Gäddan lovlig!

Äntligen är det lovligt att fiska efter gädda i Kalmarsund igen. Gäddförbudet träder i kraft här från 1 april till sista maj. Så när vi vände blad i kalendern till första Juni så begavs sig jag och Peter oss ut på vår hemmaplan för att se om vi kunde hitta några gäddor. Det har varit mycket öringfiske sista tiden, som sig bör under Maj månad. Gäddfisket är verkligen speciellt och så annorlunda gentemot öringfisket med lätta grejer. Gäddfisket är tunga prylar, stora flugor och ofta tufft väder. Var sak har sin charm och jag vet inte vad som är roligast men att gäddflugfiske är förbaskat kul det kan jag skriva under på.

Efter har kryssat oss fram mellan alla sälar och ja jag skämtar tyvärr inte. Det är vansinnigt mycket säl i vårt område här och de har fått vara ostörda här nu i två månaders tid så de var som vanligt nyfikna och kommer ofta nära båten. Vi lyckas ta oss in i en vik som vi vet brukar hålla bra med fisk vid rätt förhållanden. Sälen håller sig utanför då det är väldigt grunt här, 1- 1.5 meters djup och jag tror sälen undviker att gå in så grunt.

Vädret var sådär ”gäddigt” som man vill ha det. Mulet, lagom blåsigt och ca 12 grader i luften ingen sommardag direkt trots att vi nu är inne i Juni månad. Vinden tryckte på och det blåste rakt in i viken. Peter har ett par fiskar på när vi driver neråt och när vi nästan nått hela vägen in i viken så lossnar det ordentligt. Gäddorna verkar nedtryckta i änden av viken och vi har under en magisk period på och efter fisk i nästan varje kast. Peter briljerar och gör skäl till smeknamnet ”Gäddkungen”. Han tar fisk efter fisk och de är så att jag börjar fundera på vad han gör egentligen som jag inte gör. Jag byter fluga från mina större flugor till en mindre flashfluga liknande de Peter kör med och snart så står jag också med spöböj. Det är många mindre fiskar vi fångar runt 70-80 cm men både jag och Peter lyckas få varsin större fisk också en på 87 cm och på 90 cm. Gäddfisket kunde inte börjat bättre och gäddorna är verkligen häftiga att ta på fluga. Plogar efter flugorna och brutala hugg, ja gäddflugfiske är verkligen kul!

Några korta tankar då kring det här gäddförbudet som vi har haft i många år nu, det är över 10 års tid åtminstone. Jag är absolut för att freda gäddan under leken men jag är ändå lite frågande till förbudet. Man har vad jag vet inte gjort någon uppföljning alls på om förbudet gör någon skillnad för bestånden vilket borde vara en självklarhet att följa upp. Man sätter stopp för fritidsfisket men sälen och skarven får istället jaga helt ostört. Yrkesfisket och då tänker jag framförallt på stora trålare som kommer närmare land hela tiden får härja fritt utan några större begränsningar. De är egentligen de som är de stora problemet. De tömmer i stort sett östersjön på fisk, Torsken är nästan borta likaså strömmingen och detta gör att Sälens föda minskar och den kommer naturligt närmare land för att söka annan föda som abborre och gädda.

Så jag kan tycka att förbudet kanske borde vara under en kortare period med uppföljning då jag inte har märkt att beståndet ökat. Då har jag fiskat här i hela mitt liv och nog var gäddfisket bättre förr. Satsa mer på gäddfabriker och nya våtmarker.

Hur som helst är gäddfisket igång igen och det blir nog ett par turer till i sommar mellan öring och regnbågspassen.

Besatt av Gädda

Gäddan, Esox Lucius på latin.
Hecht, Pike eller Gaddr som den också kallas på Fornnordiska. Gaddr betyder spik eller spets och syftar förmodligen på gäddans tänder.

Det finns många gamla berättelser om gäddan och alla verkar inte ha uppskattat den.
Decimus Magnus Ausonius, latinsk skald och retor, en av de sista hedniska poeterna i Romariket skrev så här.
”Bor här i stående vatten, för romerska namnet beledd. Klagande grodors argaste ovän, Lucius kallad. Gäddan i gömda hålen täckta av mörker och slam. Aldrig på festliga borden hon kommer, rättvist där ratad. Kokad hon värdshusen fyller med stinkande äckel och kvalm”.

