Som många andra gäddfiskare så tillverkar jag alltid egna stingers till mina gummibeten. Man vet då att man kan lita på hållbarheten (om man varit ordentlig) samt att det finns mycket pengar att spara in jämfört med att köpa färdiga. Dessutom är det ett riktigt roligt pyssel när fiskeabstinensen trycker på.

Hur man väljer att göra sina stingers och i vilket material är förstås en smaksak. Personligen har jag de senaste två åren mest använt dubbla stingers, shallowskruv och krokar instuckna i buken. Främst av anledningen att merparten av mitt fiske bedrivs i växtrika sjöar med medeldjup runt 1,5 meter.

 

 

Denna wire, som jag flitigt använt, har varit stark och aldrig brustit. Däremot slits den ganska fort, fransar sig, böjs och rostar i bräckt vatten. Då detta är ett billigt material så har jag inte riktigt stört mig på den korta livslängden utan helt enkelt snabbt gjort nya. Då jag inte vill slösa dyrbar tid på vattnet så är dessutom alla mina gummin riggade och klara i hinken, inga stingersförflyttningar mellan beten här inte! Men nu är det faktiskt ändring på det. Wiren börjar att ta slut, krokar, lekande och splitringar likaså. Jag tänkte då köpa nytt men gjorde först en liten översyn av allt gummi. Det var många som behövde nya stingers och jag insåg också hur otroligt mycket krok, lekanden och ringar som satt på alla beten, även på de som aldrig längre används… Onödigt! Därför blir det nu färre stingers, i ett material som aldrig slits och som på sin höjd behöver bytas efter extremt mycket fiske i bräckt vatten. Nu blir det rostfri ståltråd. Och här nedan tänkte jag beskriva hur jag gör. Tänk på att denna metod är avsedd för shallowskruv men går förstås också att använda på ett flexhead eller dylikt där det finns en hakögla på skallen avsedd för stingers.

 

Detta behövs:

• Rostfri tråd. Här finns mängder att välja mellan. Pianotråd, spinnerbaittråd eller dylikt som säljs via sportfiskebutiker eller varför inte vanlig rostfri ståltråd som säljs i järnaffären? Den sistnämnda kör jag. Bårebo 1,5 mm – lättarbetad, superstark och billig (ca 2:-/meter).
• Lekande (en eller två beroende på rigg, se mer nedan). Jag kör med Darts superrolling storlek 8.
• Splitringar – en storlek 9 och fyra storlek 7.
• Tänger – kraftavbitare samt spets- eller rundtång.

 

 

Jag köpte en Pankan från Brobaits på mässan och tänkte visa på den hur jag gjorde. Längden på denna rigg är ungefär densamma som till Mcrubber eller annat gummi i liknande storlek. Börja med att sätta i den större ringen i shallowskruvens ögla. Sätt sedan dit ett lekande och två mindre ringar. Klipp av ca 15 cm av ståltråden. Ta tag med tång ca 5 cm in på materialet.

 

 

Vira trådänden runt tången så att en liten ögla skapas.

 

 

Ta tag om öglan med tången och vira trådänden runt den längre delen av tråden för att stänga öglan. Fördelen med detta material är att du enkelt gör detta med fingrarna.

 

 

Böj sedan öglan så att den pekar nedåt samtidigt som det överblivna materialet efter öglelåsningen blir till spik och pekar uppåt.

 

 

Fäst in öglan i den sista splitringen på riggen.

 

 

Markera var du vill ha den bakre kroken om du så vill ha den hängande fritt eller fastsatt i gummit. Tänk på att räkna med den splitring som ska länka krok till ståltråd (använd alltid ringar; då slipper man byta ut hela riggen om kroken måste klippas av för att skona en gälbåge). Gör sedan en precis likadan ögla som den första.

 

 

Fäst in krokar och det är klart!

 

 

 

 

Vill man applicera detta på ett längre gummi (22, 23 cm och uppåt) blir det för kort i nosen med ring-lekande-ring-ring. Då gjorde jag istället som nedan (här på Tn-Lures senaste prototypbete på 22,5 cm).

 

 

Anledningen till två lekanden i riggen ovan är en idé om att denna längre variant med dubbla trådbitar kan bli för stel annars. En gädda som sitter enbart på bakre kroken kanske kan bända sig loss då och det vill man ju inte riskera.

Även på kortare beten fungerar detta utmärkt.

 

 

Nu kanske någon undrar över om detta blir onödigt tungt. Svaret är nej. Jag vägde först CL-Shaden med mitt gamla stingersystem = 69 gram, inklusive krokar och allt. Med ståltråd vägde samma bete 71 gram. Marginell skillnad som inte påverkar gången det minsta.

Jag var förbi en liten å igår och testade just gången på de tre betena som visats här plus en Mcrubber och en Hogshad. Samtliga beten gick helt klockrent, även vid snabb invevning då felriggade gummin lätt snurrar. Men icke dessa! Det återstår förstås att se om krokningsegenskaperna försämras med denna metod, men det har jag väldigt svårt att tro.

 

 

Så går ni i stingertankar inför det stundande vårfisket och har beslutsångest över material och metod; vela inte längre – gå och köp ståltråd, hem och pyssla!

Lycka till och skitfiske på er, så länge!