Jag har fortfarande lite att visa upp och berätta om angående fjällresan till Storsjö Kapell.

 

 

Vi var ju ett glatt fiskegäng på fyra personer som svingade våra flugspön både i strömmande vatten och i ett par sjöar.

 

Vi åt egenfångad fisk varenda dag och vi kan vara stolta över att vi åt upp varenda smula av den fisken vi valt att behålla som måltider.

 

 

Här är jag i full färd med att locka upp fisken i Sölvbacka strömmar, med mitt Big Daddy spö och en stor gäddfluga. Varför inte? Det kanske finns en och annan gädda här..

Ove passade på att ta lite bilder från vår kaffebrasa, samtidigt som jag vänder mig om och säger att det går inte att ta bilder med systemkameran då inställningarna måste ändras lite pga det dova ljuset.. Men Ove tryckte av ändå och här är resultatet…

 

 

Vi hann med ännu ett pass i Ringbrynsbäcken, för de enda som var riktigt på hugget under vår vecka i Storsjö, var just bäcköringarna.

 

 

Jag tyckte verkligen att det var kul att locka upp dessa små ivriga fiskar och de bjöd sannerligen upp till fight utan dess like.

 

Det var kul enda tills Niclas kom upp till mig, när jag var i full färd med att kroka av fisk nummer 27 för kvällen, som det roliga var slut..

En kort stund senare kom Anna och Ove nedskuttandes, med leende på läpparna men ändå en oro som skymtade i blicken.

Niclas hade hört ett ljud bakom sig i skogsbrynet och Anna hade känt en doft som hon inte känt tidigare i sitt liv. Jodå, det hade passerat en björn alldeles i närheten och lämnat slag efter sig så det rådde inga tvivel.

Kan säga att Ringbrynsbäcken inte blev påhälsad av oss mer under denna resa.

Själv är jag inte så orolig över de vilda djuren skogen bjuder på, statistiskt sätt är risken minimal att man ska falla offer för dem.

 

Vi avslutade de sista två dagarna med sjöfiske. Detta på grund av att kläckningarna avtog och fisket blev mindre bra i de kalla strömmande vattnen.

Det är bara till att anpassa sig utefter naturens reglar och finna sig i andra alternativ.

Inget någon av oss ångrade då vi hade riktigt kul fiske i Mellersta Rotsjön.

 

 

Niclas fick allt bekänna färg med sitt spö, han var den som vann ligan över mest tagna nyinsatta blanka öringar via boobyfluga..

 

Eftersom vi ätit harr och öring i flera dagar så skojade jag om att åka ut och hämta en röding..

Det tog mindre än tio minuter så vart det en röding upp i båten..

 

 

Det var med dubbla känslor jag valde att behålla fisken, hade ju så sett fram emot en god köttbit men de andra hejade fram en måltid med färsk röding så jag fick ge med mig i den frågan.

 

Dagen efter var det Ove som fick tampas med en halvgalen fisk..

 

 

Ja vad kan det vara som sitter på andra sidan av fluglinan?

 

 

Se där ja, en liten röding där också!

 

 

Öringar fanns det gott om i sjöarna, här kom Lasse Karlsson och Marie Wärnbring från Fiskeäventyr förbi precis i rättan tid. Marie är ju en professionell fotograf så här fick jag min lilla öring förevigad.. Tusen tack Marie för hjälpen med fotograferingen och er båda för trevligt sällskap <3

 

 

Det är väl lite som man säger, man har inte varit i fjällen om man inte sett ren. Anna blev så lycklig över att får se en liten flock renar så hon hoppade mer eller mindre ur bilden i farten bara för att hinna fram och ta lite bilder..

 

 

Hela resan var ju en ren lycka och härmed vill jag verkligen tacka ALLA som befann sig i Storsjö Kapell med omnejd, alla underbara på fiskecampen som alltid gör ert bästa för att vi gäster ska ha det så bra som möjligt, Åkes Bilservice i Ljungdalen som fixade punkan på däcket på nolltid, myggen och knotten som höll sig undan och framför allt mitt underbara resesällskap Anna, Ove och Niclas.

 

Snart är vi där igen, kokandes kaffe, tittandes på kotte grön och blå, samlandes ved, filosoferandes över vilka flugor som ska doppas, hur fisken ska tillredas och vad som ska serveras till den, vildmarksbarens vara eller icke vara osv…