställe med vilda djur som springer runt sjön och det är verkligen en upplevelse att fiska här. Reportaget blev också en artikel för Flugfiske i Norden som publicerades i sista numret detta året.

I juli var det åter dags för en tur till Baltak tillsammans med nymfexperten och min gode vän Jonas Olsson. Vattennivåerna vart betydligt mer hanterbara denna gången och vi hade ett fantastiskt fiske med flera fina regnbågar och öringar.

I Augusti var det dags att återigen resa norrut efter många års uppehåll från dessa resor. Förväntningarna och förhoppningarna var stora, fiske efter harr igen som jag har saknat det. Vi hade forskat lite och ville testa något nytt ställe och vi fastnade för Albacken i Jämtland. Jag, min far och Tommy begav oss norrut och hade sikte på harr, öring och gädda. Resan skulle dock visa sig bli rätt besvärlig. Min bil som krånglat mycket under året skulle ännu en gång jävlas med mig. Fördelen med den var att den är rymlig och var nyservad. Det skulle fungera.

Men det gjorde den inte. Vi kom till Sundsvall sen började eländet, bilen började skaka och i automatlådan smällde det till flera gånger. Vi tog oss fram till slut men bilen gick det inte att lita på och förstörde mycket av mina känslor för resan. En oro över hemfärden var det som jag mest hade i huvudet under dagarna här. Men vi tog oss till de ställen som låg nära stugan åtminstone. Jag fick landa några harrar och en av kvällarna hade jag ett helt otroligt gäddfiske. Jag kunde också ta ett nytt PB på Id på fluga. Tyvärr blev som sagt inte fisket riktigt vad vi hade hoppats på men vi gör nya försök nästa år. Bilen finns för övrigt inte i mina ägor längre, det blev droppen efter denna turen.

Hösten bjöd på några fina gäddor, jag och Tommy hade några fina AW-fisken innan det började mörkna så tidigt som det gör nu. Årets längsta för fisk för min del tog jag en sen oktober kväll. En vacker fisk på 105 cm. I oktober månad hade Torsåsbygdens Sportfiskeklubb som vanligt den årliga tävlingen Bergkvara Gäddfestival. Det var en dag då fisket var väldigt trögt och jag och Tommy som representerade Team Fisheco Småland hade det kämpigt. Men till slut lyckades jag kroka och landa en fin tävlingsfisk på 89 cm. Den fisken visade sig vara den längsta i flugklassen och jag tog hem min första titel i Bergkvara Gäddfestival.

I november månad var jag tillbaka i fantastiska Strömhult. Det levererade ännu en gång och vi hade ett kanonfiske.

Nu är det December, julen står för dörren och jag har nyligen kommit hem från ett fiskepass, denna gången blev det en bomrunda. Bomrundor behövs de också, man får försöka tänka till och fundera på hur man skall göra det bättre till nästa gång.

Till 2020 så har vi en stor resa planerad, antingen blir det Norrland eller Slovenien som det ser ut. Det ser ut att vara ett fantastiskt land med vacker natur. Utöver det så hoppas jag på att få lite tid till att fiska mer abborre och självklart ännu mer gädda. Det är också ett spännande projekt på gång med nytt fiskevatten i min kommun som jag kommer vara lite involverad i och de ska bli väldigt spännande att följa. Som vanligt så hoppas jag få mer fisketid vid Alsterån och kommer självklart närvara vid premiären.
2020 kommer det fler artiklar i Flugfiske i Norden, som det ser ut redan i första numret för året en artikel om nymffiske.

Jag ser fram emot ett nytt och spännande år med nya möjligheter och stora fiskar. Jag vill passa på att tacka Vision Flyfishing, Flydressing, Fisheco, Deeper och Flugfiske i Norden för ert förtroende. Jag vill tacka Lasse Hallberg (redaktör FIN), Jan O (Fisheco), Niklaus Bauer (Flydressing) och Niklas Holmér (Flydressing) lite extra för er hjälp och förtroende. Jag vill också tacka alla mina fiskekompisar för härliga timmar vid vattnet och ett extra tack till Tommy, Peter (Gälgreppet) och min far som jag spenderat flest timmar med vid våra vatten.
Allra mest vill jag tacka min fru som står ut med mitt ständiga tänk på fisket och för din support.

Jag önskar er en riktigt God Jul och ett Gott nytt år ! Tack för att ni läser min blogg och klicka gärna på Följ bloggen så missar ni inga nya inlägg.

Sommarfiske i Baltak


Fiskesuget var stort och sommarens fiske här hemma efter gädda har inte givit något vidare resultat. Jag hade inte fått tillfälle att fiska med mitt nya nymfspö på länge så jag hörde av mig till nymf-fiske experten Jonas Olsson. Vi bestämde oss snabbt för att testa Baltak igen. Min tredje gång här och det är verkligen ett häftigt fiske här, många fina sträckor för nymffiske och även lugnflyten för torrflugefiske om man föredrar det.