I den nordiska mytologin omnämns en dvärg som heter Andvare. Han har till uppgift att bevaka en guldskatt och en magisk ring. Han antog skepnaden av en gädda som var så snabb och listig att han inte gick att fånga med nät eller krok. Dock lyckas Loke till sist med hjälp av ett förtrollat nät fånga honom och avkräva honom guldskatten.


Historierna om gammelgäddorna är många och går långt tillbaka i tiden. Alla har vi väl hört om gammelgäddan som lurar i vassen, den som alla vill fånga men som aldrig låter sig luras.  

Gäddan är en av våra vanligaste fiskar i Sverige och finns över hela landet. Gäddan är en rovfisk och äter andra fiskar. Gäddan kan inte spotta ut ett byte när den väl börjat svälja det, eftersom deras tänder är bakåtriktade. Så det är mer eller mindre omöjligt för bytet att fly när den väl fastnat i gäddans gap. Det kan också vara en nackdel för gäddan att den inte kan spotta ut ett byte, för har den tagit ett för stort byte så riskerar den att kvävas. Gäddan äter allt levande den kan fånga, inklusive vattensork och små sjöfåglar (framför allt ungfågel), men huvudfödan är mindre fiskar.

Gäddan leker tidigt på våren i grunda vikar, gärna översvämmade fält och åkrar, där solen tidigt värmer upp vattnet. Gäddyngeln lever insektslarver under sin första tid för att sedan övergå till fiskföda när de nått en längd på ca 10 cm.

Gäddor från vår gäddfabrik

En gäddmun består av cirka 700 tänder och gäddan är den ultimata predatorn. Den kan stå still i timmar för att vänta på sitt byte för att sedan explodera och anfaller sitt byte i blixtfart. Gäddan är en av våra populäraste sportfiskar och ofta en fisk som man tidigt kommer i kontakt med när man börjar sitt fiske. Det är kul att se att den blivit så populär även längre upp i landet då den förr inte alls var lika uppskattad. Jag minns när jag var uppe i Jämtland och fiskade efter harr och öring för snart 20 år sedan. Då var man inte alls glad åt gäddan och ville att man skulle plocka upp alla gäddor man fick då de ansåg att den åt upp för mycket av ädelfisk bestånden. Nu vet man bättre och en predator är viktig i alla vatten för att behålla balansen och numera är det många som åker uppåt landet för att fiska grov gädda istället. En rätt häftig utveckling.

Gäddan för mig betyder väldigt mycket och de var en av de första arterna jag kom i kontakt med när jag började fiska och en art som jag idag fortfarande lägger mycket tid på.
Sedan den första gäddan högg på min Hi-Lo wobbler ute i Stockholms skärgård för ca 20 år sedan har gäddan fascinerat mig. Det var min farfar som hjälpte mig att håva upp fisken och jag minns det lika bra nu som då. Min farfar, som tyvärr inte finns med oss längre,  var den som introducerade mig för sportfisket och gäddfisket.

Mitt gäddfiske har sedan utvecklats genom åren och numera är det nästan uteslutande gäddflugfiske som jag bedriver. Oftast fiskar jag från land med vadarbyxor i grunda vikar. Man kommer så nära fisken och huggen är explosiva och det blir ofta ett riktigt häftigt fiske med högt adrenalin.

Det fina med gäddfisket är också att det är så tillgängligt. I de flesta vatten finns det huggvillig gädda. Det gör att de flesta av oss har ett eget ”hemmavatten” där vi fiskar gädda. Man kan fiska gädda från land, brygga eller båt.
Utrustningen behöver egentligen inte vara något märkvärdigt. Med lite glitterflugor kommer man långt. Det viktigaste är att ha bra verktyg som en lång krok som underlättar och gör avkrokningen så mycket enklare.

För att ha ett bra gäddfiske gäller det att veta vad fisken finns, det är här det taktiska kommer in. Som man gör vid strömfiske när man läser vattnet så måste man läsa vattnet vid gäddfiske också. Står de grunt eller djupt, vilken vattentemp är bäst, vindförhållanden, vilken färg fungerar bäst vid olika ljus osv. För att komma fram till svaren på detta krävs det tid vid vattnet. Jag är långt ifrån fullärd. Många gånger efter ett lyckat fiskepass så tror man sig veta exakt hur man skall ta dem nästa gång. Men då kan det mycket väl bli en bomrunda och man få hem och fundera igen. Det är lite det som är charmen också man blir aldrig riktigt fullärd.

Flugfiske är inte en hobby utan en livsstil, de uttrycket har jag hört många gånger. Om flugfisket är en livsstil skall man kanske kalla gäddfisket för en religon. Nu är jag inte troende så men gäddfiske som religon låter inte så tokigt ändå.

Jag tror att det är viktigt att vi inte går vilse bland alla fiskeprylar och hets efter stor fisk. Man får aldrig tappa bort grunden för fisket. Glädjen och gemenskapen. Every fish counts.



Mitt gäddfiske

Längs östersjöns kust har jag vandrat många mil. I jakt på havsöring, näbbgädda och framförallt gädda. I låg och hög vatten, vind eller solsken, de är här vid havet som jag känner mig hemma. Redan i tidiga tonåren spenderade jag större delen av min lediga tid iklädd vadarbyxor längs kusten. Jag har upplevt hur fisket förändrats genom åren, upplevt många fina fiskar och tappat lika många. Det är det här fisket som format mig, det är här jag lärt mig det mesta om gäddfisket. 

Längs vår kustremsa här i sydöstra Sverige så har vi en ganska unik skärgård. Fiske på djupt vatten existera i stort sett inte. Djupet varierar från 0.5 – 2 eller max 3 meters djup där vi spenderar den största delen av vår tid på jakt efter gäddan. Jag har fiskat så mycket i dessa grunda vatten att jag tror att jag skulle bli rätt “vilsen” om jag skulle fiska sjöfiske med djup på 5-10 meter. Men i dessa vatten vet jag precis vart jag skall hitta dem, längre ner i artikeln kommer jag ge lite tips på hur ni hittar fisken i grunda vatten. 

Bottnen här är mjuk, ofta lera eller gyttja, det är inte ovanligt att man under våren och hösten fiskar på översvämmade åkrar. Vårfisket och höstfisket skiljer sig inte så väldigt mycket i vart man hittar fisken. Jag har några favorit vikar som levererar både vår och höst. Skillnaden är syftet till att fisken står just där vid dessa olika årstider. På våren så ligger dessa vikar i närheten av lekvikar och fisken går förmodligen in här i väntan på att vattnet skall nå rätt temperatur för att fisken skall ge sig in i lekvikarna för att säkra framtidens bestånd av gäddor. Värt att nämna här är att jag aldrig fiskar efter fisk vid lek, då skall de få vara ifred jag och dessutom har vi i Kalmar län fiskeförbud efter gädda och abborre från 1 april till sista maj. Detta för att fisken skall få en chans till att leka i lugn och ro. 

I min förening Torsåsbygdens Sportfiskeklubb driver vi en gäddfabrik som skiljer sig lite från de klassiska gäddfabrikerna som finns i vårt land. 

Vi fångar in gäddor till en utgrävd damm ungefär lika stor som en halv fotbollsplan. Gäddorna fångas in med ryssja eller spö och vi försöker alltid få ca 20 gäddor i dammen. Här är det optimala förutsättningar för lek och efter leken släpps de vuxna gäddorna ut igen i den närliggande kanalen som leder ut till havet. Efter det så väntar vi på att äggen kläckts. Det är nu det roliga arbetet börjar och när ynglen nått en längd på ca 7-8 cm släpper vi ut dem i kanalen som är en perfekt plats för dem att växa upp på under de första året. Fördelen med denna metoden är att gäddynglen som vi släpper ut är så pass stora att de har en högre överlevnadschans än yngel som föds i de fria. Vi har mycket spigg i våra vatten som mer än gärna äter yngel och dessa spiggen är inte längre någon fiende för de gäddyngel som vi släpper ut. 

Svävade iväg lite från ämnet här men vårt jobb med gäddfabriken är något jag är stolt över och något som jag tror gör skillnad.

Tillbaka till viken och skillnaderna.

På våren så är de här för lekens skull och de finns chans till riktigt grov fisk innan leken men höstfisket från september till november är nog ändå det fisket jag tycker mest om. Ofta är fisken i fin kondition efter ätit upp sig under våren och sommaren. De är pigga och huggen är ofta extremt explosiva. Nu kommer fisken in på väldigt grunt vatten för att hitta varmare vatten och betesfisk. De är inte alls ovanligt att vi får riktigt grov fisk på så grunda vatten som 40-50 cm djupt. En av mina favorit vikar är relativt svårvadad mycket pga av gyttjan men jag tror att de är just pga den som den är hetare än många andra. Leran eller gyttjan håller värmen mycket bättre och längre än annan bottenstruktur som sten eller sand. 

Detta gör att fisken gärna dras hit in särskilt när temperaturen sjunker. Det råder många teorier angående gäddans vandringsbetende eller om den endast är stationär på en plats. Jag påstår mig inte alls har kunskap om detta men jag tror, åtminstone här i de områdena jag fiskar att dem inte är stationära. Min teori är att fisken gärna håller sig nära sitt lekområde. Som ett exempel denna viken som jag beskrivit är en relativt stor vik med en åmynning i närheten och utanför viken är det en skärgård som sedan når det öppna havet. Gäddorna kommer in för leken, stanna kvar strax utanför lekområdet efter leken för att sedan simma ut på djupare vatten allt eftersom temperaturen ökar i vattnet. När temperaturen sedan börjar sjunka igen så närmar de sig sina lekområden igen i jakt på betesfisk och varmare vatten. 

Väder och vind spelar såklart stor roll också, pålandsvind under flera dagar är det mest optimala, men de som spelar allra störst roll i dessa långgrunda vikar är högvattnet. Jag använder mig mycket av appen VIVA för att hålla koll på detta. Jag upplever att jag har haft bäst fiske under högvatten gärna 20-40 cm plus. 

Jag minns en tur särskilt. 


Jag var pappaledig under den här tiden och dottern skulle skolas in på dagis. De var dags för henne att vara där ensam ett par timmar och vad skulle jag göra under tiden tills jag skulle hämta henne igen. Jo fiska såklart. 

De var tidigt i oktober och jag åkte ner till favorit vilken, jag visste att jag inte hade lång tid på mig men förutsättningarna var lovande, kraftig pålandsvind och ca 40 cm över det normala i vattennivå. Jag hade riggat upp så som jag brukar med en fluga i grön/chartreuse med en liten conehead framför flugan. 

Jag gillar att fiske med conehead, även i dessa grunda vatten. Flugan får en jiggande gång och det är många gånger hugget kommer just när flugan dyker mot botten igen. Är det väldigt kallt i vattnet så händer det att jag kör utan conehead. Då använder jag också gärna en tubfluga som har en mer svävande gång, perfekt när man vill fiska riktigt långsamt.

Det skulle bli en sån där dag när allt stämde.
Redan i första kastet så ser jag en virvel bakom flugan, pulsen går upp och man är på helspänn. Snabbt ut med flugan igen. Smack nu sitter den, gäddan gör sina karaktäristiska slängningar med huvudet. Första fisken är alltid lite extra nervös, den vill man gärna landa till varje pris. Så här på hösten är fiskarna i god kondition och strider på bra. Efter flera rusningar kan jag få in fisken till land. Jag sätter mig på knä i vattnet och krokar loss flugan som sitter perfekt i mungipan. Efter några snabba foton få fisken simma tillbaka igen. En fantastisk känsla. Något som är lite speciellt här är att det nästan alltid är relativt grov fisk, inte så långa men väldigt välgödda. 

Vinden trycker på ordentligt och det är svårt att nå ut med några längre kast men de behövs ändå inte. Fisken går nära land i högvattnet och i den hårda vinden och oroliga ytan så stör jag inte dem heller.  Det är fisk på eller efter i varje kast. Stora virvlar och som torpeder far de fram mot flugan, ett riktigt intensivt och nervkittlande fiske. Innan jag måste bege mig hemåt för att hämta dottern har jag landat 8 gäddor och tappat ett flertal också. Huggen är explosiva och det häftiga med fisket på dessa grunda vatten är att se plogen bakom flugan och känna adrenalinet som stiger. Finns få fiskeupplevelser som är häftigare än att stå utvadad i vattnet och vara med om detta visuella fisket. 

