Leken skulle ju vara slut nu!

Jag har länge varit försiktig under våren vid grynnfiske. Det gör lixom lite ont i själen att lyfta på svarta aggressiva gösar som egentligen bara försvarar sin avkomma… men… På ett par ställen jag gillar finns det lite djupare branter, här står ofta lite bättre abborrar. Där fiskar jag ofta och för det mesta, om man håller betet djupare än fyra fem meter är det ”vanlig” gös (som lekt och är på födosök) eller som sagt lite bättre abborre som nappar.

Den här gången blev det annorlunda. Så här i mitten av juni, till och med andra delen, brukar själva leken vara helt över. Icke så igår. Min kompis Ove den grove Fredriksson och jag är på jiggfiske och Ove drar på något tungt på just fyra fem meters djup och upp kommer den här magnifika göshonan på 8500 gram. Snacka om att vi blev förvånade. Sådana här fiskar ser man nästan bara vid pelagiskt vertikalfiske nuförtiden. Bra jiggat Ove, en fisk vi nog aldrig glömmer… fastän leken ju skulle vara över 🙂

//Jan O FishEco

Team PikeEco vann nääästan Big Pike Open Vänern!

Ett Svorskt dream team – Team PikeEco!!!

Ok, det är väl bara att erkänna! Vi vann inte Big Pike Open Vänern… men vi kom faktiskt 10:a! Den här gången gjorde vi faktiskt mer rätt än fel i Team PikeEco, Jan Olsson Kristin Roos Aas och Erik Pikewallis Walmann. Ett svenskt norskt dreamteam med oturen konstant i hälarna fast det ser ut att bli ändring på det.

Pikewallis visar vart skåpet ska stå!

För den oinvigde tävlade vi även förra året i denna tävling, med avsikt att totalt dominera från början till slut… Vi hade lite otur, rätt mycket faktiskt å kom näst sist, en lång historia men som kokar ner till att vi var grymma men universum var emot oss dessa två dagar! Vi slog i alla fall teamet som fick fel på motorn 😉 Vår gameplan denna gång var inspirerad av tips från storheter som Kristian Keskitalo och andra, den höll faktiskt hela vägen. Första dagen lyckades vi faktiskt fylla pappret med fem fiskar. Det var det vi fick, inga följare, inga tappade, utan fem fina påslag som vi gemensamt lyckades landa och hör o häpna, få godkända av tävlingsledningen. Tror vi första dagen med tot 429 cm, under en tid, låg så bra till som sexa. En konstig känsla bland så många grymma Team, dock en riktigt bra sådan.

Dag två kom dom större fiskarna!

Dag två vände och ökade vinden, dessutom hittade regnet till Sunnanå. Redan vid utgång förstod vi att det skulle bli tufft, riktigt stygga vågor mötte startfältet. Vår plan att denna dag åka båt till nytt ställe lite längre bort än gårdagen grusades direkt. Istället bestämde vi oss för att fiska ungefär samma spots som vi fiskade förra året, å i stort sett blankade på. Låter skumt kanske men dom här spotsen ska leverera å vi hade ju självförtroende sedan gårdagen. Det tog faktiskt bara några kast här för att vi skulle ha både kontakt o följare, själv lyckades jag knipa en riktigt fin fisk på 107 cm, tätt följd av Eriks fina fisk på 104! Jäklar!!! Vi var med i matchen 🙂 Vi lyckades knipa sju fiskar å byta tre fiskar på pappret denna dag och visst var vi nöjda, såååå nöjda å glada. Med 483 cm och en 10:e plats. Så, Team PikeEco kommer att bli farliga framöver, lita på det 🙂

Dom andra då? Ja, det är bara att ödmjukt gratulera Team Mojoboats som dominerade båda dagarna och tog hem segern med totalt 534 cm. Albin Sharghi, Tero Paakki och Robert Robbo Jonsson fiskade som gudar!

Jocke Blom å Mikael Pareklev – Suveräna arrangörer!

Ett stort tack till Jocke Blom och Mikael Pareklev och deras medhjälpare under denna tävling. Killarna har ett stort och hjärtligt engagemang och sätter ny standard i säkerhet när det gäller tävlingsfisket efter gädda. Krav på förstaförbandslåda, följebåt med hjärtstartare och medicinsk kompetens i båten, dubbla startled med båtar som kan göra över 30 knop för sig och övriga bakom mm mm. Det är så här det ska vara, well done boys! Vi ses nästa år, då vinner vi garanterat!!!

Ps, alla resultat finns här på Facebook

//Jan O FishEco

Team PikeEco – segertippade på Big Pike Open!

Ett Dreamteam! Om inte oturen slår till igen!

Jajamen! Det är nog allmänt känt att Team PikeEco, Erik Walmann, Kristin Roos Aas och Jan O har höga förväntningar på sig inför helgens tävling på Vänern. Förra året var det nära att vi vann… det var såååå nära. Dock var vi nöjda med att komma näst sist, allt hade klaffat om det inte hade varit för den där förba…. oturen som har en förmåga att dyka upp så fort vi tävlar 😉 Lite trassel med… ja i stort sett allt kan man nog säga, totalt stolpe ut, kostade oss segern…

Makon i toppskick! Elmotor på, fjärkontroll i väskan, ström i batterierna… ja ni fattar!

I år är det annorlunda. Vi dubbelkollar allt från soppa i tanken, el i batteriet, inga bananer i båten, beten i boxen, rulle på linan, o lina på rullen, kontrollbricka mot fisken, krok på jiggarna, rätt toppar till spöna, sjökort i plottern, rätt sjökort i plottern… å sånt. Ja, ny gameplan helt enkelt!

Sånt här kommer inte att ske på tävlingen! Kan smitta under flera år!

Så, håll koll under helgen, förmodligen räcker våra fem första under första dagen för seger, dag två tar vi nog lite siesta, eventuellt en tur på sjön för att kolla vem som blir tvåa! Hoppas vi ses i helgen 🙂

//Jan O FishEco

Bassfiske De-Luxe!

Mission complete!

Så kom då sista dagen, den vi alla på denna resa verkligen sett framemot. För mig personligen lite extra viktig på det att jag ju nyligen fiskat fyra dagar efter bass i Spanien…. å blankat. Jag är fortfarande lite barnslig när det gäller just fisket å det där med att blanka fyra dagar, det tog mig faktiskt lite hårt. Bassen har lockat sedan jag var i 20 års åldern, jag vill verkligen fånga en, eller två i mitt liv… å såklart helst i bassens hemland, USA. Det var alltså nu det GÄLLDE, å med superstort G!

Det började inte så kul. Det är sant och inte alls ett försök av mig att vara dramatisk. När vi steg upp på morgonen hamrade ett rejält regn mot rutorna. Snacka om kontrast, det hade varit en skön försommardag dagen innan, säkert 23 grader o växlande sol med vita moln. Nej, det fullkomligt öste ner… En som vanligt tidig och superstadig frukost för svenskgänget blev det i alla fall medans vi förberedde oss på det värsta, inställt fiske… På telefon fick vi beskedet att vi kanske skulle kunna komma ut men att allt flyttades fram ett par timmar… Munka!!!! Tro mig, min Texas Double hand sandwich smakade plösligt inge bra längre.

Vi bestämde oss för att om, bara om, vi nu skulle komma ut var det lika bra att hänga på låset. Vi packade våra grejor och åkte till rampen och hade tur. Exakt samma hade vår guide tänkt och även han anlände lite tidigare än alla andra. Under tiden som vi riggade o sjösatte båten minskade blåst o regn radikalt! Som på beställning! Vi kom ut först av alla båtar å det visade sig att vi hade en grym guide!

Robbo, Linus Frölich å Jan O på drömfiske!

För att göra en lång historia kort så tog det bara 15 minuter av fiske innan den första var landad, å det var faktiskt jag som tog den 🙂 Det som sedan följde var en smått religiös upplevelse. Vi fick massor av fisk, tre av dessa kan vi nog kalla drömfiskar. Det kommer mer om det i Magazinet mycket snart.

//Jan O FishEco

När sportfiske blir vetenskap!

Två tomtar i USA, härliga dagar!

Våra dagar i USA löper på, igår var det besök i det allra heligaste hos Berkley. Deras forsknings- och tillverkningsavdelningar. Berkley har egen kompetens när det gäller i stort sett allt. Personal med doktorshattar som forskar i fiskars beteende, biologer som utvecklar doftmedel och ingenjörer som testar och utvecklar beten och framförallt linor.

Riktigt intressant hur fiskar reagerar på olika dofter och smaker!


Mycket av det vi fått se är hemligt och det råder film och kameraförbud lite varstans, trots det har det blivit nästan 900 bilder och många minuter film som vi igår började kolla o leka lite med. Det kommer att bli bra 🙂

Hur djupt går betet, vilka egenskaper har det? Allt testas o filmas…

Nu är kl 0530 här i staterna, själv dricker jag kaffe o jobbar undan lite för idag ska det jagas bass hela dagen. Återkommer om det 🙂

//Jan O FishEco

Miljoner beten och breakfast for champions!

Två tomtar i USA!

Andra dagen här i Spirit Lake handlar om själva fabriken, vi har gjort ett jätterundtur bland linmaskiner, anläggningar för att göra mjukbeten och doft och smakmedel. Här produceras miljoner meter Berkleylinor, både mono, fluorocarbon och olika former av flätlinor. Mycket av processerna och metoderna är hemliga.t

Sakta börjar en kommande artikel formas för MagazineFishEco. Imorgon kommer nästa höjdpunkt, då ska vi jaga black bass å kaaaanske lite musky J Fiskar man drömmer om…

Ps, amerikanska frukostar är inte att leka med, månadsvis mängd kolhydrater i en måltid 😉

//Jan O FishEco

På resa i USA – Berkley and Bass!

Här är kl 0510 när jag börjar skriva det här. Är på min första trip till USA med ett gäng skribenter o filmare från Europa, min kompis Robbo bland annat, å jag är nästan lite skakig efter en lååååång flygtrip med tre byten å kass med sömn. Tror vi reste i över 20 timmar men, jag klagar inte. Det här är ett äventyr, tro mig. Vi är incheckade på Bridges Bay Resort, ett fiskehotell såklart och utanför mitt fönster finns flera sjöar fulla med bass, gädda, gös å musky! Vi ska fiska, fota filma och besöka legendariska Berkleys fabrik där det tillverkas miljoner meter sportfiskelinor, beten och massor med andra grejor.

Så här står det på Berkleys hemsida: The Berkley story is deeply rooted in the idea of the American Dream. It is about humble beginnings and unexpected success. 

Idag börjar äventyret, det kommer mer på bloggen och i Magazinet och på Insta mm…

//Jan FishEco

Flera nya gäddpåkar testas i nästa MagazineFishEco!

Denna vår har varit smått fantastiskt rolig för en skrivande sportfiskare. Magiskt abborrfiske i Holland, sköna gäddturer på både Vänern och Mälaren med ett flertal fina fiskar, fångade på utrustning vi börjar bli klara att ge betyg. I nästa nummer av MagazineFishEco kan du läsa om Svartzonker Reef Hunter 9 fot upp till 150 gram! CWCs senaste flaggskepp Lizzard X 7,10 fot upp till 130 gram och några fler nya spännade spön. Alla med egen attityd och användningsområde.

Så, i början på maj går vi Live med nästa nummer, det kommer att bli ett bra Magazine 🙂 Det vet vi redan nu!

//Jan O FishEco

En riktigt Zalt dag!

En fantastisk fisk, det behöver inte vara en ”10:a”!

