Söndag morgon. Klockan är halv åtta och en god sydvästlig vind får de allt mer färgsprakande löven att rassla i träden längs strandkanten. Solen har gått upp men det syns knappt bakom ridån av grått. Aleksander svänger in på den lilla parkeringen och det är dags; gädda!

Vi styrde söderut i sjön för att fiska några platser där vi inte varit på länge. Historiskt sett har de väl inte direkt levererat imponerande gäddfiske men de är mer fiskbara denna årstid. Växtligheten är fortfarande överhängande men den glesnar, och snabbast i söder.

Vi började med gummi men det dög inte till en början i den trögstartade morgonen. Jag bytte efter en stund till SyndromTail i papegojfärg och lyckades locka en snipa som kom skjuten ur en kanon och inhalerade tailen precis vid båtkanten. Ett sådant där hugg som får en att hoppa högt då man redan räknat med att kastet är över. Även Aleksander bytte till sin SyndromTail och hans levererade också.

Efter en god stunds trögt fiske tog vi beslutet att fara tillbaka till mer välbeprövade gäddlokaler där det dock är trängre och bökigare att fiska. Och där den mer svårkrokade offseten ännu är ett måste, tyvärr.

Solen tittade fram och då abborrarna bryr sig mindre om detta än gäddorna och då vi passerade det lilla område som levererat två fina abborrar under senaste veckan, passade vi på att lägga några välriktade kast med de mindre spöna också. Vi gav nog inte abborrfisket mer än tio minuter och det blev bara en enda fisk. Men en fin sådan.

40 cm borre på strax under kilot som bjöd på fin fight.

Vårt gäddsök fortsatte med några sporadiska snipor och bomhugg.

Aleksander i ”rännan”. I kletet utanför är det fortfarande omöjligt att fiska och det är dessvärre där det brukar stå större fisk och trycka. Men snart så…

Det var först när solen återigen gick i moln som ett riktigt litet sniprace satte igång. Det var offsetriggad Pig Shad Jr i grälla färger som gällde. Åtminstone för Aleksander som var het denna dag och tog klart flest. Han tog säkert en 6-7 stycken medan jag lyckades kroka en. Det var många bomhugg också, frustrerande många. Det brukar gå hand i hand med offset och dessutom när smågäddornas mattid är inne.

Plötsligt avtog huggfrekvensen och vi konstaterade unisont att den intressanta timmen var slagen. När smågäddorna slutar att hugga brukar de större kunna ta vid. Så blev det också denna dag. Aleksander fick ett hugg som direkt syntes vara bättre. -Håvfisk, frågade jag men han var osäker. Jag vevade ändå in snabbt och gjorde mig redo. -Jo för fan, det är håvfisk tjoade Aleksander och jag skopade.

99 cm ryggbred fisk på knappa 6 kilo. Fin gädda som också blev dagens största.

Taggade, med tro på och hopp om fler större fiskar nötte vi vidare bland den vissnande växtligheten. Men det blev inga fler större där och då utan istället började småfiskarna att hugga igen. Om man bortser från en gädda på ca 90 cm och runt 4 kilo som krokade av sig själv precis efter att Aleksander ”tagit i tafsen”. Samt en lite bättre fisk som faktiskt jag lyckades kroka också.

När passet så väl var över hade vi krokat av 19 gäddor, 13 till Aleksander och 6 till mig. Utöver detta hade vi lätt 30 bomhugg med fiskar som antingen knuffat på betet, nafsat lite lätt, bitit av paddlar eller kommit med raketfart och missat. Vi hade också en del riktigt hårda hugg där vi tyvärr inte lyckades sätta offsetkrokarna ordentligt.

Summerat var det ett mycket trevligt pass. Gott sällskap, behagligt väder, bra antal och fin toppfisk. Gårdagens snittstorlek lämnade lite mer att önska med vad gjorde väl det när vi både hade roligt samt fick en inblick i vad som komma skall. Hösten är här och gäddans tid är äntligen åter. Nu kan det bara bli bättre.

Skitfiske på er, så länge!