Intervju med Jonas Olsson

Näste sportfiskare ut i min lilla intervju-serie är Jonas Olsson förmodligen en av Sveriges bästa tävlingsfiskare. Han har deltagit i flera VM och varit en del av Svenska flugfiskelandslaget under många år.
Jag träffade Jonas för första gången när jag var och provfiskade i Emmabodabygdens Sportfiskeklubbs put and take vatten Svarte Göl. Numera är vi goda vänner och har gjort många fiskepass tillsammans. Jag har lärt mig otroligt mycket av Jonas och hans tips och erfarenhet har utvecklat mitt fiske mycket de sista åren, framförallt nymffisket som är Jonas specialitet.

När Började du fiska? 

Har fiskat sedan jag kunde gå i princip, knatade väl runt med ett metspö i mitten på 80-talet och fiskade i varje vattenpöl troligtvis för nog tusan kunde det alltid nappa. Började flugfiska 1998 efter att ha sett Martin Falklind dra Lax på nymf i en film från Kola halvön hemma hos min morbror, blev helt tagen av det och tjatade lite på att jag skulle få lära mig så vi åkte vi ut till det lokala P&T vattnet så jag fick prova och det va inte många dagar efter det som jag inhandlade ett inplastat ABU flymax set som jag fortfarande har kvar. Sen blev flugfiskeläger vid Nissan några år där jag lärde mig mycket som jag fortfarande har nyttan av idag 

Hur ser ditt liv ut som sportfiskare?

Fokuserat och inriktat, eftersom jag tävlar i flugfiske så ser jag allt fiske utanför tävling som träningspass och kan då prova olika tekniker och flugor för att vara så förberedd som möjligt på dom utmaningar som man stöter på. Fiskar uteslutande med hullinglöst då det krävs på tävlingarna, men har märkt att man tappar mindre med fisk än med hulling och det är jag rätt övertygad om att det är för att man blir mer skärpt och mindre slarvig med drillningen. Jag är även sedan 2018 skandinavisk ambassadör för den Amerikanska spötillverkaren Masternymph som främst tillhandahåller nymfspön men även sjö/streamer spö finns i utbudet.     

    Vad är det som är så speciellt med fiske, Varför brinner du för det?

Det är svårt att sätt ord på, alla som fiskar har den där känslan som gör det speciellt och känner man inte det så ska man nog byta hobby . Men måste jag sätta ord på det så är det nog spänningen och utmaningen över om man ska lyckas eller inte och så är det ju sjukt kul att fiska.     

Din mest minnesvärda fångst? 

Hmmm, det är många man aldrig kommer att glömma typ första bågen på fluga som tog ett helt år att få eller som den regnbågen som slet tafsen men simmade fram till bryggan så jag kunde håva, ta ut flugan och sätta tillbaka. Men en fisk som har en speciell plats är Cutthroaten (cutthorat trout) jag fick i Eagleriver i Klippigabergen när vi var i Colorado och tävlade i Vm 2016, det va den fisken jag var mest sugen på att få medans vi var där och den högg på min födelsedag dessutom så det blev riktigt lyckat.  

 Hur viktig är utrustningen för dig? 

Man måste ha prylar som funkar och passar för det fisket man tänker bedriva, och sedan jag började tävla så har utrustningen blivit allt viktigare. Jag vill inte har för mycket prylar och flugaskar med mig så jag har olika uppsättningar till sjöfiske kontra strömmande vatten, till sjöfisket använder jag en hippack och spön i klass 6 eller 7 10ft och till strömmande vatten har jag en Chestpack och spön 10 -11ft i klass 0 – 7, Klass 0 – 4 använder jag till nymffisket övriga är till streamer eller mot all förmodan torrfluga.

   När fisket är trögt och det inte nappar, vad har du för strategi då?

Då byter jag metod eller plats, hugger det inte på nymferna i strömmarna kanske en streamer lockar bättre och i sjön byter jag ofta mellan flyt och sjunk lina för att hitta vart fisken befinner sig.    

Favoritfiske? 

Czechnymphing utan tvekan   

Skillnad på tävlingsfiske och vanligt fiske?

Skillnaden är att man inte får välja själv vart och när man ska fiska, när man tävlar blir man tilldelad en sträcka genom lottning som man ska fiska på i 1,5 – 3 timmar, i strömmande vatten är sträckan mellan 100- 200m i sjöfiske från land får man oftast en ruta på 20 –30m att hålla sig inom, i Fiske från båt är man 2 tävlande och en roddare i en båt som ska samsas om utrymme. Man är bara först på sträckan (beatet) en gång sen fiskar man efter varandra på samma sträckor så ju längre tävlingen pågår ju tuffare blir det.     

Favoritart, typ av fiske – varför?

 Jag älskar att fiska Harr, speciellt genom att czechnymfa. Det som gör Harren så speciell är väl att vi inte kan fiska efter den här nere i Småland, den blir väl lite exotisk på nått konstigt sätt.   

Eftersom detta trots allt är en flugfiske-blogg så vill jag ju veta om ditt bästa minne relaterat till flugfisket?

 Fisket i klippiga bergen i  Colorado utan tvekan, fantastisk omgivning och magiskt fiske på över 2 300möh. Bara att få blöta flugorna i Coloradofloden var rätt mäktigt att dessutom dra stora mängder vild regnbåge, Öring, Cutthorat, Cutbow ( korsning regnbåge/ cutthroat) och bäckröding var ju inte helt fel det häller, Eagle river med sitt klara vatten och blue river med sitt blåaktiga vatten. Men den lilla ån som jag föll helt pladask för rann genom samhället Vail som vi bodde i och heter Gorecreek, en liten ström ca 4m i bredd men helt smockfull med alla tidigare nämnda arter och det fanns riktigt stora exemplar med till våran förvåning för här hemma håller ju oftast ett sådant vatten bara mindre fisk. Den lilla ån hade jag nog kunnat gräva upp och tagit med hem om det hade gått. Vet att jag skrev om resan här på bloggen det kanske finns kvar så kan ni läsa mer om fisket där.   
Det går att läsa här —–> Flugfiske-VM USA

Far & son

 Landslaget, hur kom du in där? 

Allt började 2012 när jag såg en annons i sportfiskarnas medlemstidning  om att det skulle vara uttagning till landslaget som skulle tävla i EM 2014 som då skulle vara i Ammerån i Jämtland. Uttagningen var uppdelad på 2 tävlingar och nästa skulle vara året efter (2013), första tävlingen gick bra och jag slutade 3a vilket ledde till att jag fick frågan om att vara med i VM laget som skulle till Norge 2013 vilket jag absolut tackade JA till och sedan dess har jag kvalat in till VM laget, Vi har varit och tävlat i Norge (2013), Tjeckien (2014), Bosnien (2015), Colorado (2016), Slovakien (2017) och Italien (2018). Italien var roligt dels för att fisket var riktigt bra men lyckades även knipa åt oss en hedrande 10:e plats lagmässigt av 28 lag, och det är ju inte helt illa att vara topp 10 i världen.  Bäst för mig blev 2018 då jag vann svenska cupen, har även 2 sm silver men guldet har varit nära.     

Sist men inte minst vad är det som gör nymffisket så speciellt för dig?

 För mig finns inget som slår nymffisket, det är tekniskt krävande och kräver mycket från fiskaren för att det ska lyckas hela vägen. Man lär sig mycket om hur vattnet fungerar och hur fisken rör och beter sig och när man kan pussla ihop alla små bitar så blir det riktigt bra och intressant. Jag gillar även grejen med att det är upp till mig att lista ut vart fisken står och sen presentera nymferna på rätt sätt för att den ska hugga. Det passar mig bra då jag gillar att röra på mig när jag fiskar i strömmande vatten och täcka mycket vatten på kort tid, det här med att sitta och vänta/titta på vak och slänga ut en torrfluga är inget för mig då jag tycker torrflugefiske är fantastiskt tråkigt.

Gästbloggsinlägg – Landslagskval i Småland

Nyligen så var det kvaltävling till svenska flugfiskelandslaget i Alsterån.  Här kommer ett gästbloggsinlägg från mina goda vänner Johan och Eva-Lena Philip som också driver strömfiske Alsterån och Vidinge gård. 

Landslagskval i Småland

 

Vidinge Gård

Den första av tre deltävlingar i Svenska flugfiskecupen hölls i år den 22-23 april i Alsterån. Cupen fungerar som kvalificering till det svenska flugfiskelandslaget där deltagarna får tillgodoräkna sig sina bästa två resultat.

Många möjligheter att hitta fisk.

Torsdag morgon åker Jonas Olsson, smålänning och landslagsveteran med god lokalkännedom i Alsterån, och jag ut för att kolla till skyltning och markeringar längs tävlingssträckan. 8° lufttemperatur visar termometern på morgonen och någon timma senare är det t.o.m tvåställigt. SMHI hade lovat varmare under helgen än den senaste tidens ostadiga väder som tillsammans med det fortfarande riktigt kalla vattnet gjort fisket de senaste dagarna trögt.

Aprilväder med omväxlande snö, sol, hagel och blåst.

Det vakar på vissa beats, under ett par björkstammar på ett av beatsen måste det stå minst två prickiga. Årets första dagslända sätter sig på en av beat-skyltarna. Det är riktigt svettigt att kolla igenom sträckan som nu varit avspärrad i en vecka till förmån för tävlingen. Det ser minst sagt lovande ut.

Städen åker fram efter kvällsmaten.

Under fredagen börjar så deltagarna droppa in en efter en. De flesta rör sig ned till ån för att reka inför morgondagens pass. Vattentemperaturen i ån mäts till svala 6°.
Kvällsmat och lottning på Vidinge Gård. En härlig Shepherds Pie serveras. Lottningen sker okomplicerat, informellt men professionellt. Inga tveksamheter, frågor besvaras klart och tydligt. Stämningen är förväntansfull och kvällen blir inte särskilt sen. Som sig bör på ett fiskecenter dyker ett par städ upp. Alexander Segersäll som ska vara med och tävla binder upp de sista flugorna. Det gäller att passa på när tid ges när man har småbarn hemma. Duktiga bindaren Tobbe Persson hakar naturligtvis på. Han anlitas regelbundet av brittiska tävlingsfiskare för att binda deras tävlingskollektion och missar sällan ett tillfälle att binda i goda vänners lag. Som god vän till oss på Vidinge Gård hoppade han in och hjälpte till där det behövdes under helgen och fick även agera spökfiskare för att kompensera ojämnt antal deltagare.

Lördag morgon och… Svinkallt!!! -5° har det varit under natten. Det ligger någon blandning mellan snö och hagel på marken och blåser utav bara… Rejäla frukosten slinker ner med fart.  Dagens första pass är i lugnflyt. Det var i de här delarna det vakade på torsdagen. Passet är indelat i bara en grupp med 13 beats med rotation efter 1,5 timmars fiske.  Vattentemperaturen har sjunkit till 4,5° under natten. För att vara i slutet av April visar sig Småland på sitt allra vresigaste humör.

Cato från Norge

Cato Vivelid Nilssen som kommit från Norge för att gästtävla utan kvalmöjlighet, har lottats ett beat med några riktiga djuphålor och mycket sten. Han får kontakt nästan direkt men tapp i det iskalla vattnet. I övrigt är det trögt och i princip ingen känner något förrän ca. 5 minuter före första slutsignal då extremt duktiga Marino Rota lyckas landa passets enda öring. Att det är Marino som lyckas är ingen slump. En fantastiskt professionell, lugn, metodisk och uthållig flugfiskare. Han utnyttjar sin tid, väljer utrustning, läser vattnet, allt optimalt.

Marino landar tävlingens första öring.

Vi har själva tagit oss till Järnladan vid Höneströmsdammen för att servera en värmande och i dubbel bemärkelse het gryta. Strax innan deltagarna kommer ligger solen på mot Järnladan och vinden avtar något. Framför husväggen exploderar ett moln av fjädermygg. Känns som bara minuter innan nästa hagelby drar in och lika snabbt är dom bokstavligt talat bortblåsta.

”Landskamp” i taktiksnack.

Den öppna spisen har gått varm många timmar och kombinationen het gryta och brasa gör att även den frusnaste av flugfiskare långsamt tinar upp. Frusnast av alla är nog Jimmy Holmström som direkt parkerar sig framför brasan. Inte vad han tänkt sig när han tagit sig 90 mil söderut för att delta i kvaltävlingen. Nästan grymt att vi redan haft dagar med upp till 17° i luften ett par veckor tidigare.

Urmysiga Järnladan blir samlingsplats vid vattnet och matsal när Vidinge Gård har flugfiskeevents.

Stämningen är fortsatt god trots kyla och extremt trög fisk. Fortsatt taktik diskuteras genomgående hos de med svenskt påbrå och argumenteras livligt av de med italienskt.

Eftermiddagspasset bjuder på fortsatt kallt, ostadigt väder men visst blir det något varmare och med det börjar fiskarna landas en efter en även om man genomgående får jobba stenhårt för varje fångad fisk.

På kvällen bjuds det mör kyckling med härlig sås och ris. Atmosfären är, som alltid när flugfiskare från när och fjärran träffas på fiskecentret, fantastisk trots tufft fiske. Alla har haft det lika hårt. Alla gläds med de som har haft framgång. Det snackas, spexas och lördagskvällen blir betydligt senare innan de sista kommer i säng.

Stämningen på topp när Jonas, Johan och Ingvild kommenterar inte ont anandes Alex prylar.

Natten mot söndagen fortsätter kylan om än inte lika sträng. -2° på morgonen och frost på bilrutorna innebär fortsatt trögt fiske. Även här blev passet efter rotationen det som gav mest fisk även om det då var nyfiskat. Att det blev en aning mänskligare när temperaturen steg något visade även vår ”spökis” Tobbe som hade en tappad och en landad där duktiga Alex gått 1,5 timma innan utan att känna ett liv. Ännu tydligare blir det när vår polske stamgäst, en läkare som hittat sitt lugn i Alsterån, som plockade upp flugfisket så sent som förra året kommer hem till Vidinge Gård tidig kväll med ett stort leende kletat över hela ansiktet. I direkt anslutning till tävlingssträckan har han på eftermiddagen tagit två på Klinkhammer och en på nymf.

Alex visar låg profil.

Till slut visar det sig att de mest rutinerade tävlingsfiskarna i sällskapet lyckades hantera de tuffa omständigheterna bäst. Plats 1-4  belades alla av deltagare som kommer att representera Sverige i årets VM i Slovakien 5-11 september. Segrare för dagen blev en värdig Marino Rota.



Ett stort tack till alla deltagare, ingen glömd!

Albin Alvers från ungdomslandslaget

Kul att se Albin Alvers och Erik Karlsson på plats. Två unga, supertrevliga, engagerade flugfiskare från ungdomslandslaget som kämpade på så gott det gick. Det är också härligt när så luttrade flugfiskare som  Cato Vivelid Nilssen och Ingvild Aurdal från Norge som upplevt det mesta som finns att uppleva inom flugfiskevärlden är genomnöjda med allt och redan längtar efter att komma tillbaks till vårt fina vatten.

Erik Karlsson från ungdomslandslaget samlar erfarenhet mot seniorerna.

Vi får hoppas att Svenska Flugfiskecupen kan bli ett återkommande inslag hos oss i Småland!

För att se resultaten från tävlingen kan ni klicka in här Flugfiskecupen

www.alsteran.com


USA – DEL 1 – Gästinlägg från Jonas Olsson

Jonas som jag lärde känna för några år sedan är en god vän och en otroligt duktig flugfiskare. Vi har fiskat en del tillsammans i framförallt Alsterån, Norrbyströmmen och i Svartegöl som  Emmabodabygdens Sportfiskeklubbs arrenderar, där han också är ordförande. Jonas tävlar i flugfiske och är kapten i det svenska flugfiskelandslaget. Här nedan får vi Jonas berättelse från hans senaste tävling i USA.

blue-river-2

Det var under VM 2014 i Tjeckien som jag först hörde talas om att VM 2016 skulle vara i USA, närmare bestämt Vail, Colorado. Men just då och där kändes det långt bort.  Men lyckan var stor efter kvalet/SM under 2015 där jag hamnade på en andra plats och säkrade min plats till VM 2016. Vi var ett gäng  förväntansfulla och tävlingssugna deltagare som möttes upp på Arlanda, onsdagen den 6 September för att äntligen börja våran resa till Colorado. Vi skulle flyga med Icelandair som efter mycket efterforskningar visade sig vara det bästa och enda alternativet. Dels var det bara en mellanlandning på island på ca en timme och dessutom ingick 2 incheckade bagage.  Själva resan var lite seg med först 3 timmar till Island och sedan nästan 8 timmar till Denver och med tidsomställningen inräknat var vi rätt trötta när vi äntligen klev av planet. Efter att har tagit oss igenom tullen och hämtat ut hyrbilen styrde vi äntligen mot Vail och vårt boende dagarna innan tävlingen började. Fiske vattnen under tävlingen skulle vara Colorado River, Eagle river, Blue river samt en sjö Sylvan lake.

vail

Vi vaknade upp till en fantastisk torsdagsmorgon och schemat denna dagen var att lösa fiskelicensen och sedan ta det lungt för att anpassa oss till höjden. Vail ligger nämligen i klippiga bergen ca 2 480m vilket märkes när vi första morgon gick i några trappor och blev helt slut av det. Men vi anpassade oss bra och till tävlingen började vara alla känningar av höjden borta.  Vi åkte till Fly fishing outfitters i Avon ca 10 min från Vail för att kolla prylar och skaffa licenserna och snacka lite. Efter det åkte vi tillbaka till vår lägenhet för att binda lite fler flugor inför morgon dagens första fiske med våra guider.

fly-fishing-outfitters

Fredagen kom och vi mötte upp våra guider Brian och Chris kl 08 utanför lägenheten. Efter en kort diskussion bestämdes det att vi skulle börja fiska i Colorado River och efter en timme i bilen stod vi äntligen vid vattnen och fiskade. Tyvärr så var fiskarna inte på humör där troligtvis för att alla andra lag har varit där tidigare under veckan så efter några hugg och nån landad fisk bytte vi plats. Det tog en liten stund men snart så hade vi hittat fisk och min första vilda Colorado regnbåge var landad snart följde även ett gäng öringar. Efter lunch bytte vi å och styrde mot Eagle river  för att fiska en sträcka i Samhället Edwards. Det var en fantastiskt fin sträcka vi kom fram till med stora stenar och ståndplatser över allt och det tog inte lång tid innan dom första fiskarna låg i håven.

cutthroat

Cutthroat

Efter kanske 40 min fiske landade jag min första Cutthorat trout, en otroligt fin öringart som finns i vattnen där som fått sitt namn pga dom röda sträcken som finns under gälarna. När det började mörkna bröt vi för dagen för att hinna få allt färdigt inför morgondagens fiske i Blue River.

cutthroat-2

Vi mötte upp Brian och  Kirk som var ny för dagen så Chris skulle ut och sätta beat skyltar och styrde mot Blue River utanför Silverthorne oxå en timme från Vail och sedan ca 20 min vandring . Fisket i Blue visade sig vara knepigare än i Colorado, dels så har ju det även här varit andra lag under veckan. Samt att det var nog runt 15 pers på den sträckan vi hade tänkt fiska när vi kom dit men det var till att sprida ut oss och börja fiska. Det tog tid innan första känningen och det var långt mellan huggen, vi hade fisk på men lyckades inte landa någon tyvärr och även guiderna hade svårt att hitta fisk. Schemat denna dagen var lite pressat pga av att jag skulle på en kaptens-middag hos John Knight som är den som har lagt ner ett otroligt jobb och organiserat  VM tävlingen.

blue-river

Blue river

Söndag var det byte av hotell och vi skulle flytta in på det officiella VM hotellet med lag och individuella tävlanden från 25 andra länder och då detta va mitt fjärde VM var det kul att träffa på alla man lärt känna under tidigare år. Medan vi väntade på att rummen skulle bli färdiga la vi in väskorna i ett annat låst rum där fler lag hade stuvat in sina prylar in väntan på att få checka in. De andra i laget åkte och skulle kolla runt lite i dom olika flugfiske butikerna som låg i närheten medan jag stannade kvar för att invänta kaptensmötet.

colorado-river-2

Där får vi dra lott om i vilka grupper vi kommer att fiska i, vi fick även veta att tävlings sträckorna på Eagle, Colorado och Blue var privata och inte hade varit fiskade i på minst 2 månader. Samt att Blue gick hög och att det i Colorado och Blue kunde komma drift båtar under tävlingen och att det kunde komma ut andra båtar på sjön under tävlingstid.

eagle-river-edwards

Eagle River

När det var över hade dom andra kommit tillbaka och checkat in så jag drog upp mina väskor till rummet och vi hade en genomgång av vad som sagts och hur lottningen hade blivigt. Nu följde 2 dagar av officiellt tränings fiske och vi bestämde att vi under måndagen skulle fiska Colorado river först och sedan Eagle river för att testa lite fler flugor, flugbindnings prylarna plockades upp och fler flugor bands.

colorado-river

Colorado river

Det var när jag skulle plocka i dom i askarna som jag upptäckte att någon varit i min chestpack och helt enkelt snott 13 nymfer i min ena ask. Jag vet fotfarnade inte om det var någon anställd på hotellet eller någon annan tävlande som gjort det. Men det gick inte att få fram nåt utan bara att ta nya tag och fokusera på dagarna framöver.

brian-colorado-river

Colorado river

/ Jonas Olsson