Öringfiske i Alsterån

Plötsligt är vi framme, vi står mitt på ett kalhygge, i en sänka kan vi se ån lugnt flyta fram. Jag och Andreas är ännu en gång på fiskereportage, i dag blir vi guidade av Johan Philip som tillsammans med sin fru Eva-Lena driver Vidinge Gård där Strömfiske Alsterån ingår som en del i deras koncept. Jag har fiskat i Alsterån många gånger tidigare men inte på denna sträckan som vi ska fiska på idag. Detta är Zon 5 och ligger uppströms ”dammen”. Landskapet är kargt och i sin karaktär väldigt likt området kring Vemdalen där jag fiska varje sommar under flera års tid. När vi går nerför slänten väntar man sig bara att det ska komma fram en ren bakom ett träd.

Johan berättar om visioner och hur tankar och funderingar går vad gäller fisket. Vi kommer fram till en liten glänta där ån slingrar sig fint som i ett s. Vi sprider ut oss lite och jag provar att fiska lite torrt till att börja med. Men det vakar ju inte så jag byter snart till en nymf, ett naturfärgat haröra. Efter bara några kast känner jag den karaktäristiska dragningen i linan och några knyckar senare är det över, öringen släppte. Bara att fiska vidare, vi hade hoppats på att det skulle vara en hel del vak som vi skulle kunna fiska på men vädergudarna ville inte vara med oss denna dag, inte vad gäller förutsättningar för kläckningar iallafall. Vi fiskar oss uppströms, Johans hund Kenny håller oss sällskap och springer mellan oss.

En bit uppströms går jag ifatt Andreas, jag tar ett par foto. Efter någon minut börjar jag filma istället och vad händer. Jo i första kastet efter att jag börjat filma hugger det en liten fin öring.

Den hoppar och far, sprattlar för att försöka komma loss till friheten.

Efter en liten stund tröttnar den och följer med in till håven.

Alltså, öringarna här är så fina, man har svårt att tro att det är odlad fisk, fast det finns ju också ett naturligt bestånd av Alsteråöring här i Alsterån.

Vi fiskar oss vidare en bit till uppströms, jag har varit mycket och fiskat uppe runt Idre och Vemdalen, när jag går här bredvid Alsterån får jag känslan av att jag inte är i Småland utan uppåt landet, Dalarna, Jämtland. landskapet är väldigt norrlandslikt.

Hällsjöns utlopp i Storån, Dalarna

När man lyfter blicken väntar man sig bara att få se snö på fjälltopparna ,precis som i Dalarna.

Storån, Dalarna

När jag får se den fina öringen Andreas fångat kan jag inte annat än att tänka tillbaka på en Alsteråöring jag fick för något år sedan, en av de vackraste öringar jag fångat.

Johan möter upp, han berättar att han fått två fina öringar, båda har haft sina ståndplatser under nedfallna träd som legat tvärs över ån. Ja, det gäller att söka efter de prickiga överallt, vi fiskar oss vidare.

Johan avviker, han behövs hemma. Andreas och jag gör en förflyttning. Vi kommer till en liten hå, ett litet lugnvatten som bildats efter en liten fors. Jag kastar i en solfjäder, från vänster till höger.

Plötsligt hugger det våldsamt! Tunga knyckar i mitt klass 5 spö. Fisken går i sidled och inifrån mitt inre ropar jag högt Jaaaaaaaaaa!!! Andreas kommer springande. Jag hinner tänka, kanske blir det PB på öring!!

Det är väl märkligt att det ska låta vänta på sig till de sista kasten innan det händer, som om man skrivit ett manus. Lika fort som hugget kom vänder min glädje till besvikelse, en grön fisk på ca kilot med gula ”prickar” sprattlar förtvivlat och försöker komma loss. Jag ropar Neeeeej! Ja, det här fiskeriet är bra lustigt, visst, det är ju alltid roligt när det hugger, ”Every Fish Counts” så att säga.

Gäddan ville inte vara med på bild, jag skulle kunna tro att den var släkt med en ål för halare gädda har jag nog aldrig hållit i, därav den något suddiga bilden.

Jag har vid två tillfällen lyckats med bedriften att filma precis när Andreas får hugg i Alsterån, här nedan ett filmklipp om dessa öringar.

Solen går sakta ner och det är dags att åka hem, vi åker med ett leende på läpparna. Snart kommer vi tillbaka till den vackra mytomspunna Alsterån, då ska vi göra vad vi kan för att ta öring på torrfluga. Det dröjer inte länge förrän sländorna kläcker och då smyger vi vid åkanten med torrfluga på tafsspätsen.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *