Flöden:
Inlägg
Kommentarer

En vecka i september, närmare bestämt v 38, begav jag mig iväg till Storsjö Kapell i Jämtland/Härjedalen för en veckas gäddfiske ihop med min kompis Christoffer Malmqvist (guide på Fiska Fårö). Vi körde de 84-milen upp till Storsjö Fiskecamp på natten mellan söndag och måndag för att vara framme strax innan kl 04:00 på måndag morgon. Några få timmar sömn blev det innan det sög för mycket i fisketarmen.

Christoffer satsade hårt på att försöka slå sitt PB, men det tänkta flytringsfisket varje dag blev istället varannan dag då hans vadare läckte.

Redan första dagen hittade vi urstarka gäddor i ett litet tjärn, man skulle kunna tro att det var meterfisk som klev på men icke..

 

Gäddorna i den lilla tjärnen landade på mellan 77-83 cm vilket i sig inte är fy skit det heller.

 

Vi flugfiskade i dagarna fyra innan resten av Norrskensgäddegänget kom upp.

 

Och självklart blev det en och annan lunch och kokkaffe ute i det fria mellan varven.

Övriga som deltog i Norrskensgädda detta året var:

Jano och Anna från FishEco.

Tidaholmsborna Alexander Wiman och Jerry Högbom från Crazy Pikes

Foto Alexander ”crazy pikes” Wiman

Alexander hittade en snygg abborre i ett av vattnen vi besökte.

Foto Jerry ”Crazy Pikes” Högbom

Men även en och annan gädda fick syna ytan.

Foto Jerry ”Crazy Pikes” Högbom

Även Jerry hade tur med gäddorna och var väl de av oss som krokade flest.

Följ gärna grabbarna på instagram: Team Crazy Pikes och spana gärna in deras Facebooksida Crazy Pikes

Så här sa grabbarna om resan: ”De va en häftig resa med bra fiske, en häftig miljö, många nya vänner, gäddor med bra krut i och framför allt fantastisk mat!”

 

Två andra grabbar som också var med var Daniel Selldin och Jonas Samuelsson, från södra Dalarna.

Foto Jonas Samuelsson

Foto Daniel Selldin

De hade med sig egen båt och pannbensfiskade i Storsjö med en fin gädda som resultat.

Här kommer deras resumé:

Vi är två gäddgalna dalmasar med en förkärlek till pannbensfiske vid namn Daniel Selldin och Jonas Samuelsson. Fiskar vanligtvis pelagiskt eller riktigt djupa branter i Dalälvens vattensystem men har börjat söka oss till andra vatten mer och mer nu!

Har snackat länge om att bränna norröver och när vi hörde att Sussi och FishEco skulle jaga igång intresset för gäddan i Storsjö så bestämde vi oss för att haka på. Chansen att fiska efter gädda som inte är en, ”main-target” under konstant fisketryck får man ju sällan i dagens gäddboom.

Fisket överlag för våran del där uppe vart dock riktigt trögt. Det vart lite som en käpp i hjulet när man fick höra att det saknas normal vitfisk, typ brax, mört, osv i vattnet. Det är ju det vi fiskar normalt runt. Att det dessutom hade kommit en köldknäpp med snöoväder och kyla dagarna innan hjälpte nog inte heller till vår fördel. Men å andra sidan så brukar ju finmat som sik och harr kunna pressa kondisen rejält på dom individer man hittar! Lyckades landa en finare fisk runt 90-95cm i superkondis runt ca 7 kilo. Fisken tog i ett gräsbälte på ca 2 meters djup på en Eastfield Wingman XL i färgen ”Weksellgösen”. Lata som vi är när fisken inte riktigt räcker hela vägen till ”wow”, så vart den tyvärr ovägd och ingen exakt längd togs heller.

I övrigt så är det helt fantastisk miljö, maten var exakt vad man ville ha efter heldagar på vattnet och personal och guider är riktigt tillmötesgående!

Jonas insta: pikeknoppen
Daniels insta orebaits och facebooksida: orebaits

 

Som vanligt har jag knåpat ihop en vlog också, här bjuds det på drillningar av gädda i flytring och annat smått och gott. Blir ni sugna på att själva följa med så blir det Norrskensgädda även nästa år i september v 38. Boende mm bokas via Storsjö Fiskecamp, jag ska helt klart åka igen så hoppas vi ses där!!

 

 

I olika grupper och forum på sociala medier så verkar det som om de flesta tror att flytringsfiske bara är till för flugfiskare, men så är det självklart inte. Det går precis lika bra att spinnfiska sittandes i flytring, framförallt när man kör med jigg. Det kan såklart bli en aningens bökigare om man kör jerkbait.

För lite drygt två veckor sedan tog jag med mig Jens ”jenzza.lures” Norblad ut på ett hemmavatten så att han skulle få testa på flytringsfisket.

Självklart gick det strålande bra och Jens sa att det inte var sista gången han ville fiska sittandes i flytring. Det är en speciell känsla att paddla om kring med simfenorna på fötterna och drilla fisk.

 

 

Helgen efter flytringsfisket hemma i Nässjö var det dags för båtfiske i Karlskrona skärgård och här gick det inget vidare att flugfiska. Gäddorna stod packade bland rena rama salladen och jag kunde knappt ta hem ett par tag med flugan fören kroken var full av spagettiliknande gräs. Men nåja, ett par tre kustgäddor lyckades jag allt lura upp till dans.

 

 

Men weedless krok på jigg slog fluga överlägset och som vanligt, jag förlorar aldrig.. Antingen vinner jag eller så lär jag mig något och kontentan av detta fick mig att fundera och klura på hur jag ska binda flugor som man kan fiska i tät vegetation. Så detta blev en ny utmaning för mig.

Jag knåpade ihop en kort vlog där Jens och jag är ute på äventyr så ni kan få en liten uppfattning om hur vårt fiske var dessa dagar och hörrni, nu börjar höstfiske på riktigt!!!!

 

Håll tillgodo :)

 

 

Tack Jens för fantastiskt roliga dagar med dig <3

I början av juni drog min semester igång och jag valde att spendera tre veckor uppe i Storsjö Kapell med omnejd. Stugan var bokad sedan länge och tanken var att vi skulle varit 4-5 personer som åkte upp, men den ena efter den andra droppade av och till slut var det bara jag kvar. Men det hindrade inte mig från att ratta upp de 84 milen, med bilen och båten på släp.

Jag har alltid tyckt att en vecka är på tok för lite uppe i Storsjö, men skulle tre veckor vara för mycket? Skulle jag få lappsjuka? Längta hem?

 

 

Svaren på frågorna är nej. Tre veckor går galet fort när man trivs och sysselsätter sig med motion, foto och fiske. Jag hade nog kunnat stanna ännu längre. Jag fick inte lappsjuka utan trivdes riktigt bra med att rå om mig själv, göra det som föll mig in för stunden och bara få njuta av naturen och upplevelserna den bjuder på. Om jag längtade hem, både ja och nej. Jag längtade inte direkt hem men däremot längtade jag enormt mycket efter en person som kommit till att betyda väldigt mycket för mig. Men den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

 

 

Det blev mest flytringsfiske efter gädda men jag kunde ju inte låta bli att flugfiska både harr och öring. Ibland gick jag bara längs vattnet och njöt av stillheten, dofterna, ljudet av porlande vatten och vakande fisk.

 

 

Stugan jag bodde i var perfekt och låg lite för sig själv med ängar som omgivning och storsjö i sikte bakom de gröna kullarna.

 

 

Byns renar var på besök lite då och då och nästan varje dag såg jag en älgko stryka längs stugan. Det blev ett slags sällskap för mig då jag kom på mig själv att säga både god morgon och god natt till älgen.

 

 

Nåväl, jag har försökt knåpa ihop en vlog också så här får ni lite film som sammanfattar mitt äventyr kort och gott

 

 

 

Efter två dagars flytringsfiske hos Anton Tsvetkov så var mitt fiskebegär något stillat så jag lämnade gänget där, för vidare färd söder ut.

Närmare bestämt till ett vandrarhem strax utanför Hässleholm, där jag mötte upp Jens jenzza.lures Norblad, Björn Nettel Baits Nettelbladt och Richard Thunberg.

Vi tillbringade lördagskvällen på en mysig restaurang i Höör tillsammans med grabbarna Daniel Wickman och David Berg från Camp Dragsö. Grabbarna hade jobbat i monter och på betesbyggargatan på mässan och de var riktigt positiva till både antal besökare, bokade guidningar och försäljning av beten så det såg riktigt lovande ut inför söndagen och sista mässdagen.

 

Efter en god natts sömn, frukost och lämnandet av vandrarhemmet tidigt på söndagsmorgonen styrde färden vidare mot mässan.

Väl framme på Bosjökloster så stannade jag upp och njöt till fullo! Vilket ställe! Vilka miljöer och vilka fantastiska fotomiljöer denna plats hyser!! Det är som gjort för att ha mässa för just jakt och fiskeintresserade människor. Det fanns jägare, hundar, fiskare och diverse utställare på plats och jag tog mig tiden att gå runt och fotografera bara för att försöka förmedla lite över hur det ser ut på Bosjökloster.

 

Vackra byggnader, vackra trädgårdspartier och olika paviljonger att gå och strosa i. Jag hann knäppa några bilder innan solstrålarna varvades med åska och skyfall. Minst sagt en spännande upplevelse ur fotosynpunkt.

 

 

Mässan kändes extra levande när man kunde höra livemusik från jakthorn i samstämmig kör. Dessa gossar spelade inte för första gången om man säger så.

 

 

Förutom ljudet från diverse blåsinstrument hördes också en hel del hundskall..

 

 

Det fanns de som ville passa på att prova sina hundars agerande på ett mekaniskt rullande vildsvin och i just detta fall var det en jycke som tyckte att den hjulförsedda grisen var riktigt otäck.

 

 

Tur att husse finns där som trygghet när grisen beter sig hotfullt!

Jag är ju uppvuxen med jakt och fiske i min familj, så jag fann det oerhört intressant att titta på när hundar skulle tränas och visas upp och jag blir lika fascinerad varje gång jag se samarbetet mellan människa och djur.

Det bjöds på fantastiska uppvisningar där allt gick klockrent och de där det gick mindre bra om man säger så, men underhållningen låg på en hög nivå för oss åskådare.

 

Denna mässan var en sån där feel good mässa och det rådde definitivt inga brister på förnödenheter heller när magen började kurra.

 

 

Oliver!!! Jajjamensan.. ni kan lita på att jag köpte minst tre kilo!! ;)

 

 

Godis! Självklart måste man införskaffa sig lite marknadsgodis.. För min del vart det brända mandlar (som jag fick hjälp att äta upp, av ett par betesbyggare, inga namn nämnda)

 

Jenzza.Lures

 

Jag hade två uppgifter på mässan, att hålla Jens sällskap (kanske lyckas sälja lite av hans fantastiska beten, både trä och gummi) och fotografera Janne Brax Sabbath Lures Knutsson då han ville ha lite bilder till sina sidor på sociala medier.

 

Brax Sabbath Lures

 

Så nu har vi kommit fram till självaste fiskeavdelningen på mässan

 

 

Nedanför fiskeavdelningen låg Ringsjön och där kunde man se diverse båtar, som barn delta i metartävling och även få provåka en och annan båt.

 

Gunnar ”pikestrike” Ahlström i full färd att flugfiska från kajaken

 

Gunnar Ahlström var på plats och visade upp att det är fullt möjligt att stå upp i kajaken och flugfiska.

 

 

Betesbyggarkiosken var på plats och det fanns möjlighet att titta på hur man tillverkar jiggar och även testa att göra egna.

 

 

Janne visar vad man använder och hur man gör för att få rätt konsistens på massan som så småningom ska bli en jigg.

 

 

Solle Rask Nielsen var på plats och vi två smidde lite framtida planer ;)

 

 

Jens och Solle diskuterade material, som i mina öron lät som om det kom från en annan galax men jag ska sätta mig in i detta med betesbygge nu när jag ändå har det nära till hands. Jag ska absolut prova på att gjuta lite gummi någon gång under hösten/vintern bara för att jag är så nyfiken på hur det går till.

 

 

Jag menar, det är svårt att hålla tassarna borta från alla färgflaskor och glitter, det liksom trollbinder mig på något sätt.

 

Nettel Baits

Sista mässdagen bjöd tyvärr på klent antal besökare till fiskeavdelningen, det var stundom ganska tomt, men jag lyckades i alla fall sälja ett bete åt Jens så jag tror jag klarade mina uppdrag.

Jag hoppas och tror jag kommer att besöka denna mässa igen nästa år. Visst kan man tycka att den ligger utanför säsongen just med tanke på fisket, men för min del är det startskottet på bästa fiskesäsongen, nämligen höstfisket!!! Jag ser fram emot grådassiga dagar men krispig luft, färgstarka lövträd, kallare vatten och ursinniga gäddor. Faktum är att de flesta fiskarter är roligare att fiska på hösten, de blir mer kampvilliga och bjuder upp till härliga fajter när vattnet är svalare och dessutom klarar de catch and release betydligt bättre i syrerikt och svalt vatten..

 

Tusen tack alla som var med på mässan i Bosjökloster! Det var riktigt kul att träffa både gamla och nya vänner och framförallt få tid över till att sätta sig in i en helt annat bete än fluga ;)

 

Så var det äntligen dags att gå ut offentligt med att jag ingått samarbete med Greys flyfishing och Abu Garcia.

Tack Olle Lidesjö och Jan Ohlsson för att ni två kloka herrar, vet vad som passar mig och stöttar mig i vått och torrt.

För att läsa mer om samarbetet klicka på bilden nedan.

 

 

Jag har fiskat med flugfiskeutrustning från Greys sedan mars i år och spöna jag provat har redan en hel del fiskar på sina samveten och fler ska det bli inom kort.

Förra helgen fick jag träffa en del av medlemmarna i team Abu Garcia, då jag var med under ett par dagar hemma hos min hobbyson Anton Tsvetkov.

Förutom Anton så var Linus Fröhlich, Jonas Lundberg och Adrian Lundberg från mitt nya team där. Adrian driver en trevlig fiskeblogg Adrians Fiske läs gärna den!

Jag körde två dagars flytringsfiske men lyckades inte hitta någon av Antons monster till gäddor, i hans Småländska sjöar.

Men jag fick ändå invigt mitt nya Greys GR70 Salt #10 spö och GTS 800 #9-11 rulle.

 

 

Jag har varit väldigt skeptisk till att gå upp i klass på flugspö, kör mest #8, men 10:an var förvånansvärt trevligt att både kasta med och drilla fisk på. Så det kommer att passa utmärkt för mig de dagar då vinden är som värst.

 

 

Första fiskedagen hos Anton, hade jag sällskap av Henrik Stale och Tobbe Engerby, grabbarna körde med kajak och spinnfiskade och som vanligt lyckades Henke kroka och landa största gäddan i vår trio. Han är en riktigt mink och det Henke inte vet om gädda och gäddvatten är inte värt att veta.

 

 

Flugan som funkade bäst i de småländska vattnet var samma som levererade fin fisk åt mig nere i Blekinge för ett par veckor sedan. Kopparfärgat ska det tydligen vara, jajjamen!

 

Tack Anton, Vilja (Antons hund som var min sommarhund medan husse var med i Farmen) och resten av gänget för ett par riktigt roliga dagar och ett särskilt tack till min rumskamrat Ninni Hedberg :)

Jag bröt upp på lördagseftermiddagen för vidare färd söderut…

 

Vart jag tog vägen får ni läsa om i nästa inlägg ;)

 

 

 

 

 

 

 

 

Taggar:, , , , , , ,

Livlinan

Initiativtagare och bakgrunden:

Janne Knutsson fick idén när han såg ett inlägg om en treårig kille med leukemi som älskar att fiska. Första tanken va att skicka en massa beten till honom, men insåg snabbt att det skulle bli problem då betena väger från 60gram o uppåt.
Då kom han på iden med att involvera andra byggare och istället samla in pengarna till Barncancerfonden.
Pengarna som kommer till Fonden används inte bara till forskning utan även till stöd för dom som drabbats av cancer och det tilltalade Janne.
Tex så jobbar ungdomar som haft cancer med att uppsöka barn som drabbats.

Janne skickade ut inbjudan till ett tjugotal betesbyggare, sedan har allt bara rullat på.
Tex att göra det varje år har kommit från byggargruppen även namnet LIVLINAN kom från någon i gruppen.
Janne vill inte ta åt sig äran helt o hållet. ”Vissa grejor som jag tänkt, har inte funkat och då har någon kommit med en idé som gått att genomföra”. Detta hade inte gått att genomföra utan stödet från alla de andra och vi kommer igen 2018, då mera organiserade o lite större. ”

Livlinan17 består av 2 delar, dels auktionerna med länk: http://www.tradera.com/search?q=Livlinan17 där den sista auktionen går ut lördag kväll, där ”Svenska betesbyggare mot barncancer” auktionerar ut beten o där pengarna oavkortat går till barncancerfonden, och dels att man kan skänka en summa pengar med länk: https://www.barncancerfonden.se/1309427105/ där vem som helst kan skänka en slant fram till 30 december.

 

 

En av betesbyggarna till Livlinan17

Jens ”Jenzza Lures” Norblad

Jag såg också inlägget om den cancersjuka pojken som älskar att fiska och hade tankarna på att bidra med ett bete redan innan. Sedan hörde Janne av sig till några av oss betesbyggare och frågade om vi ville ställa upp på en gemensam grej för barncancerfonden, inspirerat av just den lilla grabben.  Och det var ju ingen tvekan. Självklart ville jag det! Jag tycker det är ett fint sätt att bidra.

Jag valde en av mina vanliga betesmodeller ”Aspö tail” men gjorde en riktig ”One of” version med handkarvade detaljer som skall spegla den tuffa tid som en cancerdrabbad går igenom. Jag ville också ha en mix av manligt/kvinnligt och vad passade då inte bättre än att fråga en kvinnlig sportfiskeprofil, som dessutom är estetiskt lagd, det hade jag ju sett sedan innan med fotograferande och nagelkreationer, så valet blev Sussi Stridh.  Samt att det då blev en tredje involverad då ju Fredrik ”Pigg King” Johansson står för tailen. 

 

 

Mitt deltagande:

För ett tag sedan blev jag kontaktad av Jens ”Jenzza Lures” Norblad. Han satt och tillverkade ett bete, som skulle auktioneras ut på Tradera till förmån för Barncancerfonden, och undrade om jag skulle kunna tänka mig att ställa upp och hjälpa till med färgsättningen av betet. Jag funderade inte ens en enda sekund utan svarade ja på stående fot. Vilken ära för mig och va roligt att få se ett bete som tar form och färg från början till slut. Min första tanke angående färgvalen var att det skulle vara något som relaterar till barn/pojke/flicka med tanke på syftet betet skulle säljas för.

Jens lyssnade på mina förslag om att det skulle vara rosa och blått inslag, dessa färger symboliserar barn och flicka/pojke men jag föreslog även svart då cancer är så skrämmande och mörkt. Jens fick verkligen fram en superfin färgsättning med en touch av fläckar lite här och där, han försedde även betet med ärr och klamrar, just för att symbolisera en ”survivor”. Det färdiga resultatet blev långt över förväntan och både Jens och jag hoppas naturligtvis på så högt bud som möjligt.

 

 

I skrivande stund ligger budgivningen på just detta bete på 2550kr och det finns fler beten att buda hem om du går in på tradera.

Tack Janne för att du startade upp denna välgörenhet, tack Jenzza för att jag fick vara med på ett litet hörn, tack Pigg King för bidraget till tailen och TUSEN tack alla ni som budar och bidrar så gott ni kan!!

Jag har helt råkat snöa in på detta med vlog, något jag absolut inte känner mig hemma med och långt ifrån behärskar, men någonstans måste man ju börja.

 

Ni som följt min blogg en längre tid tillbaka, vet om att jag lagt ner själ och hjärta för att förmedla känslor i mina bilder och på något sätt velat stimulera mina läsares sinnen. Men med rörliga bilder borde det ju vara mycket enklare, eller?

Som vanligt är jag oerhört kräsen, senaste vlogen tog mig minst fyra dagar att fixa. När jag väl fått det som jag ville och jag tittar igenom klippet så hackar ljudet, bara till att försöka lösa det men det gick inte så jag raderade allt och startade om. Då funkade inte klippen jag ville ha in osv.. Ja, jag har minst sagt slitit mitt hår och nu får det bli som det blir.

Nåja, mitt senaste äventyr utspelades på Kalkatraz eller vad vi normalt säger, Gotland. Havsöringfiske i nästan en vecka och som vanligt känner jag mig som världens sämsta flugfiskare, när det gäller denna fiskart, det finns inget som är så förnedrande som att stå och dänga flugspöt timme ut och timme in, dag ut och dag in, byta flugor tills hela asken (läs askarna) har gåtts igenom och inte få den minsta dragning i linan. Om de finns där, jooodåå.. De hoppar glatt likt delfiner över ytan, bara för att visa att här är vi och vi tänker minsann inte komma i närheten av kastavståndet, bara så du vet.

Nja.. Vill ni veta hur min vecka var så får ni mer ironi, galenskap och kanske få se skymten av en firre eller två om ni tittar in min vlog men kom inte och säg att jag inte varnat er innan! Ljudet är som det är, svajigt minst sagt,  videoklippen likaså och tyvärr förekommer det en och annan svordom..

 

PS Jag har en kanal på youtube om ni vill se tidigare vlogar bara klicka på —> Sussi Stridh Sporfishing <—

 

När isarna här på småländska höglandet började bli riktigt förrädiska och osäkra så styrde vi om planerna, drog i lite kontakter och packade bilen full av ismetesprylar och mört och rattade de närmare 30-milen upp till Tystberga, Björksund slott och Sibbofjärden. Där lovades 15cm kärnis och stor chans att få ett riktigt bra isfiske.

 

I söndags morse drog Pelle Jältsten (Skärgårdsguiderna / Big Fish Sweden) med mig och Frank ut på isen och vi var såklart taggade till tänderna. Jag hann inte ens sätta ut mina sju ismetesspön innan första gäddan högg, jag valde att kroka av den i hålet och uppskattade den till ca 5 kg. Inga bilder på den gäddan då jag siktade på en större och längre madam.

 

Vid ett tillfälle hade vi alla tre fäll samtidigt och det var ett riktigt roligt fiske och till slut fick jag ett ordentligt påslag. Pelle var inte sen med att filma händelsen.

Här är länken till filmklippet när jag landar gäddan.

https://www.facebook.com/SussiStridhFiske/videos/1319736424787124/

 

Dag 1 Sussi med 112cm Sibbogädda

Foto: Pelle Jältsten

 

Jag vart ju såklart helnöjd över första dagen på Sibbo.

 

Dag två stack jag och Frank ut själva på isen. Det är ju inte många som är lediga en vanlig måndag, men jobbar man inom vården med viss helgtjänstgöring (vilket både jag och Frank gör) så innebär det att “våra” helger likagärna kan infinna sig en måndag-onsdag. Vi hade såklart ett galet bra fiske även dag två med ett flertal gäddor uppskattningsvis mellan 85-100 cm och även denna dag lyckades jag landa en riktigt trevlig gädda.

 

Dag 2 Sussi med 104cm 10,21kg Sibbo gädda

 

Denna madam var 104cm lång och drog vågen till 10,21kg så äntligen årets första 10:a för min del.

 

Dag 2 Sussi med 104cm 10,21kg Sibbo gädda i solskenet_

 

Vädret bjöd på ostliga stormbyar och växlande molnighet och efter två riktigt blåsiga dagar på isen och ett antal mils kutande så var man mer än lovligt mör i kroppen. Men vi hade en sista dag att njuta av dock utlovade SMHI en klass 1 varning för 5-7cm snö och kallare väder. Så vi var lite i valet eller kvalet om vi ens skulle ge oss ut.

När vi vaknade på tisdagsmorgonen så såg ändå vädret ganska lovande ut. Det blåste inte alls så mycket som de dagarna innan och det utlovade snöfallet vart minimalt. Så vi stack ut på isen och höll tummarna för att inte vädret skulle bli allt för jäkligt, inte för våran del utan mer med tanke på att det inte är lämpligt för fisken att befinna sig ovan ytan om det är för många minusgrader (dvs köldeffekten och inte den faktiska temperaturen)

 

Det märktes väldigt väl på fisket att det var väderomslag på gång då vi inte alls hade lika mycket aktivitet som dagarna innan. Så vi gjorde en förflyttning och ett sista ryck och det var helt klart ett rätt beslut.

 

Jag fick ett fäll och kände ganska snart att det var en större fisk på och när jag såg fisken passera hålet så verkade den aldrig ta slut.

