Gäddflugfiske – kanske årets sista fisketur 2020

Det känns som en evighet sedan solen lyste, i dag sprack himmelen upp och solen värmde med sina strålar. Jag kände att jag bara måste ut med gäddflugfiskespöet. I almanackan står det 16:e December och kanske blir detta årets sista fisketur men man vet ju aldrig. Jag har bundit en ny gäddfluga som jag krönte mycket framgång med vid den senaste turen i Karlskrona skärgård, då jag och min fiskepolare Magnus var ute en sväng. Då stod gäddorna bokstavligen parkerade nästan uppe på land, flera av dom högg i knädjupt vatten. I dag är jag själv ute i ”hemliga gäddviken”, jag tänkte se om gäddorna i Kalmarsund gillar samma fluga som Blekingegäddorna.

Förväntansfull styr jag mot första fiskeplatsen, det tar inte många kast förrän en mindre gädda fattat tycke för min nya kreation. Men bättre att få en liten gädda än ingen alls tänker jag och gläder mig samtidigt åt att det finns föryngring i området. Det var ingen tveksamhet när den högg!!


Försiktigt lossar jag kroken och gäddan får snabbt återgå till friheten. Finns det en brukar det finnas fler! Efter bara några kast står mitt spö i härlig böj igen, dom attackerar flugan stenhårt denna dag, och vilket väder sedan, strålande sol och 8 plusgrader i luften och det känns som en vårdag.

Flugan som var så estetiskt tilltalande när jag bundit den får ett helt annat utseende efter att den varit i gäddkäften.

Bara att fixa till den lite och ut med den igen, plötsligt hör jag ett muller i horisonten och jag hinner precis upp med mobilen för ett foto och en filmsnutt, 4 stycken plan av typen Herkules gör sin årliga julflygning och nästan rakt över mig, mäktigt!

När jag njutit av överflygningen återgår jag till fisket, och från ingenstans kommer en gädda och hugger på nytt, så härligt! Det blir allt till att binda upp några sådana här flugor.

Efter några få timmars gäddflugfiske och många huggvilliga gäddor är det dags att bege sig tillbaka mot bryggan. Att fiske är som meditation, ja frågar ni mig så stämmer det till 100%.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Havsöringsfiske, den kalla årstiden – Öland

Det är i början av December 2020 och jag är på väg till Öland med flugspöet, en ivrig känsla infinner sig i maggropen, på väg till ett havsöringsparadis. Konstigt, trots att jag har nära till Öland fiskar jag inte där speciellt ofta, det handlar nog om att jag inte vill åka dit och fiska ”i blindo”. Vad är bättre då än att möta upp med ett fullblodsproffs, en fiskeguide i havsöringsfiske.

Arkivbild

Öland denna vackra ö som har en rikedom vad gäller både djurliv och växtliv. Karl Von Linné dokumenterade bland annat orkidéerna på ön vilka växer talrika under försommaren.

Arkivbild

Jag är inte på väg till Öland för att titta på blommor utan att försöka fånga en av de havsöringar som finns i de så fina havsöringslokalerna runt ön. Jag har åter igen beststämt möte med William Kernchen som driver Sea Trout Advetures, hans guidefirma guidar havsöringsfiskare över hela södra Öland. Det har han gjort i många år nu och han känner sin ö väl. William vet beroende på vindriktning, vattenstånd m.m. vart det just för stunden är bäst att söka efter havsöringen. Han berättar att på vårens och försommarens fiske hade han bara en bomrunda, gissa vem som var med på den bomrundan….

Arkivbild

Vi börjar dagen vid en plats som har alla de perfekta förutsättningarna man kan önska. Det är en blandad botten bestående av sand, tång, och stenar i en lagom blandning och alldeles intill en djupkant dessutom, dessa havsöringslokaler är erkänt bra enligt William.

På andra sidan skymtas fastlandet, havet känns så oändligt stort. Jag tänker att det är som att leta efter en nål i en höstack men William har en annan uppfattning. Har menar att ”för den mindre erfarne” handlar det ofta om okunskap när det kommer till havsöringsfiske. Jag frågar om vad han anser vara fördelarna med att fiska med en guide. En guide har kännedom om platser som funkar beroende på väder och vindriktning. Inte att förglömma flugvalet, en guide vet vilka flugor som funkar och när på säsongen dessa ska användas. Hur dom ska fiskas, vilka linor man bör använda. Guiden har också ofta koll på hur andra har fiskat i området sett över säsongen. Dessa parametrar är sammantaget viktiga tänker jag, det kan vara det som avgör om jag ska lyckas eller rättare sagt optimera mina chanser för att lyckas fånga en av dessa silvertorpeder. Det känns så rätt att vara här tillsammans med William. Nu infinner sig den där goa fiskekänslan.

