Efter förra helgens våldsamma nederlag försvann jag ut till Öregrunds yttre skärgård med svansen mellan benen. Jag och barnen tog en liten tur med ”storbåten” bland kobbar och skär.

Abborrspöt följde naturligtvis med men användes inte så flitigt. Något var på tok med abborrarna då de lös med sin frånvaro på platser där de alltid hittats tidigare somrar. Förmodligen tyckte de inte om vattentemperaturen på blygsamma 15 grader där vi låg ankrade.

Efter ett par dagar på klipporna letade vi oss hemåt igen och mitt sug efter gäddfiske var närmast okontrollerbart. Trots att jag lämnat hemmavattnet för säsongen blev det ett kort kvällsbesök häromdagen. Växtligheten var i vanlig ordning galet tät men strömfåran i mitten var någorlunda fiskbar.

Strömfåra närmast, resten av sjön är otillgänglig.

Fisket i fåran är sällan något att skryta med. Gäddorna är små men med lite tur letar sig större abborrar ut dit ibland. Med gäddsuget i ryggen blev det förstås storspöt som fick jobba först. Ett spinnerbait kryssades mellan näckrosorna och det uppskattades av gäddorna.

Våldsamt hugg av denna arga fisk runt 3 kg.

Jag tog ytterligare några mindre fiskar innan abborrarna fick sig en chans. De var betydligt kinkigare dock och jag lyckades bara kroka några små rackare på Texas.

Skymningen smög sig på och solen sjönk ned bakom trädridån. Jag rodde sakta hemåt, njöt av den vackra sommarkvällen. Det blev lite sporadiskt gäddfiske på vägen men utan resultat. Först när jag närmade mig båtplatsen såg jag ett enormt plask när en tillsynes stor gädda var i full jakt. Jag smög mig fram med båten och lade ett kast i växtkanten precis bredvid vaket. Jag hann knappt börja veva hem spinnerbaitet förrän ett galet hugg sög tag i hela spöt. Mothugget satt och fisken svarade med att dra ned och in i växtligheten. Linan fastnade sedan flera gånger under drillningen och det var svårt att avgöra fiskens storlek. Med tanke på vaket (och ryggen som hastigt syntes) samt hugget hade jag gissat på en fisk närmare metern och runt 5 kilo. Det var med viss förvåning som det visade sig vara ännu en gädda i 3-kilosklassen.

De är så galet våldsamma nu under sommaren och så fantastiskt roliga att fiska. Synd bara att det är så svårt att nå dem här hos mig. Då är det tur att det finns de som hör av sig med inbjudningar ibland. Nu senast Tony som jag fiskat med ett par gånger i Hallstavik/Hargshamn. Det verkar som det blir ett kvällspass i nästa vecka och det är med stort nöje som jag drar till skärgården för lite gäddrevansch. Revansch efter förra helgens tävling som drog ned gäddsjälvförtroendet rejält. Jag vet att jag kan fiska gädda trots att jag är långt ifrån någon mästare. Det är bara så svårt att komma ihåg det ibland…

Skitfiske på er, så länge!