FRANK DET ÄR EN UBÅT I HÅLET!! Utbrast jag.

Hämta avkrokningsmattan, vågen och kameran!!

Under tiden Frank gick tillbaka till basecamp för att hämta alla nödvändiga pinaler så landade jag gäddan och säckade den för att kunna stoppa tillbaka den i hålet igen så att både den och jag kunde återhämta oss en stund. Mitt adrenalin pumpade så pass att jag nästan vart knäsvag. Under tumultet så blev det två fäll till som Frank fick ta hand om under tiden som jag pustade ut och övervakade min gädda som vilade i säcken.

 

Filmklippet på länken nedan visar när jag tillslut lyfter upp gäddan för att mäta längden

https://www.facebook.com/SussiStridhFiske/videos/1322701937823906/

 

och nästa filmklipp är återutsättningen

https://www.facebook.com/SussiStridhFiske/videos/1321089831318450/

 

Dag 3 Sussi med 116cm 13,8kg Sibbogädda gälgreppet

Foto: Frank Gustavsson

Vi jobbade snabbt mellan alla moment så Frank skötte samtidigt både filmning och fotografering då jag inte ville ha gäddan onödigt länge över ytan.

 

Dag 3 Sussi med 116cm 13,8kg Sibbogädda Nytt PB

Foto: Frank Gustavsson

 

Dag 3 Sussi med 116cm 13,8kg Sibbogädda Nytt PB tung madam_

 

Foto: Frank Gustavsson

 

Ja, detta mina vänner var verkligen lönen för all möda och slit jag lagt ner på ismetet i år.

Jag har kämpat med mörtstugor, mörtmäsk, tillverkning av egna vippor+hållare, tafsar, borrat ett x-antal hål, släpat ismetespinaler, traskat åtskilliga mil till och från olika vatten och på isar. Så det känns som om jag verkligen förtjänade detta och jag är suuuuuuuper glad över att fått uppleva dessa fantastiska fiskar, Sibbo, havsörnar, vildsvin, hjortar och sist men inte minst mina såriga händer.

Tusen och åter tusen tack till Pelle Jältsten, Jean Jältsten och Frank för dessa dagar <3

 

Nu har jag ett nytt mål att slå då det snart är dags att ge sig ut och kriga med mina flugor och flugspö igen.

År 2017 verkar vara mitt år  Skrattar

Taggar:, , , , ,

För många, många år sedan fanns det ett underbart litet tjärn långt in i skogen.

 

57

 

Vattnet var kristallklart och här trivdes vattenvargarna alldeles utmärkt. De frodades på beten under ytan och lekte i vasskanterna så fort vårens värme smälte bort isen.

En landlevande art ansåg inte att vattenvargarna hade något värde, nej det fanns andra vattenvarelser som hade betydligt högre status bland de landlevande jägarna så det vackra lilla tjärnet förgiftades i hopp om att utrota vattenvargen.

Åren gick och ädlare vattenarter planterades in, allt för att gynna spösvingande landvarelser. Tydliga stigar trampades upp runt tjärnen och på en udde fanns en grillstad.

Tjärnen vart välbesökt då de ädlare arterna under ytan växte sig stora. Här fanns det mat i överflöd på ytan vilket skapade stora fina ringar på vattenytan när den ädla arten hade vakfest.

Men vad ingen visste då var att någonstans i vattnet hade en alfavattenvarg överlevt, vuxit sig större och lyckats föröka sig.

De hela ledde till att vattenvargen återigen övertog sitt revir, den knaprade på de ädlare arterna och försåg sig gärna med lätt byte. Bytet var som enklast att ta då det plaskad, sprattlade och satt fast i en lina som den landlevande arten förtvivlat försökte få i land innan vattenvargens käftar slöt sig om betet. Men allt som oftast var det vattenvargen som gick segrande ur striden och simmade ner mot djupet med det ädla betet i sin käft.

De landlevande arten gav tills slut upp kampen. Stigarna längs tjärnen började så sakta suddas ut.

 

58

 

Grillastaden började växa igen och vattenvargen fick återigen sitt tjärn tillbaka och kunde i lugn och ro fortsätta leva sitt liv.

Ytterligare några år passerade, leken i vassen fortgick och en och annan ädel art simmade omkring och skapade ringar på vattenytan.

