Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Livlinan

Initiativtagare och bakgrunden:

Janne Knutsson fick idén när han såg ett inlägg om en treårig kille med leukemi som älskar att fiska. Första tanken va att skicka en massa beten till honom, men insåg snabbt att det skulle bli problem då betena väger från 60gram o uppåt.
Då kom han på iden med att involvera andra byggare och istället samla in pengarna till Barncancerfonden.
Pengarna som kommer till Fonden används inte bara till forskning utan även till stöd för dom som drabbats av cancer och det tilltalade Janne.
Tex så jobbar ungdomar som haft cancer med att uppsöka barn som drabbats.

Janne skickade ut inbjudan till ett tjugotal betesbyggare, sedan har allt bara rullat på.
Tex att göra det varje år har kommit från byggargruppen även namnet LIVLINAN kom från någon i gruppen.
Janne vill inte ta åt sig äran helt o hållet. ”Vissa grejor som jag tänkt, har inte funkat och då har någon kommit med en idé som gått att genomföra”. Detta hade inte gått att genomföra utan stödet från alla de andra och vi kommer igen 2018, då mera organiserade o lite större. ”

Livlinan17 består av 2 delar, dels auktionerna med länk: http://www.tradera.com/search?q=Livlinan17 där den sista auktionen går ut lördag kväll, där ”Svenska betesbyggare mot barncancer” auktionerar ut beten o där pengarna oavkortat går till barncancerfonden, och dels att man kan skänka en summa pengar med länk: https://www.barncancerfonden.se/1309427105/ där vem som helst kan skänka en slant fram till 30 december.

 

 

En av betesbyggarna till Livlinan17

Jens ”Jenzza Lures” Norblad

Jag såg också inlägget om den cancersjuka pojken som älskar att fiska och hade tankarna på att bidra med ett bete redan innan. Sedan hörde Janne av sig till några av oss betesbyggare och frågade om vi ville ställa upp på en gemensam grej för barncancerfonden, inspirerat av just den lilla grabben.  Och det var ju ingen tvekan. Självklart ville jag det! Jag tycker det är ett fint sätt att bidra.

Jag valde en av mina vanliga betesmodeller ”Aspö tail” men gjorde en riktig ”One of” version med handkarvade detaljer som skall spegla den tuffa tid som en cancerdrabbad går igenom. Jag ville också ha en mix av manligt/kvinnligt och vad passade då inte bättre än att fråga en kvinnlig sportfiskeprofil, som dessutom är estetiskt lagd, det hade jag ju sett sedan innan med fotograferande och nagelkreationer, så valet blev Sussi Stridh.  Samt att det då blev en tredje involverad då ju Fredrik ”Pigg King” Johansson står för tailen. 

 

 

Mitt deltagande:

För ett tag sedan blev jag kontaktad av Jens ”Jenzza Lures” Norblad. Han satt och tillverkade ett bete, som skulle auktioneras ut på Tradera till förmån för Barncancerfonden, och undrade om jag skulle kunna tänka mig att ställa upp och hjälpa till med färgsättningen av betet. Jag funderade inte ens en enda sekund utan svarade ja på stående fot. Vilken ära för mig och va roligt att få se ett bete som tar form och färg från början till slut. Min första tanke angående färgvalen var att det skulle vara något som relaterar till barn/pojke/flicka med tanke på syftet betet skulle säljas för.

Jens lyssnade på mina förslag om att det skulle vara rosa och blått inslag, dessa färger symboliserar barn och flicka/pojke men jag föreslog även svart då cancer är så skrämmande och mörkt. Jens fick verkligen fram en superfin färgsättning med en touch av fläckar lite här och där, han försedde även betet med ärr och klamrar, just för att symbolisera en ”survivor”. Det färdiga resultatet blev långt över förväntan och både Jens och jag hoppas naturligtvis på så högt bud som möjligt.

 

 

I skrivande stund ligger budgivningen på just detta bete på 2550kr och det finns fler beten att buda hem om du går in på tradera.