Plötsligt ropar William, en följare!! Jag såg att den vände alldeles framför mig. Jag spetsar till mina sinnen, fiskar mer koncentrerat, finns det en finns det säkert fler. Det är inte ovanligt att dom simmar i större eller mindre grupper så här års får jag till mig. Här är fantastiskt fint, William berättar om tidigare fångster just här. På avstånd ser vi sälar ute i sundet, dom är nyfikna på oss det märks. Ibland är det precis som att sälen skrämmer in fisken säger William, han har haft fantastiskt fiske med säl utanför sig vid tidigare fisketurer.

Den leopardspräckliga botten avslöjar vad havsöringen föredrar bäst. Vad gäller flugval så här den kalla årstiden handlar det mycket om ”märlor”, imitationer av tångräka eller andra små fisk/räkimitationer. När huggen uteblir är det oundvikligt att byta fluga ofta, kanske för ofta.

Jag prövar en fluga med rosa inslag vilket jag förstått funkat väldigt bra under den kalla årstiden. Vilken arbetsplats han har William, och absolut Coronasäkert, pandemin har ökat antalet människor som vistas ute i naturen och inte minst vad gäller fisket. Vad kan vara bättre än att samtidigt få frisk luft och bra träning. Ja, att vadfiska bland hala stenar och storsten är i alla fall för mig som att gå på gym, man rör sig hela tiden, för som William säger, det gäller att täcka yta och inte bli stillastående och statisk i sitt fiske.

Arkivbild

Vi byter plats och fiskar vidare, fantastiskt trevligt detta. Jag passar på att njuta ordentligt av denna fiskedag. Jag kan skarpt rekommendera Sea Trout Adventures, det märks att William har koll på läget. Sen vet man ju hur det kan vara med fiske, det är sannerligen inte bara att åka och hämta dom även om William menar att han har betydligt fler rundor med fisk än utan. Ja, det är till och med så att det är ganska ovanligt att han har bomrundor.

Arkivbild

Så här års är dagarna korta, det mörknar tidig och nej, jag ska inte skylla ifrån mig men när sälarna kommer så nära att jag skulle kunna landa min fluga på dom så känns fisket inte längre lika hett, vi bryter för dagen. Jag får hoppas på nästa havsöringstur, jag har i alla fall optimerat mina chanser denna dag tillsammans med William Kernchen på Sea Trout Advetures och hans utmärkta guidning.

Jag tänker tillbaka på min hittills enda havsöring jag fångat ute i havet, en bonusfisk fångad på en gäddfluga men snart är jag tillbaka vid havsöringens favoritställe på vackra Öland och då…….

C7E248823F81D8851F136E8621B06DBB

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Flugströmmen – Harasjömåla

Det är sen höst och nu står vi här invid den lilla konstgjorda ån. Vi har bestämt att fiska i Flugströmmen i Harasjömåla ännu en gång, jag och min vän och fiskepolare Magnus. Flugströmmen har nyligen bytt ägare. På sedvanligt vis har fisketuren flitigt planerats vid bindstäden, det har skickats bilder på nya och gamla så kallade (regnbågs)dräpare. I tanken har jag drillat fisk åtskilliga gånger när mina regnbågsflugor tagit form. Jag har en favoritfluga som givit inte bara mig många fångster utan även min son Filip som varit med på andra regnbågsturer. För dagen rekommenderar Magnus flyt/S3 när det gäller linval och min erfarenhet säger mig att det är dumt att inte följa hans råd.

Även om jag vill så mycket så jag nästan spricker är det oundvikligt att bli påmind om att vi är mitt uppe i en pandemi. Det är må jag säga en sann tröst att jag har sportfiske som hobby, det är lätt att hålla avstånd till andra fiskare invid den lilla ån som ovetande om vad som händer i världen stilla rinner nedströms. Det tar inte många kast innan jag ser en båge komma underifrån och glupskt sluka min blå/vita streamer. Första fisken är alltid gutt att ta tidigt, på nåt sätt får självförtroendet sig en rejäl boost fast jag ändå tycker att jag har rätt bra koll på vad jag sysslar med när det kommer till regnbågsfiske men fiske är ju alltid fiske…….

En fin båge som svalt ner streamern, den får allt följa med hem.

Jag vandrar vidare uppströms och stöter snart på Magnus som även han fått en fin båge. Nästa stopp en liten ström som bildas när polerna skiftar, några rollkast låta flugan sjunka, sedan några snabba drag i linan så flugan börjar fiska som den ska, plötsligt blänker det till och det tar tvärstopp.

Det ser ut att bli en fin dag vid flugströmmen tänker jag och drillar den snabbt, känner att jag blir lite kaxig och återutsätter den. Jag får snart en till tänker jag. En förflyttning och några kast senare fick jag en till, några kraftiga knyckar i spöet och vips så slet den av tafsen.