Så en helt vanlig höstdag i september hände något märkligt. Den landlevande varelsen kom tillbaka, men denna gången var den inte ute efter den ädla arten. Nej den här gången blev vattenvargen lurad. Något glittrande och pulserande ryckte fram i mellanskiktet i vattnet och lockade och pockade vattenvargen, den kunde inte motstå att slå käftarna om detta bete.

 

Splash

 

Döm om dess förvåning när betet gjorde starkt motstånd och vattenvargen till slut gav upp och lät sig bogseras, hanteras av den landlevande arten som plockade betet ur dess käft och den åter fick friheten.

Vad hände?

 

2

 

 

Jo den landlevande arten uppskattade vattenvargens skönhet, tackade för kampen och önskade den bättre lycka nästa gång och då förhoppningsvis med några fler kilon som motvikt om den mot förmodan ville bjuda upp till en nya kamp, med friheten som utbyte i ett för evigt giftfritt vatten.

Cirklen är sluten…

Taggar:

Jag sitter som ordförande i Gisshultassjöns Fvof och i februari hade vi årsmöte, där jag valdes om att sitta på posten i två år till. Jag är väl den i föreningen som kan kallas tvättäkta sportfiskare medan resten av gänget är vattenägare. På årsmötet la jag upp ett förslag som jag hoppas kommer att sjunka in i resten av gänget för att kanske redan nästa år tas upp och sätts som en regel angående fisket i Gisshultasjöarna.

Mitt förslag var ett fönsteruttag på gös, alltså de som är mindre än 40 cm och större än 60 cm skall återutsättas och att gädda över 75 cm skall återutsättas.

Sjöarna hyser inga rekordfiskar och de är relativt svårfiskade på både gös och gädda, det krävs många timmar och ibland en skopa tur för att få upp en större fisk och med tanke på att det nu är totalstopp att stödinplantera/sätta i gös så måste vi vara rädda om de exemplar som finns.

 

Gös i håven

 

Frank och jag var ute och körde lite trolling för ett tag sedan och lyckades under det fisket få ett par gösar. Ett sätt att försöka hantera fisken så varsamt som möjligt är att använda en bra håv med ett nät som är snällt mot fiskens slemskikt. Det underlättar också avkrokningen och fisken får en chans att befinna sig minimalt med tid ovan ytan.

 

Frank med gös

 

Om du ska exponera fisken inför fotografering så tänk på att agera så snabbt som möjligt och blöt gärna ner dina händer innan du tar upp fisken.

 

Det är väldigt tacksamt att ha en fotograf med i båten som säger till när det är dags att posera, här handlar det om sekunder och skulle nu bilderna bli misslyckade så sätt ner fisken i håven en stund så att den får vila där medan kameran ställs in.

Jag använde min systemkamera till dessa bilder och såg till att alla inställningar var rätt innan fisken och fiskaren poserade framför linsen.

 

Gyllene gösfena

 

Gösen återutsattes och den simmade snabbt iväg medan solens sista strålar gav ryggfenan ett gyllene skimmer.

 

Jag vill absolut inte gå på med någon pekpinne men gärna förklara varför vi tänker som vi gör när vi är ute och “sportfiskar”. Vi vill ju att det ska finnas fin fisk kvar till nästa generation och generationen efter det.

För egen del är jag ute och fiskar otroligt mycket och det skulle inte vara hållbart att plocka upp och slå ihjäl varenda krokad fisk. Då och då behåller jag en matfisk till mig själv eller om någon vän eller släkting vill ha, men jag fyller inte frysen eller slänger fisk på land för att “mata räven”.

Det är långt ifrån alla fiskar som ens blir fotograferade, de flesta krokas av i vattnet och släpps tillbaka så fort det bara går.

 

I Gisshultasjöarna finns det rikligt med vitfisk såsom tex mört och brax så det är tacksamt att meta och rastlösa barn har goda chanser att testa på fisket. Men våra stora predatorer som gädda, gös och för all del även abborre, behövs för att hålla en god balans i sjöarna. Så tänk gärna en extra gång innan ni bestämmer er för att plocka upp fisk, gör den mest nytta på land eller under ytan.

Taggar:, ,

Äldre inlägg »

%d bloggare gillar detta: