Det var en bister morgon att vakna upp till.

Frost och kallt, men isfritt vatten.

Jag klev ut och sträckte upp armarna i luften, insöp den krispiga luften, gäspade och njöt av vågornas kluckande mot trädäcket utanför stugan.

Åh vilken härlig dag!!

Vi fick starta dagen med ett besök på Sameo för att införskaffa lite mer Pafex vire.

Underligt att detta tafsmaterial tar slut så fort för oss, tyckte SameoKen. Äter ni den eller?

Jo, det kan man ju undra men om jag skaffar en rulle så är det två till som är där och nallar nämligen lillebror och Felix. Men nu ska det nog räcka en månad framöver då två rullar tafs och ett knippe flugor följde med oss från butiken.

Vi fick lite fisketips av Sameogänget, så Felix och jag la hela förmiddagen på detta ställe, men det resulterade bara i var sin krokad gädda.

 

 

Tar man i tafsen så räknas gäddan, så är det sagt och så är det bestämt!

 

 

Men även att jag kör med hullinglös krok så går det inte alltid att kroka av i vattnet, vara denna gädda fick syna vyn ovan ytan för en liten stund.

 

Efter några timmars fiske utan ett liv under ytan så satt vi på land en stund för att diskutera vart vi skulle prova fiskelyckan resten av dagen.

Någonstans borda i fjärran hördes ett dovt ljud, likt ett entonigt mullrande. Långt borta i horisonten syntes tillslut orsaken till detta ljud, en stor färja puttrade iväg bort från land.

 

 

Kaffe och matklockan började göra sig påmind så medan vi satt där och njöt av solens strålar började nästa klocka påkalla sin uppmärksamhet.

 

 

Japp! Det är huggperiod!

Är det inte typiskt att det jämt ska vara så här!

Det är samma visa varje gång…

Fisket kan vara tvärdött och när man väl ger upp för att fylla på energiförrådet så vakar det som aldrig förr.

 

 

Inte för att dessa gäddor vakar precis men ni fattar säkert vad jag menar..

Jodå, gäddorna vart på hugget minsann.

 

Vi provade att fiska på grunt vatten, över dyiga bottnar, över bottnar med mycket växtlighet men det var supertrögt.

Vi provade att flytringsfiska i två vassvikar, men det vart lika trögt där.

Sista passet och sista förflyttningen för dagen beslutade vi att fortsätta vada istället.

Vinden pinade våra ansikten, Felix trasslade in sig i en törneslinga vilket punkterade hans nya neoprenvadare och vi fick bryta fisket ett par timmar innan mörkrets inbrott.

 

Denna dagen bjöd inte på några stora gäddor

 

 

men däremot en nyfiken liten rödhake som spanade in oss där vi gick längs strandkanten.

Helt orädd liten pippi som villigt lät sig fotograferas.

 

Nu är dagen slut och i morgon kör vi ett sista pass innan det är dags för hemfärd igen.

Ställningen slutade idag Sussi-Felix 10-1