Tack Janne för att du startade upp denna välgörenhet, tack Jenzza för att jag fick vara med på ett litet hörn, tack Pigg King för bidraget till tailen och TUSEN tack alla ni som budar och bidrar så gott ni kan!!

Jag har helt råkat snöa in på detta med vlog, något jag absolut inte känner mig hemma med och långt ifrån behärskar, men någonstans måste man ju börja.

 

Ni som följt min blogg en längre tid tillbaka, vet om att jag lagt ner själ och hjärta för att förmedla känslor i mina bilder och på något sätt velat stimulera mina läsares sinnen. Men med rörliga bilder borde det ju vara mycket enklare, eller?

Som vanligt är jag oerhört kräsen, senaste vlogen tog mig minst fyra dagar att fixa. När jag väl fått det som jag ville och jag tittar igenom klippet så hackar ljudet, bara till att försöka lösa det men det gick inte så jag raderade allt och startade om. Då funkade inte klippen jag ville ha in osv.. Ja, jag har minst sagt slitit mitt hår och nu får det bli som det blir.

Nåja, mitt senaste äventyr utspelades på Kalkatraz eller vad vi normalt säger, Gotland. Havsöringfiske i nästan en vecka och som vanligt känner jag mig som världens sämsta flugfiskare, när det gäller denna fiskart, det finns inget som är så förnedrande som att stå och dänga flugspöt timme ut och timme in, dag ut och dag in, byta flugor tills hela asken (läs askarna) har gåtts igenom och inte få den minsta dragning i linan. Om de finns där, jooodåå.. De hoppar glatt likt delfiner över ytan, bara för att visa att här är vi och vi tänker minsann inte komma i närheten av kastavståndet, bara så du vet.

Nja.. Vill ni veta hur min vecka var så får ni mer ironi, galenskap och kanske få se skymten av en firre eller två om ni tittar in min vlog men kom inte och säg att jag inte varnat er innan! Ljudet är som det är, svajigt minst sagt,  videoklippen likaså och tyvärr förekommer det en och annan svordom..

 

PS Jag har en kanal på youtube om ni vill se tidigare vlogar bara klicka på —> Sussi Stridh Sporfishing <—

 

När isarna här på småländska höglandet började bli riktigt förrädiska och osäkra så styrde vi om planerna, drog i lite kontakter och packade bilen full av ismetesprylar och mört och rattade de närmare 30-milen upp till Tystberga, Björksund slott och Sibbofjärden. Där lovades 15cm kärnis och stor chans att få ett riktigt bra isfiske.

 

I söndags morse drog Pelle Jältsten (Skärgårdsguiderna / Big Fish Sweden) med mig och Frank ut på isen och vi var såklart taggade till tänderna. Jag hann inte ens sätta ut mina sju ismetesspön innan första gäddan högg, jag valde att kroka av den i hålet och uppskattade den till ca 5 kg. Inga bilder på den gäddan då jag siktade på en större och längre madam.

 

Vid ett tillfälle hade vi alla tre fäll samtidigt och det var ett riktigt roligt fiske och till slut fick jag ett ordentligt påslag. Pelle var inte sen med att filma händelsen.

Här är länken till filmklippet när jag landar gäddan.

https://www.facebook.com/SussiStridhFiske/videos/1319736424787124/

 

Dag 1 Sussi med 112cm Sibbogädda

Foto: Pelle Jältsten

 

Jag vart ju såklart helnöjd över första dagen på Sibbo.

 

Dag två stack jag och Frank ut själva på isen. Det är ju inte många som är lediga en vanlig måndag, men jobbar man inom vården med viss helgtjänstgöring (vilket både jag och Frank gör) så innebär det att “våra” helger likagärna kan infinna sig en måndag-onsdag. Vi hade såklart ett galet bra fiske även dag två med ett flertal gäddor uppskattningsvis mellan 85-100 cm och även denna dag lyckades jag landa en riktigt trevlig gädda.

 

Dag 2 Sussi med 104cm 10,21kg Sibbo gädda

 

Denna madam var 104cm lång och drog vågen till 10,21kg så äntligen årets första 10:a för min del.

 

Dag 2 Sussi med 104cm 10,21kg Sibbo gädda i solskenet_

 

Vädret bjöd på ostliga stormbyar och växlande molnighet och efter två riktigt blåsiga dagar på isen och ett antal mils kutande så var man mer än lovligt mör i kroppen. Men vi hade en sista dag att njuta av dock utlovade SMHI en klass 1 varning för 5-7cm snö och kallare väder. Så vi var lite i valet eller kvalet om vi ens skulle ge oss ut.

När vi vaknade på tisdagsmorgonen så såg ändå vädret ganska lovande ut. Det blåste inte alls så mycket som de dagarna innan och det utlovade snöfallet vart minimalt. Så vi stack ut på isen och höll tummarna för att inte vädret skulle bli allt för jäkligt, inte för våran del utan mer med tanke på att det inte är lämpligt för fisken att befinna sig ovan ytan om det är för många minusgrader (dvs köldeffekten och inte den faktiska temperaturen)

 

Det märktes väldigt väl på fisket att det var väderomslag på gång då vi inte alls hade lika mycket aktivitet som dagarna innan. Så vi gjorde en förflyttning och ett sista ryck och det var helt klart ett rätt beslut.

 

Jag fick ett fäll och kände ganska snart att det var en större fisk på och när jag såg fisken passera hålet så verkade den aldrig ta slut.

FRANK DET ÄR EN UBÅT I HÅLET!! Utbrast jag.

Hämta avkrokningsmattan, vågen och kameran!!

Under tiden Frank gick tillbaka till basecamp för att hämta alla nödvändiga pinaler så landade jag gäddan och säckade den för att kunna stoppa tillbaka den i hålet igen så att både den och jag kunde återhämta oss en stund. Mitt adrenalin pumpade så pass att jag nästan vart knäsvag. Under tumultet så blev det två fäll till som Frank fick ta hand om under tiden som jag pustade ut och övervakade min gädda som vilade i säcken.

 

Filmklippet på länken nedan visar när jag tillslut lyfter upp gäddan för att mäta längden

https://www.facebook.com/SussiStridhFiske/videos/1322701937823906/

 

och nästa filmklipp är återutsättningen

https://www.facebook.com/SussiStridhFiske/videos/1321089831318450/

 

Dag 3 Sussi med 116cm 13,8kg Sibbogädda gälgreppet

Foto: Frank Gustavsson

Vi jobbade snabbt mellan alla moment så Frank skötte samtidigt både filmning och fotografering då jag inte ville ha gäddan onödigt länge över ytan.

 

Dag 3 Sussi med 116cm 13,8kg Sibbogädda Nytt PB

Foto: Frank Gustavsson

 

Dag 3 Sussi med 116cm 13,8kg Sibbogädda Nytt PB tung madam_

 

Foto: Frank Gustavsson

 

Ja, detta mina vänner var verkligen lönen för all möda och slit jag lagt ner på ismetet i år.

Jag har kämpat med mörtstugor, mörtmäsk, tillverkning av egna vippor+hållare, tafsar, borrat ett x-antal hål, släpat ismetespinaler, traskat åtskilliga mil till och från olika vatten och på isar. Så det känns som om jag verkligen förtjänade detta och jag är suuuuuuuper glad över att fått uppleva dessa fantastiska fiskar, Sibbo, havsörnar, vildsvin, hjortar och sist men inte minst mina såriga händer.

Tusen och åter tusen tack till Pelle Jältsten, Jean Jältsten och Frank för dessa dagar <3

 

Nu har jag ett nytt mål att slå då det snart är dags att ge sig ut och kriga med mina flugor och flugspö igen.

År 2017 verkar vara mitt år  Skrattar

Taggar:, , , , ,

För många, många år sedan fanns det ett underbart litet tjärn långt in i skogen.

 

57

 

Vattnet var kristallklart och här trivdes vattenvargarna alldeles utmärkt. De frodades på beten under ytan och lekte i vasskanterna så fort vårens värme smälte bort isen.

En landlevande art ansåg inte att vattenvargarna hade något värde, nej det fanns andra vattenvarelser som hade betydligt högre status bland de landlevande jägarna så det vackra lilla tjärnet förgiftades i hopp om att utrota vattenvargen.

Åren gick och ädlare vattenarter planterades in, allt för att gynna spösvingande landvarelser. Tydliga stigar trampades upp runt tjärnen och på en udde fanns en grillstad.

Tjärnen vart välbesökt då de ädlare arterna under ytan växte sig stora. Här fanns det mat i överflöd på ytan vilket skapade stora fina ringar på vattenytan när den ädla arten hade vakfest.

Men vad ingen visste då var att någonstans i vattnet hade en alfavattenvarg överlevt, vuxit sig större och lyckats föröka sig.

De hela ledde till att vattenvargen återigen övertog sitt revir, den knaprade på de ädlare arterna och försåg sig gärna med lätt byte. Bytet var som enklast att ta då det plaskad, sprattlade och satt fast i en lina som den landlevande arten förtvivlat försökte få i land innan vattenvargens käftar slöt sig om betet. Men allt som oftast var det vattenvargen som gick segrande ur striden och simmade ner mot djupet med det ädla betet i sin käft.

De landlevande arten gav tills slut upp kampen. Stigarna längs tjärnen började så sakta suddas ut.

 

58

 

Grillastaden började växa igen och vattenvargen fick återigen sitt tjärn tillbaka och kunde i lugn och ro fortsätta leva sitt liv.

Ytterligare några år passerade, leken i vassen fortgick och en och annan ädel art simmade omkring och skapade ringar på vattenytan.

Så en helt vanlig höstdag i september hände något märkligt. Den landlevande varelsen kom tillbaka, men denna gången var den inte ute efter den ädla arten. Nej den här gången blev vattenvargen lurad. Något glittrande och pulserande ryckte fram i mellanskiktet i vattnet och lockade och pockade vattenvargen, den kunde inte motstå att slå käftarna om detta bete.

 

Splash

 

Döm om dess förvåning när betet gjorde starkt motstånd och vattenvargen till slut gav upp och lät sig bogseras, hanteras av den landlevande arten som plockade betet ur dess käft och den åter fick friheten.

Vad hände?

 

2

 

 

Jo den landlevande arten uppskattade vattenvargens skönhet, tackade för kampen och önskade den bättre lycka nästa gång och då förhoppningsvis med några fler kilon som motvikt om den mot förmodan ville bjuda upp till en nya kamp, med friheten som utbyte i ett för evigt giftfritt vatten.

Cirklen är sluten…

Taggar:

Jag sitter som ordförande i Gisshultassjöns Fvof och i februari hade vi årsmöte, där jag valdes om att sitta på posten i två år till. Jag är väl den i föreningen som kan kallas tvättäkta sportfiskare medan resten av gänget är vattenägare. På årsmötet la jag upp ett förslag som jag hoppas kommer att sjunka in i resten av gänget för att kanske redan nästa år tas upp och sätts som en regel angående fisket i Gisshultasjöarna.

Mitt förslag var ett fönsteruttag på gös, alltså de som är mindre än 40 cm och större än 60 cm skall återutsättas och att gädda över 75 cm skall återutsättas.

Sjöarna hyser inga rekordfiskar och de är relativt svårfiskade på både gös och gädda, det krävs många timmar och ibland en skopa tur för att få upp en större fisk och med tanke på att det nu är totalstopp att stödinplantera/sätta i gös så måste vi vara rädda om de exemplar som finns.

