Detta inlägg kan vara ett av de viktigaste jag skrivit under mina sju år som fiskebloggare.

Det är nästan två veckor sedan jag var uppe i Storsjö Kapell och njöt av en underbar vecka tillsammans med ett härligt gäng människor. Men en sak jag förundrades över är att jag tycker att det minskat med besökare/gäster på campen och framförallt fiskande folk ute vid fiskevattnet de senaste åren.

En orsak kan ju bero på att vattenflöde och temperatur inte varit direkt gynnsamt för kläckningar av diverse insekter och därmed har toppen på det fantastiska torrflugfisket uteblivit just kring midsommartid. Förra året när vi åkte upp var det ju mer eller mindre snöstorm på självaste midsommardagen och det säger väl allt.

Nu är det ju allmänt känt att jag inte är den som är den, utan kan anpassa mig ganska så bra utefter väder och vind, bara jag får fiska. Tanken var ju att årets tripp upp till fjällen skulle bjuda på ett superbra fiske efter harr och öring, men det blir inte alltid som man tänkt sig. Så därför sörjde jag inte över att lägga torrflugaskarna och de lätta flugspöna åt sidan och istället gå all in på gädda.

I mitt tidigare inlägg skrev jag om mitt mål med resan och min första landade norrlandsgädda, men äventyret slutade inte där. Nej då, jag ägnade en dag sittandes i stugan och band upp en ny gäddfluga. Självklart ville både Niclas och Mia också testa på att binda så det tog lite tid men det var helt klart värt det, för på kvällen drog vi ut till Sölvbacka strömmar. Denna kväll hade vi sällskap av Kristian Rantala, den andra fiskeguiden på Storsjö fiskecamp. Kristian var ledig så han ville såklart hänga lite med oss.

Jag hoppade ur bilen vid ett lämpligt bakvatten och testade mina nybundna fluga medan de andra fortsatte nedströms i jakten på harr.

 

 

Flugan såg ut till att fungera fint så jag satte igång jakten på ännu en strömgädda.

Jag gick över bäverfällda träd och såg en gädda stå parkerad i vattnet över stammarna på ett par nerfällda björkar. Gäddan såg inte speciellt stor ut men jag ville ändå göra ett försök till att locka den till hugg.

 

Jag smög där på land, hukandes under sly och klivandes över träd för att hitta en liten glugg som var lämplig nog för att jag skulle kunna lägga ut flugan mot platsen där gäddan stod. Flugan landade perfekt för gäddan gick upp och svalde den precis när den slog i ytan.

 

 

Återigen vart den en kamp utan dess like! Denna krokodil bjöd upp till en helt galen fight och när jag hade läget någorlunda under kontroll så ringde jag min bror, japp denna gången hade han mobilen med sig då vi lärt oss av misstaget gången innan, och bad honom komma bort till mig för denna gången ville jag ha hjälp med fotograferande.

 

Kristian och Niclas kom rusande med älgakliv genom snårskogen och ja, uttrycket från Kristian på bred värmländska var “satfläsk vilken gädda”!

 

 

Ja, detta måste vara mitt pb på gädda vad gäller vikt. Men självklart så fungerade inte min “vattentåliga” våg från Berkley, nej den digitalvågen stod inte ens pall för lite stänk från ovan så tyvärr får jag aldrig svaret på antal kilo. Men jag har lyft en hel del gäddor den senaste tiden och kan bara säga att den vägde bra mycket mer än 7 kg. Jag hade duktigt ont i armarna efter att drillat och lyft denna madam inför fotograferandet.  Min nygjorda fluga levererade fin fint! Gissa om detta tände en låga i de andra? Kan bara säga att det vart två till i gänget som vart sugna på att flugfiska strömgädda, nämligen guiden Kristian och lillebror Niclas.

 

Efter återutsättandet av gäddan var jag så pass nöjd att jag valde att inte fiska mer denna kväll. Men planen var att återvända nästa dag, då med en fungerande våg, i hopp om att lyckas lura upp denna madam igen och då få en vikt istället för en massa spekulationer men självklart lyckades jag inte hitta henne igen. 

Däremot hittade jag två äldre herrar som stod på andra sidan av edan. Jag såg hur den ena av dem gick upp i skogen och hade en gädda hängandes vid sidan av sig. Åh nej, bara det inte är “hon” tänkte jag och fortsatte fiska. Men tanken slog mig att det var lika bra att gå bort och prata med herrarna för att se hur pass stor gäddan var. Så jag knatade upp ur vattnet och gick bortåt vägen där deras bil stod parkerad. Jag stövlade fram och pratade med dem och jodå, de hade allt haft fiskelyckan med sig denna dag. En fin öring låg i bagaget men ingen gädda syntes till. Så jag frågade lite lätt om gäddan. Visst, tre gäddor hade de krokat och de låg nu i skogen för att bli mat åt räven. Ok, sa jag. Finns det en liten chans att jag skulle kunna få se dem då jag gärna vill föra lite statistik på hur långa och stora de är.

Gäddorna letades upp och de var kring 2-3 kg så det var inte stora madam som låg bland dem tack och lov. Jag berättade för dessa herrar om mitt och många andras intresse för gäddfisket och sa att gäddan faktiskt är en av de mest populära arterna att fiska efter.

Om nu fler och fler får upp ögonen för gäddan, hur kul den är att fiska bara man vet hur man ska hantera den så kommer just denna “skräpfisk”art att generera i att fler stugor hyrs ut speciellt då det andra fisket inte är hett nog för folk att åka upp till fjällen för. Det är fler och fler som söker sig norrut för att just fiska gädda och får nu Storsjö Kapell också en ström av gäddentusiaster så kommer det i längden att generera att hela byn och dess lilla butik Handlar´n får ett kassaflöde så att de klarar sig året om.

 

 

Jag såg tydligt att geniknölarna hos dessa två herrar jobbade för fullt, de hade minsann inte en tanke på att gäddan faktiskt kan vara en ren kassako, om den då får stanna kvar i vattnet dvs. Självklart ska det ju vara helt ok att ta upp gäddor som matfisk, men attityden att den gör sig bättre på land åt räven än i vattnet där den äter upp andra fiskar, den attityden bör arbetas bort. Gäddan är ju inte dummare än att den väljer att ta den lätta födan i första hand, det vill säga skadad och sjuk fisk som inte hinner undan och på så sätt gör den ett riktigt bra jobb som vårdare av sitt vatten.

Jag kan helt ärligt säga att dessa män som jag informerade och diskuterade med tackade mig för att jag fått dem till att inse att gäddan inte är en skräpfisk utan faktiskt kan få en hel norrländsk by att blomstra. Den kan skapa mer jobb åt fiskeguiderna på campen, fiskesäsongen förlängs genom att gäddan kan fiskas som både före och efter harr och öringsäsongen osv

Så tänk nu efter både en och tre gånger innan du hivar upp kassakon på land nästa gång, jag tror då rakt inte att räven genererar i lika mycket turister/sportfiskare och den skapar högst sannolikt inte klirr i byarnas kassa.