Storsjö Kapell 2020

Harrfiske i denna miljö är fantastiskt…….

Då är Sussi och jag precis hemkomna från årets resa till Storsjö kapell…… 3 veckor spenderades där uppe i år med fokus på gädda, harr och öring. In i det längsta var det osäkert om vi kunde åka. Detta på grund av flera orsaker. Naturligtvis så låg i botten en oro/medvetenhet om CORONA-pandemin, där vi länge var osäkra på om vi skulle åka iväg och riskera att belasta sjukvården uppe i glesbygd om vi själva skulle bli dåliga. Därutöver så blev mina föräldrar sjuka i COVID-19 veckorna innan avfärd. Slutligen så har Sussi dragits med diskbråck i drygt 2 månader….. Men efter mycket övervägande så valde vi till slut att åka. Framförallt för egen del med tanke på att föräldrarna endast fick milda symtom innan de frisknade till helt.

Till årets resa hade jag packat ned ett gäng av mina nya gummibeten, jenzza.iden V2, samt lillsarven, samt att jag också målat upp lite ”norrlands-färger” på jenzza.snipan jr.

jenzza.snipan jr i öring- och harrkostym…. Hade totalt 10 st med mig upp. Ingen överlevde hemfärd….. Resans längsta fisk tog på öringvarianten. 112cm….
jenzza.iden V2 i sikkostym. Mitt första hugg på 3 år i Storsjön fick jag på denna under en tur med guiden Kristian Rantala. Resulterade i resans tyngsta fisk, och årets hittills största fisk registrerad i området enligt Campen. 108cm/11,4 kg. Sjuk kondition på den fisken!

Vi anlände till Storsjö på midsommaraftons kväll. Vi möttes av en mycket sen vår med mycket starka flöden av smältvatten i hela systemet, och lågt vatten där vi ”brukar” hålla till. Så fisket var initialt mycket svårt och utmanande. Sussis rygg gjorde att jag själv fick leta gäddan på förmiddagarna med initialt skapligt resultat. Fick ganska tidigt kontakt med bättre fiskar, med flera 90+, samt några 100+. I det reglerade vattnet så steg vattennivån mycket snabbt så på runt 10 dagar steg vattnet med 1,5 meter, vilket gjorde att fönstret för optimalt vatten endast varade några dagar. Därefter fick vi helt enkelt leta andra vatten att hitta gädda i. Hård ström i området gjorde också harr- och öringfisket till en utmaning. Sölvbacka strömmar har bäst fiske på runt 20 kbm. När vi kom så var det 70, och det var nere på runt 35-40 mot slutet av vår vistelse. Till detta kan också läggas värmeböljan som låg över Sverige under en knapp vecka. Vi hade 31 grader under cirka 3 dygn och när sedan svalkan kom så blev det istället kallras över en natt. Från 30 grader till noll….. Fisket blev sjukt trögt. Inte så konstigt med den temperaturskillnaden. Men vi harvade på och en del bättre fiskar (gäddor) lyckades vi lura upp….. Summering på gäddfronten landade på 8st 100+ med 112, 108, 107, 106, 106 i topp. En något irriterande händelse var att vi hade en 110-ish fisk i håven som vid avkrokning gjorde ett svanhopp och hoppade ur håven….. Surt……. Vi hann aldrig mäta……

Resans tyngsta fisk. 11,4 kg och endast 108 cm. Första hugget i Storsjön. Klockan 0100 på natten….
Resans längsta fisk, 112cm . Runt 10kg, men ovägd. I strömmande vatten. Ett klassiskt ”skitibrallan-hugg”. Betet en jenzza.snipa jr i öring-kostym överlevde tyvärr inte…..
Men….. Var är vattnet????? Vi kör med växlande metoder….. Landfiske, vadfiske, båtfiske, och flytringsfiske…. I detta fall ett heldagsprojekt omfattande båttransport och vandring med flytringar till avlägsna vatten. Denna gång resulterade detta i exakt noll hugg…..

Vi hade OK harrfiske och en del bra öringar kom upp, samt att vi också hade bra sikfiske under några pass….. En kul detalj var att jag vid ett gäddpass i strömmande vatten lyckade klippa en öring på knappt 40 cm på gäddgummi…. rätt oväntat…..

I övrigt så har vi haft det väldigt bra, även om Sussi inte kunnat göra sig själv rättvisa på grund av ryggen. Sussi har ju varit där i 13 år nu och detta är mitt 3:e. Byn är fantastisk och alla människor är lika fantastiska. Todde som vi hyr stugan av, Herr Larsson som vi tuggar med, Bosse, Uffe, Stefan, Kristian, Kevin och alla på campen. Björne…. Och våra vänner byrenarna….

De gillar vår tomt…..

Vi hade också besök under några dagar av goda vännerna Daniel och Charlie. Supertrevligt!

1 juli firade vi 3-årsdag. Vi hade bokat en 3-rätters meny på campen där kocken Stefan fått fria händer. Och som han levererade! Sjukt bra mat! Black Angus-entrecote! Och Skagentoast med stekt röding, och pannkaka/vaniljglass med hjortonsylt… Extra tack för det, ni gjorde vår dag!

Vi hann också med punktering uppe på Flatruet, inte lika trevligt…..

Storsjö kapell. Har du inte varit där? Åk dit! Här har du allt du kan tänka dig. Stor gädda, Stor harr, stor öring, bäcköring, sik, röding. Storsjön, Gruckarna, strömmande vatten, åar, bäckar, tjärnar, You name it…..

TACK FÖR DENNA GÅNG STORSJÖ! VI SES 2021!

Extra-allt-bete nr 2 del 3

Nu var det dags för den tredje delen där ni får följa byggandet av mitt andra ”extra allt bete”, en Braxen. dagens inlägg handlar om fenorna….. Jag fortsatte detaljkarva alla fenor efter förra inlägget, och har sedan sprutspacklat och spraylackat dem med Biltemas produkter. Funkar helt OK….. Därefter var det dags att skapa en tvådelad gjutform för att kunna gjuta av fenorna i klar resin…..

Här har jag sänkt ned fen-mastrarna halvvägs i vanlig modellera. De två högra fenorna har fått hällhål och avluftningskanaler. Vanlig lego funkar bra som form…..
Här har jag gjutit första halvan och sedan vänt på hela formen, pillat ut modellleran och sedan penslat hela siliconytan med vaselinspray. Detta för att ej andra halvan skall fastna när jag gjuter den. Jag använder mig av West valley´s silicon, som funkar bra med Biltemas produkter. Här gäller det att veta vad man gör då vissa siliconmärken ej är kompatibla med vissa lacker.
Färdig form. Detaljåtergivningen blev helt OK.

Efter det att formen är gjord är det dags att gjuta upp fenorna. det finns en rad olika resinvarianter. Jag har fastnat för denna:

Tar några dagar att helt härda färdigt men resultatet tycker jag blir helt OK…..
Direkt tagna ur formen. Såga av och finslipa kanterna så har man färdiga fenor redo att limma på träkroppen.
Sådär nånting….. Fenorna är nu pålimmade på träkroppen. Ser helt OK ut.

Nästa steg i processen är nu att lägga ett första lager lack på betet för att sedan vikta det, måla fenor, foliera det, applicera öglor och haksked, lacka det igen med ett par lager, måla, och lacka igen…… Många moment blir det…..

Extra-allt-bete nr 2 del 2

Här följer del 2 i bloggen om framtagande av ett ”extra-allt-bete”, denna gång i form av en braxen. I denna del 2 går jag igenom de steg jag nu gjort i form av håltagning, spår för fästning av fenor, detaljkarvning av huvud samt framtagande av fenor.

Spår för analfena, samt hål för bakre ögla och bukögla. Därutöver 2 st 10,5mm hål för viktning. Bete kommer också förses med 2 enkla rasselkammare i dessa hål.

Spårtagning för fenor har jag gjort genom att först borra täta hål med 2,3mm borr, samt därefter slipat med Dremel. Spåren är ca 3mm breda och basen på fenorna kommer vara 5 mm så det gör inget att spåren inte är exakt raka.

Motsvarande spår för ryggfenan.
Passade också på att tillverka skeden till betet. Materiel är 4 mm lexan. För er som funderar på att tillverka beten med sked. Använd Lexan, ej plexiglas. Plexi håller ej! Lexan går också under namnen Polykarbonat och/eller Makrolon.
Uppritning av fenorena, där buk- och analfena får en spalt som sedan skall föras ned i spåren på beteskroppen……
Utsågning och grovslipning av spalterna är här klart. Slipning är gjord med hjälp av Dremel samt karvkniv. På denna bild är också detaljkarvning av huvud påbörjad lite grovt.
Lite bättre bild på detaljarbetet på huvudet….. Har ännu ej bestämt hur jag skall göra med ögonen. ”Försänka” eller ”Försänka inte”?
Finslipning och tillpassning av fenor klar. Passformen behöver ej vara 100, då glappet sedan kommer täckas med folie och lack….. Har ej ännu bestämt huruvida jag skall tillverka separata bukfenor, eller om dessa skall målas på betet efteråt….. Klart är i alla fall att sidofenorna kommer målas på efteråt…..
Nu stundar detaljkarvning av fenstrålar på alla fenor….. Drygt med ofrånkomligt….. När det sedan är klart, blir det spackling och lackning av fenor inför tillverkning av gjutformar. Detta för att sedan kunna gjuta fenorna i klar resin…..

Jaha……. Det var del 2 det…….. Nästa del kommer handla om gjutformar……. Stay tuned!

Extra-allt-bete nr 2 del 1

En ”Bralle” blir det härnäst…..

Till 2020 års Baitbash i Karlstad anordnades en betesbyggartävling. Jag bestämde mig för att deltaga med ett ”extra-allt-bete” i form av en handkarvad gädda med specialgjutna fenor i glasklar resin. Jag vann inte, men blev ändå väldigt nöjd med resultatet, och tanken föddes att tillverka flera olika fiskarter enligt samma koncept. Nu, efter att ha vilat lite efter vinterns byggande till den inställda sportfiskemässan så har nu turen kommit till ”extra-allt-bete” nr 2, och valet föll nu på en Braxen.

Tävlingsbetet till Baitbash. 170 g handkarvad folierad gädda med resinfenor

Tänkte i och med uppstarten av detta bete nr 2 passa på att blogga om fortskridandet i bygget. Jag kommer använda mig av träslaget lönn till detta bete. 3cm tjock och 23cm lång kommer den bli är tanken. Vikten kommer troligen landa på runt 250g.

Utsågning av konturer på G….

Jag har som man ser på bilden ovan sågat ut en skåra i baken på betet. Där är tanken att resin-stjärten sedan skall fästas….. Men dit är det långt kvar. Karva till masters på fenorna, sedan tillverka gjutform och slutligen gjuta…..

Grovslipning sker med slipmaskin med 80-papper med en ritad centrumlimje som markör……
Grovslipning och finslipning med 240-papper är nu mer eller mindre klar. Lite grövre slipmärken kommer att fyllas igen med spackel vartefter….

Så långt är jag hyfsat nöjd med utseende på kroppen. Nästa steg blir nu att märka ut hålen för nos-, buk- och bakögla, samt vikthål. Därutöver också märka ut var rygg- och analfena skall sitta för att sedan borra och slipa till skåror för fenornas infästning….. Men det tar vi i nästa inlägg…… Skitfiske så länge!

Nybörjargenvägar? Eller ”Learning by messing things up”?

Nedre betet är från min första batch när jag började bygga beten 2011. Det övre är från 2019 och får spegla den utveckling jag haft….

I dagens blogginlägg tänkte jag lyfta mina tankar kring hur att börja bygga beten…. Eller kanske snarare kanske filosofera lite kring hur jag tycker att man INTE ska göra….. Möjligen sticker jag ut hakan lite…..

Innan jag börjar reflektera vill jag börja med att säga att dagens ”betesbyggar-Sverige” är helt fantastiskt. Vilka talanger vi har, och vilken bredd! Ett av det i mitt tycke bästa forumen är Facebookgruppen ”Svenska betesbyggare” och det är bara att titta på utvecklingen av antal medlemmar de senaste åren så förstår man hur många det är som fattat tycke för betesbygge.

Jag har dock noterat på senare tid att fler och fler söker genvägar, inte bara till ett perfekt bete, utan till att sälja sina alster. Jag lägger egentligen inga värderingar i det, men vill i alla fall skicka med ett par tankar på vägen.

Som jag ser det så är det lite som Farbror Barbro i Nilecity sa för er som minns den TV-serien: ”Det finns inga genvägar till det ultimata soundet då rå”…

På senare tid har det allt oftare dykt upp frågor som:

  • Jag tänkte börja bygga träbeten (alternativt gjuta gummibeten). Vad behöver jag?
  • Hur ska jag placera vikterna för att få en bra gång?
  • Vilket träslag skall jag använda?
  • Hur gör jag för att kunna börja sälja beten?

Det är på dessa frågor jag vill reflektera lite grann. Det står ju naturligtvis alla fritt att ställa frågorna….. Men någonstans så är det trots allt resan från en träplanka (om vi nu tar träbeten som utgångspunkt) till ett eget producerat bete som ger fisk som är själva grejen. Att efter eget huvud testa sig fram, pröva olika träslag, olika metoder, olika viktningar, olika betesformer och sedan själva kunna säga: JAG lyckades! Det är trots allt alla ”misslyckanden” som i slutändan bygger erfarenheten som sedan gör dig till en riktigt duktig betesbyggare. Så jag tycker att man som ”nybörjare” inte ska ställa de frågorna. Det finns inga genvägar till att bli en riktigt bra byggare!

Endast fantasin sätter gränser. Att själv komma på lösningar till vad du vill åstadkomma (i detta fallet de verktyg jag efter mycket laborerande kom fram till och som jag nu använder för att applicera folie på ett bete) gör dig till en bättre betesbyggare och du känner själv att du utvecklas. Du lär dig helt enkelt vad som funkar och inte funkar.

Därmed sagt, så vill jag här ge mina tips och råd till dig som just börjat eller som vill börja bygga beten:

  • Bakgrundsforska! Internet är fyllt av massor av information. Bara genom att nyttja sökfunktionen på ”Svenska betesbyggare” kan du hitta i princip all info du behöver. Det finns massor av andra forum med, både svenska och utländska. Bara genom att själv söka informationen så lär du dig massor och får massor av inspiration.
  • Börja enkelt. Oavsett om det är trä eller gummi. Du behöver inte maskiner och utrustning för 10.000-tals kronor. En träbit, en kniv, en rasp, en enkel borrmaskin och sandpapper. Modellfärger och båtfernissa. Det var så jag började en gång i tiden. Fångade massor av fisk. Hitta din egen stil! Ta fram en modell du tror på och som du sedan fulländar, innan du går vidare. Utveckla verktyg/maskinpark vartefter du utvecklas själv.
  • Val av träslag. Finns också massor av info på nätet. Hårdhet, densitet, mm mm. De flesta tror jag ändå börjar med furu. Börja där du med vet jag. Superenkelt att få tag på! Och billigt!
  • Viktning. Frågan: hur får jag bra gång? Är supersvårt att svara på. Detta då vi fiskar helt olika och har olika preferenser för vad en ”bra gång” är. Mitt råd är: Ta fram en form på betet du som du själv tror på. Borra hål i buken på 6-7 ställen och laborera sedan med att sätta vikterna i olika hål och testa dig fram. Anteckna resultatet. På det sättet så får du koll på vad som funkar bäst för vevjerk, tailbete, slider etc.
  • Färger och lacker. Börja även här enkelt! Du behöver inte ha en Iwata Airbrush för 3500 kr det första du köper. Modellfärger och pensel funkar alldeles utmärkt. Om du ändå vill testa på airbrush, köp billigt initialt för att lära dig grunderna. Om du sedan fastnar för det, investera i bättre grejer vartefter. Vad gäller lacker så finns det en uppsjö. Jag började som sagt med vanlig båtfernissa. Funkar! Finishen blir väl inte 100% och den gulnar med tiden, men betena fångade massor av fisk! Mer avancerade lacker såsom till exempel polyuretanlacker och epoxylacker är bättre, ger bättre finish och håller bättre. Men de är också betydligt dyrare och är dessutom skadliga och kräver skyddsutrustning. Epoxy kräver dessutom torkhjul.
  • Försäljning. Om man som nybörjare direkt börjar prata om att sälja beten, då tycker jag nog att man börjat bygga beten av fel anledning. Vad menar jag med det? Jo, jag hoppas någonstans att man börjar bygga beten för att fylla sin egen låda. Att fånga en fin fisk på ett egentillverkat bete är den bästa känslan som finns! Börja där! Där har du hela grejen med att börja bygga beten. Från träbit till fångst! Lyckas du så pass bra med ett bete, och det ger mycket fisk, så kommer folk i slutändan att vilja ha ett sådant bete. Då kan det bli dags att börja fundera på att börja sälja. För mig tog det nästan 3 år innan jag började sälja så smått, efter många förfrågningar. Men hela försäljningsbiten fördjupar jag mig inte i här.
  • Säkerhet! Det finns massor av ”faror” med vår hobby. Allt ifrån kniven du täljer med till maskiner. Jag skar mig själv rejält nu den 23:e december, och har fortfarande ingen känsel i fingertoppen. Jag har klyvt ett finger i bandsågen, jag har utvecklat allergi mot epoxy. Se till att alltid ha koll på säkerheten (olyckor kan ju ske ändå förstås). Det finns några väldigt tydliga exempel på när det är extra viktigt. Tex vassa knivar. Bordsmonterad handöverfräs. Det är ett riktigt otäckt verktyg. Där kan du bli av med ett par fingrar i ett nafs om du slarvar. Epoxylack, lösningsmedel, plastisol, airbrushfärg. Kräver skyddsutrustning i form av andningsskyd, klädsel och ventilation. Ingen hobby är värd att riskera hälsan för. Kom ihåg det!
  • Fråga!!! Med de tips jag just har skrivit, är det förbjudet att fråga? Nej, självklart inte! Forumet ”svenska betesbyggare” är nog en av de bästa FB-grupperna som finns! Man kan alltid få svar på sina frågor. Men spara dina frågor tills du har kört fast. Du lyckas inte med viktningen på just det betet, eller du får inte till finishen på lacken, eller sprutan spottar färg, eller vad som….. Fråga först när du själv inte lyckas hitta svaret, eller lösa problemet. Då kommer du få svar, och du har lärt dig massor på köpet när du själv försökt!

Med allt detta sagt, så är inte min avsikt att nedvärdera er som just börjat och som söker snabba svar, utan snarare ur ett ”filosofiskt” perspektiv ge min syn på de värden som jag tycker man ska fundera över när man beslutat sig för att börja med vad jag tycker är den bästa hobbyn i världen.

Se nu till och bygg världens bästa bete!

Par i Tromtösnipor

Årskrönika 2019

Nu var det länge sedan jag skrev ett inlägg här på bloggen. Har haft ett stressigt halvår på mitt ordinarie jobb samt att jag sedan oktober har lagt mycket tid på att tillverka beten till vårens 2 mässor jag skall deltaga i, Baitbash 2020 i Karlstad samt Svenska Sportfiskemässan i slutet på mars i Stockholm. Jag tänkte beröra årets fiske samt betesbyggesåret 2019.

2019 års största gädda för mig. 113 cm och 11,3 kg

Betesbyggaråret 2019

Året började egentligen redan i november då jag påbörjade tillverkningen inför 2019 års Sportfiskemässa i Jönköping. Jag satsade på flera nyheter, dels ett stort trollingbete, dels ett gemensamt projekt i form av en bucktail, där jag stod för själva kroppen och spinnardelen, och där min bättre hälft Sussi Stridh stod för bakkroppen. Därutöver lanserade jag en ny gummimodell jenzza.sarven Jr.

