Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Här kommer ett litet annorlunda inlägg, där jag tittar tillbaka till hur hela min resa med LRF började. Det är nu ganska länge sedan så minnet kring specifika år och datum kan absolut vara suddigt, men detta kommer ge en bra bild i alla fall, hoppas ni finner det intressant 🙂

Från början
Jag är uppvuxen på en ö i Västerviks skärgård, i en yrkesfiskarsläkt. jag började fiska i väldigt tidig ålder, då vattnet låg precis utanför dörren. Det var främst mete efter abborre och gäddfiske med drag som Atom och Hammer. Från att vara något man bara gjorde så började fisket bli mer av ett intresse när man blev lite äldre och kunde börja läsa om olika metoder. jag och min bror hoppade snappt på UL fiske med jigg efter abborre när det kom och det var första gången man fiskade på ett annat sätt en pappa och morfar, nu var det en hobby. Under gymnasietiden och sedan under tiden vid högskolan i Kalmar så fiskade man typ varje dag under sommaren och kanske något på vintern när isen låg, men övriga tider låg det nere. Man fiskade helt enkelt när man var hemma på ön.

Jag med ett par torskar, början 2000-talet.

Västkusten
När jag var strax över 25 fick jag jobb på västkusten och flyttade till Göteborg. Här öppnade det upp sig nya möjligheter till fiske och jag började nu se mig som sportfiskare på riktigt. Jag fick till en del roliga fångster, metade sik i Göta älv, fick massa regnbåge på Bombarda på gula kortets sjöar, fick en fin braxen i kanalen i centrala Göteborg. Men för det mesta gick det uselt, jag hade mängder av bompass och hade svårt att fiska i helt nya vatten. Jag var helt enkelt bortskämd med att fiske inte krävde någon direkt planering eller logistik, och inte van vid ”konkurrensen” det blir i stadsnära miljöer.

Hittar LRF
Så kombinationen att få napp för sällan och fiska i ganska utfiskade vatten skapade den perfekta mentala cocktailen att jag skulle vara väldigt påverkarbar för filosofin inom LRF när jag stötte på begreppet. Om jag minns rätt så läste jag om LRF för första gången på Planet Sea Fishing. Detta kan ha varit den första artikel jag läste. Jag fastande direkt, en fiskediciplin som ger mycket napp, utövas i havet men med minimal utrustning, vilket är utmärkt för någon som oftast går eller åker kollektivt. Plus att det är något nytt, något helt annorlunda. Jag gick all-in, och det var inte billigt.

Hitta utrustning
När jag tittar tillbaka på gamla inlägg i olika medier etc så ser jag att jag fick hem Isome från Skottland 24 augusti 2014. jag beställde även jigghuvud vid tre olika tillfällen innan jag hittade ett som hade tillräckligt smal krok för att det skulle funka att rigga dom. Vid det här laget hade jag läst och sett det mesta om LRF som nätet hade att erbjuda på engelska. Att hitta en lina var också på gränsen till omöjligt innan en butik hittade en gammal spole 0.06 fireline som de inte hade lyckats sälja mycket av – för ingen vill ha så tunn lina i Sverige. Mina första försök skedde då med jigghuvud på 2 gram från HTO och rosa Isome. Av anledningar jag ej minns klart idag så började jag att fiska i älven, i centrum och i närheten av Stenabåtarna. Jag var besviken på utfallet, det gick inte bra, jag vet att jag på den tiden skrev om de japanska superjiggarna som faktiskt bara var japanska, :). Första fisken på isome blev en abborre på ett hg vid feskekryka i Göteborg, oktober 2014. Sen verkar fisket ha legat nere för det året, antar att det började blåsa för mycket för en orutinerad fiskare och så lätt utrustning.

Isome och jigghuvud

Succé nummer ett
Som tur var gav jag mig inte utan jag ville verkligen etablera detta nya sätt att fiska, genom att blogga om det och genom att lyckas med det. 4 och 8 juni 2015 var de två bästa dagarna i mitt fiskeliv. Jag var ute vid en småbåtshamn, i salt vatten på riktigt, och det började hugga skrubbskäddor. Första turen fick jag bara 3 och andra gången fick jag 8 skrubbor, alla på jigg, Isome och två grams jigghuvud. Utöver detta hade jag massa hugg, såg öringar jaga jiggen och det hände något nästan hela tiden. Jag glömmer aldrig den känslan, all planering, alla misslyckanden, alla inköp, allt testande och så fungerade det, lätt fiske i havet var både effektivt och det roligaste jag gjort.

Första saltvattenfisken på LRF

Succé nummer 2
Nästa fantastiska upplevelse med LRF var midsommar 2015, då jag fick fyra arter (makrill, näbbgädda, smörbult, vitlng) från samma brygga med samma tackel utanför Hamburgsund. För någon som var van att få abborre när man fiskade abborre och gädda när man fiskade gädda och det mest överraskande som kunde hända var en mört så var detta ett stort testamente till denna nya fiskepassion.

Fram till idag
Tack vare mina gamla inlägg i sociala medier och bloggar kunde jag pussla ihop detta bättre än vad jag trodde, men det är värre mellan 2015-2021. Uppenbarligen hr vi blivit många, vi har en aktiv facebook-grupp, folk har blivit fiskevänner, butikerna känner till begreppet LRF, jag har blivit publicerad i fisheco magazine men jag har inte en aning om hur allt detta gick till, jag minns bara känslan av ett lyckat riktat jiggfiske efter skrubba.



Hur uttjatat det än är så måste man återigen konstatera att 2020 blev ett märkligt år på så många sätt. Att jobba hemma gav tid för många korta pass till den närmaste lilla insjön men då jag oftast åker kollektivt till havet så blev antalet timmar i saltvatten rekordlågt.

En vanlig syn på mitt instagram 2020, jag vid en insjö tidigt på morgonen, på jakt efter abborrar

Känner jag då sorg för ett missat fiskeår? Nej, sanningen är nog svarare tvärt om. Ja, jag saknar att inte ha kunnat åka till Oslo som jag brukar och vi hade hoppats kunna åka till södra Europa ett par veckor över julen men mitt fiske har utvecklats, både hur jag fiskar rent tekniskt och min inställning till ett par saker.

Jag har i stort sätt uteslutande fiskat drop-shot i år, oavsett väder, temperatur och vatten, och i stället experimenterat med olika beten och sätt att fiska tacklet. Resultaten har också kommit, jag har fått fler och större abborrar i år än tidigare år, jag har fått en gös i Göteborgs vallgravar (som drog in 100-tals like i gösfiskarnas facebookgrupp, fortfarande tacksam över det) och jag har upptäckt att små vatten kan innehålla pigga abborrar. För mig som gärna tar hem en abborre eller två till grillen så har fisket verkligen varit bra 2020, med mycket fisk i ”ätstorlek”. Jag har återigen börjat njuta mer av färsk fisk då jag fiskat närmare hemmet och transport och förvaring inte varit ett problem. Detta har fått mig att även fundera mera kring catch and release och att man nog borde äta mer fisk.

En engelsk variant, med fastlimmade flötesstopp som håller kroken på plats.

Jag ska vara ärlig, jag söker ofta efter det enkla, ibland på bekostnad av det som vore bättre. Jag ser väldigt dåligt på ena ögat vilket ger mig ett försämrat djupseende och en nedsatt syn total, så att hitta ett sätt att minska antalet knutar vore underbart. Jag testade en engelsk variant där du faktiskt gör ett drop shot helt utan knutar. Baran tanken får det att svindla, så enkelt så genialt. Du klämmer fast kroken mellan två gummistop som är till för flötmete och om du vill kan du superlimma fast dom eller sätta en fastlimmad stop lite längre ner så får du en extra möjlighet att variera djup. Använder du sen drop-shotvikt som kläms fast på linan så är du nu helt knutlös. Det funkar, absolut, men jag såg två stora problem med det. Dels ett psykologiskt, jag litade inte riktigt på det, vad händer om en större fisk hugger och bara drar av kroken, hur ska jag kunna acceptera det utan att bli vansinnig? Det andra var att det förutsätter att du antingen fiskar med nylon (som ofta blir för grov för min smak), helt med fluorocarbon (vilket jag aldrig riktigt gillat) eller att du skarvar på en bit fluorocarbon på en flätlina, men då är återigen där med att du måste göra knutar och en mycket svårare knut än den jag brukar göra. Hur bra detta än är så märkte jag att jag återvände till min normala set-up: 0.06 spiderwire som knyts i en spin-shot krok och sedan en flourcarbontafs ned till sänket. Dock så ger detta mycket mindre variation när det kommer kroken, jag har lyckats köpa krok i storlek 8 från bassfiskare i USA och detta sättet kräver två knutar.

Mot slutet av året fick jag en skada i nacke/skuldra, möjligen ett diskbråck, som gjorde att fiskeåret fick avslutas i förtid. Det kan jag sörja lite nu när det ser ut att bli lite is på sjöarna, och jag hade hoppats kunna testa drop-shot från isen. Men i dagsläget har jag ingen möjlighet att använda ett isborr. Det går dock framåt och jag tror att jag kan fiska som vanligt när våren kommer.

Men låt oss avsluta mer positivt, här kommer de trevligaste bilderna från 2020. Håll koll på bloggen för nästa månad kommer en ny informativ artikel att publiceras här.

En av många abborrar från 2020, mitt livs första gös och en simpa jag fick när vi tog oss en weekend på Styrsö då vi hade en nedgång i pandemin.

Pandemin har ju ställt till det för de flesta av oss och saker är inte vad de brukar vara. Jag har själv ägnat mig mer åt Street Fishing i år, men jag tycker att det passar som hand i handske med LRF. Liknande mentalitet, liknande utrustning, bara lite olika vatten. I helgen beslutade jag mig dock för att ta spårvagnen ut till havet då väder och vind var ok och antalet badturister är nere på det underbara antalet noll.

Jag förberedde mig för att eventuellt få någon välgödd skrubba så jag hade ett lite grövre dropshot spö och en vikt på 10 gram. Valde dock en liten krok i storlek 8 och fiskade med Isome jiggar. Tyvärr fick jag ingen skrubba men hade ett trevligt fiske med flera huggvilliga små vitlingar. En bra dag där LRF mer blir till avkoppling och meditation än något annat.

Bekant bild, här sker ofta första kastet vid Saltholmen
Liten vitling
Vitling med fina färger

Dags för ett avslutande inlägg om min resa att lära mig mer om det vi kan kalla för micro dropshot. Jag råder er att läsa inlägg 1 och 2 först, då det mer beskrivs vad det hela handlar om.

Stilla vatten

Filmen vi utgår ifrån utspelar ju sig på en kanal i England, men jag tänkte att det nog går att anpassa till en liten västsvensk skogsjö. Och det gjorde det, jag lyckades lura upp en del abborrar på ställen där jag gått bet med större beten. Det i filmen som jag mest fastande för var åsikten om de krokar folka nvänder vid dropshot, att de är lika stora som de krokar man normalt fiskar efter 50 kilos havsål med. Jag har nu börjat gilla att fiska med krokar i storlek 10 och 12.

I en glugg som som denna fans det gått om små abborre och någon lite större.
En rosa räkdoftande jigg som har blivit mitt ”go-to” bete.

Havet

En väldigt blåsig morgon testade jag att dropshota vid hålplatsen på Styrsö, många hugg och en fisk upp, en simpa. Detta var då på Grass minnow, helt utan smak och lukt, vilket gör det till en intressant fångst.

En liten tuffing

Rejält abborrfiske

Vad vi har upptäckt nu är att man med hjälp av små beten och genom att tänka på struktur och skydd kan hitta mindre abborre lite överallt, och även andra fiskar i havet med samma taktik. Men en teori är att större fisk gärna tar mindre beten eftersom det påminner om vad de faktiskt äter. På vintern brukar jag fiska med små mormyskor agnade med två maggots och den kombinationen har stått för de största abborrarna jag någonsin fångat, så en liten välfiskad jigg borde fungera på samma sätt. Jag gick till ett ställe där jag tidigare år haft ett bra fiske och skalade ner min utrustning. Det gick väldigt bra. Flera abborrar som de nedan tog på den lilla rosa maskjiggen.

Fin abborre på litet bete
Ännu finare abborre 🙂

Första försöket att implementera lärdomarna från EcoGears dropshotfilm var ju ändå lite av en succe, dock fick den anpassas lite efter platsspecifika förhållanden, då kanalen jag var vid var ganska grund i kanterna. För er som missat det inlägget och/eller videon så rekommenderar jag att man börjar med videon nedan.

Väl värd en genomtittning eller två

Under förra passet så fokuserade jag på de små betena och de försiktiga rörelserna och fick fisk under en ganska lång sträcka av kanalen, abborrarna var helt enkelt inte så hoptryckt den dagen. Men jag hade ingen möjlighet att testa om abborrar beter sig som snultror eller smörbultar, det vill säga gärna står precis intill bryggor och pirar.

För att testa detta sökte jag mig till Stenpiren, där hamnkanalen går ut i Göta älv. Här hittar man intressanta områden med lite djupare vatten. Jag hade inget kanonfiske men de abborrar jag fångade fick jag alla precis framför mina fötter, när jag smög fram till kanten och lite på avstånd släppte ner dropshottacklet. Jag menar verkligen rakt nedanför fötterna, inte ens en-två meter ut, så jag antar att dom stod i skydd och väntade.

Den här abborren tog på en Grass Minnow, troligen gömde den sig under bryggplankorna och bara väntade på ett byte.
För att inte helt förlita mig på mitt sinande förråd av Grass minnows så testade jag även en orange jigg från EcoGear, även den verkade intressant idag.

Jag hittade en YouTube om dropshot som jag inte riktigt kände igen, så jag startade upp den och tänkte att det är samma sak man sett så många gånger, men icke, detta var den absolut mest informativa videon jag sett, den har fokus på abborre men är helt och hållet överförbar till LRF i saltvatten också. Videon är några år gammal och ligger på företaget Ecogears kanal, Ecogear är ett välkänt företag i LRF-kretsar. Hur det kommer sig att dom bara har två videos på kanalen kommer man nog aldrig få reda på hur. Hur som helst såg jag videon två gånger och beslutade mig för att omsätta den i praktiken. Så, dags för dropshot med små beten efter abborre.

Börja med att se Videon, ni kommer inte ångra er.

Jag vill sammanfatta de lärdomar jag tänkte testa:
Använd små krokar och små beten.
Fiska med minimala rörelser
Abborrar söker skydd och står inte mitt ute i en kanal.

Okej, inget av detta är så revolutionerande men om man ser videon ser man hur han presenterar dessa idéer på ett subtilt sätt som går att omsätta p praktik, men som är lite svåra att fånga i text.

Första testet skedde i vallgraven i centrala Göteborg. Jag valde att fiska med en krok i storlek 12 och vit grassminnow. Just den jiggen rekommenderas varmt i videon.

Vit grassminnow, ca 3 cm.

Intressant nog visade sig att detta var en mycket bra jigg, många hugg av mindre abbore, många abborrar upp. Men i vallgraven visade det sig att det var lite för grunt vid kanterna så här stod faktiskt fisken ganska mycket i mitten. Men förutom den anpassningen så fungerade taktiken från videon utmärkt.

Många abborrar stod i mitten av vallgraven

Jag testade även en annan liten jigg, som nog är ca 4,5-5 cm, från fladen. Jag minns inte det exakta namnet.

jigg från vaden med en ”ball tail”. Aningen förkortad i framkant av mig

Även den gav abborre denna dagen.

Favoritfångster

Det här med infographics var ganska kul, här är en med mina favoritfångster, LRF-style

Corona LRF

Det gäller väl att alltid göra det bästa av en situation och nu när jag drar mig för att åka till havet har jag i stället testat lite LRF taktik på mitt närmaste vatten, en liten skogssjö. Jag måste säga att jag uppskattar det mer än jag trodde, men det borde jag förstått egentligen. Själen i LRF är ju fiskeglädje och att fiska efter de fiskar som finns där du är. och det är ju sant vare sig det är ett artrikt hav eller en liten insjö, njutningen ligger i att överlista vad som finns just där just då.

Med dropshot har jag i alla fall lyckats överlista både gädda och abborre.

Abborre tagen på drop shot i en liten insjö
Det fanns även gädda i sjön.

Ja, vad ska man göra så här i coronatider, när man helst inte skall ta bussen eller spårvagnen ut till havet? Jo man fixar till en liten infograhpic.

Tävlingen 2019

OBS denna artikel finns även i PDF format HÄR

Efter att Peter vunnit art-tävlingen 2018 var spänningen stor inför 2019 års upplaga, skulle Peter försvara sin titel eller skulle någon uppstickare knipa den. De nya reglerna gjorde att vi även kunde fiska i Norge och Danmark, vilket gjorde att jag hade Anders S som favorit, då han flera gånger fiskar i Norge (spoiler, han kom fyra).

Förra årets vinnare Peter skulle visa sig fiska riktigt bra och han nådde en mycket hedrande andraplats, med flera intressanta fiskar på sin artlista.

En vacker Berggylta från Norge…
och en fenknot föll alla för Peters skicklighet.

Innan vi avslöjar vinnaren tänkte jag bjuda på ett par bilder från vår tredjepristagare Olofs och vår fjärdepristagare Anders fiskeår. Fenknoten är tagen av Anders och den helt sagolika fångsten havskatt är Olofs bedrift.

Knot
Havskatt. Från land. På LRF

Men låt oss nu prata om vinnaren av hela klabbet, den storfiskande, skäggprydda, Youtubeprofilen i vardande JEZPER.

Kung Jezper

Med hela 32 arter, varav 26 togs i saltvatten så vann Jezper tävlingen med två arters marginal. Längst bak i artikeln kan ni se hela hans vinnande lista. Jezper låg i toppen i stort sätt hela året och fiskade starkt från början till slut. Under året har Jezper även delat med sig av väldigt mycket tips och tricks till alla nya medlemmar i vår Facebookgrupp och han har börjat spela in trevliga Youtube vides där han bland annat visar upp olika användbara tackel för LRF. Jezper är väldigt engagerad i den svenska LRF scenen och kommer att hålla i en art-tävling inom LRF 2020. (Mer detaljer i Light Rock Fishing Sweden facebookgrupp).

Jezper har fångat många speciella arter underåret, men den mest minnesvärda är nog hans taggmakrill, den tagen på LRF i Sverige som vi känner till.

Taggmakrill

Nedan ser ni Jezpers vinnande lista:

Svart smörbult, Sandstubb, Sandskädda, Oxsimpa, Stensnultra, Blågylta, Glyskolja, Skrubbskädda, Randig sjökock, Skärsnultra, Torsk, Rötsimpa, Storspigg, Bleka, Lerskädda, Berggylta, Grässnulltra, Vitling, Makrill, Sjustrålig smörbult, Bergstubb, Svartmunnad smörbult, Rödspetta, Öring, Gråsej, Taggmakrill, Elritsa, Guldfisk, Ruda, Mört, Abborre, Regnbåge

Äldre inlägg »