Vi har en ca 3,5 timmars bilfärd hit så vi började vår resa tidigt på morgonen och runt 9.30 på morgonen var vi på plats vid Tidan, Baltak. Nymfspöna riggades och vi började vårt fiske i poolen som kallas ”akvariumet” en av mina favoritsträckor här. Mycket stenar, snabbt vatten och många hålor som fisken kan stå i. Vattennivån var låg som vi hade räknat med men inte alls så illa som vi hade trott. Förra gången vi var här så var det vårflöde och extremt högt vatten vilket gjorde det väldigt svårfiskat. Nivån som var nu är betydligt mer lättfiskad och dessutom rätt kallt i vattnet fortfarande, så förväntningarna var höga.

Jonas började i poolen nedanför och jag fiskade nacken ovanför, Jerry som också var med fiskade lite längre uppströms. Det dröjde inte många minuter innan Jonas hade krokat dagens första regnbåge i det snabba vattnet efter nacken. Jag såg flera fiskar men ingen som var intresserad av mina flugor. Jag fortsatte att fiska mig uppströms men huggen uteblev och jag började byta fluga efter fluga och man börjar tvivla på sig själv, vad gör man för fel, det borde stå fisk där jag fiskade men de ville inte ta mina flugor.

Jonas hade vid den här tiden redan dragit flera fiskar. Men sedan strax innan lugnflytet så fick jag på en fisk på min lilla Pheasant Tail i storlek 18. En liten men vacker öring kunde landas. Så nu var första fisken landad och man fick lite självförtroende tillbaka och kunde fiska lite mer avslappnat.

Innan lunch så hade jag landat ytterligare en mindre öring och tappat flera fiskar, Jonas var nästan uppe i tvåsiffrigt. Till lunch blev det pizzabullar som min fantastiska fru ordnat till mig kvällen innan. Efter lunchen så testade jag och Jonas fisket strax efter stugan vid bron, innan ruinpoolen. En av mina favoritsträckor också.

Fick som vanligt en del ovärderliga tips av Jonas för mitt nymf-fiske. Jag har fortfarande en del att lära när det gäller detta ”euronymphing” men känns som man blir bättre och bättre och det är ett vansinnigt roligt fiske. Jag hade nu bytt flugor och körde med en liten svart nymf i storlek 16 med tungstensskalle och en oförtyngd våtfluga som upphängare. Jag såg ett fint parti som kändes intressant, fick ut flugorna fint och driften kändes bra. Flugorna åkte nu förbi en stor sten och smack sa det där bakom. Fisk på och denna kändes bättre och enda tankarna som fanns i huvudet var tappa den inte tappa den inte. Jag försökte att ta mig nedanför fisken för att få hjälp av strömmen vid landningen.

Det är för övrigt ett tips till alla som drillar fisk i strömmande vatten, försök komma nedanför fisken för annars är det svårt att drilla en stor fisk som dessutom har hjälp av strömmen som man skall pressa den igenom. Risken för att tappa den är stor och att tafsen smäller. Men denna gången gick det vägen och en av de absolut finaste öringarna jag fått kunde landas. Som vanligt vägde jag inte och inte heller mätte fisken men uppskattningsvis vägde den runt 1.5 – 2 kg.

Vi fortsatte att fiska oss ner i ”ruinpoolen” och la lite tid där nere men till vår förvåning ingen huggvillig fisk där. Den övre sträckan hade vi inte alls lagt någon tid på ännu så vi bestämde oss för att fiska oss nedströms från ”odlingen”. Detta kan vara en riktigt bra sträcka och här står det alltid mycket fisk. Jerry som ännu inte hade fångat någon fisk kunde här landa en superfin öring. Medan Jerry och Jonas fiskade den övre sträckan så gick jag nedströms för att fiska av några strömpartier som jag vet brukar hålla fisk. Många inklusive jag själv brukade gå förbi dessa sträckor då de kan kan kännas som att det inte är lönt att fiska av dessa grunda och snabba delarna av vattnet. Men de håller ofta fisk som står i hålor och plockar maten som åker förbi med strömmen. Ett av många värdefulla tips jag fått av Jonas genom åren.

Mycket riktigt så stod de fisk här och denna gången var det en fin regnbåge som jag hade på. Efter tappat flera regnbågar innan detta så ville jag verkligen kunna landa denna. Fisken for kors och tvärs över strömmen och jag fick jaga efter och det såg nog ganska roligt ut för de som stod uppe vid bron och kikade ner på mig. Till slut lyckades jag landa fisken och kunde otroligt lättad kika ner på en vacker regnbåge i håven. Regnbågarna här är ofta väldigt prickiga och fenorna hela och fina, otroligt vackra fiskar. Kort efter denna så kunde jag landa ännu en regnbåge trots att jag sprungit omkring i ån och klampat runt så var det åtminstone en kvar som jag inte hade skrämt iväg.

Vi la de sista timmarna på att fiska av ”akvariumet” men fisket hade blivit betydligt trögare på eftermiddagen men några till lyckades vi landa. Totalt landade vi närmare 30 fiskar under dagen, Jonas tog som vanligt större delen av dem men vi alla var väldigt nöjda med dagen som bjöd på mycket fisk, bra väder och förvånansvärt lite folk som fiskade. Så de var absolut ingen trängsel denna dagen. Jag fick finputsa lite mer på min nymfteknik och kommer nu att beställa hem lite mer krok i mindre storlekar då de var verkligen de som var dagens melodi. Små svarta nymfer i storlek 16 var de vi tog de mesta av fisken på.