Jag letar upp Magnus som är en bit nedströms och i sedvanlig maner står med böjt spö.

Härligt! Jag blir ”håvman” och vi njuter av den fina bågen.

Den får simma tillbaka till strömkanten den stod i och det är dags för lite käk, vi växlar några ord med andra fiskare. Många säger att det är trögt denna dag.

Under eftermiddagen har jag inte så mycket som ett pet på mina flugor, tusan också. Detta tycker jag inte är så ovanligt när jag fiskar regnbåge. Då tänker jag att det oftast är bättre fiske på morgonen än under eftermiddagen. Mina tankar går till Strömhult som vi besökte tidigare i höst. Då var min son Filip med. Han hade beställt några blå/vita streamers med rasselkammare inför denna resan och jag tror att han fick fisk i första kastet, precis som förra året.

Vi fånga fisk och njuter, sen händer det nästan märkliga. Förra året vi var här lyckades jag fånga en riktigt fin båge vilket visade sig vara PB för mig på båge 5,2 kg och samtidigt drillade Filip en kanonfin båge.

Och flugan den högg på, ja titta själva.

Nu står jag nästan på samma sten, nästan en identisk fluga och jag rollar ut flugan, när jag strippar hem nymfen fort hinner jag se att det är en fisk som blixtsnabbt simmar ifatt min nymf. Tunga knyckar i spöet vittnar om att fisken är grov. Efter en stund håvar Filip den skickligt och den är ju magnifik och i ypperlig kondition.

Jodå, nytt PB, 5,5 kg.

Filip fortsätter att fånga fisk, han är en riktig fena på flugfiske må jag säga.

Magnus fångar en fin båge till i flugströmmen, efter det prövar vi lyckan i en liten sjö alldeles intill som ingår i fiskekortet. Nu är det dags att prova mina kära Boobyflugor som jag haft så bra utdelning på tidigare i år. Efter ett tiotal kast känner jag den karaktäristiska dragningen i linan. Det sprätter i spötoppen och jag håvar snart en liten fin båge.

Glada och nöjda bryter vi för dagen, det skymmer fort och mörkret sänker sig över flugströmmen belägen mitt i Harasjömåla fiskecamp.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Bergkvara Gäddfestival 2020

För 5:e året arrangerar Torsåsbygdens Sportfiskeklubb Bergkvara Gäddfestival. Man tävlar om längsta gäddan, längsta flugfångade gäddan och Big 5 (lagtävling). Det är jag och Andreas som är tävlingsansvariga och sköter allt som har med tävlingen att göra. Jag tävlar detta året i ett nytt lag, och jag antar att var sak har sin tid. I år tävlar jag tillsammans med Andreas och hans kusin Tommy. Andreas och jag fokuserar på gäddflugfisket men av erfarenhet vet jag att det inte är så dumt att ta till spinnspöet när det vankas tävling. Andreas och jag har spenderat många fisketimmar ihop detta året och har bland annat startat Youtubekanalen Every Fish Counts, gjort flertalet fiskereportage, ja listan kan göras lång. En annan gemensam sak är att vi bloggar båda via Fisheco, och vårt lagnamn blev då naturligt Team Fisheco Småland. Vi känner varandra väl vid det här laget. Det är alltid en anspänning kvällen och natten innan en tävling. Man ligger och funderar på alla förberedelser, kollar väderappar, funderar på vart det är bäst att börja fisket o.s.v. Viktigt att nämna är att när man fiskar i Bergkvara Gäddfestival är det krav på att man fiskar hullingfritt oavsett om man spinn eller flugfiskar. Som jag förstått det var vi nästan pionjärer i tävlingssammanhang med detta krav redan förra året. Det börjar komma några trekrokar på svenska marknaden som är hullingfria vilket vi ser mycket positivt på!

Eftersom det är vi som håller i tävlingen, vilket innebär att vi delar ut mätbrädor, individuella tävlingsbrickor på morgonen och dessutom låser lokalen innan vi kan bege oss ut på böljan den blå har vi kanske de sämsta förutsättningarna att börja på en riktig bra hotspot. Nå ja, det får vi acceptera eftersom vi valt att vara tävlingsansvariga, ja, vi tycker ju självklart det är roligt annars hade vi ju inte hållit på med det. Förväntansfulla styr vi mot första viken för dagen.

Tusan också, när vi viker runt en liten udde får vi se att det redan ligger en båt där vi tänkt börja. Vi fiskar av området runt om och hoppas på att de ska lämna spotten och plötsligt händer det. Snabbt styr vi dit och ankrar upp skutan, det tar inte många kast förrän jag har ett hugg på min minigris, den lilla pig shadden. Jag får en känsla och byter snabbt till en jerk, en Salmo Slider i naturfärg och den hinner knappt landa förrän det tar tvärstopp, mothugget kommer instinktivt, kraftfullt. Gäddan vill inte visa sig vilket brukar betyda grov fisk och visst är det en fin firre. Gäddan rusar några gånger men den kommer till slut in till håven och Tommy gör ett utmärkt jobb som ”håvman”. Den mäter till hela 95 cm och vi är lyriska i båten.

Det som sedan händer är helt galet, bara några kast senare hugger det stenhårt igen, denna gång är gäddan 90 cm prick. Om glädjen var stor innan är den inte mindre nu, Tommy är på nytt ”håvman”. Det blir väderomslag, på morgonen har det varit helt bleke, havet som en spegel, nästan momentant som jag får min första fisk börjar det blåsa.

Jag byter spö till mitt kära flugspö, en stund senare hugg igen, 78 cm, en bra fisk. I båten får jag smeknamnet ”Minken” och visst är det märkligt. Vi är tre stycken i båten och alla vi kastar kors och tvärs och ännu så länge har bara jag fått fisk.

Tommy överger inte sina hemmagjorda gummibeten, han kastar och kastar, han har några hugg men dom vill inte fastna. Andreas och jag flugfiskar nu för fullt. Plötsligt får Andreas ett kraftfullt hugg, en stadig gädda har fallit för hans chartreusa gäddfluga, tunga knyckar vittnar om en grov fisk.

Och då händer det som inte får hända, tafsbrott. Tomheten finner inga gränser, hur kunde det hända? Och på tävling dessutom. Andreas riggar snabbt om, denna fiskedag liknar ingen annan fiskedag. Bara en stund senare hugger det på nytt och Andreas står med spöböj. Åter igen tunga knyckar i spöet, den rusar gång på gång. När den visar sig för första gången blir det nervöst i båten. Andreas ropar det är en grov fisk, fisken vill mot botten men lugnt och metodiskt drillar han fisken, nu får inget gå snett. Tommy är beredd med håven igen, när fisken ligger tryggt i håven kan vi alla andas ut, framförallt Andreas. Ett glädjevrål hörs över havet och vi slår ihop knogarna som ett bevis på bra jobb.

En superfin gädda på 90 cm, på Fluga! Nä, det här är ingen vanlig fiskedag. Jag gläds åt min fiskekompis och lagkamrat, vilken firre!!

Vi fångar några fiskar till innan dagen är slut, ”fyller pappret” och uppgraderar då och då med några cm och slutar på 436 cm på våra fem längsta fiskar, vi är mycket nöjda med dagen. Dags att åka mot bryggan och invänta de andra resultaten.

Spänningen stiger när vi räknar ihop resultaten från de andra lagen. Det visar sig att våra 436 cm bara räcker till en andraplats, hatten av och stort grattis till laget FishyFish som med sina 443 cm vann lagtävlingen Big Five.

Andreas vann flugfiskeklassen med sin gädda på 90 cm. Stort grattis! Och min firre på 95 cm vann priset för tävlingens längsta gädda med en centimeters marginal. Det här var ingen vanlig fiskedag….

Nu dröjer det ett helt år till nästa Bergkvara Gäddfestival, man kan bara hoppas att nästkommande år blir lugnare runt om i världen med tanke på den pågående pandemin. Var rädda om er, varandra, tvätta och sprita händerna ofta men framför allt håll avstånd!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Mörrumsfiskets sista dagar 2020

Tillsammans hade jag och en av mina allra bästa vänner och fiskekompis Magnus ”Storfiskarn” tänkt att vi skulle försöka fånga någon av Mörrumsåns laxar eller öringar. Vi bestämde att vi skulle fiska det två sista dagarna för säsongen innan man stänger fisket 1/10. Klart att jag hoppades på lite ruskväder med mulet och någon regnskur men så blev det inte. Bara några dagar tidigare hade det varit just sådant väder vilket visade sig i fångstrapporten. Nå ja, jag anser mig ha de allra bästa förutsättningar för att lyckas fånga en Mörrumsfisk, jag har ju allierat mig med en lokalbo och inte vem som helst. Magnus och jag har känt varandra ett bra tag nu och vi har åtskilliga fisketimmar tillsammans med bland annat regnbågsfiske, gäddflugfiske och en helt oförglömlig Islandsresa 2015. För mig är Laxfisket nästan nytt, visst har jag varit och fiskat i Mörrumsån några gånger förr om åren och faktiskt lyckats fånga en öring under vårfisket och en mindre lax. I slutet av Maj 2020 var jag och Magnus i Mörrumsån och något hände med mig, jag blev som besatt, nja inte besatt kanske men jag blev helt fast besluten att försöka fånga en av Mörrums giganter till fiskar.