 

Gös i håven

 

Frank och jag var ute och körde lite trolling för ett tag sedan och lyckades under det fisket få ett par gösar. Ett sätt att försöka hantera fisken så varsamt som möjligt är att använda en bra håv med ett nät som är snällt mot fiskens slemskikt. Det underlättar också avkrokningen och fisken får en chans att befinna sig minimalt med tid ovan ytan.

 

Frank med gös

 

Om du ska exponera fisken inför fotografering så tänk på att agera så snabbt som möjligt och blöt gärna ner dina händer innan du tar upp fisken.

 

Det är väldigt tacksamt att ha en fotograf med i båten som säger till när det är dags att posera, här handlar det om sekunder och skulle nu bilderna bli misslyckade så sätt ner fisken i håven en stund så att den får vila där medan kameran ställs in.

Jag använde min systemkamera till dessa bilder och såg till att alla inställningar var rätt innan fisken och fiskaren poserade framför linsen.

 

Gyllene gösfena

 

Gösen återutsattes och den simmade snabbt iväg medan solens sista strålar gav ryggfenan ett gyllene skimmer.

 

Jag vill absolut inte gå på med någon pekpinne men gärna förklara varför vi tänker som vi gör när vi är ute och “sportfiskar”. Vi vill ju att det ska finnas fin fisk kvar till nästa generation och generationen efter det.

För egen del är jag ute och fiskar otroligt mycket och det skulle inte vara hållbart att plocka upp och slå ihjäl varenda krokad fisk. Då och då behåller jag en matfisk till mig själv eller om någon vän eller släkting vill ha, men jag fyller inte frysen eller slänger fisk på land för att “mata räven”.

Det är långt ifrån alla fiskar som ens blir fotograferade, de flesta krokas av i vattnet och släpps tillbaka så fort det bara går.

 

I Gisshultasjöarna finns det rikligt med vitfisk såsom tex mört och brax så det är tacksamt att meta och rastlösa barn har goda chanser att testa på fisket. Men våra stora predatorer som gädda, gös och för all del även abborre, behövs för att hålla en god balans i sjöarna. Så tänk gärna en extra gång innan ni bestämmer er för att plocka upp fisk, gör den mest nytta på land eller under ytan.

Taggar:, ,

Ja det är ju inte bara gäddflugor jag sitter och binder nu för tiden utan även ledade streamers. Det är galet kul att låta fantasin flöda och sedan bege sig iväg och testsimma de krokförsedda kreationerna.

Det bästa strömmande vattnet som ligger mig varmt och hjärtat och inte allt för långt för mig att åka till är Tidan och sträckan som kallas för Baltak. Allt som oftast blir det ett besök i fiskebutiken i Hökensås för att lösa fiskekort och prata lite goja med vännerna/personalen på Åsen.

Nu har det blivit två besök inom en vecka och det har varit stor skillnad på vattennivå och vattentemperatur.

I båda fallen har det varit kvällsfiske på schemat och en önskan om att få kroka fin öring. Förra måndagen hann jag knappt få i flugan i vattnet innan en öring kastade sig över min ledade streamer.

 

Öring i håven

 

Denna kväll lyckades jag kroka 4 fina öringar i bra storlek och Frank som gjorde mig sällskap lurade upp en regnbåge som fick bli matfisk.

 

Sussi med Tidanöring

 

Men öringarna fick simma tillbaka, de är alldeles för vackra för att hamna på tallriken ; )

 

Magnus fiskar

 

I måndags blev det ett spontanbesök tillsammans med Magnus Hammarström och min bror.

Vattennivån hade som sagt sjunkit och temperaturen ökat en hel del på bara en vecka men fiskarna var relativt pigga men inte lika huggvilliga. En lite regnbåge tog jag med hem då den var i för dålig kondition för att släppa tillbaka. Jag är inte speciellt förtjust i att fiska catch and release när förutsättningarna för att fisken ska klara en release blir för svår så nu blir det en paus i fisket för min del.

 

Niclas söker öring

 

Så medan mörkret la sig över Tidan, fladdermössen strök vattenytan i jakten på insekter och månen steg allt högre så gav vi upp vakspanandet och begav oss hemåt igen.

 

Fullmåne vid Baltak

 

Vi ses till hösten igen.

Taggar:, , , ,

Ni som följt mig på facebook och instagram har säkert kunnat läsa genom raderna hur fisket i Storsjö Kapell varit. Jag har ju lagt upp en del bilder och även bjudit mina facebookföljare på lite livesändning men här kommer även ett litet blogginlägg för er att gotta er i.

 

Kristian Rantala med fin gädda

 

Kristian Rantala, en av guiderna som jobbar på campen, hade hintat redan innan vi kom upp att gäddfisket var på g och verkligen något som campen nu tänker satsa mer på och vi fick såklart äran att reka ännu mer gäddvatten ihop med Kristian. Så med en båt ilagd i en av de stekheta sjöarna så vart det en hel del timmar som spenderades ute på sjön.

 

Ännu en flugfångad gädda

 

Jag körde självklart enbart fluga medan  lillebror Niclas och Kristian varvade mellan fluga och spinnfiske.

 

Rejäl donna

 

Lillebror ökade upp sitt PB både på längd och vikt så han vart jättenöjd och blev ännu mer taggad att fortsätta med gäddfiske.

 

Gädda från båtfisket

 

För min egen del så lyckades jag inte bättra på mina egna PB´n men jag både såg och hörde talas om riktigt långa och tunga madammer som jag absolut ska ge mig på nästa gång jag åker norrut.

 

På väg upp ur håven

 

Gäddorna var i enormt bra kondition och snittstorleken var riktigt bra.

 

Nattgädda

 

Jag vägde inga fiskar då de inte tangerade 10+kg utan det vart fokus på längder istället. Jag bättrade på mitt resultat i Gäddfajten och hoppas såklart kunna klättra ytterligare lite i listan men det får bli lite fiske på hemmaplan mellan arbetspassen nu i sommar, såvida inte vattentemperaturen blir allt för hög.

 

Stolt lillebror

 

Tusen och åter tusen tack Bosse och gänget på Storsjö Fiskecamp för att ni börjat inse värdet av stora gäddor och informerar övriga besökare att även gäddan är en superviktig sportfiskefisk, speciellt de större exemplaren. Bra jobbat!!! Det var verkligen en fantastiskt rolig vecka och jag lovar att vi ses snart igen.

Taggar:, , , , , , ,

Nu har jag väl landat någorlunda här hemma efter en veckas fantastisk vistelse i Storsjö Kapell 

Det tar ett litet tag att smälta alla intryck och titta igenom bilder och sedan välja vilka ni ska få ta del av här i bloggen.

 

Som vanligt måste jag få ihop minst en vecka om året för att resa norrut och njuta av vackra vyer, traskande renar, fantastiskt fiske och härliga människor som bor/arbetar på Storsjö fiskecamp. Detta året var såklart inget undantag och jag kan väl erkänna lite lätt att det varit full fokus på gädda i Blekinge och på Gotland innan färden gick norröver.

Så med flugaskar fyllda till bredden med torrflugor, nymfer och egenbundna ledade streamers så vart jag riktigt taggad över att försöka strida mig till en större öring eller harr…

 

Vacker öring

 

Öringarna är helt tokiga på streamerflugor, så även de små prickiga högg som vettvillingar när flugan susade förbi deras ståndplatser.

 

Sussi med öring_

 

Men de nappade fint även på torrt. Denna lilla skönhet var en av alla öringar som hade vakfest i Mellersta Rotsjön och jag blev kidnappad av Niklas Hedström som mer eller mindre tjatade in mig i båten ; ) Såklart att det är kul att vara ute och fiska med guiderna på campen, när de har lite ledig tid. Niklas passade på att både filma och fota när öringarna var på hugget så tack för hjälpen på alla plan : )

 

Niclas letar i flugasken

 

Det är inte alltid lätt att välja fluga när fiskarna vakar som tokar samtidigt som man ska spana runt i asken och hålla koll på vart vaken är, men lillebror lyckades fint med både flugval och flugfisket. Denna kväll vakade det hela tiden, harren var på hugget och det var inte svårt att drilla fin harr. Men vi lyckades inte hitta något troféfisk denna gång.

 

Stefan med 54 cm harr Storsjö

 

Däremot lyckades två herrar lura upp ett par fina harrar, först ut var Stefan (kocken på fiskecampen) och denna 54 cm harr lyckades han kroka från sin båt, strax utanför vår stuga. Stefan körde båten för glatta livet in mot oss så att han kunde få hjälp att föreviga fisken innan den varsamt returnerades ut i Storsjö.

 

Hannu med harr

 

och den andra herren som lyckades hitta denna harr var ingen mindre än Göteborgaren och stamgästen Hannu, som jag träffade under min första tripp till Storsjö Kapell år 2008.

 

IMG_4528

 

Jag plockade fram min blacklens macro och gick loss lite på fiskarna som Hannu plockat upp bland annat även en sik som hade lite rom så bilderna ovan är på harrfena, harröga, sikrom och harrfjäll.

 

Bäcköring på stekpannan

 

Vi spenderade även en dag vid ett bäcköringvatten, just för att kunna avnjuta färska bäcköringar stekta över öppen eld. Detta är verkligen lyx på hög nivå!

 

öring på ledad streamer

 

Vad gäller öringfisket så slutade jag på topp genom att lyckas kroka en riktigt stor bjässe, på flugan som syns i håven jämte den lilla öringen. Men bjässeöringen ville inte hänga med hela vägen till håven, det enda jag hann tänka var att hur sjutton ska denna fisk få plats i håven…

Jag skulle nog aldrig tänkt så men jag lovar att ta en ny revansch nästa år, nu har jag ju fått kvitto på att även stor öring gillar mina streamers så jag har absolut inget att förlora.

 

Älg vid Storån

 

Veckan skulle bjuda på oanade upplevelser så för att inte bland in allt i ett och samma inlägg så bryter jag här och nu och återkommer snart med ett nytt blogginlägg.

Taggar:, , ,

Klart att vi vinner! Om vi inte gör det så kommer vi tvåa, och om vi inte kommer tvåa, så kommer vi trea.. MEN vi kommer i alla fall inte sist!

Ja det var så vår skeppare Jan O resonerade innan tävlingsstarten i fredags.

JanO vår proffsiga skeppare

Sussi och Frank taggade till tusen

Sussi med godkänd tävlingsgädda

Jag och Frank var superglada över att fått bilda ett team med allas vår JanO från FishEco och planen var att bilda ett team med erfarenhet både vad gäller lokalkännedom, spinn och fluga och precis så vart det.
Jag dunkade på med mina flugor och testade även ”dobb Daddy” men fick större gädda på flugfiske denna gång.

Mitt eviga dängande resulterade i teamets längsta godkända gädda och vi skramlade ihop var sin gädda som kvalade in till tävlingen, resten höll tyvärr inte måttet.

Vi kom på 39:e plats av 100 team och det är vi absolut nöjda med och därmed har vi säkrat en plats till höstens tävling.

Team Antispinn, mitt gamla team

Jag vet att detta blogginlägg är något kortfattat och inte speciellt informativt men det ska sparas på text och bilder till en kommande artikel i +magazinefisheco
Tack ALLA som befann sig på Lysingsbadet och tävlingsledningen som gjorde ett strålande jobb. Ni gjorde helgen till en mycket trivsam sådan.

Vill också passa på att gratulera Team Antispinn, som bara blev två i båten pga komplikationer för den tredje teammedlemmen Marcus.  Sagge och Rickard, krigade till er en välförtjänt femte plats och jag har liiite ont i hjärtat att jag inte kunde hoppa in i er båt med så kort varsel. Men ni är och förblir mina hjältar <3
Jag körde lite livesändningar via min facebooksida sök på ”Sussi Stridh Fiske&Fotografi” där finns videoklippen kvar för er att titta på om ni vill få en liten uppfattning om hur vi hade det under helgens bravader ;)

Efter de slitsamma och något fisklösa dagarna på Gotland vart abstinensen allt för stor efter gäddflugfisket.

Så jag hann inte mer än komma hem och packa upp förrän Frank hörde av sig att han skulle komma över till fastlandet.

Vi beslutade oss för att prova på flytringsfisket i en liten sjö i Nässjö, där vi ismetade en del i vintras.

Jag har tänkt flytringsfiska i den sjön i många år men tiden har inte riktigt räckt till och sjön växer igen otroligt fort under vår/sommar, dessutom bor det tokmycket fåglar i och runt sjön. Dessa flygfän vill man ju inte störa i onödan då en del kan vara ganska så aggressiva. Skulle ju vara sådär kul att bli attackerad av kanadagäss eller svanar, sittandes i flytring och förtvivlat försöka paddla ifrån dem. Eller ännu värre, bli attackerad från ovan med fiskmås/skrattmås avföring. Ja ni kan ju själva se sceneriet framför er med lite fantasi.

En annan säkerhetsfråga är ju att jag helst inte vill flytringsfiska själv, ifall om att något skulle gå galet och man snabbt behöver hjälp.

 

IMG_0184

foto Frank Gustavsson

Innan vi sjösatte flytringarna passade vi på att muta flygfäna för att komma på god kant med dem redan från början.

Rosa-flugan-levererar_

 

Första dagen hittade vi inga större gäddor, vi paddlade nog runt i barnkammaren mer eller mindre. Men dag två vart det bra snittstorlek på den gäddor vi lyckades drilla. Vi märkte också att det var en hel del folk som sysslade med olika slags aktiviter runt sjön, som hajade till och undrade vad det var för något underligt som guppade omkring.

 

Frank-och-gädda

 

Jag tror inte att det hör till vanligheten att flytringsfiska i sjön, mitt i stan, men någon gång är det ju kul att det händer något annorlunda.

 

Referensmätning

Foto Frank Gustavsson

Många blev lite förvånade över att det fanns så ”stor” gädda i sjön.

Varken Frank eller jag tyckte väl att gäddorna var direkt stora, men man blir ju lätt fartblind som sportfiskare och för folk i allmänhet ser nog fisken gigantisk ut.

 

Återutsätter-medan-Frank-fiskar-vidare

Alla gäddor återutsatte vi utan att säcka och släpa upp på land, vilket så här i efterhand var lite dumt då jag lyckades hitta två fisk över 90cm för sista gäddan jag krokade på dessa två dagar var den största.

Så Frank och jag beslutade oss för att säcka den och paddla in mot land där vi hjälptes åt att snabbt mäta längden, fota och sedan snabbt sätta ner den i vattnet igen och under den tiden blev det såklart folksamling.

Några hade spanat in mitt drillande från land och jag fick hålla på bra länge innan jag fick se skymten av gäddan.

 

Gäddkäft-framifrån

Den mätte strax över 99cm och anmäldes till onlinetävlingen Gäddfajten och som jag skrev tidigare, hade jag valt att mäta de andra två 90+ fiskarna så hade jag legat bättre till redan nu i tävlingen.

Foto Maggis Gustavsson Nässjö

Foto Maggis Gustavsson Nässjö

Det var riktigt kul att få förklara för förbipasserande hur vi hanterar våra fiskar, återutsätter dem och förklara varför osv

Maggis hade sett mig drilla ute på sjön och tog denna bild på mig, Frank och min flytring strax innan jag lät gäddan simma tillbaka.

 

Fluga-lina-gädda-flytring

Det är nog bara en tidsfråga innan jag sjösätter flytringen i någon av sjöarna på hemmaplan igen, då detta gav adrenalinkickar och mersmak utan dess lika.

Abstinensen är om möjligt ännu värre nu!

 

Taggar:, , , , , ,

Äldre inlägg »

%d bloggare gillar detta: