Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Många av er vet om att jag har ett intresse utöver foto och fiske, det är såklart Symfoni jag syftar på.

Efter en tre månaders vila pga. en muskelskada så blev hon friskförklarad precis innan sportfiskemässan.

Igår kväll blev det äntligen av, en härlig ridtur för att möta våren.

Precis som vid fisket så njuter jag av att komma ut i naturen för via hästryggen får man ett helt annat perspektiv. Tänk dig själv, sittandes där uppe på hästryggen där ditt huvud hamnar minst två meter över marken.

 

Det här är också en passion och gemensamt med fisket så är det naturupplevelserna jag är ute efter.

 

Medan vi skrittar fram på grusvägen, lyser kanterna upp av tussilagos

 

tussilago

 

Ute på åkern vi passerar tittar en nyfiken rådjursget.

 

Rådjuret 

 

Snart kommer hon ha en eller två kid runt sina ben.

 

Harungen ligger och trycker i snåren och när vi kommer för nära så skuttar den iväg i en rasande fart.

 

videkatt

 

Videkissarna lyser upp det än så länge bruna buskaget och jag kan inte låta bli att ta en knopp och fingra lite på dess lenhet.

 

skogsbäcken

 

Skogsbäckarna porlar och i grantopparna sitter koltrastarna och sjunger in våren.

Luften är frisk och doften av nyskördad skog når min näsa.

Jag njuter verkligen av att möta våren så här.

Denna underbara årstid strax innan alla bitande och irriterande insekter vaknar till liv.

Nedan finns en länk till ett videoklipp från gårdagen

 

https://www.youtube.com/watch?v=j18hVLg75-c 

 

Det är inte lätt att filma från hästryggen men ni kanske får en liten känsla av hur jag har det.

I slutet av klippet passerar vi stora vägen, där Symfoni spanar efter bilar innan vi går över.

Så från skogens underbara ljud till ljudet av asfalt under hovarna och fordon som passerar.

 

024red_83603999

 

Jo vi trivs fint i varandras sällskap.

Jag vet att många anser att hästar är livsfarliga

 

Ärret

 

och jag har själv varit två millimeter från döden.

Det var en unghäst som gjorde ett glädjeskutt när jag ledde den och jag hann undan precis så pass att ena bakhoven snuddade ögonbrynet så det sprack. Två millimeter närmare och mitt pannben och jag hade varit ett minne blott.

Men detta var för mer än tjugo år sedan och den olyckan är kanske den jag kan ursäkta mig för att jag är som jag är.

Nu syns bara ärret.

 

Varje sår lämnar ett ärr och varje ärr bär på en historia, en historia som säger: Jag överlevde… / Craig Scott

2 svar till “Jag möter våren..”

  1. Kin@ skriver:

    Så vackert skrivet Sussi.
    Men så är du j u vacker, både på in- och utsidan.
    Längtar också, till att få komma upp på min arbetskompis Nordsvenskar – snacka om återhämtning och livskvalité.
    Kram och Skitfiske!

Lämna ett svar

%d bloggare gillar detta: