Det var riktigt härligt att lämna Småland på midsommaraftonskvällen och bege sig de 80 milen norrut upp till Storsjö Kapell.

Vi kände oss minst sagt som kungar och ägde vägarna som slingrade sig fram norrut.

Det var knappt ingen trafik ute och när vi passerade Mora kl. 03:30 på midsommardagen så var allt stängt, ja till och med Mc Donalds.

Kaffesugna som attan i flera mil, insåg vi att allt var stängt och vi skulle få hålla kaffetarmen i schack tills vi nått vår slutdestination.

 

Skumpandes och guppandes över Flatruet så sjönk temperaturen till strax under nollan och duggregnet förbyttes till snö. Hellre det än 25 grader varmt tänkte jag.

Vi var framme vid 07:30 på morgonen och hela campen låg öde.

Vid den här tiden på året så brukar det vara fullt av folk och för det mesta fullbokat, men inte i år.

Många gäster hade säkert valt att ställa in resan hit pga det kalla vädret, uteblivna kläckningar av diverse insekter med sämre fiske som resultat.

Men vi bangade inte, utan njöt av den svala friska luften och det nykokta, efterlängtade kaffet som tillreddes inne i serviceköket i väntan på att campen skulle öppna.

Vårt resesällskap, Anna och Ove, kom fram strax innan 09:00 och vi längtade så efter att få husera oss i stugan och sträcka ut kropparna efter många timmars bilresa.

Det var riktigt kul att få träffa ett gäng stammisar, Jörgen, Bosse, Hasse och alla andra, innan det var dags att slumra en stund.

 

Framåt eftermiddagen hoppade vi glatt i vadarna och riggade spöna, nu skulle här fiskas!

 

 

Här i Storsjö Kapell blommar midsommarblomster för fullt, där hemma har dessa blommat över sedan länge.

 

Vi valde att besöka Ringbrynsbäcken och börja med lite bäcköringfiske.

Det var Annas första fjällresa så hon såg allt till att hålla hårt i yxan då hon fick veta att en och annan björn passerade detta område lite nu och då.

 

 

Men tyvärr har jag bara sett björn en enda gång under alla mina resor hit, och det var i höstas. Risken/chansen är inte så stor att man råkar springa på dessa lurviga varelser.

 

Bäcköringarna var sannerligen på hugget!

 

 

Dessa små men stridbara fiskar bjöd upp till härliga fajter med luftsprång och andra konster över ytan. Jag hade ett superroligt fiske med det lilla Vision Nite #3 spöet som jag fick låna av Niklas Holmér på Fly-Dressing.

Även den minsta lilla öring kändes som en gigant på detta spö och gav en fantastisk känsla vid drillning.

 

 

Vi valde att behålla fyra stycken öringar för att avnjutas på plats.

 

 

Stekpannan är på gång att fettas in medan elden sprakar för fullt i brasan.

 

 

För den som aldrig tidigare upplevt detta fiske och fått äta färsk fisk tillagad ute vid ån vet inte vad denna gått miste om. Anna vart helt lyrisk och njöt till fullo, det gjorde såklart vi andra också då det är så sällan man är norrut och flugfiskar och kan njuta av sin fångst på alla plan.

 

 

Trotts fyragraders värme, isande vind och regnskurar så fick vi ändå uppleva kläckning av gul forsslända. Men fisken verkade inte riktigt ha fattat att kläckningarna var i full gång, det var endast små sporadiska vak och torrflugan som funkade bäst var e-12:an.

Andra flugor som levererade bra var små förtyngda nymfer och superpuppor.

 

Efter bäcköringfisket for vi vidare mot Sölvbacka strömmar.

Vi försökte hitta på lite harr.

Jag lyckades kroka ett par harrar fast de var inte stora nog att nämnas här.

 

 

Sölvbacka öringen var däremot mer på hugget och även fast de inte var i någon större storlek så är de ändå så otroligt vackra.

Guldskimrande och med markanta prickar.

 

Dagen led mot sitt slut och det är väl bara till att erkänna att det kändes riktigt bra att visat resesällskapet ett par av mina favoritplatser och dessutom fått avnjuta fisk på många sätt redan första dagen.

 

 

Anna och Ove verkade supernöjda de med