Magnus ja, han skulle lika gärna kunna ha smeknamnet minken, han har som smeknamn ”Storfiskarn” vilket han sannerligen gör skäl för. Hans förmåga att läsa vattnet, se var ståndplatser är, tekniskt sett kasta så att flugan börjar fiska där han vill eller binda flugor och innovativt komma på nya flugmönster vid bindstädet är nåt alldeles extra. Ja, Magnus är i mina ögon en utomordentlig skicklig flugfiskare, en sådan som är ovärderlig att ta rygg på inte minst vid Mörrumsfisket eftersom han är uppväxt vid ån och fiskat där hela sitt liv. Det är så intressant att bara höra honom berätta om ån, ståndplatser m.m.

Vi byter plats relativt ofta, på de allra flesta ställen är det lugnt längs ån fast på vissa sträckor eller pooler är det mycket fiskare. Flugval då, ja är man i Mörrum och fiskar är ullsocken ett måste att ha i flugasken, den finns i otaliga varianter och vilken som är bäst tvistar de lärde om. Jag valde att binda min med gummiben, kanske kan det trigga till hugg?

Vi njuter av att bara vara, det är som terapi att få vandra längs med Mörrumsån, den skiftar i karaktär beroende på vart vi befinner oss. Ibland flyter den lugnt och stilla för att bakom nästa krök bli vild och fjällenlik, när man minst anar det visar sig en av åns giganter genom ett jätteplask eller ett mer försiktigt vak. Jag har fått lära mig att dom där rejäla plasken, även kallade ”turistplask” inte behöver betyda att fisken är huggvillig.

Ett platsbyte gör att den där goa känslan börjar smyga sig på, plötsligt syns det fisk som enligt Magnus mycket väl kan vara huggvillig. När jag minst anar det känner jag en dragning i fluglinan och ett par skakningar, men lika fort som det händer släpper fisken och man blir sådär obehagligt tom inuti. Nä, nya tag men jag tänker att det nog inte blir så många chanser, attans att den inte fastnade ordentligt. Vi vandrar vidare läng ån.

Vi fiskar av några sträckor innan det är dags för käk, sedvanlig Kebabtalrik.

Solen skiner och om man tycker soligt väder är bra väder då är det bara att njuta, och visst är det skönt. Allt handlar inte om att få fisk, att småtjöta med en fiskepolare, skratta och helt enkelt njuta av nuet, det är det de handlar om. När man är i Mörrum och fiskar är det bara ett måste att besöka Fiskeshopen belägen alldeles intill ån vid Laxens hus. I butiken får du hjälp av Stefan, Erik och övrig personal som KAN Mörrumsfisket.


Efter ”matrasten” tar Magnus mig till ett speciellt ställe.

Mitt ute i ån han Magnus en favoritsten som han ibland sätter sig på och bara är. Och visst är det nåt speciellt att sitta och bara lyssna till åns porlande ljud. Kanske är han släkt med Näcken? Fast Magnus behåller kläderna på, tack och lov.

Vi drar oss vidare nedströms över hängbron, där ser vi en fiskebroder på avstånd som svingar sitt flugspö.

Plötsligt står hans spö i båge och vi skyndar dit.

Självklart frågar jag om det är okej att ta några bilder och han ger sitt godkännande till att var med på bild här på bloggen, en fint tecknad Mörrumsöring har fallit för hans fluga.

Nu får jag blodad tand, finns det en finns det fler. Flugbyte!

Vi fiskar nu än mer koncentrerat och plötsligt är det Magnus som har fisk efter sin fluga, en ordentlig virvel och fisken visar sig. Magnus blir så där allvarlig och får ett litet darr på rösten. Nära, det är nära! Mina tankar tar mig tillbaka till vårfisket och Magnus har ju berättat om när han fångade en Majlax, så fin den är!

Vår sista fiskedag går mot sitt slut och säsongen 2020 är till ända. När jag summerar mitt Mörrumsfiske, är jag ändå nöjd. Jag har haft fisk efter och fisk på om än i bara någon sekund. Men det är så viktigt för det bevisar att jag gör rätt. Jag ser fram emot nästa säsong, då ska jag banne mig fånga en av Mörrumsåns giganter.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Klubbdag vid ett regnbågsvatten

Varje år tänker vi som driver Torsåsbygdens sportfiskeklubb att medlemmarna ska få tillbaka för bland annat medlemsavgifter m.m. Därför ordnar vi det så att vi bjuder på en fiskedag, i detta fall en regnbågsfiskedag. En uppskattad fiskedag av de flesta. Den 4:e Oktober hade vi bokat Hultsby sportfiskeanläggning straxt norr om Kalmar. En anläggning som har funnits länge. För mig är det första besöket då jag inte haft möjlighet att följa med hit vid tidigare klubbfiskedagar. Den består av ett antal dammar som har förbindelse med varandra. Några strömpartier som skapas när vattnet pumpas runt. Jag är tidigt på plats, snart anländer Andreas med familj och övriga kommer straxt efter.

Jag börjar fiska med en vit Boobyfluga vilket verkar falla bågarna i smaken alldeles utmärkt. När jag fått några fiskar byter jag fluga och testar en ”OstbågeBooby”, det funkar bra det med.

Vi fiskar på och de flesta får fisk, det verkar som om flugfisket ger bäst utdelning denna dag. De yngsta metar med mask eller räka, vilket är helt oemotståndligt om man nu är regnbåge. Plötsligt skriker Andreas grabb JAG HAR FISK, JAG TROR DET ÄR EN REGNBÅGE så det ekar över anläggningen, och visst är det napp på hans mete, pappa Andreas kommer rusande till undsättning och hjälper till med håvning. När väl Sams första regnbåge ligger säkert i håven springer han ett ärevarv i sann glädjeyra, ja glädjen över sin första regnbåge går inte att ta miste på, han glömmer fisken och bara springer med armarna rakt upp.

När allt lugnat sig lite tycker Sam synd om regnbågen och vill släppa tillbaka den i sann catch and release anda, precis som sin pappa gör.

Jag gör ett nytt flugbyte, nu en liten ”peacock” färgad nymf med röd huggpunkt framtill. Efter några kast har jag spöböj.

Regnbågarna är inte så stora men de är otroligt fint tecknade, de har hela fina fenor vilket gör att även en mindre fisk känns urstark. En stor eloge till de som driver anläggningen att de har sådan här kvalitet på fisken.

Plötsligt hör jag Andreas ropa till mig att en regnbåge har tagit på balsageting i en av strömmarna, snabbt byter jag till ett annat spö som har flytlina och jag binder på en geting. Jag har så länge tänkt att jag ska fånga en båge på just balsagetingen men inte lyckats med det innan denna dagen. I en av strömmarna lägger jag ut getingen och redan i andra driften ser jag det karaktäristiska vaket och getingen försvinner, mothugget sitter perfekt och regnbågen blir ursinnig, den simmar in i ett vassparti och jag har inget annat val än att slita av tafsen. På med en ny geting, bara något kast senare säger det slurp, det är en grov fisk, det känner jag när jag gjort mothugget, fisken gör allt den kan för att komma loss men denna gång ska fisken inte få möjlighet att simma in i vassbältet, jag springer för att ändra position när jag ska drilla. Regnbågen är verkligen stark, jag får riktigt kämpa för att den inte ska gå in i vassbälten och sjögräs. Efter en stunds kamp kommer den snällt in till håven och denna får följa med hem. Joja tackar ja, båge på balsageting, höstfiske när det är som bäst!

Plötsligt börjar det ösregna och våran tappra lilla skara börjar plocka ihop våra grejer, en mycket trevlig klubbfiskedag är till ända där mycket skratt och fiskesnack stått på agendan. Tack Torsåsbygdens sportfiskeklubb för att jag får vara en del av den. Snart är det dags för vår årliga gäddfestival, Bergkvara Gäddfestival, då blir det spöböj igen.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines!

Bygg enkelt ditt eget spötubställ

Flugfiske…… Flugspön…….. Har man fastnat i ”flugfisketräsket” är det förvånansvärt lätt att plötsligt inse att spötuberna hamnar lite här och där. Inte för att jag hade oordning på grejerna men det kan ju alltid bli bättre. Jag fick inspiration från ett inlägg på facebook om ett tubställ och jag tänkte att ett liknande kan jag göra själv. Nu när hettan har ett stadigt grepp om Sverige låter jag fisket vara tills det blir svalare i vattnet. Då kan man lika gärna bygga ett spötubställ.

Sagt och gjort, jag började med att åka till den lokala byggvaruhallen, i bland spillvirket hittade jag läktbrädor i 3 meterslängder för 20 kr st. Det gick åt ca 4 st, högst överkomligt pris för ett spötubställ tycker jag. Börja med att kapa till rätt längder, jag valde 210 cm.

Tanken är att göra det enkelt, inte behöva en massa flashiga verktyg. Sedan mätte jag ut med en ställbar vinkelhake själva ”hyllplanen”, 20 cm långa och något snedställda så att inte spötuberna rullar av.

Jag mätte sedan ut mellanrummet mellan ”hyllplanen” (10 cm), förborrade, kontrollmätte med den ställbara vinkeln och skruvade fast hyllplanen.

Sedan gjorde jag en till fast spegelvänd.

Putsa av så det inte är vassa spetor, jag hade lite svart färg över som jag målade delarna med. 4 st vinkeljärn, sedan är bara att montera spötubstället på väggen.

Jag tycker det blev kanonbra, ordning och reda. Jag byggde stället så att jag får plats med 2 spötuber på varje hyllplan.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Flugfiska gädda på sommaren

Många fiskar efter gäddan nästan enbart på vår och höst, att fiska gädda på sommaren kräver ibland både list och lite annorlunda tänk. För egen del blir det alltid några fisketurer sommartid där gäddan står i fokus. Så med flugspö som vapen begav min fiskebroder Andreas och jag oss ut för att flugfiska efter den stridbara predatorn. Helst ska det vara helt igenmulet eller ösregn och frisk vind om jag får bestämma väder. Det märkliga med gäddan är att det verkar som om nästan alla gäddor tänker lika dant, kanske inte så konstigt eftersom de alla är gäddor, men ändå. Det gäller att söka efter gäddan, finns det en finns det ofta fler som nästan står på samma ställe.

Min erfarenhet säger att man ofta hittar gäddan sommartid i vikar som nära angränsar till lite djupare vatten. Det känns som gäddan är mycket rörlig, att den vandrar kanske flera gånger om dagen ”ut”och ”in”. Det som är säker är att finns det gädda visar det sig ganska fort. Andra heta ställen är vasskanter eller näckrosbälten. Gäddan har då bra skydd och kan överraska sitt byte genom en snabb attack.

Det visar sig att jiggande flugor är det som gäddan faller för allra mest. Jag kom på ett enkelt sätt att förtynga gäddflugorna på, en tyngd med en fastach clip inklämd och superlimmad så det inte lossnar. Jag fäster den i främre öglan i beteslåset jag använder så är den inte i vägen eller hindrar när jag ska byta fluga. Jag har gjort ett blogginlägg om hur jag tillverkar denna, vill du läsa klicka här.

Det är konstigt hur jag nästan enbart fiskar med flugor som har gröna färger, man blir liksom, det känns som om bara det funkar. Får man inget på en stund byter man gärna till ”den” flugan, den som det alltid hugger på. och vips så rusar en fin gädda fram och slukar flugan, den sitter fint i mungipan och lossnar lätt när den saknar hulling. Det är bara viktigt att inte ge slaklina utan hålla fluglinan spänt under hela drillningen.

Snabbt foto och sedan tillbaka med den. det är viktigt att ta dom hårt så här års, inte ”köra” slut på dom, kommer mjölksyran är det svårt för en del gäddor att återhämta sig.

Jag måste säga att det är riktigt njutfullt att flugfiska efter gädda sommartid, det är varmt och skönt, man slipper neoprenvantar och att knäna domnar av kyla som det ofta är när jag vadfiskar efter gädda vintertid. Att fiska tillsammans med en kompis gör inte det hela sämre. Att kunna dela upplevelsen med någon förhöjer hela upplevelsen markant! Andreas och jag har fiskat mycket tillsammans detta år, gjort många reportagefiske, framför allt i regnbågsvatten men vi fiskar gärna gädda tillsammans när tillfälle ges. När vi fiskar tillsammans är kamerorna med, både för foton och för att filma med, vi har kommit igång bra med vår youtubekanal Every Fish Counts där det snart kommer en film om gäddflugfiske så håll utkik där framöver.

Gäddan som hugger efter ytterligare en stund är riktigt bred över ryggen, en kanonfin sommargädda i bästa kondition. Urstark, nästan omöjlig att hålla utan att nåt går sönder, jag drillar så hårt jag vågar med mitt 9 fots klass 9 spö. Det tåls att pressas. Efter en kort kamp kan den håvas och gäddan får återhämta sig i håven innan den mäts och dokumenteras. Den sträcker sig till hela 90 cm. Vi får båda fisk, nöjda med dagen styr vi mot land och vi pratar redan om när vi ska ut nästa gång. Gäddflugfiske är en njutning för själen, som meditation.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Vemdalen 2020 – Inte bara harrfiske

Snacka om att det varit efterlängtat att få resa norr ut med både härligt umgänge och harrfiske i sikte. Mot Vemdalen! För min fru, hund och jag blir Voxnabruk första stoppet, en plats jag fiskade på för några år sedan när jag var och jobbade på ambulansen i Edsbyn, den vackra ån Voxnan.

Efter ett tag når vi Vemdalen. Trots att det råder medelhavsvärme har inte all snö smält på fjället än.

En snabbis runt Ekbergs och köpa fiskekort, sedan till Gästis, detta underbara vandrarhem som vi bott på så många gånger. För några år sedan bytte det ägare, de nya ägarna har renoverat lägenheterna. Det har verkligen blivit fint, så där hemtrevligt, fräscht, så som man vill ha det. Otroligt hög standard för att vara vandrarhem! Vi möts av vänlighet och mycket god service. Jag kan bara starkt rekommendera detta boende om ni ska till Vemdalen.

När grejerna är på plats bär det av mot ”Strömmen”, denna underbara plats som har etsat sig fast i mitt fiskehjärta och nog aldrig gjort mig besviken, men man vet ju aldrig. Ljusnan är förrädisk, vattenståndet skiftar snabbt när kraftbolaget släpper vatten från vattenmagasinen i Lossen. Står man utvadad och inte har koll på läget får man vackert simma in till land. När vi kommer dit är det hög vattenföring, vilket är det samma som mycket svårfiskat men jag lyckas fånga och kroka av en mindre harr. Nåja, kanske det är bättre förhållanden under morgondagen. Vi har ju iallafall tur med vädret (om man gillar 32 grader vill säga).

Vi åker och kikar på Fettjeåfallet istället, en lagom vandring på ca 2 km innan vi når fallet som har en fallhöjd på ca 70 m. Den berömda någon har gjort ett fantastiskt jobb sedan vi var här för 2 år sedan. Man har ordentligt förbättrat gångstigen till fallet med fina trappsteg av skifferblock som blir ypperliga trappsteg i det kuperade landskapet.

På väg till och från fallet badar Loffe så fort han kommer åt, det svalkar skönt i värmen och tillgången på drickbart sötvatten är mycket god:).
Naturen är oändligt vacker längs ån, det är John Bauerlikt.

Ny dag och vi är tillbaka vid Strömmen, jodå, vattenståndet är perfekt och jag skyndar mig att rigga flugspöet.

Alltså, att kunna flugfiska i T-shirt är en förmån, speciellt här uppe. Strömmen bjuder upp till en härlig dans, jag har nog mitt bästa harrfiske någonsin denna dag. Jag börjar fiska med torrfluga, fisken är mycket huggvillig och stiger gång efter gång till min fluga. Jag verkligen njuter av stunden, tänk vilken ynnest det är att stå här, utvadad och själv dessutom.

Ganska snart hugger det en fin harr på 40 cm, en riktigt fin fisk.

Jag missar en del hugg men lyckas tajma mothuggen oftare och oftare. Åh vad kul detta är, en dröm för mig som flugfiskare. Det gör absolut ingenting att den del fiskar inte är giganter. Det är känslan av att jag gör rätt som är så härlig. Att jag lyckas lura den vilda fisken till att gå upp och ta mina torrflugor. Jag filmar mycket med min GoPro, inom kort blir det en film som kommer på min Youtubekanal så håll utkik där framöver. Jag fiskar vidare, ja det går ju inte bara att sluta. Jag byter till en nymf istället.

Ja, det går ju bra det också!

Vi bryter för dagen, det är ju en dag i morgon också. ”Hem” till Gästis, käka, ta de lugnt. Det tar på i värmen.

Ny dag, nytt vattenfall. Denna gång Sångbäcksfallet, beläget alldeles intill infarten till Storhogna. En kort vandring från parkeringen och det blir trolskt, trapporna ner till basen på fallet påminner om en Sagan om Ringenfilm, när Frodo och hans följeslagare går ner för trapporna i Mount Doom jagade av Orcher.

Loffe är inte rädd, han vill bara vara först nere. En bit ner känner man att det blir svalare, och massor med mygg! Det måste vara dimman från vattefallet som skapar detta lite dramatiska väderomslag. Loffe är inte sen på att kliva i den lilla bäcken nedanför fallet och svalka sig. Åh, vad han njuter.

Min fru hinner nog få 500467 st myggbett på den kort stunden vi är här nere. Upp igen för alla trapporna och tillbaka till strömmen för några timmars fiske.

Det är ännu lägre vatten nu vilket om min erfarenhet stämmer också innebär ännu bättre fiske än dagen innan. Nu har fisken på allvar hittat sina ståndplatser.

Loffe håller koll på sin husse!

Lite mat och en stunds vila i gräset gör en gott.

Jag har ännu bättre fiske denna dag, och plötsligt ser jag en fisk som går upp och tar min torrfluga sedan tar det tvärstopp. Fisken går ner och ställer sig på botten. Efter några sekunder tror jag att linan har fastnat runt en sten, försiktigt sätter jag press på linan och då känner jag, tunga knyckar. I mitt inre ropar jag JAAAAA, detta måste vara min livs harr eller öring. Sakta börjar den röra sig i sidled. Den gör en rusning, och en rusning till, den stannar. Jag försöker pumpa in den, lite i taget, den kommer närmare. Då visar den sig för första gången, NEJJJJJJJJJ, det är en gädda! Som håller en hyfsad harr på tvären i gäddkäften. Jag uppskattar gäddan till ca 1,5 – 2 kg. Inte undra på att det kändes tungt. En gädda som lever i dessa strömmar får ju en god kondition. Plötsligt tappar gäddan sitt grepp om harren som är helt söndertuggad. Jag byter till nymf igen och fångar några riktigt fina harrar innan det är dags att tacka Ljusnan och strömmen för denna gång.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines