Tillverka enkelt förtygning till din gäddfluga

Jag har under en längre tid funderat över hur det på ett enkelt sätt går att förtynga mina gäddflugor. Jaja jag vet att det redan är allmänt känt att använda cone heads som träs på tafsen och på det sättet få gäddflugan att dels fiska djupare och dels jigga mer. Problemet med cone heads är enligt mig att du dels måste ta isär din tafsrigg om du vill byta eller ändra tyngd på din cone head, för det andra sliter det på tafsmaterialet. När jag fiskar fiskar gädda med fluga använder jag mig av 0,60 mm nylontafs ca 70 cm från fluglinan som jag skarvar med ögleprincipen med Pafex 0,65 mm knytbar wire ca 40 cm . Längst ut har jag ett beteslås som antingen bara är ett fastach clip #2 eller ett kombinerat lekande och fastach clip #2. Det är så jag vill ha det. Jag kan då snabbt skifta fluga när jag vill. När det gäller att få flugan att jigga lagom mycket har jag experimenterat en hel del. Jag kom också på att jag kan fiska med ett och samma beteslås även när jag fiskar med tubfluga. Detta har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg i en serie jag skev som jag kallade ”Gäddflugfiskets hemlighet”. Kolla gärna in länken Gäddflugfiskets hemlighet #1.

Jag tog inspiration från spinnfisket vilket inte numera är ovanligt för oss gäddflugfiskare, jag tänker på bland annat flugvarianten av Miuras Mouse. Nä, det jag sökte har jag inte hittat trots mycket googlande. Spinnfiskarna förtynger ofta sina gummibeten med blytyngder men motsvarigheten för oss gäddflugfiskare har iallafall inte jag hittat i handeln. Så vad gör man då, jo man tillverkar själv det man vill ha. Jag sökte efter ett fastach clip som väger 1 gram men den minsta jag hittade i butiker och på nätet var på 3 gram. Sagt och gjort.

Tag en metalltyngd/sänke och ett fastach clip i strl 0.

En droppe superlim i skåran, fäst clippet och knip med tång, låt torka.

Täck hela klumpen med uv lim, jag valde här färgen Ambulance Hot Fl Red (man är ju lite yrkesskadad). Härda med uvlampa.

Ursäkta röran på ”verkstadsbordet”, jag är i full gång med att binda flugor både till kommande regnbågsfiske men framför allt till årets fiskeresa som bär av till Slovenien sista veckan i Maj.

Klart! nu är det bara att fästa clippet i beteslåset och låta flugan jigga förföriskt.

Självklart kunde jag inte hålla mig utan var tvungen att testa hur det funkar IRL. Jodå, det Funkar!!

Fördelen med att göra på detta sätt är att man lätt väljer båda vilken tyngd och färg man vill göra tyngden i.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Camp Mayfly Norrefors 200221

Planen var att fiska gädda denna dag men när det är extremt högvatten i havet, nä då får man tänka om och välja ett annat fiske. Valet föll på Camp Mayfly Norrefors i vackra Blekinge. Jag och min gode vän och fiskepolare Magnus ”Storfiskarn” Augustinsson kontaktar Tommy som äger campen, jodå det är så kallad öppen dag. Vi bokar 2 dagskort, det är catch and release som gäller. Tommy har aviserat att det är extremt högt vattenflöde i strömmen som passerar i genom campen men det är inget som avskräcker Magnus och mig. Förberedelserna är som alltid rigorösa, inget lämnas åt slumpen. Sjunklinor och kraftigt förtyngda flugor, jag har även bundit upp några boobyflugor utifall strömfisket blir övermäktigt. Väl framme är det som att beträda helig mark, i alla fall om man gilla fiska regnbåge i put and takevatten. När vi kommer ner till ån känns det skönt att vi valt att ha vadarbrallorna på för det hade aldrig gått att gå längs ån annars. Jag blir föga förvånad när jag hör Magnus hojta till efter bara några kast nedströms i strömmen. Fiiiisk!

Magnus är inte bara en utmärkt regnbågsfiskare, han är även en suverän laxfiskare. Inte så konstigt kanske, han bor ett stenkast ifrån Mörrumsån, och fiskat där sedan barnsben. Nu när det är extremt högt vattenflöde i Mieån som rinner igenom campen så det påminner om just laxfisket i Mörrumsån menar Magnus. Och visst har han rätt och bara några kast senare står hans spö på nytt i en härlig båge.

Ytterligare en fin fisk landas, krokas av och efter ett snabbt foto får den gå tillbaka. Regnbågarna är otroligt starka idag och håller emot i den starka strömmen.

Enligt uppgift från Tommy är vattenföringen ca 4,9 kubik/s vilket är långt över normalvattenföringen på 6-800 liter/s. För min del blev det 1-0 till strömmen, min enda fluga som jag bundit med ordentlig förtygning gick om intet när min tafs fastnade runt en sten. Nä, dags att pröva fisket i dammarna, fram med boobyflugorna.

Redan i första kastet känner jag hur det drar till i linan men inget fastnar. Bara några kast senare sitter min första fisken för dagen. Ingen bjässe men den är fantastiskt stridbar, rusar gång på gång, det tar en stund att drilla den innan den motvilligt låter sig dokumenteras.

Inte så konstigt att den kändes så stor, fenorna är hela och fina, det gör ju jättemycket, fisken får ju ett helt annat grepp i vattnet (om man nu kan uttrycka sig så). Vi har ett underbart fiskeväder Magnus och jag denna Februaridag. Stundtals är det helt vindstilla, dammarna ligger spegelblanka, 8 grader varmt, sol som ibland täcks av ett mindre måln. Men det mest fantastiska är att det är bara vi här, vi har hela anläggningen för oss själva. Det är så man får nypa sig själv i armen, och vilket fiske vi har sedan. När vi träffas och fiskar brukar det smyga in sig ett tävlingsmoment, 1 poäng för flest och 1 poäng störst fångad fisk under dagen.

Magnus började bra när han tog några fina fiskar i den hårda strömmen, men när jag väl fick mina boobyflugor i vattnet började jag min upphämtning och plötsligt står det 6-6. För mig är det Boobyflugan som varit helt outstanding denna dag. Fiskarna som vi fångar denna dag håller ypperlig kvalitet. För den som aldrig varit här kan jag bara säga ÅK HIT!! Ni kommer inte att bli besvikna.

Framåt seneftermiddagen testar Magnus att fiska uppe i ”bananen”, en lång svag kurva som ån rinner i, uppe vid telestolpen nyper det i ordentligt, fisken är helt omöjlig att hålla i den starka strömmen. Det är bara för Magnus att vandra nedströms med fisken. Nu kommer nästa bekymmer, bara inte fisken väljer att fortsätta nedströms, där är ju en gångbro!

Efter en dramatisk kamp ger sig fisken och låter sig fotas, det är dagens största fisk, det är vi båda ense om utan att ha vare sig vägt eller mätt den. Stort grattis till en kanonfin regnbåge säger jag!

Min största fisk för dagen var ingen dålig pjäs den heller, enormt stark och med en stjärtfena som ser ut att sitta på en vild fisk.

En oerhört trevlig fiskedag lider mor sitt slut, efter totalt 15 avkrokade fiskar och två mycket nöjda fiskare händer det som nästan bara händer i filmer, de sista kasten så testade jag en fiskimitation i pearl/white. När jag ivrigt vevar in linan för att avsluta dagen hugger det en till båge brutalt, vi båda kan inte annat än att skatta, ja jösses vilken dag det varit. Stort tack Tommy för att vi fick komma till Camp Mayfly i Norrefors denna dag!

Tävlingen då, vad gäller utdelade poäng blev det 1-1.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Plaskfisket efter gädda i Karlskrona skärgård fortsätter….

Det har inte gått många dagar, veckor sedan gäddfisket i Karlskrona skärgård senast stod i fokus, nu är det dags igen! Jag ser nästan dagligen facebookinlägg där sportfiskare förtvivlat tar bilder på en och samma yrkesfiskebåt och mindre öppna plastbåtar som håller på med ”plaskfiske”, som jag förstår fortgår detta i oförminskad omfattning. Första känslan som infinner sig är ilska, ilska över att vi, alla som vistas i skärgården inte tar ansvar för skärgården. Vidare tänker jag hur kan samhället tillåta detta plaskfiske, det är en ansvarsfråga samt en ägandefråga. Ja, vadå tillåta och vadå ansvarsfråga, vadå ägandefråga?

