Fiskelycka

På alla hjärtans dag körde jag lite ismete tillsammans med ett gäng härliga vänner.

 

Hjärtvippa

 

Dagen till ära åkte hjärtvippan fram.

Vi riggade både för gös och gädda, bara minuterna efter att allt var riggat och klart så blev det fäll på ett av Thomas Holmesjös och Pernilla Liljas spön.

 

Pernilla fotar Thomas

 

Se där ja, en snygg gös synar läget ovan isen.

 

Thomas Holmesjö med 5 kilos gös

 

Thomas la ribban ganska högt efter att landat denna 5-kilos gös.

 

Pernilla drillar_

 

Kort därefter sprang Pernilla på nästa fäll.

 

Thomas och Pernillas teamwork

 

Visst samarbetar de fint dessa två!!??

 

Fiskelycka Pernilla

 

En liten gädda krokas av och glädjen är stor, även om inte fisken är det.

 

Fiskelycka Pernilla och Sussi

 

Även jag fick ett gäng mindre gäddor på mina spön och självklart blir man lycklig över att vara ute på efterlängtat ismete. Storleken har i detta fall ingen betydelse alls.

 

Solen tittade fram och värmde våra anleten och huggperioden dog ut en aning.

 

Livräddar Rex

 

Även om isen var 20 cm tjock så kändes det tryggt att ha med hunden Rex och han tog sitt uppdrag på allvar genom att agera räddningshund med räddningslinan ständigt i sin närhet. Matte Michelle gjorde premiär på isen och ryktet säger att vi lyckats få ännu en kvinna intresserad av fiske, framförallt ismete  Blinkar

 

Pernilla återutsätter gädda

 

Det blev ett gäng gäddor till under dagen medan gösen höll sig borta.

 

release

 

Vi bröt upp när solen var på väg ner och förhoppningarna över fler fina ismetesdagar hägrar i luften.

 

Tack för idag

 

Tusen tack alla för en underbar, energigivande och trivsam dag på sjön. <3

Bildbomb gös..

På självaste nationaldagen kände vi för ett litet fiskepass på hemmasjön.

Eftermiddagen bjöd på växlande väder med risk för åska men det hindrade inte oss från att ge oss ut med de små ekorna.

 

Felix lånade en båt och rodde drag..

 

Ringer-en-vän

 

Lillebror och jag satsade på flugfiske från vår egna båt.

 

Testar-Marcus-fluga

 

Jag provade en av de fina flugorna jag fick tidigare i år, här är HökensåsMarcus vackra skapelse, riggade på Big Daddyspöet med sjunklina.

 

Vi cruisade över djupfåran i sjön och såg en väldans massa ekon men inget som ville nafsa på våra flugor.

 

Vi provade att fiska på lite grundare vatten och jag fick på en liten gädda som klev av en bit innan båten.

Felix hade däremot mer tur..

 

Vad-finns-i-säcken

 

Vi såg på håll hur han brottades med en fisk och när han var på väg att lyfta upp den i båten så visade det sig vara..

 

En-gös-tittar-fram

 

En vacker gös på 4,5 kg och 80 cm lång.

Väldigt bra resultat för att vara från hemmasjön.

 

Jag passade på att ta en hel del bilder då gösen återutsattes…

 

Gös-ryggfena

 

Så ni får härmed hålla tillgodo med en bildbomb på gösen..

 

Gösfjäll-under-ytan

 

Det är sjukt kul att laborera med bilder och gösen var en utmärkt fotomodell då den vart lite paralyserad efter att legat en liten stund i säcken.

 

Gösskalle

 

Jag tycker det är en väldigt vacker och ståtlig fisk.

 

Göskäke

 

Då solens strålar bröt igenom molnen en liten stund såg gösen ut att skimra som guld..

 

Selfie

 

En posering som påminner om en Selfie kanske Blinkar

 

Gösen-under-ytan

 

och tillslut var det dags att säga adjö då den återvände till djupet igen..

 

 

Ingen fiskelycka på flugor detta fiskepass men jag ger inte upp för det!

Jag SKA kroka gös på fluga, det har jag bestämt!! Skrattar

Inga regler på Ylen!

I söndags tog fiskefebern tag i mig ordentligt!

Jag hade en lång arbetsdag att ta mig igenom, men redan på morgonen såg jag ett ljus i tunneln.

Det kanske fanns en liten chans till att jag skulle kunna ta ledigt på eftermiddagen och kvällen.

Lite fjäskande för kollegorna och sedan var det klart.

Yes, det gick att släppa mig från arbetet, de klarade sig gott och väl med en personal mindre.

Sagt och gjort så skuttade jag glatt iväg redan vid tolv tiden och med siktet inställt på den rosa pulkan och tillhörande vippor, drog vi iväg hela familjen Stridh dvs mamma, pappa, jag och lillebror, till Nichlas Ögren som bor vid sjön Ylen. Felix hakade också på fast den stackaren har riktiga problem med sin rygg så han kunde inte annat än att bara närvara lite socialt.

 

Rosa-gården

 

Visst är det lite coolt att till och med gården med alla byggnader är rosa??!!

 

Rosa-vippan-på-plats

 

Fast det fanns såklart andra gårdar rund sjön men för att rosa upp det hela lite till så fick det bli en rosa vippa 😉

 

Vi var ute sent på eftermiddagen då vi fått höra via Thomas Holmesjö att gösarna nappar som bäst senare på kvällen och speciellt timman innan solen går ner.

Visst var gösen på hugget, lillebror och jag kutade som galningar på de fäll vi fick och jag fick verkligen drilla en stor tung fisk, men den valde att spotta ut betet precis innan ishålet.

 

Lillebror väntar på hugg

 

Nästa gös skulle vi minsann inte tappa, så Niclas står redo med lipgrip, två priestar och en blick som kan döda.. hahahaha.. Skämt och sido, dessa verktyg används enbart på fula fiskare och möjligtvis Felix om han vägrar åka med hem 😉

 

spöböj

 

Så äntligen blev det ett rejält fäll!! Trots att vi körde *“inga regler” så hann skitungen före mig till spöet, fast jag försökte fälla och kasta saker efter honom så hade jag inte en chans att springa ikapp. Ni må tro att den övriga publiken hade roligt åt mig och lillebrors kamp om vem som skulle hinna först fram till de fäll som blev.

 

tittar-åt-samma-håll

 

Jodå, det blev allt en vacker gös som kom upp ur hålet.

Med blickarna mot horisonten..

 

gösfena-i-solnedgång

 

.. och solen på väg ner bakom ryggfenan så var det bara att tacka för sig för denna ismetessäsong!

 

Tusen tack Nichlas för att du tog med oss ut på den något porösa isen. Vi var väl ute i sista stund, kan man säga, för nu är isen inte längre hållbar att gå på.

Men vi alla hoppas på att kunna göra om detta i sommar, då fiskandes från båt och då gäller säkert samma sak *“INGA REGLER” 😉

*Inga regler=den som hinner först fram till spöet, oavsett hur, får drilla fisken

Död VS levande betesfisk

Det debatteras hej vilt angående detta med att ha död eller levande betesfisk.

Personligen tycker jag det känns elakt att låta en levande fisk simma omkring, fastsatt i krokar och därmed inte ha en rimlig chans att komma undan en rovfisk. Jag kan tänka mig skräcken av att vilja fly undan ett stort gap, fullt av vassa tänder som kommer emot mig och inget hellre vill än att sluka mig med hull och hår, eller fenor och fjäll rättare sagt.

Men så kan jag ju inte tänka, fiskenörd som jag är.

 

Idag följde jag och Felix med Magnus ut för att ismeta gös och gädda.

Magnus riggade sina spön med levande mört och Felix sina med död mört.

 

Magnus fick springa på fäll stup i kvarten, kändes det som, medan våra spön stod där utan en tillstymmelse av rörelse på vipporna.

 

Magnus-med-gös

 

En vacker gös kom upp för fotografering innan den fick simma tillbaka igen.

 

Ett antal gäddor lyckades Magnus också kroka, medan spindelnätet började gro på våra spön.

 

Magnus,-jag-och-gäddan

 

Magnus lät mig drilla en fisk på ett av sina spön och upp kom en gädda i ca 4 kilosklassen, ismetes PB för min del så jag vart superglad!

Felix spön började nu mer eller mindre rosta ihop av tristess…

 

Så hur som hur, nu har vi i alla fall provat och jag erkänner att levande agn är det bästa och mest effektiva. Om jag ska slippa få ågren för att använda levande betesfisk så får jag nog fundera ut något smart alternativ, en batteridriven gummifisk kanske?

 

Tack Magnus för en jättetrevlig dag och för att du övertalade mig att följa med istället för att sitta hemma och göra nytta! 😉