Höstfisket

Fisket på hösten efter gädda är en av årets höjdpunkter. Vattnen börjar kylas av efter sommaren och gäddorna börjar gå nära land igen i sin jakt på föda. Tidigt på våren så brukar jag söka gäddan på varierande botten med både sten och sand/lera. Kohagar nära havet brukar betyda bra gäddvatten åtminstone i mina hemtrakter. En vik som jag ofta besöker ligger bredvid en kohage och här är det mycket stenig botten. Jag tror att dessa ställena med mer sten kyls ner lite snabbare vilket gör att gäddan kommer in här först. Här är det också nära till djup och öppet hav. Senare på hösten så fiskar jag mycket på botten med mycket lera. När vattnet har kylts ned så söker sig gäddan gärna in i vikar med lite varmare botten som lera som håller värmen längre än sand och sten. Som alltid vill man gärna ha pålandsvind, helst skall vinden ha legat på i flera dagar in i viken. Då kan fisket vara riktigt bra, men inga regler utan undantag. Det bästa är självklart att vara ute och testa vad som gäller i era vatten. 

När de gäller flugval så fiskar jag mycket med krokflugor, nästan alltid i krokstrl 4/0 relativt små flugor på ca 15-20 cm. När det gäller färgvalet så kör jag mestadels med tre olika färger, röd/vit, grön/chartreuse eller koppar/svart. Ljusa färger då vattnet är lite grumligt och dovare färger i klart vatten. Vill jag fiska snabbt så använder jag en conehead framför flugan men när vattentemperaturen sjunker ner mot 4-5 grader så använder jag mycket tubflugor som man kan fiska lite långsammare och har en mer “svävande” gång i vattnet. 

Tips för fisket längs kusten

Utrustning : Ett lite längre spö på 9-10 fot underlättar fisket tycker jag, klass 8 eller 9 funkar perfekt. Linvalet för egen del är enkelt, jag kör i stort sett alltid med en intermediate lina. I våra vatten där vi fiskar där det som djupast är 2 meter så är det mer än tillräckligt med en intermediate lina.

Vadarbyxor är ett måste, jag kör vanligtvis med andningsvadare av bättre kvalité som är slitstarka och håller värmen. Jag har testat många olika vadare genom åren och kan med egen erfarenhet säga att det lönar sig att satsa på ett par vadare av bättre kvalité med en gång om man vill ha några som håller under ett par säsonger. Under den kallare perioden när vattentemperaturen närmar sig 3-4 grader så kan ett par neoprenvadare vara ett alternativ om inte se till att ha bra underställ då man snabbt kyls ned av det kalla vattnet. 

Jag försöker alltid packa lätt så att man är mobil och kan röra sig över större ytor utan att tänka på packning. Så jag bär förutom flugspö alltid en väska på ryggen som rymmer någon flugask, kamera, tång och en kaffetermos. Förutom detta så anser jag att en bra linkorg kan vara nog så viktig, jag åker aldrig hemifrån utan den. 

Fisket

  • Idag finns det massvis med bra verktyg för att förbättra dina chanser till att fånga fisk. I min mobil har jag appen VIVA som är kanon för att hålla koll på vattennivåerna, appen Kustväder är en annan som jag använder mycket för att se vilka vindar som råder och för vädret kommer förändras under dagen. Ett annat bra verktyg för att hitta nya intressanta platser är google earth. Med den kan du få satellitbilder över hela världen och man kan hitta vikar som man tidigare inte känt till. 
  • Fiska effektivt, stå inte på samma ställe och kasta, fiska av snabbt och rör på dig, står fisken där du kastar så brukar det nypa till eller så får man åtminstone någon form av indikation på att det finns fisk där genom följare eller någon virvel bakom flugan. 

  • Våga att fiska grunt, gör gärna några kast från land innan ni kliver i vattnet, lägg några kast längs kanterna. Många gånger står fisken på väldigt grunt vatten. Vi har fått metersfiskar som stått inne på vatten som inte är djupare än 30-40 cm djup, särskilt under hösten/vintern. 
  • Se till att vada försiktigt. Bottnarna kan vara luriga med lera som man lätt sjunker ned i. 
  • Respektera fiskeförbuden, vid lek så skall fisken få vara ifred.

Dansk dynamit

Den rödvita flugan eller som en skrev till mig Danska Dynamiten har blivit en favorit den här säsongen. Röd vit är ju en klassisk färg och alla har väl något form av minne av den klassiska röd vita Hi-Lo wobblern.

Denna flugan är pimpad med XXL dragontail för att göra den ännu mer attraktiv för gäddan. Jag tror denna kommer leverera riktigt bra i höst/vinter.

Här kommer en SBS video på denna flugan, hoppas ni gillar den! På lördag är det dags för tävling och Bergkvara Gäddfestival!

Tight Lines

Läs mer