I urminnes tider har vi människor haft sociala koder och normer som vi ansett vara viktigt att följa. När dessa brutits har samhället eller gruppen bestraffat de som inte följer det man kommer överens om. När människan senare i utvecklingen instiftat lagar som ju egentligen inte är annat än en utveckling av sociala koder och normer som vi en gång i tiden ansett vara viktiga.

Tillåta: ja, vem tillåter att mänskligheten utrotar en djurart? Självklart ingen. I detta fallet handlar det om något helt annat. En problematik som har fått en dominoeffekt. Yrkesfiskaren som står i fokus för detta plaskfiske har vad jag förstår tidigare haft sin inkomst via torskfisket, nu när torskpopulationen i Östersjön står på ruinens brant och det inte längre är någon ekonomi i att fiska torsk riktas fokus på andra möjliga inkomstvägar/fiskar. Likväl tillåts detta plaskfiske att fortsätta.

Plötsligt ses gäddan som en möjlig inkomstkälla. ”Det finns ju så mycket gädda”, Ja det har under ganska lång tid varit ett friskt starkt hållbart bestånd av gädda i framför allt i Karlskrona skärgård. Detta har bidragit till en ökande fisketurism som genererar mycket stora inkomster för alla de som på ett eller annat sätt använder gäddan i sina affärsidéer i och omkring Karlskrona, men det finns en avgörande skillnad. Om man ser till sportfisket, tillämpar nästan 100% av sportfiskarna så kallad catch and release metod, allt fler använder sig av hullingfri krok, man är noga med hanteringen av gäddan när det skall krokas av. Man värnar om och för gäddan i jämförelse med dessa plaskfiskare som ser gäddan enbart som ett objekt, en inkomstkälla där man självutnämnt sig som den som har rätt att gör uttag ur gäddbeståndet på egna villkor och premisser. Utan några betänkligheter om att beståndet skall vara hållbart eller följa rådande bestämmelser om minimimått eller uttagsbegränsning som gäller vid fiske med handredskap. Det forskas allt mer på och kring gäddan och gäddans betydelse i det skärgårdsnära ekosystemet. Denna forskning sprider olika föreningar och organisationer samt myndigheter såsom Sportfiskeklubbar, Sportfiskarna och Länsstyrelsen.

Varför är det så svårt att lära sig av tidigare misstag? Skall verkligen enstaka människor tillåtas förstöra, desarmera, utrota en fiskart med förbehållet att det är ju inte olaglig att plaskfiska. Nej, yrkesfisket omfattas inte av de regler som gäller för spöfångad fisk, inte heller omfattas yrkesfisket av de regler som gäller för nätfiske som om man inte är registrerad yrkesfiskare. Vad i helv….. är detta? Jag hoppas verkligen att detta är att likna vid det jag nämnt ovan, om att detta fiske strider mot gällande ansedda normer och att det snart omfattas av en skyddande LAG! Tänk att det måste till en Lag för att inte en djurart skall utrotas, ja är man förvånad? Nej, inte direkt om man ser tillbaka på vad vi människan, den intelligenta varelsen gör mot djurlivet på vår planet. Det är enkel matematik, man behöver långt ifrån vara raketforskare för att förstå vad som är på god väg att hända. Vad händer med ekosystemet när gäddan är borta? Jo, det forskas mycket även på detta område, det står tydligt att gäddan är en så kallad toppredator, och de lokaler som har ett starkt hållbart gäddbestånd är friska lokaler, där mångfald i artrikedom råder. En balans finns i det så bräckliga ekosystemet.

Ett räkneexempel som alla borde förstå: Om det finns 1000 gäddor inom ett visst område. Det tillämpas catch and release som metod inom detta område. Enligt forskningen dör 1-14 % av den spöfångade gäddan men på tusen vuxna gäddor klarar detta bestånd av detta”uttag”. Det till och med klarar av ett uttag på ett antal gäddor enligt de gällande regler för sportfiskande spöfångade gäddor. Enligt reglerna är det tillåtet med ett uttag på 3 gäddor per person och dag samt att dessa gäddor måste vara mellan 40 cm och 75 cm vilket man kan läsa om på Havs och vattenmyndighetens hemsida. Balans råder alltså i denna gäddlokal, gäddan kan leka och föryngring sker i en hållbar takt. Plötsligt kommer yrkesfiskaren dit för han har hört att där finns det mycket fisk. Efter de första 14 dagarna har uttagen varit 300 gäddor utan någon hänsyn taget till minimimått eller andra fiskeetiska regler, det är allt ifrån gäddor på 20 cm och ca 0,5 kg till gäddor på 115 cm och 12 kg som har en betydande rommängd i sig under vintertid. Denna rom som ska försäkra om att beståndet framgent sätt ska vara starkt och hållbart. Vattnet får vila, efter två veckor kommer yrkesfiskaren tillbaka, på nytt tas 300 gäddor upp. Plötsligt är det bara 400 gäddor kvar som har möjlighet att leka inom detta område. När gäddan ska leka blir effekten en försämrad föryngring. Parallellt med detta har sälbeståndet vuxit sig allt för stort, skarvkollonin är gigantisk, och spiggstimmen sveper längs med bottnarna likt en dammsugare i sitt födosök nu när torsken inte kan hålla spiggpopulationen nere. Som om inte detta är nog kommer det en invasiv art och knackar på hos gäddans uppväxtlokaler, den svartmunnade smörbulten som har som sin specialitet att äta romkorn i de kustnära skärgårdsområdena. Beståndet har i den bästa av världar nästkommande år vuxit med 100 vuxna individer, då kommer yrkesfiskaren tillbaka till samma område och utövar plaskfiske. Under de första 14 dagarna vid detta plaskfisket blir uttaget 400 gäddor, efter ytterligare två veckor tas det upp bara 150 gäddor. Larmrapporterna kommer allt tätare från sportfiskare och myndigheter som kämpar med att gäddbeståndet skall vara stark och hållbart. Gäddbeståndet i detta området har nu totalt kollapsat, kvar är ynka 50 individer som är helt hjälplösa inför människans girighet och uppfinningsrikedom när det gäller att fånga fisk. Samtidigt som den har många andra fiender.

Ansvar: Vem tar ansvar för att gäddan ska kunna fortsätta vara den toppredator den är när inte gäddan själv kan föra sin talan? Jag vet att det jobbas hårt från myndighetshåll om att få till fredningstider och fångstbegränsning som även yrkesfisket omfattas av. Under tiden har enskilda sportfiskare gott samman och skickat in skrivelser till myndigheter om att detta rovfiske måste upphöra nu! Tillsammans är vi starka och en förändring till gäddans fördel kommer säkert, men oj vad det går sakta innan ett avgörande sker.

Äganderätt: Jag anser att detta är konsekvensen av brist på ägande, det är ju ingen som äger gäddan eller den totala rätten till att fiska gädda. Applicera gäddan på vilket annat område som helst och det är enkelt att se paralleller med äganderätt och ansvar och inte minst att det omfattas av lagar och regler. Om inte detta plaskfiske upphör omgående kommer mitt räkneexempel att bli en profetia vilket vore helt fruktansvärt. Äganderätt och ansvar går hand i hand, den som äger tenderar också att ta ett betydligt större ansvar för det han äger. Då förvaltas egendomen på ett hållbart sätt så att kommande generationer också kan njuta av det naturen har att erbjuda. Men så länge gäddan är ”fredlös”, inte syns annat än under vattenytan och anses vara ”min” egendom som jag gör vad jag vill med lever beståndet i Karlskrona skärgård mycket farligt som det är just nu!

Glädjande kan jag konstatera via säkra källor att Blomlöfs Rökeri i Brömsebro sedan en tid tillbaka inte tar emot gädda, stor eloge till er som tagit detta beslut!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Island, en flugfiskares dröm

Denna fiskeresa som nu är några år gammal men förtjänar att än en gång lyftas fram. Precis när jag började blogga skrev jag om denna resa, ett inlägg som när jag ser på hur jag skriver idag inte går till historien som mitt bästa inlägg. Visserligen vackra bilder men inte så mycket mer. Jag känner att jag nu ska försöka lyfta fram denna minnesvärda resa på ett bättre sätt.

Resan planerades ca 6 månader innan avresa, eftersom några i fiskegänget kommer från Mörrumstrakten i Blekinge blev det så att en i fiskegänget var besökte Fiskeshoppen i Mörrum, han började prata om att vi planerade att åka till Island, då framgick det att Fiskeshoppen skulle börja arrangera fiskeresor just till Island. Plötsligt hade vi bokat vår drömresa! Planeringen började, kolla över utrustning, binda flugor, kolla på Youtube, inhandla nya fiskekläder och en hel del annat fiskerelaterat! Inget fick lämnas åt slumpen. Vi flög från Kastrups flygplats midsommardags morgon 2015. Jisses vad tiden går fort, det känns som det var igår.

De fyras gäng! Patrik, Erik, Magnus och jag. Alla så där pirrigt förväntansfulla, ingen av oss hade då varit på Island tidigare. Planeringen var följande, fiske halvdag ditresedagen, sedan fyra heldagar med fiske och halvdagsfiske på hemresedagen. Platsen vi skulle till låg belägen en bit ifrån Husavik på norra Island så först blev det flygbyte i Reykjavik till inhemska Keflaviks flygplats och inrikesflyg upp till Akureyri.

Väl där mötte våran guide Matthias Por Hakonarson från Iceland Fishing guide upp, vilken härlig människa, vi bytte språk och kommunicerade på Engelska med Matthias vilket var lite knaggligt i början. Första stoppet var i den lokala sportfiskebutiken.

Alltså det är väl konstigt hurdana vi flugfiskande människor är funtade, här har man beställt, suttit och bundit mängder med flugor och så är det som om det växer ut horn i pannan på en när den lokale guiden säger med säkerhet i rösten att den och den och den flugan , ja det är ett måste här på Island, ni klarar er inte utan dom. Och då kommer den där frasen man inte vill höra – det är bara den flugan som funkar. VEM KAN MOTSTÅ ATT KÖPA DESSA FLUGOR!!! Inte jag iallafall, man vill ju inte vara den som står och rotar i sin flugask när alla andra står med böjda spön och leta efter samma fluga och den inte finns i asken. Vi föll alla för det urgamla försäljningsknepet.

Väl framme var det dags att premiärdoppa flugorna i den Isländska ån. Ån vi skulle fiska i heter Myrarkvisl, en alldeles lagom bred å enligt mina mått mätt. Efter några kast högg resans första brunöring för mig, Erik som för tillfället var min fiskekamrat skyndade sig dit för att dokumentera firren.

Efteråt den sedvanliga cigarren och en stunds småpratande om hur den högg, hur fighten var osv.

Något som vi alla uppskattar är god mat och dryck, Erik som till vardags jobbar i Fiskeshoppen i Mörrum har ett förflutet som fiskeguide. Vi handlade lammkött hos den lokale slaktaren som Erik på förstklassigt vis grillade, ja kanske slank det också ner någon kall bira och en wirre.

Platsen vi var på är belägen ovanför polcirkeln, det är en underdrift att säga att det var ljust dygnet runt. Solen var under horisonten 5 minuter innan den åter syntes ovanför horisonten, en upplevelse bara det för oss sörlänningar. Som jag förstått det hela hade vi just denna vecka osedvanligt fint väder. Vi hade ca 10 grader varmt och strålande sol i princip alla dagar som vi var på Island. Det var bara första eftermiddagen som det var dimma. Kanske inte det bästa öringväder när med klarblå himmel men jösses vilket fiske vi hade! Alldeles intill huset vi bodde i ringlade sig en lite bäck som mynnade ut i en sjö, från sjön rann ån Myrarkvisl ut. Det måste ha varit källdrag i sjön eftersom ån som mynnar ut ur sjön var betydligt större. I sjön fanns det MASSOR av röding, rödingen ansågs som skräpfisk och vi fick ta upp matfiskar ur sjön om vi ville. För den övriga fisken var det obligatoriskt catch and release.

