Jag fick ett samtal ifrån min mor som frågade om jag skulle kunna tänka mig att ta med en av hennes vänners son ut på en tur på sjön. killen i fråga heter Emil och är 13 år, han tycker att de är jätte roligt att fiska men har ingen tillgång till varken båt eller någon i sin närhet med kunskap om hur man ska kunna fånga en gädda. Efter en kort fundering så ringer jag upp Emil å frågar om han skulle vara intresserad av att följa med mig ut och fiska nu på måndag, han blir oerhört glad av samtalet och vi bestämmer att han ska packa med sig matsäck, flytväst och fiskeprylar.

På måndagen klockan 09 rullar Emil och hans far in på min gård, jag möts av ett stort leende av både far och son, förväntningarna är stora och jag blir faktiskt lite nervös.

”kommer vi att få någon gädda?”

vi packar i alla grejer i bilen och hakar på båten och drar iväg emot sjön, stämningen är lite spänd då det är första gången vi träffas och både jag och Emil är lite nervösa inför hur allt kommer bli.

vi trailar i båten och sätter oss till rätta. Motorn startar och allt verkar vara som de ska. vi åker emot första platsen vi tänker fiska, en vassvik som jag tidigare fått 7 gäddor vid på en drift. efter ett par kast får Emil ett super trassel på sitt spö. vi trasslar upp och fortsätter fiska, två kast senare fastnar han i botten så vi får åka in och hämta draget som kilat fast sig bakom en sten. Vi nöter på vid denna vassvik för jag vet att de står gäddor här!! men inget händer förutom att Emil får ännu ett trassel och ett till bottennapp, nu har Emils rulle slut på lina efter att vi har fått lov att skära av linan två gånger. Han får låna ett av mina spön och vi fortsätter fiska. vi kastar och kastar och kastar och kastar…… inte en känning förutom några krokspetsar som får smaka på sten.

tillslut lyckas jag kroka en riktig snipraket som inte kunde låta bli en offsetriggad mcrubber jr. men det är den enda gäddan som vill visa sitt intresse, nervositeten gör sig påmind.

”kommer jag inte lyckas med att se till att gossebarnet får känna på spögung”

till historien hör att Emil aldrig tidigare har fått en gädda på spö, den enda kontakt med detta aggressiva rovdjur han har sedan tidigare är en gädda på 2kg som han hade fått i vintras på angeldon.

vi fiskar av sträckan av vass på ca 500m och får inget mer än en snipa.

vi bestämmer oss för att smälla ut 4a spön och köra lite trolling och jag säger till Emil att han får ta första hugget (om det nu skulle bli något hugg) vi glider sakta fram med spöna på släp, 30minuter går och inget händer…vi fortsätter i samma takt och tillslut!

FISK!

jag tar tag i spöt och sätter ett stenhårt mothugg, spöt är ett 6fot savager jerkspö klassat till 150g så det svarar riktigt bra, jag sträcker upp linan ordentligt och ger spöt till emil som får drilla fisken.

”den är så himla tung, mina ben skakar” säger Emil som börjar andas tungt av adrenalinet. Fighten varar inte särskilt länge innan gäddan glider fint över håvkanten, Emil säger gång på gång ”mina ben skakar, mina ben skakar” han är så oerhört glad över att ha fått sitt livs första gädda.

gäddan väger 4kg och i denna nyfrälste gäddfiskares ögon ett monster.
jag är hemskt glad över att jag lyckades med dagens mål, att få se den glädjen i någons ögon är obetalbar.

”jag har aldrig någonsin längtat efter en måndag, tills jag fick veta att jag skulle få fiska med dej” säger Emil.

vi fortsätter fiska ett par timmar till men utan några fler kontakter men vi konstaterar att denna tur blev lyckad och båda är nöjda å glada när vi sätter oss i bilen hem igen.
Tack för denna gång Emil och jag tror att du kommer få många gäddor och du har samma glöd som du hade i måndags.

/Martin