Hasslö XL – trollingbete
jenzza.sarven Jr, här i guldsarvkostym. 120 g kärlek.
Hasslö Bucktail i färgen skitmört

Jag slet rätt rejält både på mitt ordinarie jobb och med byggandet och lyckades få en riktigt otäck influensa en knapp vecka innan mässan. Hade upp emot 41 graders feber, och var totalt utslagen under några dagar. Sussi fick ta ledigt från sitt jobb och åka ned och hjälpa mig med de sista förberedelserna på grund av det. Utan den hjälpen hade jag troligen ej kommit iväg. Mässan förflöt bra trots att jag var sjuk under större delen med hosta och feber som kom och gick. Jag lyckades vinna ”finaste bete” med ”jordögösen” och vann gratis deltagande till 2020 års mässa. Riktigt kul!

Hade till årets mässa låtit tillverka ett hyllsystem för att lättare kunna visa betena.
Jordögösen nedanför en liten tromtö minisnipa

Efter mässan så tog jag betesbyggarledigt en månad, dels för att tillfriskna, men framförallt för att vila från byggandet. Sedan rullade jag igång med liggande beställningar, varav vissa hade blivit liggandes alldeles för länge. Ni som drabbades av det, ber jag om ursäkt till. Ibland så vill inte kroppen vara med, och tiden räcker inte till….. Under hösten satt jag och Sussi också med under Liska kayak Open och snackade beten och flugbindning, samt att vi var med en kväll på Sportfiskarnas Fiskeläger för ungdomar på Dragsö camping under höstlovet, där vi pratade betesbygge och flugbindning. Riktigt kul att få träffa dessa inbitna ungdomar.

Jag har slutfört beställningar och också tagit fram 2 stycken nya gummimodeller som skall introduceras till vårens mässor. Dels en lillebror till jenzza.sarven Jr, jenzza.sarven mini, och dels en uppdaterad version av jenzza.iden, min första gummimodell som introducerades 2017. Jenzza.iden V2 helt enkelt. Produktion av gjutformar pågår för fullt.

Master jenzza.sarven mini
Master jenzza.iden V2

I skrivande stund är det nu en knapp månad kvar till Baitbash och det råder febril aktivitet för att hinna färdigt allt. Fler bucktails i nya färger, ett 100 tal träbeten och uppgjutning av minst 150 gummibeten skall hinnas med.

Fiskeåret 2019

2019 går till historien som mitt bästa år hittills avseende antal 100+ fiskar. Om jag nu räknat rätt så landade jag på 27 stycken till slut varav 2 stycken konstaterat över 10 kg med 11,3 i topp. Troligen har jag ett par till över 10 kg, men dessa vägdes ej, detta skrev jag om i mitt inlägg om min och Sussis resa till Storsjö kapell. Sussis och min Norrlandsresa blev dock episk och räddade gäddsäsongen. Vi lyckades pricka in efterleksfisket på minuten mer eller mindre och vi lyckades ta 23st 100+ gäddor tillsammans med toppar på 113, 111, 111, 109, 109. Och vi tappade lika många. Tyvärr så miste jag mitt livs fisk däruppe, på grund av en slarvigt riggad fjäderring i en shallowskruv. Jag är rimligt stensäker på att hon vara 125 cm. MINST…… Och runt 15 kg. Men jag vet var hon finns…..

Sensommarens och höstens fiske har präglats av frustration och lätt uppgivenhet, detta då vi har haft förtvivlat svårt att hitta okej fisk. Jag och Sussi deltog i 24h gäddan och trots närmare 30 fisk i båten så hade vi endast 4 st godkända fiskar (70cm). Samma situation hade vi i den andra tävlingen vi ställde upp i, Blekinge gäddfestival, där vi hade 3 godkända (80cm) men ändå lyckades komma på 11:e plats av 66 team.

Trots mitt hittills bästa år storleksmässigt så är det med en rätt dålig magkänsla och en sur eftersmak jag tänker på året som gått. Mitt hemmavatten Karlskrona har ej stått att känna igen, och blir allt sämre och sämre. Skarvpopulationen ökar, en allt större sälstam drar sig allt längre in i jakt på mat, och i skrivande stund så pågår ett yrkesfiske efter gädda inne på lekområden med i mina ögon extremt tveksamma (moraliskt, det är konstigt nog lagligt att med liten båt skrämma ut gäddor i lagda nät som sedan dras in till ett ”moderfartyg” ) metoder. Lägg därtill vi sportfiskare, där antalet tävlingar de senaste åren exploderat, och fisketurismen har mångdubblats. Saker och ting görs på olika håll och kanter, inte minst genom Länsstyrelsen Blekinge, men jag är rädd att det går för långsamt och jag är väldigt orolig för att Blekinges en gång så fina gäddbestånd nu står på randen till utplåning. Jag skall inte gå in djupare i denna diskussion i detta inlägg. Jag ämnar avhandla mina tankar kring detta i något annat forum eller inlägg.

Årets topp 5 gäddor för mig personligen blev: 113, 113, 113, 111, 111. Av dessa 5 är trots allt 2 av 113-fiskarna tagna i Blekinge.

Foto Sussi Stridh
Foto Sussi Stridh
Foto Sussi Stridh
Foto Sussi Stridh
Foto Sussi Stridh
Foto Sussi Stridh
Foto Sussi Stridh

Trotts den något bittra eftersmaken så vill jag i och med detta vill passa på att önska alla ett GOTT NYTT SKITFISKEÅR 2020!!!! Jag hoppas vi ses på mässorna framöver! Och jag hoppas innerligt på ett väl förvaltat gädd- , säl- och skarvbestånd, samt ett väl reglerat fiske för såväl yrkesfisket som sportfisket.

Storsjöodjuren i Härjedalen

Förväntansfulla inför dagens fiske…..

Det beryktade storsjöodjuret, eller egentligen storsjöodjuren (!) finns! Jag och Sussi vet det! Vi har sett och känt dem……

Detta inlägg får bli en sammanfattning av det fiske efter grov gädda och lite annat som vi just avslutat i Storsjö kapell under 15 dagar slutet av juni och början av juli. Men resan börjar egentligen tidigare än så, då jag hade bestämt att årets resa skulle bli en rejäl hårdtest av min nya gummimodell jenzza.sarven jr, som jag ju lanserade under årets sportfiskemässa, samt även hårdkörning av mina rejält beprövade jenzza.snipor.

Sarven och snipan redo…..

Med vetskapen om hur sliten man kan bli av att dänga stora gummin så hade jag också packat ned lite lättare beten att alternera med…..Storsjö Kapell är ett ur fiskesynpunkt väldigt stort område, med väldigt varierande fiske, och där gäddfisket är relativt outforskat. Här har man möjlighet att fiska strömmande vatten, bakvatten, stora och små sjöar, tjärnar, flottarrännor…. Ja bara fantasin sätter gränser egentligen….När vi väl kom upp så körde vi första dagen till samma plats som vi hittade stor fisk på förra året, en av de stora sjöarna. När vi kom dit kunde vi konstatera att vattenståndet var betydligt högre än förra året, detta då flera av sjöarna med anslutning till Ljungan är reglerade. Stark och kraftig pga det höga vattenflödet i Ljungan gjorde det svårfiskat, och vi hade inga större förhoppningar om att hitta fisken. Första halvtimmen hände ingenting och vi var beredda att flytta oss, men just då fick jag ett rejält hugg som resulterade i uträtad stingerkrok i ett bakvatten till strömfåran…. OK, de var där i alla fall. Kort därefter bommade Sussi bättre fisk mitt ute i strömmen. Ytterligare någon minut senare klippte jag på resans första fisk, en fin 98cm fisk på en jenzza.sarv i braxkostym. Vi insåg att vi nu kunde fortsätta här och köra. Dag 1 resulterade i 8st fiskar med toppar på 106, 102, 98, 92, 90. Bra start kan man nog säga…. Sarven stod för alla mina fiskar…

106cm fin Norrlandsgädda…..

Då vi hade bra kontakter dag 1 med 2 100+ och även ett gäng större tappade så fortsatte vi harva på på samma ställe de närmaste dagarna, och alternerade med flugfiske efter harr och öring. Jag hårdkörde med sarven och snipan och Sussi körde på med i huvudsak snipan. Man kan konstatera att trots att sarv inte finns här uppe så gillade gäddorna betet skarpt. De fullständigt slaktade betet. Det är ganska tuff miljö här uppe och man måste komma ned på djupet bland stenarna så en del beten sattes också i botten….

Rejält slaktad sarv. Men den klarade av 4 st 100+ innan den dog martyrdöden.

Vi fortsatte att dra bra fiskar. Dag 2: 8st upp med toppar på 109, 106, 102, 100, 95. Denna dag bommade jag en riktigt stor fisk som bara stod och stötte och sedemera gick linan av i en rusning.

109 cm, grov, ej vägd men troligen uppåt 10kg…..

Dag 3 testade vi att gå upp rejält tidigt efter att Sussi satt klockan på 0415 och varit sådär jobbigt pigg. Denna dag var det tyvärr Sussis tur att tappa sin troligt största fisk på resan. Även här gick till slut linan av, och vi såg aldrig fisken, men att den var rejält stor råder ingen tvekan om. Efter den missen gick luften ur oss lite, och vi stannade med 3 fiskar upp med en 100cm i topp.

Dag 4 bestämde vi oss för att låta vårt första vatten vila och i stället köra båtfiske i en av Gruckarna. Bensinmotorn till båten som man hyr från Fiskecampen var tyvärr på service så vi fick köra med elmotor med relativt begränsad actionsradie, så vi höll oss rätt nära strömfåran och båtplatsen. Rätt snabbt så krokade Sussi på en bättre fisk på fluga och den visade sig vara rejält fin. efter en nervös fight lyckades vi håva en rejält grov och fin madame på 109 cm, och Sussi återfick geisten efter gårdagens bommade jätte. Båtfisket var annars mycket trögt och vi hade faktiskt bäst på gammal hederlig bonnatrolling med fluga släpandes efter. Någon 90 fisk kom upp annars endast några mindre på 70-85 fick syna insidan av båten.

Sussis praktfisk på 109 cm. Tagen på fluga. Faktiskt samma fluga som hon tog en annan 109cm fisk från min båt nere i Blekinge några veckor tidigare. KUL!

Vid de här laget var vi lite osäkra på vårt första vatten då vattnet hade stigit kontinuerligt under de första dagarna och det blev svårare att hitta fisken. På morgonen dag 5 var Sussi sliten så jag drog ensam ut för att se om jag kunde hitta fisken. Det kan man säga att jag gjorde….. Första kastet: en 97:a, andra kastet: en 92:a, tredje kastet: en 102:a, fjärde kastet: bomhugg, sedan dött….. i tre kast, Åttonde kastet: en 94….. Jag insåg att vi hade ett race framför oss, så jag åkte hem och vi åt gemensam frukost och åkte sedan tillbaka tillsammans. När vi väl kom dit drog vi ytterligare 6 fiskar med 110 och 106 i topp. Vi bommade också några riktigt fina fiskar. Men det är framförallt en av dessa bommade fiskar jag aldrig kommer glömma. Jag stod högt uppe på en sten och fick ett hugg som var så brutalt så jag kan inte ens beskriva det. Fisken högg ytligt på en sarv så hon kommer upp till ytan rätt snabbt. Upp kommer ett huvud som jag aldrig sett maken till. En koskalle de luxe. Benen börjar skaka, fisken går ned på djupet och ställer sig. Denna är STOOOOOOOR….. Jag ropar på Sussi som står 100 meter upp i eländig terräng, hon tar sig nedåt för att vara beredd att håva. Jag tvingar upp fisken från djupet för att undvika stenarna på botten. Hon går upp och tailar. Hon är låååång, och grooooooov. 110-fisken jag tagit några minuter tidigare är liten i jämförelse….. Denna fisken är 125cm. MINST!!!! En drömfisk! Jag ser att hon sitter stenhårt. Sussi är nära nu, ska bara gå ut nedanför stenen jag står på. Fisken är mer eller mindre klar för håvning. Hon gör en sista ansträngning och tailar igen. Och…….. Stingern går av….. eller inte går av utan snarare skruvar ur sig bakvägen när betet lossnar från shallowskruven. Jag bommar mitt livs fisk på grund av klantigt monterad stingerrigg. Jag hade bara trätt fjäderringen över shallowskruvens ögla utan en tanke på att den skulle kunna skruva ur sig bakåt i händelse av att betet skulle lossna…. RIDÅ…….. Vi avbryter fisket i och med detta och jag behövde en rejäl grogg på campen för att döva ångesten…..

110 cm, ej heller vägd med troligen även denna runt 10kg. Men liten i jämförelse med den drömfisk jag bommade några minuter senare….
En snipa efter ett rejält bomhugg…..

Dag 6: 9 fiskar upp och en liten revansch för mig med resans hittills längsta fisk med 111 cm, utöver detta 105, 99, 97, 95 i topp.

En ”tröstfisk” på 111cm. En av få fiskar tagna på annat än jenzza.beten. Denna tog en giant pigshad. Började få slut på sarvar och ville spara några till andra veckan….

Dag 7: 8 upp. 103, 102, 100, 99, 94 i topp. Bommade tyvärr en 115+ vid håvning. Stolpe ut……

Dag 8-9. Segt fiske, väldigt högt vatten och slitna kroppar. Fokuserar lite mer på harr och öring, samt att jag körde ett båtpass i nedre Grucken med guiden Kristian Rantala. Ingen meterfisk upp dessa dagar. men vi hade bra harrfiske jag och Sussi med mycket fisk över 40 cm, och där Sussi lyckades ta den största på ca 50 cm. Vi hade hade också bra sikfiske på fluga med flera fina fiskar…

Fin harr på runt 45 cm
En fin sik tagen av Sussi. Vi behöll några för rökning
En öring på runt 35 cm tagen på nymf, den största för mig på resan. Tappade också en rejäl som slet av tafsen…..

Dag 11 Snittmässigt den bästa dagen på gädda. Vi tog stor fisk i 2 olika vatten. Först ut var Sussi som tog sin största på resan. En mycket fin 111cm fisk, och jag tog en sliten krigare i strömmande vatten på 109 cm. Det märks att de stångas i tuff miljö men stora skrapsår lite överallt…..
Topparna denna dag var 111, 109, 104, 100, 90.

Sussis kanonfisk på 111 cm. Troligen runt 10kg denna med.
Och min slitna strömgädda på 109 cm. Fisken gjorde under drillning ett luftsprång där hon var säkert en meter ovanför vattenytan. Häftigt!

Dag 12. Vid det här laget har det dragit in ett rejält kallras. Betesfisken (siken) har dragit sig utåt och det är rejält svårt att hitta gäddorna. Vi nollar dag 12 och försöker oss på bäcköring dag 13 för att låta våra kroppar vila lite. På grund av kallraset så är det tyvärr också väldigt svårt med bäcköringen som dragit sig ned i djuphöljorna. Tar endast ett fåtal. Avbryter bäcköringfisket och förökser oss på ett sent kvällspass på gädda trots allt. Ett endaste hugg får vi, och det är jag som får det. Väldigt försiktigt hugg, och jag tror det är liten fisk. men när hon kommer närmare ser jag att det i alla fall är meterfisk…. Så jag ber Sussi håva för säkerhets skull. Väl i håven så inser jag att hon är stor. Resans största fisk är ett faktum. 113 cm! Väldigt loj vid drillningen men galen i håven…. Trassel de luxe innan vi lyckas reda ut allt……

113 cm. Resans största. Troligen över 10…..

Efter detta följer några dagar där vi inte hittar mer stor fisk. Vi försöker allt, landfiske i olika vatten , båtfiske. Tyvärr kan vi inte köra flytring nu då det blåser för mycket….. Några fiskar åker upp med topp på 97cm.

Sista dagen innan hemresa bestämmer vi oss för att köra ett flytringspass, detta då vinden äntligen ser hyfsat gynnsam ut efter en rejält blåsig vecka. Vi stasar på en liten tjärn ganska nära campen. Sussi kör fluga och jag spinn, med mindre beten nu, då jag inte längre orkar dänga tunga gummin….. Vi får mycket fisk, men bra smått….. Vi bestämmer oss för att lägga oss mitt i sjön där det finns lite gräsbälten….. Segt fiske, men jag bommar 2 rejäla hugg där. Inser att de lite bättre fiskarna nog håller till här. Kort fika/kissepaus i land, och sedan ut igen i mitten….. Bommar ett kanonhugg direkt när jag kommer ut. Känner tyngden innan hon lossnar. men ingen krokkänning….. Kastar ut igen på samma ställe. Ingenting. Kastar ut en tredje gång på samma ställe. PANG! Där sitter hon. Ropar direkt till Sussi som är 100 meter bort. Vi börjar paddla mot varandra för jag inser att jag kommer behöva hjälp att landa henne. Jag drillar henne i säkert 10 minuter utan att se henne. Rusning på rusning…… Blir bogserad av henne där jag sitter i min lilla flytring….. Till slut får vi in henne och vi ser att hon är stor. Efter lite meck så lyckas Sussi få in henne i vågsäcken och vi bogserar in oss till land för mätning. Det blev dock ingen höjning, men en väldigt fin 108:a. Det blev den sista 100+ gäddan för resan.

Att drilla urstarka Norrlandsgäddor i flytring är en utmaning och otroligt roligt!

Vi avslutar våran sista dag i Storsjö kapell med att avnjuta en entrecote på campen, och sedan kör vi ett sista pass efter harr och öring nere i Sölvbacka. Jag kör lite harr och Sussi kör i de starka forsarna med egenbunden ledad streamer. Jag missar hela händelsen då jag är för långt borta, men Sussi drar på sitt livs öring där i forsen. Över 60 cm, troligen större än så. Tyvärr spottar den flugan. Hon kommer tillbaka helt skakig och adrenalinpåslaget är påtagligt. Hon kan inte fiska mer…… Vi ger oss. Men hon vet var den står. Nästa år är den ännu större…..

Slutligen kan man sammanfatta dessa 16 dagar såhär…..

Vi lyckades tillsammans ta 23 fiskar på 100cm eller större Topparna landar på: 113, 111, 111, 110, 109, 109. Vi vägde inga fiskar, detta då miljön inte är snäll här med vassa stenar och vi vill säkerställa så skonsam hantering som möjligt av fisken. Vi har dock troligen 4 st på 10 eller strax över. Därutöver ett 40-tal fiskar på 90+. Om man bortser från sista dagens tjärn-fiske med många små, så hade vi endast ett fåtal fiskar under 90cm….. Helt galet…….

Lägg därtill kanonfiske på harr och våra första sikar tagna på fluga, kontakt med stor öring…. En kanonresa rakt igenom.

Mitt testfiske med jenzza.sarven jr och även med snipan var en succe. Ca 75% av 100+ fiskarna jag tog tog jag på sarven. Den levererade suveränt bra. Jag har ett gäng över till försäljning om önskemål finnes. Kontakta jenzza.lures via FB-sidan i så fall.

Tack naturligtvis till bästa Sussi! Min livskamrat och bäste vän och en otroligt vass fiskare! Stort tack till Storsjö fiskecamp! Bosse, Kristian, Uffe, Stefan, Peter och ni övriga!

V 38 i höst kör vi igen. Då arrangeras Norrskensgäddan 2019. Är du sugen på att haka på? Följ länken här för info: https://www.facebook.com/events/2364620557128917/

Anmälan görs direkt till Storsjö fiskecamp på telefonnummer 0687-21122:

Mer info om området hittar du på: http://www.storsjo.com/

Eller på Facebook: https://www.facebook.com/Storsj%C3%B6-FiskeCampFishingCamp-Sweden-125917034136451/

Hur förbereder man sig för en mässa….egentligen?

Nu är det en knapp vecka kvar till årets höjdpunkt för mig som betesbyggare. Det är nu andra gången jag har förmånen att få sitta på betesbyggargatan tillsammans med några av de bästa byggarna i landet.

Förra året var en ”se och lära”-mässa för mig och jag identifierade rätt många saker som jag tyckte att jag borde fixa till till 2019….

En del lättare grejer att fixa till, en del mer omfattande…..

  • Fungerande och schyssta profilkläder. Hade jag visserligen redan förra året, men de är nu slitna.
  • Någon form av hyll/montersystem, så att man kan få bättre överblick över mina beten. Förra året hade jag bara en tom bordsskiva.
  • Beteshållare. För att kunna ”displya” mina beten på ett snyggare sätt.
  • Annan typ att affish. Hade en Roll Up förra året och det funkade inte jättebra, då den inte syntes ordentligt.
  • Papperspåsar med logga. Jag hade vanliga 5 liters fryspåsar sist, extrem lågbudget och miljöovänligt.
  • Stämpel med logga, för att kunna stämpla kartonger och påsar….
  • Införskaffande av en styck ”pirra”. Mht hur mycket lådor och grejer som jag var tvungen att frakta mellan bil och min monter så var det en sak jag verkligen saknade. Fick som tur var låna av några av mina byggarkollegor!
  • Införskaffande av större stapelbara lådor för att lättare kunna packa och transportera alla beten…

Jag svävade under sista tiden innan mässan 2018 i någon form av panik, då tiden bara flög fram. Så till denna mässa bestämde jag mig för att börja tidigt. Redan i oktober satte jag mig ned och skissade ner hur mycket beten och hur många av varje modell jag skulle ta fram. Därutöver tog jag en rejäl funderare på vilka nyheter jag skulle kunna få fram för introduktion till mässan. Jag och min särbo Sussi Stridh kom fram till att vi skulle ta fram ett gemensamt projekt, ett hemligt sådant, vilket vi egentligen började med redan i somras. Men av olika anledningar så lade vi det projektet på is så länge. Förhoppningsvis kommer det till nästa mässa…. Istället så körde vi ett annat projekt, ett bucktail, som bygger på min modell Hasslö, där Sussi sedan bundit färgmatchande fluga/tail. Bete kommer i begränsad upplaga i 8 olika färger.

2 av färgerna på Hasslö bucktail

Vidare så bestämde jag rätt snabbt att jag skulle ta fram ett stort trollingbete, och det blev lite bråttom att få fram ett par testexemplar för testfiske med hänsyn till kommande vinter. Jag fick fram några stycken och lät 2 testfiskare testköra dem innan isen lade sig. Gången på dem blev kanonfin och de gick precis som jag hoppades ned till cirka 4 meter. Även dessa bygger på min modell Hasslö och de kommer i också initialt i begränsad upplaga i en rad olika färger.

Hasslö XL i klassiska jenzza färger foliesnipa och ”mörtish”.

Slutligen planerade jag 2 st nya gummimodeller. Jag ville spinna vidare på mitt jättegummibete jag tog fram till förra mässan, den 250g tunga jenzza.sarven. Så jag ritade upp en medium och Jr-variant av dessa med planen att introducera även dem. Med hänsyn till bristande tid så har jag dock endast lyckats ta fram mediumvarianten vilken också har provfiskats under senaste veckorna med mycket gott resultat, med en 104 i topp.

jenzza.sarven i Original överst, medium i mitten och junior som jag ej hann färdigt med till mässan. Kommer fortsätta med den under året….
2 av färgerna på jenzza.sarven medium som kommer med. Spotted bullhead och skitmört.

Mängdmässigt så ville jag hamna någonstans kring 180 träbeten och lika många gummibeten, och försöka hinna gör fler Hasslö jr ”pike-care” edition än förra året. Jag ville också ta fram fler färger på betena. Så här i slutfasen kan jag konstatera att jag har rätt mängd beten och flera nya färgsättningar, samt flera Pikecare än förra året. Samtliga gummibeten gjöts upp under 2 intensiva helger för några veckor sedan. De sista träbetena snurrar i torkhjulet under kommande dagarna….

180 gummin i väntan på målning. Jag har idag (5 dagar innan avfärd) fortfarande ett 50-tal beten kvar att måla, samt att samtliga snipor (ett 100-tal) skall doppas i plastisol…. Har nu också åkt på en herrejössesinfluensa, så jag får se hur mycket jag mäktar med…..

Med hjälp av Sussis kontakter har jag också beställt nya profilkläder, specialbeställt ett hyllsystem av ett lokalt snickeri i Nässjö, hämtat hem beteshållare från Kina, köpt ny affish med logga, logga-stämplat X antal kartonger, som Sussi sedan hjäpt mig att vika, köpt hem 400 papperspåsar som skall stämplas, köpt hem 8 st brödbackar för att packa beten i, tittat ut lämplig ”pirra”, dock ej köpt den ännu mht flunsan….

Ett par mössor, några tishor, en Hoddie samt en zippertröja med logga, check!
Stämpla 400 papperspåsar med 40 graders feber gick sådär, lade ner efter ett 50-tal……
Kinagjorda E-cigghållare fick bli betesdisplayer. Tack Olle Waide för tipset!

Kvarstår utöver målning, doppning och sista lackningen på ett 10-tal träbeten gör att packa ned ”fin-modellerna” i beteskartonger med träull, krok, och visitkort, och sedan packa rubbet i bilen och komma iväg torsdag eftermiddag. Och naturligtvis jobba heltid på riktiga jobbet fram till avfärd. Om jag nu blir frisk. Har mina söner som back up med småfixet om jag ej pallar med det. I värsta fall får jag strunta i att göra färdigt gummibetena. Vill inte äventyra hälsan mer nu… Vem sa att saker och ting skall gå lätt…… 😛

5 månaders slit går nu mot sitt slut, och på fredag slås portarna upp på Elmia! Välkomna till betebyggargatan!

Måla en snipa – jenzzastyle

Har fått en del förfrågningar om hur jag målar mina snipor…. Så här kommer ett inlägg om just det…..

De färger jag använder är dessa:

Inser nu att jag glömde ställa upp Pearl white…..

Sedan använder jag mig av en del schabloner som jag skurit ur med skalpell från vanliga plastfickor:

Schabloner för att göra snygg linje när man målar buken, samt till de klassiska gäddprickarna….. Dessa är till mina modeller Hasslö Jr och Tromtö

Jag börjar alltid med att måla buken vit:

Sedan lägger jag svart där jag vill ha lite skugga:

Sedan är det dags att börja färglägga. Jag kör lite olika varianter beroende på om jag vill ha insjögädda, eller ”havs-gädda” För insjögädda så lägger jag mer brun nyans, och för havslevande gädda mer grön. I detta fall kör jag en brunare variant. Jag börjar med gul, sedan brun, och mörkbrun och slutligen lite grön. Ljust vid buken och mörkare mot ryggen. Slutligen lägger jag svart på ryggen:

För att ljusa upp ryggen så duschar jag lätt över med guld, och sedan över det svarta streck för att få lite mer liv:

Sedan är det dags för gäddprickarna som jag kör med schablon:

Fenorna målar jag dit även dessa med schabloner….

Slutligen, så duschar jag sidorna lätt med gul för att tona ned prickarna, kör pearlwhite på hela buken samt signerar med ”jenzza”…..

KLART!

Samma metodik kör jag på ”borre”, dock något grönare nyans, och med svarta borreränder istället:

Bara att sätta igång!!!!!!

Från fix idé till familjerekord via svårslagen nybörjare

Detta blir en berättelse med start i november 2016 och ett slut den 4 maj 2017, runt kl 2300….

Jag hade under 2016 funderat på att starta med gummigjutning, men visste egentligen inte vad jag skulle börja med. Jag bestämde mig till slut för att göra en gädda. Jag tänkte börja så enkelt som möjligt för att lära mig hur det funkar.

Min första gummi-master någonsin.

När den första mastern var färdig hade jag inte hunnit beställa alla grejer som skall till, och kom då på att jag ville göra även en annan master i form av en id, detta då mitt hemmavatten fullständigt kokar av id på våren, och jag ville då ha klart ett gäng idar tills vårpremiären. Sagt och gjort jag började karva på en id, och tyckte det var så kul så det där med enkel modell föll snart i glömska och istället blev det en master med fjäll och fenor…..

Nr 1 och 2…..

När jag väl blev klar med iden kändes plötsligt nr 1 väldigt meningslös , så jag bestämde mig där och då för att göra en gädda version 2…..

Jag ville ha en som såg lite elak ut och satte igång….

När det blev dags att börja gjuta så började jag med iden, och den blev ganska snart en storsäljare och den fångade bra med fisk. Jag gjorde 2 former till snipan någon månad efter iden, och satte igång med de första gjutningarna….

Jag insåg tidigt att jag skulle bli tvungen att gjuta in en skruv i nosen då den är så smal. Jag insåg också att ståltråden lätt skulle kunna skära sönder gummit inifrån då en gädda kämpar för att slå sig fri. Jag funderade ett tag och tog fram en idé till skruv och lät Micke ”FTS gears” Svensson göra ett försök:

Skruv med en värmetålig plasthylsa över för att skydda gummit.
Det visade sig funka riktigt bra. Hade lite stök att lyckas centrera skruven i mitten på betet vid gjutning men det löste sig det också….
De 3 första sniporna någonsin…..

När väl mitt eget vårfiske drog igång i hemmavattnet så tog jag mycket fisk på både iden och snipan, flera meterfiskar med en topp på 109/9,2 kg. Sportfiskemässan kom och jag skickade in en av de första sniporna som jag målat som en gädda som tävlingsbidrag till bästa gummi, och se där jag lyckades vinna. Oerhört kul och inspirerande!

Första riggade snipan, bilderna av Fredrik Angsmo

Framåt slutet på april och i början på maj, drog jag tidigare än vanligt igång mörkerfisket efter jagande efterleksgädda. Vid ett tillfälle sista veckan i april tog jag med mig sönerna, som tog varsin id och började fiska med. Till saken hör att de egentligen inte är några erfarna fiskare, och hade väl tagit 5-6 gäddor totalt i sina liv normalt i samband med sol och bad. Det tog 5 minuter så ropade äldsta sonen att han hade fisk, men att den nog inte var så stor….. Jag gick dit med håven och upp kom denna:

120 cm 11+ Pojkvaskern tog nytt familjerekord utan att ens förstå vilken bedrift han nyss lyckats med….. 😛

Jag var där och då säker på att jag skulle få kämpa länge för att lyckas slå det nysatta Norbladsrekordet. Detta i perspektivet att jag då hade ett eget rekord på 114 cm, och jag har fiskat i nästan 40 år.

Under dagarna därefter gjöt jag upp lite mörkerfiskefavoriter:

Black ghost med glowpaddel

Den 4:e maj körde jag ett av mina sedvanliga pass i mörkret men snipa i black ghost med glowpaddel. Hade stått där i 2 timmar utan att nåt hänt, jag hade sällskap med Felix Pettersson, och han behövde sticka vid 21-tiden. Vid 2105 får jag ett jättehugg, och upp kommer en fin fisk på 97cm… Kastet efter, nytt hugg! Större fisk , men tappar den! Satan! Ett par kast senare börjar jag fundera på att dra hemåt, och precis när jag skall lyfta upp betet ur vattnet kommer hon…… En 10-liters-spann som öppnar sig och betet bara försvinner ner där i mörkret. Hon vänder direkt och drar iväg. Jag fattar knapp vad som händer, men lyckas till slut att vända henne och få i henne i den alldeles för lilla håv som jag fått låna av Ove Molin, då min hade pajat. Det visade sig att Oves håv hade ett stort hål i sig och gäddan var halvvägs igenom med betet kvar i käften, så jag fick kasta mig efter henne och lyckades baxa in henne igen. det var sjukt nära att jag mist henne där. Tycker inte hon ser så stor ut, men inser att det är en 100+. Drar ut måttbandet och, Herregud!!!! Supersize! Då jag är helt själv i mörkret och inte vill ha uppe henne för länge så lägger jag ned henne snabbt och tar en bild och väger henne snabbt till 12,34 kg, och sedan återsätter jag henne. Väl hemma när jag fortfarande skakandes studerar bilden så mäter jag henne först till 121 cm, men efter påtalan från andra, bla Felix så ser jag att nosen sticker utanför nollan, och vi enas om 123 cm. Familjerekordet är återtaget!!!!!

123 cm ren kärlek. På ett sätt synd att jag var själv. Hade gärna haft bättre bilder, men i detta fallet måste gäddans mående gå före….. Och minnet av henne har jag kvar!
Betet är sedan dess pensionerat och hänger på väggen…..

Känslan av att lyckas ta ett PB, en sådan fantastisk fisk, och även få se sin son ta en sådan praktfisk, och allt inom 2 veckor! På ett bete som man själv i sitt huvud tagit fram, karvat till, putsat på, lackat, gjort formar av , gjutit upp…. Det är en fantastisk känsla!!! Det är sådant som gör att man fortsätter, trots att det i många stunder är ett rejält slit! det är bara helt enkelt värt varenda minut!