+FishEco
Magazinefisheco.se
Följ oss på Facebook
Följ oss på Twitter
Följ oss på Instagram
Ismeta vintergösen - Detta kan vara bra att veta.
Fotograf: Dan BRUNO Forsberg

Ismeta vintergösen - Detta kan vara bra att veta.

På senare år har gösfisket tagit nya vägar och formligen skjutit upp som en raket i sportfiskesverige. Nog för att gösfiske har varit populärt sedan länge, men när vertikalfisket slog igenom för några år sedan har fisket efter den mytomspunna vattenvampyren exploderat. Många är vi som med lätta spön, små smidiga spinnrullar och extra tunn lina, har vuxit samman med metoden som bjuder på stenhårda hugg, extrem närkontakt och är så fruktansvärt effektiv på gös.


Ismetet efter gös verkar dock också ha tagit fart, vilket är mycket roligt. Många artiklar och reportage av duktiga välrenommerade sportfiskare tillika skribenter har publicerats bland våra bästa sportfisketidningar, och det verkar ha skapat ett ökat intresse för metoden. Jag tycker mig se att intresset för ismete generellt har ökat, men just ismetet efter gösen verkar ha fått extra många anhängare senaste tiden. Låt oss hoppas att så är fallet, för det är verkligen en rolig fisk att ismeta, när man under den långa och kalla vintern måste försöka hålla modet uppe.  Nyckfull som alltid, men extra ljuvt när man lyckas överlista den, gösen!

Jag är långt ifrån någon expert på ismete efter gös, men jag har under ett par år lyckats skapa en någorlunda uppfattning hur fisket kan bedrivas. Tips och råd från oraklen och experterna har inmundigats med stor aptit, och jag bjuder i denna artikel på en enkel guide för dig som har funderingar på att testa ismete, eller för dig som behöver några basala tips för att effektivisera ismetet efter gös. Låter det intressant så tveka inte att ge dig ut på isarna!


En gös som behagade smaka på min mört precis efter att ljuset kom i gryningen.

Lokalisera fisken. Det första man måste göra är att lokalisera gösen, vilket så här inledningsvis kanske låter tämligen enkelt, men det kan vara relativt svårt. Som grundregel kan det vara bra att lokalisera sjöns djupaste ställe, och fiska i, och i anslutning till detta. Ofta är branten från ett djupområde upp till grundare vatten ett bra ställe att prova på. Med hjälp av ett portabelt ekolod kan man i ett borrhål sänka ner givaren och få en exakt bild av djupet där under. Man kan också se om det finns betesfisk i området, något som alltid är en het plats att fiska i och runt. Där maten finns, där finns också ofta gösen. Om sjön har in och utlopp kan dessa platser också vara områden värda att fiska på. Isarna kan dock vara förrädiska i dessa områden i början och slutet av vintern, så var försiktig och ta inga onödiga risker. Variationer på botten kan också vara intressanta platser, områden med hårdbotten kan t.ex. vara riktiga ”hot spots” för Gösta och Göstelina. När man trollar, vertikalfiskar eller fiskar gösen med någon annan metod under den isfria tiden av året, kan man med en handburen GPS plotta de platser där man fångar mycket fisk, eller om man hittar en extra intressant bottenstruktur eller kant. Med den informationen sparad kan man sedan hitta tillbaka till exakt de platserna även när isen ligger tjock, och det kan vara väl värt att prova om dessa platser levererar även vintertid.


Ett ekolod ger en exakt information om fiskedjupet, men det är kul att se betesfisken på skärmen också.

