Det har varit tyst här länge nu. Inläggen kommer sporadiskt, något som inte är likt mig och mitt bloggande direkt. Men jag får inte till fisket för tillfället. Mina hemmasjöar är igenväxta och näst intill ofiskbara. Samtidigt har en massa andra göromål stått som obevekliga hinder i vägen för längre utflykter till kusten eller andra fiskbara vatten, mer eller mindre långväga.
När jag inte kan fiska i den utsträckning som jag är van vid (eller vill) går min hjärna in i någon slags försvarsställning. -Tänk inte på fiske nu Anders, säger någon där inne. -Du vet hur det blir när abstinensen och fiskepaniken kommer. -Ligg lågt bara, förträng, så blir allt bättre, säger rösten.
Nu har jag dock ledsnat på min fiskefattiga vardag och på att ligga lågt trots att sommaren för mig normalt är just lågsäsong. Aleksander bjöd in till ett Mälarpass under gårdagskvällen och det fick bli den nytändning, det uppvaknande som jag så desperat behövde.
16.30 mötte jag upp Aleksander och Honken i Skarholmens båthamn och en helkväll på Mälaren låg vid våra fötter. Vi styrde ut på Ekoln i gassande högsommarväder och en måttlig sydvästlig vind krusade vattnet.
Dagarna innan hade jag beställt en plussare samt en matgös av guide och tillika kapten Aleksander. Det blev märkligt nog ingetdera men vi började med försök på matgös och abborre. Det högg sporadiskt men fiskarna var överlag svårflirtade.
Honken krokar av en minigös åt Aleksander.
En av mina smågösar.
Drygt första halvan av denna trevliga kväll gick i gösens tecken. Trots att det förstås är kul att jigga gös också så kunde jag inte tänka på annat än gädda. Efter två veckor utan fiske skrek nervsystemet efter stadigt gäddhugg. Till slut ledsnade grabbarna på mitt tjat och vi bytte till andra ställen och spön.
Även gäddorna var försiktiga och till en början fick vi bara ett par bomhugg. Ett av mina kom direkt efter nedslag på snäppet djupare vatten. Det visade sig vara en asp som försökte mörda en Mcrubber, utan framgång.
Det var först längre fram på kvällen som gäddorna blev intresserade av vad jag hade att erbjuda. Och jag skriver ”jag” för att vid det laget hade Aleksander och Honken plockat upp abborr/gösgrejorna igen. Vi fiskade av en grynna och på mitt beteslås åkte en blå/vit/orange Hippieshake på. Den levererade direkt.
Liten men stark och välkonditionerad.
Det blev ytterligare en mindre fisk innan klockan sa hemgång. En strålande fin kväll på sjön var över och trots att själva fisket inte var något att skryta med så var jag saligt nöjd ändå. Jag fick komma ut på sjön. Och känna argsinta gäddhugg i sommarkvällen. Det räcker bra så.
Skitfiske på er, så länge!