Häromdagen var det så varmt så jag gav upp trädgårdsarbetet där hemma och begav mig till sjön. Utrustad med både Big Daddy spöet och GTfour, lite flugor och flytväst så tänkte jag ta en stillsam rodd över sjön.

Båten stod halvvägs uppe på land och det var med nöd och näppe att jag lyckades sjösätta den själv.

Barfota traskade jag omkring i det grunda vattnet och konkade fiskeprylarna till båten.

Jag fick syn på något som ålade sig på botten och tog upp den slemmiga varelsen..

.. den sög sig fast på min hand och då insåg jag att det var en stor blodigel, ca 10 cm lång. yerk.. snuskigt!! Jag la den i öskaret och minsann, den sög sig fast i plasten där och dinglade när jag vände karet upp och ner. Bilden är inte rättvis mot hur äcklad jag blev av denna igel..

Nåja, det sägs att när väl blodigeln fått i sig den mängd blod den behöver så klarar den sig upp till nio månader på den måltiden så den kanske inte var speciellt hungrig.

Väl ute på sjön blåste det friskt och skönt, ibland tog vinden i och det var nästan så jag ångrade att jag inte tog med mig elmotorn. Men lite träning är ju inte helt fel så jag rodde på så gott jag kunde.

Predatorfiskarna lyckades jag inte hitta på men lite vakande vitfisk fanns det däremot gott om.

Så jag riggade om mitt GTfour och satte på en supperpuppa.

Det var faktiskt väldigt kul att försöka kroka lite mört.

Inte helt enkelt med det gick!

Även en vilsen liten sarv föll för min fluga..

Man får det ju inte roligare än vad man gör det..

Så denna dagen gick i slemmighetens tecken, slemmig igel och slemmiga fiskar..