När? Det finns fortfarande sportfiskare som tror att gösfiske är synonymt med ljumma sommarkvällar, och självklart får man traditionellt gös under just sommaren. Men faktum är att gösen går att fiska året om, dygnet runt. Höst och vår är det många som med olika metoder, t.ex. vertikalfiske, trolling eller mete, fångar både många och stora gösar, men även vintern är alltså en mycket het period att fiska efter gös. Precis som många andra fiskarter lägger gösen inte lika mycket energi på att jaga föda under den kalla vintertiden, men när den jagar så har du goda chanser att fånga den, förutsatt att du presenterar ditt bete på rätt tid och rätt plats. Gösen har ofta markanta huggperioder, något man märker tydligt om man fiskar mycket gös generellt. På vinterns ismete gäller samma sak, och timmarna kan vara många och långa innan det plötsligt fäller på flera spön under kort tid. Det gäller alltså att nöta ut gösen och invänta huggperioderna om man hittat ett hett område som man tror på. Ofta är gryning, skymningen och en bit in i mörkret tider då det kan vara extra spännande att ha sina spön laddade med smaskiga mörtar i hålen.  I vissa vatten kan det vara effektivt att flytta runt för att på så vis försöka hitta gösen, men fiskar man på ett ställe som man redan innan vet är en plats där gösen brukar patrullera, ja då gör man ofta bäst i att ha tålamod och stanna.


En fin gös som väntade långt in i mörkret innan den behagade att hugga.

Utrustning. Enkelt är bäst. Man behöver inte krångla till det och med lite uppfinningsrikedom kan man skaffa sig en utrustning som passar fisket efter vintergösen perfekt. Ett kort vanligt ismetespö omkring fyra fot med bra ryggrad och en multirulle, gärna med räkneverk, är en bra start. Med räkneverk på rullen kan man snabbt få information på vilket djup man fiskar och kan efter ett fäll snabbt få ner betesfisken på exakt samma djup igen. Somliga kör med en vanlig haspelrulle, vilket fungerar bra om man föredrar en sådan. Det vanligaste är dock en ambassadeur eller liknande spinnrulle, med eller utan räkneverk. Nylon eller flätlina då? Ja det är en smaksak, men en flätlina har i regel bättre krokningsegenskaper och ger en extra kontakt med fisken. Vid minusgrader kan dock flätlina bli ett bekymmer då den kan suga åt sig vatten som sedan fryser och gör linan stel och seg. En nylonlina är alltså bra tack vare att den i minusgrader bibehåller sin smidighet och inte kärvar lika lätt på spolen. Vissa gillar att köra flätlina vid ismete, medan andra enbart använder nylon, det tycks vara en smaksak, och tipset blir därmed; prova själv. Nappindikator, det finns en uppsjö olika alternativ. Vissa kör med elektroniska nappalarm, andra använder bjällror och vippor. Elektroniska larm kan vara bra men det är absolut ingen nödvändighet. Om man vill ha en enklare och betydligt billigare lösning så är ålbjällra på en ismetevippa den vanligaste indikatorn. Gösen är ibland väldigt känslig för motstånd så det kan vara bra att tillverka en extra lång och mjuk vippa av t.ex. ett rensband. Materialet är billigt och räcker till många vippor. En styrelit eller pingisboll målad i en signal-orange färg limmas fast vid toppen av vippan, och några centimeter krympslang värms fast på änden som linöglan ska hänga på. Inga krussiduller! En ålbjällra fästs under styrelitbollen och ljuder när en gös tagit betesfisken. Eftersom man med fördel kan fiska även under dygnets många mörka timmar, kan man montera en liten diodlampa på vippan, då syns den väldigt väl även på långa avstånd i totalt mörker.


Med en diodlampa på vippan ser du garanterat vilket spö det fäller på!

Tips och trix. Det gäller som sagt att vara innovativ och prova sig fram när det gäller ismete efter gösen. Som jag tidigare nämnde, kan man flytta runt och leta efter fisken, en metod som kan fungera i vissa vatten. I andra lönar det sig att förlita sig på platsen man fiskar, och tron på att platsen håller fisk. Det kan också löna sig att mäska där man fiskar. Krossade betesfiskar sänks då ned i hålen och det kan då givetvis vara en god idé att fiska sin betesfisk på eller väldigt nära botten där fisk-krosset ligger. Mäskning är enligt många en metod som lönar sig, då lukten från den krossade betesfisken sprider sig långt och kan locka aktiv gös till platsen. En tafs av flourcarbon är att föredra, som vid det mycket annat gösfisket alltså. Materialet är smidigt och mjukt samt att vissa hävdar att det syns dåligt i vattnet vilket kan vara bra då gösen ofta är försiktig av sig. Dock kan man undra om det spelar någon roll när den snöbeklädda isen är över en halvmeter tjock och världen under det massiva istäcket är väldigt mörk dygnet runt? Hur som helst fungerar 0.40 – 0.50 mm flourcarbon utmärkt då det oftast håller även för en gädda. Finns det mycket gädda i vattnet kan man gå över till stålvajer, men man kan då välja en lite tunnare variant som är mjuk och följsam. Vajer mellan 15 – 25 pund fungerar bra och hämmar inte betesfiskens rörelser så mycket.  Krokstorlek kan man variera efter vad man känner sig bekväm med och storlek på betesfisk. Jag använder inte större än storlek sex vid ismete efter gös. Helst av allt använder jag två trekrokar av storlek åtta eller sex med ett lagom mellanrum. Storlek på betesfisken varierar efter tycke, smak och tillgång men en mört mellan 12 och 20 cm är ofta en bra gösstorlek. Vissa tycker sig uppfatta att en stor betesfisk genererar fler hugg, men det blir ofta en svårare konst att kroka gösen. En god idé kan vara att ha blandade storlekar ute. Man kan också ”pimpa” upp tafsen med olika material, t.ex. lyspärlor, rasselpärlor, flashabou, fjädrar etc. Ibland verkar det trigga gösen till hugg med lite extra bling bling på krokar och tafs. Dessutom är det en mysig sysselsättning att ha hemma i stugan under kalla och mörka vinterkvällar.


Elis Wessmark har lyckats överlista en fin vintergös i gryningen.

Varsam hantering. Som vid allt fiske där C&R tillämpas är det viktigt att tänka på fiskens välbefinnande. Om det är många minusgrader ute så bör man enligt mig inte ge sig ut och fiska alls. Fiskens fenor och ögon fryser lätt och kan förblinda individen, vilket man inte vill ska hända så klart. Snabb hantering i all ära, men är det för kallt, stanna hemma! En avkrokningsmatta är något man bör ha med sig för att skonsamt kunna kroka av och mäta fisken på. En längre tång är också ett måste, ibland kan gösen vara djupt krokad och då gäller det att nå ner till kroken. Man kan ibland även få gädda vid gösfisket, och då är en lång tång ett måste. Någonting att väga fisken i tycker jag absolut att man ska ha. Det finns en hel uppsjö av så kallade weigh-slings eller vågsäckar att välja bland, men för det mesta fungerar en helt vanlig blöt ikeakasse ypperligt. Glöm inte kameran, får du en drömfisk så vill du säkert ha den förevigad i ditt fotoalbum eller inramad på väggen. Om du ändå råkar ha glömt din kamera när du får drömfisken, så kan du med försiktighet säcka fisken i hålet. Då behöver du en karpsäck eller någon liknande produkt. Tänk bara på att man helst bör undvika att säcka fisken, och att det inte handlar om flera timmar i väntan på fotoassistans. Om man ändå måste säcka så är tiden en avgörande faktor då gösen gösen kan stressas ihjäl av sin fångenskap. Tänk på fisken! Gös är gott, en matgös är perfekt i storlek runt 1,5-2kilo. Låt de stora gösarna få simma vidare, det blir så mycket roligare så.


Dan "Bruno" Forsberg med en liten pigg skymningsgös.

Avslutningsvis, lycka till (skitfiske, för er vidskepliga) med ismetet efter vintergösen, ta det försiktigt ute på isarna – tänk på säkerheten, och se till att ha med dig varma kläder, ombyte och rikligt med mat och dryck. Gå aldrig ut på isen ensam, det är inte bara säkrare att vara två eller fler, det är också roligare! Nu är det bara att prova, ge er ut och fånga drömgösar genom isen.

Bilder av Dan "Bruno" Forsberg och Elis "Den långe" Wessmark


//Sebastian Wiman +Fisheco

Dela denna artikel...

   


Kommentarer

19 kommentarer...
Mårten Johansson skrev...
Nu måste jag gnälla på de som gnäller....
Trist att folk måste gnälla på en artikel som någon uppenbarligen lagt ned både tid och energi på att få ihop. Om ni (Peter) nu tycker att artikeln är kass, skriv en egen som är precis som ni vill ha den i stället. Uppmuntra artikelskrivarna i stället för att gnälla. Det finns inget som kan ta bort skrivlusten, eller lusten att dela med sig av sina kunskaper på samma sätt som en eller flera negativa kommentarer. Peter, du skriver att det står var och en rätt att ha konstruktiv kritik, men det du börjar med är inte särskilt konstruktivt (du undrar varför de skriver om sådant som redan är skrivet). För mig som läsare är det helt ointressant om någon skrivit det tidigare eller inte, har jag inte läst det innan så är det ju en nyhet för mig, eller hur? Att det sedan finns hundra andra artiklar med liknande innehåll spelar ju ingen roll. Ju fler ställen det står på, desto enklare måste det bli att hitta något om det när man söker. Och detta var faktiskt första gången jag läste om ismete efter gös. Peter, du ifrågasätter ju även varför artikeln publiceras så sent på säsongen...men hallå...återigen beror det ju på när man läser den. Jag hittade den idag 17/11-2012, och det är väl ganska bra tajmat inför denna vintersäsong. Jag tycker att artikelförfattarna har varit ute i mycket god tid. Hoppas att artikelförfattarna fortsätter att skriva för oss som uppskattar artiklarna och om man inte gillar en artikelförfattares sätt att skriva så läser man helt enkelt inte de artiklarna. Skulle vara kul att läsa någon artikel av dig Peter, du verkar ju ändå ha ganska bestämda uppfattningar om hur en artikel ska vara och det brukar faktiskt vara en bra egenskap när man väl skriver. Länka gärna.
Klockan 18:49, 17 Nov 2012

Sebastian Wiman skrev...
Tack
...för tipsen och dina åsikter Peter :)
Klockan 08:48, 10 Mars 2011

Peter skrev...
Nu lägger vi ner !
Det står ju var o en rätt att ha konstruktiv kritik o det måste du tåla alla kan ju inte gosa med en . Det var bara lite tips . Artikeln är ju annars väldigt bra tekniskt sett o inte oäven annars heller. Ha ett gott fiske i fortsättningen o nu nu skriver jag inte mer i detta ämne.
Klockan 06:04, 10 Mars 2011

Sebastian Wiman skrev...
Uppsats...
Tack för din uppsats Peter, den var lång ;) Det finns i retrospektiv mycket man kan göra annorlunda. Kanske inte skulle ha ätit den där sista semlan, kanske inte gått på after work en måndag och kanske kunde man ha skrivit med exakt hur man gör en ismetevippa inklusive beskrivande bilder. Man kunde ha gjort en film om det hela, eller kanske en kryptisk konstnärlig fotoutställning. Jag tycker du formulerar dig så korrekt Peter, kanske kan du i brist på bättre blaskor och sajter, starta en egen? Du verkar ju besitta svaren som varje redaktör skulle dö för att få.
Klockan 23:25, 09 Mars 2011

Peter skrev...
Veta mer om ...
För det första så kommer artikeln sent på säsongen som jag skrev men det fick jag ingen kommentar på ? Känns som skribenten tagit lite här och lite där för att kunna få till en artikel av sådant som redan skrivits. Ni skriver att artikeln är basic och riktar sig till dem som ska testa o.s.v. men det kan bli rätt dyrt om man ska köpa portabelt ekolod ,GPS m.m. fast det står ju självklart var o en att ta ställning till. Vad man skulle ha mer av.....vore inte fel för de som är nybörjare att få bekrivningen av vippor , rensband m.m. m.m. ihop med bilder och har man inte det kan man hänvisa till andras artiklar där sådant beskrivs med hjälp av foton. Är lite för många gösfoton i.f.t beskrivningsfoton. Flätlina skriver ni blir problem med när det är minusgrader hur ofta är det inte det, bättre då att föreslå speciell nylonlina med lite linminne alltså att den inte blir så spiralaktig när den är utdragen. På tal om kyla när är det för kallt för fisken att fiskas som ni tar upp ? Antar att det beror på hur länge fisken är ovan isen , temperaturen och vindstyrkan. Kan säkert vara minus 20 grader om det är vindstilla och avkrokning går snabbt fast då blir det ju inte mycket till fotograferande. En beskrivning av hur tacklen ser ut och sätts ihop , hur mycket bly m.m. vore inte fel om det är oerfarna fiskare det riktas mot. Vilka isborrar är bra och när man ändå tagit upp investeringar i ekolod m.m. så kanske det finns tips på bra billiga motorisborrar. Bra att ni skriver om att ta enstaka mindre matgösar med hem och släppa tillbaka de lite större , det kan man aldrig pratas för mycket om.
Klockan 18:57, 09 Mars 2011

Björn skrev...
En riktigt nyanserad och balanserad artikel
Jag tycker denna artikel har hittat en bra nivå. Ödmjuk utan några besserwisserattityder. Några tydliga ställningstagande. Ex. är det för kallt, låt bli att fiska. Gös och gösfiske kommer att gillas mer och mer.
Klockan 23:36, 08 Mars 2011

Sebastian Wiman skrev...
Halloj
Hej igen Peter. Jo visst är det ett omskrivet ämne, men jag tror att det finns en del som uppskattar artikeln ändå. Det finns ju uppskattande kommentarer här nedan t.ex. som vi är mycket glada och stolta över. Jag är lite nyfiken vad du vill veta mer om? Ge oss gärna förslag så kanske det kan dyka upp här på +Fisheco i framtiden :)
Klockan 21:29, 08 Mars 2011

Peter skrev...
Förväntat svar
Ok lysdioderna har väl inte stått om i alla artiklar men den som varit lite nyfiken på ismete har säkert redan läst andra artiklar i detta ämne(ismete efter gös) då säsongen nu är långt gången även om det naturligtvis inte är försent att prova för första gången . Fylld till bredden av information inte alls men det mesta är en form av upprepning .Skev frågeställning... , tycker frågan är relevant även om skribenten har gjort ett bra jobb.
Klockan 21:09, 08 Mars 2011

Sebastian Wiman skrev...
Återupprepningar
Hej Peter. Vi har en bred läsarskara, och det är säkert långt ifrån alla som läser alla de andra "blaskorna" och sajterna som finns att tillgå. I inledningen avslöjas det väl vem texten riktar sig till eller? "och jag bjuder i denna artikel på en enkel guide för dig som har funderingar på att testa ismete, eller för dig som behöver några basala tips för att effektivisera ismetet efter gös"... Om du känner dig som en fullärd expert på området, fylld till bredden av information om ämnet, ja då kanske du inte måste läsa vidare?
Klockan 08:22, 08 Mars 2011

Jan O skrev...
därför...
Hej Peter, jag kan egentligen inte svara på din fråga då jag tycker att frågeställning är lite skev. Vem har tex skrivit om lysdioder förut? Dessutom är bildmaterialet unikt? Nåväl, oavsett så finns det i alla rapportering och i alla artiklar ett mått av upprepning om man inte är helt unik i sitt ämne, det sistnämnda är oerhört sällsynt, både i blaskor och på sajter.
Klockan 07:22, 08 Mars 2011

Peter skrev...
Återupprepning
Varför skriver ni sånt som andra skrivit flera ggr under vintern som Erik påpekade ?
Klockan 06:02, 08 Mars 2011

Sebastian Wiman skrev...
Diodlampor
Tack Bengt A. Batterierna har ännu inte tagit slut, så jag vet faktiskt inte. Verkar hålla länge trots kylan, och när dom tar slut är dom enkla att byta. Lampan väger endast fem gram och blir inte alls klumpig med rätt vippa och montering.
Klockan 19:10, 06 Mars 2011

Bengt A skrev...
bra artikel
Dioderna, hur länge räcker batterierna? Blir dem inte klumpiga på vippan?
Klockan 10:25, 06 Mars 2011

Jan O skrev...
jodå...
Erik, då är du nu helt och hållet utbildad gösexpert, tacka alla blaskor o sajter för det, för du är väl bildbar och mottaglig för kunskap;)
Klockan 22:55, 05 Mars 2011

Erik skrev...
tack
lol ! nu har alla blaskor och siter skrivet samma artikel med samma material.... hela vintern... jojo Svea är litet men klubben för inbördes bör sansa sig :P
Klockan 21:17, 05 Mars 2011

Sebastian Wiman skrev...
Diodlampor
Tack Calle! De små diodlamporna som jag använder väger endast fem gram och är inte större än en femkrona. En fördel är att det går att byta batteriet, något som jag ännu inte behövt göra faktiskt. Dom är inköpta från 24.se men finns kanske på fler ställen, vad vet jag :) Väl värt att ha om man fiskar gryning och framförallt skymning.
Klockan 18:16, 05 Mars 2011

Calle skrev...
riktigt bra skrivet !
vart kan man köpa passande diodlamper ?? :)
Klockan 18:04, 05 Mars 2011

Sebastian Wiman skrev...
Tack själv :)
Roligt att höra! Det är kommentarer som din som ger bränsle till nya artiklar. Det är så kul att det vi skriver uppskattas. Tack för att du läser +Fisheco!
Klockan 17:55, 05 Mars 2011

Erik skrev...
tack
Ni är fan Sveriges bästa fiskesajt, kvalitet och jättebra artiklar. Igen och igen.
Klockan 11:51, 05 Mars 2011

Lägg till kommentar
Namn
Rubrik
Meddelande
När du kommenterar på +FishEco får du inte kränka andra personer. Inläggen får inte heller innehålla hets mot folkgrupp eller på annat sätt ha något rasistiskt innehåll. +FishEco förbehåller oss rätten att redigera dina kommentarer vid behov. Tänk på att hålla en god ton.
Jag godkänner avtalet ovan

Ange säkerhetskoden:















Sida: [1] 2 3 4 ... 135 Nästa Sista



Inga nya tillstånd för fiskodling i Kramfors kommun!

Inga nya tillstånd för fiskodling i Kramfors kommun!

Eko/ Miljö När tillstånden för fiskodling i Kramfors kommun går ut inom kort kommer dessa inte att förnyas av miljöskäl...

Inga kommentarer
Dramatik när båtmotortjuvar fångades!

Dramatik när båtmotortjuvar fångades!

Notiser De senaste åren har stölderna av båtar och motor ökat dramatiskt men den här gången kom dom inte undan...

Inga kommentarer
Film - Aspmärkning och restaurering i Lövstaån!

Film - Aspmärkning och restaurering i Lövstaån!

Eko/ Miljö Under 2019 genomförde Sportfiskarna en aspmärkning och restaurering i Lövstaån som filmatiserades, för att visa upp hur ett märkningsprojekt kan gå till....

Inga kommentarer
Sportlovsfiske i region syd!

Sportlovsfiske i region syd!

Eko/ Miljö Nästa vecka är Sportlovet här och det betyder fiske! Sportfiskarnas regionkontor i syd arrangerar fyra kostnadsfria aktiviteter för barn och unga i regionen från måndag till torsdag...

Inga kommentarer
Fiskare kritiska till videoövervakning, men kastar allt mer torsk överbord!

Fiskare kritiska till videoövervakning, men kastar allt mer torsk överbord!

Eko/ Miljö För varje 100 kg fångad torsk kastar danska fiskare dessutom 12 kg torsk tillbaka i havet, trots att det strider mot EUs regler...

Inga kommentarer

Senaste nytt  Mest lästa

Nyhetsbrev / +MagazineFishEco

Nyhetsbrev


Prenumerera kostnadsfritt på dagliga fiskenyheter från Fiske24/7 genom att ange din epostadress:
Fiske24/7 är ett helt gratis nyhetsbrev som sammanfattar utvalda nyheter från iFiske och Fisheco, filmer och blogginlägg kring svenskt sportfiske och andra vattenfrågor varje dag 365 dagar om året. Avprenumerera på Fiske24/7.