Robert “StrömhultaRobert” Karlsson träffade jag för första gången när jag var i Strömhult med Fjällorna i maj 2008. Detta är en otroligt intressant människa med många historier, mycket kunskap och bestämda åsikter i sitt bagage. När man stöter på Robert på hans fina anläggning i Strömhult så är det nästan intressantare att lyssna på hans berättelser eller diskutera om både det ena och det andra än att försöka lura upp hans stora regnbågar.

Läs Robert svar på frågorna nedan!!

 

 

 

Beskriv ditt fiskeintresse:

Brinner för fjällfisket. Efter många år av allt bättre fiske i Lappland har en klar försämring kunnat konstateras. Det beror inte på busfiske eller dynamitarder, de sitter på äldreboende numera. Nej, tyvärr är vi för många och de kvoterade vattnen är för få. Råstoätno är ett bra exempel, men det finns andra.                                                                                                                                                                         Jag har fångat hundratals skärgårdsgäddor och andra häftiga fiskar, men det är likväl vakspaning från en mysig kaffeeld vid en ödslig fjälljokk som får mig att leva på riktigt.

 

Var det något speciellt som hände under året 2012?

2012 var ett klent fiskeår för mig själv, bortsett från några riktigt bra upplevelser i Nya Zeeland. Husbil i en månad, bortregnade dygn som plötsligt förbytts i högtrycksläge med bra fiske efter svåra regnbågar och stora öringar. Rangitikei med sina svåråtkomliga sträckor är en höjdare för mig. Djupa raviner långt ut i bushen, det går inte ens att landa med helikopter. Drifta med gummibåt är det som gäller där, lite av flytringskänsla att man kommer så nära fisken. Måste även nämna smygandet, utan spö men med kamera på verkligt stora brunöringar i en liten bäck med fina sel vid Nokomai, ett biflöde till den mer kända Mataura. Dagen efter kom vi tillbaka och då var fiskarna borta. Eller snarare, de hade gömt sig så mästerligt som öringar kan. Kan bifoga en bild där det gäller att hitta fisken, den är inte lätt att se.

Vad Strömhult anbelangar så har vi haft ett gott år på flera sätt. Roligast har nog varit mängden öring, inte alltid så stora men ofta över kilot och det är inga dåliga fiskar. Ambjörn Hardenstedts magnifika våröring på strax över fem kg sticker ut förstås. Öringleken verkar ha varit livlig, det finns gropar lite varstans där förhållandena är lämpliga.

 

(fångstmannen av Strömhultaöringen är Claes Svensson)

 

Vad siktar du på inför 2013?

2013…tja, i Strömhult ser i fram emot att kunna erbjuda både mat, badtunna och evt. massage till hugade gäster. Allt för att förhöja upplevelsen, men även för att ge min blivande sambo en födkrok baserat på hennes kunnande. Dessmera hoppas jag på en fortsatt positiv utveckling vad avser regnbågskvaliteten. Vidare hoppas jag rent privat på en vettig fjällfisketur, troligen till Alaska. Men inte för att fånga stillahavslaxar i hundratal utan för att jaga regnbågar och harr till fjälls. Längtan till vildmarken är svår för mig, jag växte upp med Hans Lidman i bokhyllan och sen dess har det bara blivit värre.

 

(foto Johan Söderberg)

 

Vem eller vilka är din/dina förebilder inom fisket och varför? 

Har flera förebilder inom fisket. En grand old man, som numera fiskar i himmelska vatten, hette Kjell Malm. Jag var god vän med hans son och Kjell lärde oss mycket om flugfiskets estetik utan att på något sätt vara snobbig. Hans Lidman har jag nämnt, han var kanske ingen storfiskare men levde och skrev i en tid då landet var satt i snabb förändring. Han hade dock det tålamod som jag långsamt lärt mig inom flugfisket, ogillade hets och prestationskrav inom fisket, precis som jag. Gunnar Westrin vet jag inte mycket om som fiskare, men gillar det han står för.

Inom det moderna flugfisket måste jag väl nämna Andreas Möller-Nygårds, en stjärna som inte bara behärskar alla möjliga tekniker till fullo och når resultat därefter. Dessutom begriper han sig på djuret fisk, något som jag uppfattar som relativt sällsynt bland en del andra flugfiskeikoner. Som helt ung kom han hit för att sommarjobba och gick sedan som "barn i huset" flera år, om ordspråket är bekant. Han lärde sig mycket här, och jag har med glädje följt hans utveckling. Utan att bli det minsta förvånad, för lika målmedvetet som ödmjukt har han nått dit han är idag. Jo…han är en stjärna.

 

Är det något särskilt du vill säga mig eller mina läsare? 

Ja, jag skulle vilja trycka på det ekologiska tänket i alla våra fiskedebatter. Att vi måste våga se sanningar. Särskilt i debatten kring Östersjölaxen ser jag en del avarter, rent intellektuellt. Vi har ingen större moralisk rätt att flugfiska efter lax än de gotlänningar som linfiskar efter samma fisk. En död fisk är en död fisk. En enkel sanning som vi måste adaptera för att inte tappa i trovärdighet. Vi ska inte rädda vildlaxen för vår skull, vi ska göra det för laxens skull. För att den förtjänar att överleva, inte för att vår rätt att roa oss med att slå ihjäl den skulle vara ädlare än någon ananas rätt. Sen finns det socioekonomiska motiv som avgjort pekar mot sportfiskets fördelar för samhället, och det tycker jag är bra. Men vi måste våga vara ärliga, sannolikt är det så att största uttaget av vild lax görs av trollingfiskare vad svensk fiske anbelangar. Det törs man ju knappt säga….liksom inte heller att de tidigvandrande första laxarna som vi så gärna vill fånga faktiskt är de genetiskt mest värdefulla och vanligtvis långvandrande. Dessa borde sättas tillbaka i högre utsträckning, om vi nu månar om vildlaxens bevarande.

Laxproblematiken är bara en av flera frågor som jag har mycket synpunkter kring, men det är den kanske mest brännande just nu. Men distinktionen mellan våra egna nöjen och att bevara en djurart är jätteviktig för vår trovärdighet. Jag har sett en bild med en trollingbåt som kommer in till Simrishamn med sex stora laxar ombord (8-12 kg) De tre männen ombord ler glatt. Det sitter en dekal på båten där det står "Rädda Östersjölaxen" En sån bild är naturligtvis en medial katastrof, men begriper alla det ?

/Robert Karlsson

 

Varmaste tack kramar till dig Robert! Det ska bli fantastiskt trevligt att besök “Spa”Strömhult framöver!!! Jag hoppas kunna komma oftare till din anläggning framöver, för att öva mer på mitt fotograferande, kela med katten Sheldon ( det har ju blivit min maskot och gosekatt nu när jag inte längre har egna ) och känna på tynga fiskar!! Nästa gång ska jag nog lämna fulflugorna hemma och enbart fiska torrt!! 😉 Ha nu en underbar vistelse i Jämtland, God Jul och Gott Nytt underbartÅr!!!