Jag har fått en ny kompis, kallar honom MickeZalt fast han heter egentligen Micke Fransson! En skön kille med stort hjärta, som älskar zaltbeten och som i år lyckats med bedriften att klippa två gäddor över 13 kilo på samma pass och att skapa en riktigt fin auktion med custommålade zaltar till förmån för sportfiskarnas gäddfabriker! Dom stora fiskarna ja, han ringde faktiskt mig någon minut efter att han han tog den första, med en röst full av adrenalin pressade han fram att han fått ny PB på nästa fjorton kilo. I efterhand är jag lite stolt över att jag före grattis sa:

– nu stannar du fa…. i helv…. på samma fläck, nöt ända in i kaklet!

Några timmar senare ringde han igen och smått chockad berättade att han fått en till… 13630 gram! Båda SuperSize 121 å 120 cm! Nåväl, han bjöd mig på fiske vid tillfälle å självklart ville jag fiska med MickeZalt å faktiskt kunde jag igår å det kunde Micke med! Det brukar annars aldrig stämma på kort varsel.

Rätt kul var att jag lyckades klippa första fisken, kul för självförtroendet när man är på nytt vatten å allt, och dessutom på en Zalt Z jerk vilket fick Micke att gå i spinn, en utlekt fisk men säkert en sjua på plus 100 cm (fullständigt onödigt att krångla med vikt o längd när det inte är för en själv pb eller annat spektakulärt).

Micke hade järnkoll på sina vatten, en verklig förmån för mig som inte har någon koll på sjön. Vi fiskade rätt jämt hela dagen och slutade på prick elva gäddor med tre över meten, toppfiskar på sju-åtta kilo.

Micke men en riktigt flott fisk på 100 cm +!

Vi hade det helt underbart, skratt och skämt ekade över vikarna, som det ska vara när fisket är bra och man har roligt! Micke tyckte det var ovanligt roligt att kalla mig ”farbor”, ja, det är väl bara så det är… tiden har gått å jag har blivit lite äldre. Såklart var jag tvungen att stressa Micke bara lite grann, så jag körde både Buster Jerk och Svartzonker Mc Pike. Zalt Z jerk vann totalt fast med liten marginal. 🙂 Slut på reklam 😉

MickeZalt klippte den fetaste 100 cm+ såklart…

Det här är faktiskt smått drömfiske tycker jag. Elva gäddor med tre över meten är grymt. När det väller in rapporter på stora fiskar via FishEco, FB, Instagram mm är det lätt att tro att det bara är att hämta en ”10:a”. Så är det inte! Inte för någon. Jag har märkt att folk har börjat ha så stora förväntningar på sitt fiske att det nästan blir hämmande. Man ska vara glad för all fisk, stor som liten, det är i alla fall jag 🙂

Ps, tack MickeZalt, nästa gång är det min tur att bjuda!

PPs, mitt första pass med nya Blizzard 7,10 fot. Test kommer i maj i Magazinet.

//Jan O

Street fishing i London…

Jonathan Forsberg lever och fiskar i London i flera veckor…

Jag står vid en liten kanal i London och försöker gömma mig så gott det går under luvan. Regnet slår hårt mot ansiktet och det känns som det kommer från alla håll.

Tillsammans med en kompis från Instagram har jag kommit ut till en liten kanal som stundvis håller stor abborre. Det är februari och streetfishing i London. Det känns ovant men spännande. Nytt.

Vanligtvis brukar jag vara ute ensam vid en vik eller grynna med endast någon enstaka båt inom synhåll. Nu har jag istället cyklister som susar förbi i full fart och joggare med sina hundar lösa. Det gäller att ha tankarna även på omgivningen, så att det inte sker en olycka.

Lätt utrustning för streetfisket i London…

Adam, min Instagram-kompis, använder väldigt lätt utrustning och små beten. Det verkar vara rätt tänkt då abborrarna ständigt biter efter hans sakta fiskade kräftimitation. Jag själv får inte ett enda pet på mina större shadar med betydligt tyngre jiggskallar. Till slut lyckas jag däremot lura en mindre gädda, vilket muntrar upp en aning.

Engelska kräftabborrar…

Nästa gång hoppas vi på bättre väder och mer fart på abborrarna. Kanske ska jag prova lite främmande metoder då och se om det ger utdelning. För fina abborrar, det vet vi att det finns!

//Jonathan Forsberg