Ett magiskt gäddfiske!

Ni som följt mig på facebook och instagram har säkert kunnat läsa genom raderna hur fisket i Storsjö Kapell varit. Jag har ju lagt upp en del bilder och även bjudit mina facebookföljare på lite livesändning men här kommer även ett litet blogginlägg för er att gotta er i.

 

Kristian Rantala med fin gädda

 

Kristian Rantala, en av guiderna som jobbar på campen, hade hintat redan innan vi kom upp att gäddfisket var på g och verkligen något som campen nu tänker satsa mer på och vi fick såklart äran att reka ännu mer gäddvatten ihop med Kristian. Så med en båt ilagd i en av de stekheta sjöarna så vart det en hel del timmar som spenderades ute på sjön.

 

Ännu en flugfångad gädda

 

Jag körde självklart enbart fluga medan  lillebror Niclas och Kristian varvade mellan fluga och spinnfiske.

 

Rejäl donna

 

Lillebror ökade upp sitt PB både på längd och vikt så han vart jättenöjd och blev ännu mer taggad att fortsätta med gäddfiske.

 

Gädda från båtfisket

 

För min egen del så lyckades jag inte bättra på mina egna PB´n men jag både såg och hörde talas om riktigt långa och tunga madammer som jag absolut ska ge mig på nästa gång jag åker norrut.

 

På väg upp ur håven

 

Gäddorna var i enormt bra kondition och snittstorleken var riktigt bra.

 

Nattgädda

 

Jag vägde inga fiskar då de inte tangerade 10+kg utan det vart fokus på längder istället. Jag bättrade på mitt resultat i Gäddfajten och hoppas såklart kunna klättra ytterligare lite i listan men det får bli lite fiske på hemmaplan mellan arbetspassen nu i sommar, såvida inte vattentemperaturen blir allt för hög.

 

Stolt lillebror

 

Tusen och åter tusen tack Bosse och gänget på Storsjö Fiskecamp för att ni börjat inse värdet av stora gäddor och informerar övriga besökare att även gäddan är en superviktig sportfiskefisk, speciellt de större exemplaren. Bra jobbat!!! Det var verkligen en fantastiskt rolig vecka och jag lovar att vi ses snart igen.

Semester i norrskenslandet

Att få uppleva en veckas höstfiske i Norrland har länge stått på min önskelista.

Jag har drömt om att få se fjällen “stå i brand”, norrsken och myggfritt fiske och i år gjorde jag slag i saken.

Sommarsemestern tog jag aldrig ut, utan sparade den till min favoritårstid, hösten.

 

Frank gjorde mig sällskap på resan och vi planerade köra gäddflugfiske i jakten på de stora madammerna. Men de vill dock inte visa sig i närheten av våra flugor.

Vi hann lägga en och en halv dag längs älvarna, vandrandes kilometer efter kilometer, fiskandes i alla tänkbara sel och vassruggar vi kunde nå men icke.

Sedan drabbades jag av hög feber, förkylning och en enveten hosta så energin var minst sagt minimal.

 

Big daddy i Norrland

 

Så istället för att slita ut sig på jakten efter gädda riggade vi om till harrfiske istället.

 

Frank med höstharr Storsjö_

 

Frank har aldrig fiskat harr tidigare så om inte annat vart det ju en ny merit att lägga till bland fiskeupplevelserna.

 

Magisk solnedgång Mellersta Rotsjön

 

Efter ytterligare ett par dagar var det Franks tur att bli sjuk så vi gjorde allt vi kunde för att orka med lite fiske om dagarna.

Vi körde båtfiske på Mellersta Rotsjön en av dagarna för att vila benen, men ingen av oss lyckades kroka varken öring eller röding. Däremot fick vi njuta av en vacker solnedgång.

 

Frank med Sölvbackaharr

 

Vi tog oss till de mest energisnåla platserna i Sölvbacka Strömmar och där hittade vi en hel del fina harrar.

 

Skog och Norrsken

 

Fyra kvällar/nätter på raken fick vi i uppleva vackert norrsken. Jag kunde inte låta bli att försöka fånga detta himlafenomen via kameran men det var inte helt enkelt. Mitt stativ låg kvar hemma så bilderna blev inte direkt toppenbra men men..

 

Norrsken på ruet

 

En kväll tog vi oss till och med upp på Flatruet för att försöka fånga norrsken på bild. Liggandes på knä, på vägen bakom bilen, med feber i kroppen i isande snålblåst så blev det inte mer än så här på bild.

 

Sussi med Sölvbackaharr

 

Sakta men säkert började min energi hitta tillbaka, jo jag är hellre sjuk på en semestervecka uppe i fjällen en liggandes på soffan där hemma. Men Franks förkylning eskalerade till max under de sista dagarna. Så sista dagarna blev det bara lite enkelt harrfiske.

 

Stugan under stjärnhimmeln

 

Vår höstvecka i Storsjö Kapell med omnejd blev inte riktigt som vi tänkt oss men vi båda kommer definitivt bege oss norrut igen i jakten på monstergäddor. Det låter kanske lite galet att åka till Norrland för att fiska gädda men vyerna, naturen och upplevelserna runt omkring ger en helhet som är svårslagen söderut. Att stå utanför stugan på kvällarna och titta på stjärnhimmeln..

 

Vid Rövrafallet

 

.. och njuta av den vackra naturen på dagtid, det är livskvalitet det!

Rödingfiske mitt i natten

Efter ett fantastiskt gäddflugfiske uppe i Storsjö Kapell så behövde jag få rasta ett av mina andra spön. Vi tog sällskap med Nicklas Hedström och Kristian Rantala, efter att de slutat jobba för dagen, för att traska upp till ett tjärn. Björnhåbergstjärn skulle visa sig vara en spännande pöl där det i princip varit ofiskat i fem år. Här finns stödinplanterad röding men det sägs även att de självproducerar sig.

 

Efter att kört bilarna upp så långt man kan, ja det var ju en ganska ok väg men det fanns viss risk att få oljetråget sönderkört så vi åkte lugnt och sakta i följe efter Nicklas som guidade upp oss med sin Saab.

 

Klockan hade passerat långt efter midnatt och det var ganska så skumt ute men det var inga problem att traska stigen upp till tjärnen. Väl framme så drog Lasse (fiskeäventyr) och Kristian iväg åt ena hållet, jag stannade kvar där vi kom fram och Nicklas och Niclas (lillebror) drog iväg åt andra hållet. Jag rotade runt i min lilla flugask och tänkte att jag skulle prova en av foamflugorna som Johan Nygren bundit. De flugorna är mer eller mindre heliga för mig då jag haft lyckat fiske på rödingarna under Grönlandsvistelsen men även på öring och regnbåge på hemmaplan.

 

Redan på första utlägget var det en fisk som var uppe efter flugan men missade den, men på andra utlägget satt det en sprallig och pigg röding på den hullingfria kroken. Nicklas Hedström kom springandes och var till hjälp med fotograferandet innan rödingen fick simma tillbaka.

 

Sussi med tjärnröding

 

Som sagt, ljuset var ju inte optimalt så här mitt i natten, närmare bestämt 01:30 men vad gör väl det. Rödingar brukar ju inte vara så lätta att få till hugg men denna resa hade jag turen nog att fått kroka två stycken av denna vackra art.

 

Återutsätter rödingen

 

Nicklas vägde rödingen och den landade på 800gr. Jag lånade ut min andra foamfluga till Nicklas och vi fortsatte fiska tills vi båda förlorande våra flugor någonstans bland talltopparna. Men sorg i hjärtat över att förlorat dessa två flugor som jag haft i några år så måste jag nu leta upp Johan Nygrens bindbeskrivning över dessa braiga flugor (om jag nu inte beställer ett knippe direkt av honom eller binder upp några själv)

Jag hittade en bindbeskrivning på Allt om Flugfiske´s hemsida så tills jag får tag i Johan, som är ute på fiskeäventyr så får jag nöja mig med denna. Vill du också binda foamflugor så kolla in länken –> HÄR <—

 

Tusen tack Nicklas och Kristian för att ni gjorde oss sällskap på er fritid <3

Gäddan, rena kassakon!!

Detta inlägg kan vara ett av de viktigaste jag skrivit under mina sju år som fiskebloggare.

Det är nästan två veckor sedan jag var uppe i Storsjö Kapell och njöt av en underbar vecka tillsammans med ett härligt gäng människor. Men en sak jag förundrades över är att jag tycker att det minskat med besökare/gäster på campen och framförallt fiskande folk ute vid fiskevattnet de senaste åren.

En orsak kan ju bero på att vattenflöde och temperatur inte varit direkt gynnsamt för kläckningar av diverse insekter och därmed har toppen på det fantastiska torrflugfisket uteblivit just kring midsommartid. Förra året när vi åkte upp var det ju mer eller mindre snöstorm på självaste midsommardagen och det säger väl allt.

Nu är det ju allmänt känt att jag inte är den som är den, utan kan anpassa mig ganska så bra utefter väder och vind, bara jag får fiska. Tanken var ju att årets tripp upp till fjällen skulle bjuda på ett superbra fiske efter harr och öring, men det blir inte alltid som man tänkt sig. Så därför sörjde jag inte över att lägga torrflugaskarna och de lätta flugspöna åt sidan och istället gå all in på gädda.

I mitt tidigare inlägg skrev jag om mitt mål med resan och min första landade norrlandsgädda, men äventyret slutade inte där. Nej då, jag ägnade en dag sittandes i stugan och band upp en ny gäddfluga. Självklart ville både Niclas och Mia också testa på att binda så det tog lite tid men det var helt klart värt det, för på kvällen drog vi ut till Sölvbacka strömmar. Denna kväll hade vi sällskap av Kristian Rantala, den andra fiskeguiden på Storsjö fiskecamp. Kristian var ledig så han ville såklart hänga lite med oss.

Jag hoppade ur bilen vid ett lämpligt bakvatten och testade mina nybundna fluga medan de andra fortsatte nedströms i jakten på harr.

 

Min gäddfluga för strömgädda

 

Flugan såg ut till att fungera fint så jag satte igång jakten på ännu en strömgädda.

Jag gick över bäverfällda träd och såg en gädda stå parkerad i vattnet över stammarna på ett par nerfällda björkar. Gäddan såg inte speciellt stor ut men jag ville ändå göra ett försök till att locka den till hugg.

 

Jag smög där på land, hukandes under sly och klivandes över träd för att hitta en liten glugg som var lämplig nog för att jag skulle kunna lägga ut flugan mot platsen där gäddan stod. Flugan landade perfekt för gäddan gick upp och svalde den precis när den slog i ytan.

 

Min gäddfluga funkade

 

Återigen vart den en kamp utan dess like! Denna krokodil bjöd upp till en helt galen fight och när jag hade läget någorlunda under kontroll så ringde jag min bror, japp denna gången hade han mobilen med sig då vi lärt oss av misstaget gången innan, och bad honom komma bort till mig för denna gången ville jag ha hjälp med fotograferande.

 

Kristian och Niclas kom rusande med älgakliv genom snårskogen och ja, uttrycket från Kristian på bred värmländska var “satfläsk vilken gädda”!

 

Underbara madam

 

Ja, detta måste vara mitt pb på gädda vad gäller vikt. Men självklart så fungerade inte min “vattentåliga” våg från Berkley, nej den digitalvågen stod inte ens pall för lite stänk från ovan så tyvärr får jag aldrig svaret på antal kilo. Men jag har lyft en hel del gäddor den senaste tiden och kan bara säga att den vägde bra mycket mer än 7 kg. Jag hade duktigt ont i armarna efter att drillat och lyft denna madam inför fotograferandet.  Min nygjorda fluga levererade fin fint! Gissa om detta tände en låga i de andra? Kan bara säga att det vart två till i gänget som vart sugna på att flugfiska strömgädda, nämligen guiden Kristian och lillebror Niclas.

 

Efter återutsättandet av gäddan var jag så pass nöjd att jag valde att inte fiska mer denna kväll. Men planen var att återvända nästa dag, då med en fungerande våg, i hopp om att lyckas lura upp denna madam igen och då få en vikt istället för en massa spekulationer men självklart lyckades jag inte hitta henne igen. 

Däremot hittade jag två äldre herrar som stod på andra sidan av edan. Jag såg hur den ena av dem gick upp i skogen och hade en gädda hängandes vid sidan av sig. Åh nej, bara det inte är “hon” tänkte jag och fortsatte fiska. Men tanken slog mig att det var lika bra att gå bort och prata med herrarna för att se hur pass stor gäddan var. Så jag knatade upp ur vattnet och gick bortåt vägen där deras bil stod parkerad. Jag stövlade fram och pratade med dem och jodå, de hade allt haft fiskelyckan med sig denna dag. En fin öring låg i bagaget men ingen gädda syntes till. Så jag frågade lite lätt om gäddan. Visst, tre gäddor hade de krokat och de låg nu i skogen för att bli mat åt räven. Ok, sa jag. Finns det en liten chans att jag skulle kunna få se dem då jag gärna vill föra lite statistik på hur långa och stora de är.

Gäddorna letades upp och de var kring 2-3 kg så det var inte stora madam som låg bland dem tack och lov. Jag berättade för dessa herrar om mitt och många andras intresse för gäddfisket och sa att gäddan faktiskt är en av de mest populära arterna att fiska efter.

Om nu fler och fler får upp ögonen för gäddan, hur kul den är att fiska bara man vet hur man ska hantera den så kommer just denna “skräpfisk”art att generera i att fler stugor hyrs ut speciellt då det andra fisket inte är hett nog för folk att åka upp till fjällen för. Det är fler och fler som söker sig norrut för att just fiska gädda och får nu Storsjö Kapell också en ström av gäddentusiaster så kommer det i längden att generera att hela byn och dess lilla butik Handlar´n får ett kassaflöde så att de klarar sig året om.

 

Vilar armarna

 

Jag såg tydligt att geniknölarna hos dessa två herrar jobbade för fullt, de hade minsann inte en tanke på att gäddan faktiskt kan vara en ren kassako, om den då får stanna kvar i vattnet dvs. Självklart ska det ju vara helt ok att ta upp gäddor som matfisk, men attityden att den gör sig bättre på land åt räven än i vattnet där den äter upp andra fiskar, den attityden bör arbetas bort. Gäddan är ju inte dummare än att den väljer att ta den lätta födan i första hand, det vill säga skadad och sjuk fisk som inte hinner undan och på så sätt gör den ett riktigt bra jobb som vårdare av sitt vatten.

Jag kan helt ärligt säga att dessa män som jag informerade och diskuterade med tackade mig för att jag fått dem till att inse att gäddan inte är en skräpfisk utan faktiskt kan få en hel norrländsk by att blomstra. Den kan skapa mer jobb åt fiskeguiderna på campen, fiskesäsongen förlängs genom att gäddan kan fiskas som både före och efter harr och öringsäsongen osv

Så tänk nu efter både en och tre gånger innan du hivar upp kassakon på land nästa gång, jag tror då rakt inte att räven genererar i lika mycket turister/sportfiskare och den skapar högst sannolikt inte klirr i byarnas kassa.

Blinkar

Min första Norrlandsgädda

Efter några dagars fettfenefiske vart längtan efter gäddor allt för stor.  Jag hade ett mål med resan till Storsjö Kapell denna gången och det var att kroka min första Norrlandsgädda. Jag var så otroligt nyfiken på hur det skulle kännas att drilla en sådan och framförallt hur de ser ut anatomiskt.

Så en av dagarna beslutade vi oss för att fiska i det strömmande vattnet som heter Rövran. Det är ett oreglerat vatten och har ett särskilt fiskekort som då inte ingår i Storsjös Fvof. Där är det också helt andra regler på fisket, helst ska man göra hullingfritt och väljer man att ta upp en harr eller öring så ska de vara mellan 35-45 cm. Men gäddorna, nej där finns det inga regler.

Jag pratade med guiden Niklas Hedström, som jobbar på fiskecampen, angående tips om vart det kan tänkas stå gäddor.

Efter att först fiskat av min favoritsträcka efter öring, utan resultat, så begav Lasse, Niclas och jag oss vidare för att leta upp “gäddselet”. Det låg perfekt till och terrängen var så pass fin att det inte var några som helst problem att lägga ut gäddflugan via bakkast.

Lasse och Niclas skuttade iväg nedströms i jakten på harr och öring, Mia åkte tillbaka till campen och jag skakade av iver över att få lägga ut min egenbundna gäddfluga.

Jag kastade av selet noggrant och det hände absolut ingenting.

Först när jag kom i slutet av selet så såg jag bara något mörkt slänga sig efter flugan och jag kände något tungt på kroken.

YES! Där satt den!

Men vilken trist gädda, det hände absolut ingenting. Inga rusningar, inga skakningar, absolut ingenting..

Nåja, jag var ändå lycklig över att krokat den och jag ville få den mätt ifall den nu skulle kunna vara en kandidat till gäddfajten.

 

 

Strömgädda_

 

Men min måttdekal låg i väskan på andra sidan selet så jag fick klura ut en stund på hur jag skulle lösa detta. Äsch, det går väl att bogsera gäddan bort mot väskan och jag har ju vadare på mig så det ska nog gå fint.

Då jäklar i havet vaknar fisken till liv, den rusar iväg som en tok och far upp i luften likt en galen öring. Taildansar över ytan som värsta dansösen och fortsätter att dra ut lina så att det skriker i rullen.

Backingen börjar skymta och jag försöker busvissla och tjoa för att Lasse eller Niclas ska höra mig och komma uppströms. Jag önskade så att de kunde se vilket partaj gäddan bjöd på men icke att de hörde mitt visslande i det strömmande vattnet.

 

Jag lyckades tillslut drilla in gäddan och få den så pass lugn att jag kunde lyfta upp den för mätning.

 

100 cm gädda

 

Den var längre än vad jag gissat på och med facit i hand mätte den 1 meter. Årsbästa för mig och jag vart jublande glad.

 

Puss på långa gäddan

 

Ja, vad gör man?! Det där med att få till bilder på sig själv och fisken är inte det enklaste. Jag ville inte vänta in grabbarna för att få hjälp med fotograferingen så gäddan fick simma tillbaka, vilket den piggt gjorde. Grabbarna hade inte hört mig över huvudtaget. Jag var så adrenalinstint efter denna drillning att jag knappt klarade av att fiska mer just då. Så det blev en paus på en sten och ett försök till att smälta alla intryck som jag just fått uppleva.

Det var verkligen superhäftigt att dels kroka min första Norrlandsgädda, i ett strömmande vatten, på egenbunden fluga och pricken över i:et att den var så pass lång.

 

 

FVO båtar vid bryggan

 

Frågan är nu hur resten av dagarna uppe i Storsjö Kapell slutade..

Fortsättning följer såklart Blinkar

Lyckat sjöfiske

Vår vecka i Storsjö Kapell bjöd på höga vattenflöden och svalt väder. Så för att få en chans att hitta lite finare fisk så hyrde vi båt i Mellersta Rotsjön, för att få en möjlighet att kroka fin öring och röding. Vi turades om att ta båten två och två.

 

Vacker vy

 

Lasse och Mia tog första svängen och ja, jag klagade då rakt inte över att få sitta på land och njuta av utsikten.

 

Slända M Rotsjön

 

Lyckades även få skymta en och annan fin kläckning vilket bådade gott inför kommande fiskedagar.

 

När det var min och Niclas tur att tuffa runt i båten så hann vi inte speciellt långt ut innan en fin röding sög tag i min fluga. Jag körde med mitt Vision GTfour #5, sjunklina och en slags blå/silver streamer fluga.

 

Röding M Rotsjön

 

Rödingen mätte 42 cm och den behöll jag som matfisk.

 

Öring M Rotsjön

 

Även en öring i samma längd lyckades jag kroka och även den blev en smaskig middag för oss uppe vid vindskyddet.

Vi hade ett flertal hugg men lyckades inte kroka och landa någon mer fisk. Med andra ord var de inte riktigt i tagen och tyvärr var vaken för få för att få njuta av ett härligt torrflugfiske.

 

Sen kväll vid stugan

 

Det är något magiskt med sommarnätterna uppe i norr och denna utsikt hade vi vid vår stuga. En del av Storsjö med blick bort mot Flatruet.

Visst är det fantastiskt vackert?!

To be continued…

Vi hade i alla fall myggfritt

Det känns oändligt när man vet att man har en 12-timmars bilresa framför sig, samtidigt som det känns som om en vecka är alldeles för kort.

Det är rätt konstigt när man tänker på hur uppfattningen av tiden blir väldigt olika beroende på vad man har framför sig och i vilket miljö man befinner sig i.

Jag minns att jag tänkte när vi lämnade 40-skyltarna hemma i stan, om vi ändå vore på Flatruet nu, då är det inte långt kvar tills vi är framme i Storsjö Kapell.

 

 

Renar på ruet

 

Vi var två bilar som rullade upp natten mellan midsommarafton och midsommardagen, min bror och jag i ena och Lasse och Mia från Fiskeäventyr i den andra.

 

Väl framme vid campen så fick vi vänta ett tag på att få tillträde till stugan, man är ganska mör efter att bilat hela natten och prio ett var att få sova några timmar innan fisket drog igång.

 

Första kvällen drog vi till Ringbrynsbäcken för lite bäcköringfiske och förhoppningsvis lite färsk fisk till kvällsmat.

Temperaturen i både vatten och luft var ganska så låg så inga direkta kläckningar. Men bäcköringarna är inte direkt svårflirtade ändå. Det gick att lura upp dem på E-12, streaking caddies och även små nymfer.

 

Smaskig kvällsmat

 

Veckan började perfekt med härligt spösprattel, stekt fisk på knäcke och kokekaffe. Jag hittade dessutom ett renhorn i skogen som fick följa med som kuriosa.

 

Till detta fisket testade jag Visions Glassicspö #3-4 7,4ft långt. Ett otroligt roligt, lätt och väldigt mjukt spö. Jag kommer att behålla det ett tag till då det kommer att användas för att fluga abborre med hemma i sjön. Tack flydressing för att ni förser mig med grejer som gör flugfisket (om möjligt) ännu roligare <3

Ren lycka

Jag har fortfarande lite att visa upp och berätta om angående fjällresan till Storsjö Kapell.

 

Måltidsuppehåll

 

Vi var ju ett glatt fiskegäng på fyra personer som svingade våra flugspön både i strömmande vatten och i ett par sjöar.

 

Vi åt egenfångad fisk varenda dag och vi kan vara stolta över att vi åt upp varenda smula av den fisken vi valt att behålla som måltider.

 

Sussi-bakom-brasan

 

Här är jag i full färd med att locka upp fisken i Sölvbacka strömmar, med mitt Big Daddy spö och en stor gäddfluga. Varför inte? Det kanske finns en och annan gädda här..

Ove passade på att ta lite bilder från vår kaffebrasa, samtidigt som jag vänder mig om och säger att det går inte att ta bilder med systemkameran då inställningarna måste ändras lite pga det dova ljuset.. Men Ove tryckte av ändå och här är resultatet…

 

Vision-Nite-och-bäcköringstjärtfena

 

Vi hann med ännu ett pass i Ringbrynsbäcken, för de enda som var riktigt på hugget under vår vecka i Storsjö, var just bäcköringarna.

 

Vision-Nite-och-bäcköring

 

Jag tyckte verkligen att det var kul att locka upp dessa små ivriga fiskar och de bjöd sannerligen upp till fight utan dess like.

 

Det var kul enda tills Niclas kom upp till mig, när jag var i full färd med att kroka av fisk nummer 27 för kvällen, som det roliga var slut..

En kort stund senare kom Anna och Ove nedskuttandes, med leende på läpparna men ändå en oro som skymtade i blicken.

Niclas hade hört ett ljud bakom sig i skogsbrynet och Anna hade känt en doft som hon inte känt tidigare i sitt liv. Jodå, det hade passerat en björn alldeles i närheten och lämnat slag efter sig så det rådde inga tvivel.

Kan säga att Ringbrynsbäcken inte blev påhälsad av oss mer under denna resa.

Själv är jag inte så orolig över de vilda djuren skogen bjuder på, statistiskt sätt är risken minimal att man ska falla offer för dem.

 

Vi avslutade de sista två dagarna med sjöfiske. Detta på grund av att kläckningarna avtog och fisket blev mindre bra i de kalla strömmande vattnen.

Det är bara till att anpassa sig utefter naturens reglar och finna sig i andra alternativ.

Inget någon av oss ångrade då vi hade riktigt kul fiske i Mellersta Rotsjön.

 

Skönt-spöböj

 

Niclas fick allt bekänna färg med sitt spö, han var den som vann ligan över mest tagna nyinsatta blanka öringar via boobyfluga..

 

Eftersom vi ätit harr och öring i flera dagar så skojade jag om att åka ut och hämta en röding..

Det tog mindre än tio minuter så vart det en röding upp i båten..

 

Puss-på-rödingen

 

Det var med dubbla känslor jag valde att behålla fisken, hade ju så sett fram emot en god köttbit men de andra hejade fram en måltid med färsk röding så jag fick ge med mig i den frågan.

 

Dagen efter var det Ove som fick tampas med en halvgalen fisk..

 

Ove-med-spöböj

 

Ja vad kan det vara som sitter på andra sidan av fluglinan?

 

Glad-Ove-med-röding

 

Se där ja, en liten röding där också!

 

Sussi-med-öring-1

 

Öringar fanns det gott om i sjöarna, här kom Lasse Karlsson och Marie Wärnbring från Fiskeäventyr förbi precis i rättan tid. Marie är ju en professionell fotograf så här fick jag min lilla öring förevigad.. Tusen tack Marie för hjälpen med fotograferingen och er båda för trevligt sällskap <3

 

Anna-fotar-renar

 

Det är väl lite som man säger, man har inte varit i fjällen om man inte sett ren. Anna blev så lycklig över att får se en liten flock renar så hon hoppade mer eller mindre ur bilden i farten bara för att hinna fram och ta lite bilder..

 

ren-på-vift

 

Hela resan var ju en ren lycka och härmed vill jag verkligen tacka ALLA som befann sig i Storsjö Kapell med omnejd, alla underbara på fiskecampen som alltid gör ert bästa för att vi gäster ska ha det så bra som möjligt, Åkes Bilservice i Ljungdalen som fixade punkan på däcket på nolltid, myggen och knotten som höll sig undan och framför allt mitt underbara resesällskap Anna, Ove och Niclas.

 

Snart är vi där igen, kokandes kaffe, tittandes på kotte grön och blå, samlandes ved, filosoferandes över vilka flugor som ska doppas, hur fisken ska tillredas och vad som ska serveras till den, vildmarksbarens vara eller icke vara osv…

Sölvbacka strömmar levererar..

I höstas under min vistelse på Storsjö Fiskecamp, träffade jag på ett par stammisar från Stockholm. Vi pratade lite om ditt och datt angående fisket och jag frågade dem om de varit i Sölvbacka strömmar.

– Sölvbacka strömmar, är du inte klok. Vi har varit här de senaste 20:e åren och aldrig besökt den turistfällan! Fick jag till svars.

Jo, jag kan till viss del hålla med.

Jag har själv inte direkt gillat att fiska i dess strömmar men i år bestämde jag mig för att faktiskt ge det en chans.

 

Kylan höll sig krampaktigt kvar men ändå lyckades det bli fina kläckningar av rocken.

Rätta mig om jag nu har fel, jag är långt ifrån en entomolog. 

 

The-rise

 

De var överallt och jag hann inte riktigt med att fokusera på de flygfärdiga exemplaren.

 

Rocken

 

Men fy tusan så vackra de är när de är färdigutvecklade.

 

Fisken verkade dock ha missat inbjudan till vakfesten, det var bara några spontana vak då och då.

Så torrfluga funkade inte alls.

 

Harr-på-sten-Sölvbacka

 

Men nymf däremot satt som en smäck i mungiporna på de harrar jag lyckades kroka.

 

Rocken-kelarullen

 

Så fort jag släppte fokus på fisken så fanns där de vackraste av alla sländor, de trollbinder mig något enormt.

Jag bara satt där och tittade på den ena kläckningen efter den andra och vart omringad av flygande insekter likt en trolsk saga.

 

Rocken-ringen

 

Vissa av dem intresserade sig för blingbling också..

 

Sussi-med-harr-i-Kringeledan

 

Men lik förbaskat så var det tråkiga små nymfer som harren ville ha, de struntade blankt i det vackra som hände på ytan.

 

Harren som jag behöll, rensade Ove och passade på att kolla maginnehållet.

 

Bukinnehållet

 

Se där ja! En hel buffé av nymfer av alla dess slag, inte underligt att firrarna håller sig en bra bit under ytan.

Vem skulle inte gjort det om maten kom seglandes rakt framför munnen på en?

Det blev till att rota runt i flugaskarna..

 

Ove-spanar-i-asken

 

Ove letar febrilt efter lämpliga flugor i alla sina fack..

 

Niclas-byter-fluga

 

Niclas hittar snabbt en lämplig förtyngd tuss och fisket är igång igen..

 

VAcker-fena 

 

Jodå, Sölvbacka levererar både fisk och flygfän till allas vår glädje..

 

Bukfenan

 

och jag får även njuta av att dokumentera med kamerorna både över och under ytan.

 

Harr-i-release

 

Här går fiskaren till och med ner på knä för dessa vackra skapelser.

Eftermiddagen började gå mot kvällen.

Vi stekte en harr på plats, över elden och njöt av den goda fisken serverad på knäckebröd.

Gourmet mat idag igen!

 

Ove-fiskar-i-dimman

 

Framåt natten besökte vi Sölvbacka igen för att se om det fanns några huggvilliga öringar av modell större.

Ove fiskar på in i dimman..

 

Harr-på-Big-Daddy

 

Jag safeade genom att använda Big Daddyspöet, dels för att det är det spöet jag har sink 3 lina och slomolinan till och dels för att jag ville kunna lägga ut stora flugor knutna i tjock tafs.

Vem vet om storfan drar på?!

 

Det blev dock två harrar som valde att kliva på Mikael Westlunds fina röd/svarta storöringstreamer och jag kan lova er att dessa harrar bjöd på ett rejält spöböj i gäddpåken.

Det låter helt sjukt att fiska harr med ett gäddflugspö, men galnare saker har säkert inträffat och uttrycket man tager vad man haver funkar väldigt bra… ibland..

 

Grabbarna-i-morgondimman

 

Vi fortsatte dänga våra spön tills solen gick ner och upp igen, men inga krokade öringar.

Visst hade vi alla hugg på våra flugor, men inga fiskar som ville sitta kvar länge nog för att kunna syna livet ovan ytan.

 

Dimman-sveper-över-bergen

 

Så medan solen sakta gick upp igen efter en knapp timmes frånvaro, rullade dimman in över fjällen och steg över vattendragen.

Fiskarna började så smått att vakna till liv och vakade fint i sjöarna vi passerade på vägen tillbaka till stugan.

Trötta, nöjda, mätta och glada kröp vi till kojs efter ännu en underbar fiskedag här i Storsjö Kapell med omnejd.

 

MEN, fiskehistorierna är inte slut ännu.. Nej, det är minst fyra blogginlägg till som ska skapas…

På återseende!

Harrens dag

För oss som bor i södra delarna av landet så är det en liten omställning att vänja sig vid ljuset här i norr.

Det är ljust dygnet om, vilket är tacksamt för mig och mitt fotointresse, men mindre tacksamt då man tappar tidsbegreppet helt och hållet.

Dessutom är det svårt att sova, men frisk luft, vacker natur, trevligt sällskap och huggvilliga fiskar råder bot på sömnbristen i alla lägen.

Jag ville så gärna visa mina vänner den vackra sträckan uppströms Skärkån, s.k. Hardänget.

Här är vattnet kristallklart och jag kan tänka mig att det kan liknas vattnet vid de klara strömmarna i Slovenien.

Platsen är så vacker att det nästan gör ont i ögonen.

På tal om smärta, det gör nästan ont att ta sig hit också för den delen.

Vägen är inte alls så snäll så det gäller att välja rätt färdmedel.

Antingen till fots ett par tre kilometer, cykel, häst, moppe eller som i vårt fall en VW Amarok. Bilen höll och så även våra huvuden efter allt skumpande hit och dit i bilen, jag det är nästan så att man skulle behöva hjälm på sig för risken är stor att man slår i biltaket eller sidorutorna. Vi såg ut ungefär som Jim Carrey i filmen Ace Ventura..

https://www.youtube.com/watch?v=zs8LIzObfH4

 

Väl framme på kom då den stora frågan, skulle fisken befinna sig på plats?

 

Ove-i-koncentration

Vi smög längs videsnåren, klättrade över de små träden som låg huller om buller tack vare en flitig bäver, tittandes ner i vattnet för att skymta fisk.

Men inget syntes.

Inga vak och bara ett fåtal kläckningar på ytan.

Något skymde min sikt..

nattslända

ok, en nattslända som landade på mina “Catfish” från Leech.

Ove vadade ut och provade ett gäng flugor ifall om att fisken skulle kunna stå nära botten och trycka.

Ove-krokar-sig-själv

Men det enda Ove krokade just här var sin egna vadarjacka.

Tur att Niclas fanns i närheten och kunde hjälpa Ove att komma loss.

Självklart var det catch and release och varsam hantering.

 

Robban-vakspanar

Den gamle guiden från Storsjö fiskecamp, Robban, höll oss sällskap i sin vackra buff. Nu menar jag inte att Robban är gammal åldersmässigt utan att han jobbade som guide här för ett gäng år sedan.

Även han vart lite besviken över att fisken inte vandrat uppströms Dahlsjön än.

Men det spelar inte så stor roll, bara att ta sig tid och insupa den underbara mygg och knottfria luften är inte fy skit det.

Vi provade inloppet i Dahlsjön, inte ett liv där heller.

Men tillslut hittade Niclas ett helt stim med harr i Dahlsjöns utlopp!

 

harr-under-ytan

 

 

Så han delade snällt med sig av platsen och Anna fick nu chansen att kroka sin första harr med flugspö.

 

 

Anna-med-första-harren

 

Jajamänsan! Där satt den.. och den.. och den.. Jo, de tog aldrig slut och varje gång flugan lades ut satt där en harr på kroken.

Anna var verkligen superlycklig!

Vi valde att behålla två harrar i godkända storlekar och rökte dem på plats vid vindskyddet.

 

 

rökt-harr

 

Rökt harr ihop med färskpotatis, gräslök, rödlök och gräddfil slår alla “sill, nubbe och färskpotatis” i hela världen!

Kan säga att våran midsommarmat verkligen var helt outstanding.

och istället för jordgubbstårta så trollade Robban fram en stor påse med Marshmallows..

grillade-marshmallows

 

.. som grillades gyllenbruna, nästan svarta över den sprakande brasan.

Vilken underbar efterrätt!

Framåt kvällen bröt vi upp, Robban ville göra några kast i Sölvbacka strömmar för att se om någon storöring fanns på plats.

Ove dreglade som en liten hund som fått syn på ett riktigt nice märgben, så vi övertalade Robban att ta med sig Ove för att stilla hans begär.

Anna, Niclas och jag åkte tillbaka till stugan och tog det lugnt resten av kvällen.

 

 

Hur det gick för Ove och Robban?

Jodå, nog krokades det öring!!

WP_20140622_21_27_07_Pro

 

Två dagar av vår veckovistelse hade passerat och det började verkligen toppenbra..

Fortsättning följer..