Matthias utbytte lite tjänster med sina andra guidepolare vilket resulterade i att vi fick möjlighet att fiska på lite andra platser också. En av dessa platser hette Lonsa, en oansenlig plats. Vi åkte längre österut länge, plötsligt stannar guiden bilen, vi plockar ut spöna och de andra fiskleprylarna, vi kikar lite på varandra och undrar vad som är på G. Vi har stannat mitt i ingenstans. Vi är mitt ute på en åker, vi undrar lite försynt om vi är på rätt ställe och guiden nickar leende. Han börjar gå ut på åkern, vi går och går och går. Plötsligt stannar vi och där mitt i ingenstans möts två små bäckar som i ett Y. Kasta där säger guiden. Det visar sig att han självklart har superkoll på läget för precis där är en djuphåla och där samlas det ofta grov röding och öring säger han. Hallå,!!! man får nypa sig i armen för den efterföljande halvtimmen eller var det timmen, tiden går ju så fort när man har vi ett extraordinärt bra fiske. Det hugger i parti och minut, fisk släpper för att några sekunder ursinnigt hugga på nytt. Det drillas fisk samtidigt av flera i gänget.

Vi får även möjlighet att fiska i anrika ån Laxa. Magnus och jag blir anvisade till en lite eka, guiden säger – ro ut till grundet i mitten , där ni ankrar upp, fiska på båda sidor där står det grov fisk. ja han har ju haft rätt hittills, sagt och gjort. Vilket äventyr, båten läcker, jag ror och Magnus öser för glatta livet, dessutom är det ju strömt, det är ju en större å vi är mitt i.

Ja, landskapet här på Island är helt gudomligt vackert, så annorlunda mot ”den gröna sörjan” som finns här hemma. Vi fiskar mycket, väldigt mycket dessa dagar men vi kan ju inte vara på Island utan att unnar oss att kolla på vulkanisk aktivitet, bada i varma källor.

Några minnen sitter kvar starkare än andra, som när jag fick först en öring och några sekunder senare högg en till på upphängarflugan, två på samma kast, och +kilofiskar båda två.

Eller den magiska kvällen i den lilla sjön där det högg röding stupalöst och vilken solnedgång, mmmmmmm balsam för själen.

Några dagar går fort och plötsligt är det dags att åka hem, men det har varit en oförglömlig resa på många sätt. Jag hoppas att jag har möjlighet att återvända hit någon mer gång. Nedan några youtubeklipp från vår resa och en film om Myrarkvisl.

Nästa planerade resa bär av till Slovenien, nu börjar planeringen inför den resan.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

SBS Boobyfly – Red and White

Jag visar i denna bindvideo hur jag binder Boobyflugan, denna röd vita variant har många bågar på sitt samvete. Boobyflugan har för mig visat sig vara extra fångstgivande den kalla årstiden, men även funkat bra när det varit varmare i vattnet och fisken gått nära botten där vattnet är svalare i sina födosök.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Gäddfisket, snart kanske ett minne blott i Karlskrona skärgård

Jag kan bara inte vara tyst och se på vad som händer i Blekinge! 2018 skrev Gälgreppet ett inlägg om den hotande situationen för sportfisket efter gädda, i dag är det inlägget mer aktuellt än någonsin. Hotet mot sportfisket #2

Med anledning av det jag skrev då tänker jag nu fortsätta att skriva om gäddan som fisk och sportfisk. Det har den senaste tiden skrivits mycket på sociala medier och i tidningar om gäddan och på det sätt yrkesfisket rovfiskar efter denna art i kommersiellt syfte.

 Länsstyrelsen skriver att det endast är tillåtet att behålla tre gäddor per dygn och fiskare, dessa gäddor måste då vara mellan 40-75 cm långa. Dessa regler gäller i hela egentliga Östersjön vid fiske med handredskap, det vill säga sportfiske. Någon fångstbegränsning vad gäller gädda för yrkesfiskare finns vad jag förstår inte.

Jag tillhör typen av sportfiskare som i princip uteslutande utövar så kallad catch and release, det vill säga att släppa till baka fångad fisk till friheten. Personligen tar jag enbart hem någon enstaka gädda per år som uppenbarligen inte kommer att överleva. Som exempel till detta kan jag nämna en fisk jag fångade nyligen med svåra skador efter troligtvis sälbett där delar av tarmpaketet var synligt blottat. Lika så är det viktigt att känna till och respektera fredningstider och fredningsområden. På Länsstyrelsens hemsida framgår det tydligt vilka regler som gäller. Där finns bland annat karta över fredningsområde och förbudstider för gädda och abborre, förbudstiden innefattar tiden mellan 1 april – 31 maj och gäller Kalmarsund eftersom Kalmarsund anses som extra känsligt och det under flera år varit en sjunkande population vad gäller gädda och abborre. Vad jag förstår diskuteras det förbudstider och fredningsområden på fler platser runt om i Sverige.

Sportfiskarna skriver i en mycket uppmärksammad artikel 2017 om uttaget av gädda i Blekinge. I artikeln skriver man.

Nyligen sammankallade länsstyrelsen i Blekinge till ett dialogmöte för att bland annat diskutera förvaltning av gädda och abborre i Blekinge. Yrkesfiskets kraftigt ökade fångster av gädda i Karlskrona skärgård var en huvudfråga.

”Sveriges lantbruksuniversitets Ulf Bergström redogjorde bland annat för beståndssituation och fångstuttag av gädda i Östersjön. Där konstaterades att rekryteringen ser relativt bra ut på flera platser i Blekinge, jämfört med resten av södra Östersjöns kuststräckor. Det konstaterades också att fritidsfisket, där sportfiske men också husbehovsfiske med nät ingår, står för merparten av de landade fångsterna av gädda sett till hela Östersjön. Synar man däremot fångstdata specifikt från Blekinge, där skärgårdsområdena kring Karlskrona är de huvudsakliga fiskeområdena, noteras en kraftigt ökad fångst hos yrkesfisket de senaste åren. Landningarna har här gått från drygt 5 ton år 2010 till anmärkningsvärda 44 ton år 2016, samtidigt som den totala landningen av gädda längs hela Sveriges kust var ca 54 ton. Detta innebär att av yrkesfiskets totala landningar av gädda från Östersjön år 2016 kommer 81 % från Blekinge, och i princip allt är från Karlskrona skärgård. Det handlar till största del om nätfiske på grunt vatten under våren, vilket också har gjort att landningarna av abborre har mångdubblats under samma tidsperiod”.

Nu är det 2020 och om man gör en enkel ekvation och antar att varje fångad fisk som yrkesfisket tar upp skulle väga 2 kg förstår man hur enormt många gäddor 44 ton är. 44.000 kg / 2kg = 22.000 st gäddor som tas upp varje år bara i Blekinge och enbart i Karlskrona skärgård. Detta kommer inte att hålla. Efter att Gälgreppet pratat med Länsstyrelsen i Karlskrona framgår det att upptaget av gädda vad gäller yrkesfisket i Karlskrona skärgård minskat något under 2017 och 2018. Om man använder sig av ovan nämnda ekvation samt räknar med år 2020 är så har bara själva yrkesfisket tagit upp/landat 22.000 gäddor per år sedan 2016, gånger 4 år = 88.000 gäddor, om man samtidigt ponerar att varje gädda väger 2 kg. Nu kanske denna uträkning ligger något i överkant, men då är ju inte åren mellan 2010-2015 medräknade. Å andra sidan verkar ”plaskfisket” ökat kraftigt under 2019. Vad händer när gäddan inte längre finns i ekosystemet? Denna toppredator som är så viktig för den marina miljön.

Det blir i sammanhanget närmast patetiskt när vi som sportfiskare, sportfiskeorganisationer stävar efter att få ner dödligheten med så kallad catsh and release metod, använder hullingfri krok, kämpar med gäddfabriker för att hjälpa gäddbestånden att fortsatt vara starka. När samtidigt yrkesfisket skoningslöst tar upp all gädda de kan utan någon tanke på minimimått eller fångstbegränsning.

Som jag förstår det hela har de som nu nätfiskar upp dessa mängder med gädda på grunt vatten tidigare levt på torskfiske, när torsken nu inte finns kvar längre blir gäddan en möjlig inkomstkälla, men tål verkligen gäddbeståndet detta uttag, nej det tror inte jag. Det som gör mig allra mest ledsen är att vi, människan, den intelligenta varelsen inte klarar av att leva i samklang med andra arter utan i kommersiellt syfte håller på att utrota andra arter, vem ger oss rätten till det?

Som tillägg till yrkesfiskets påverkan kan jag bara konstatera att de olika gäddtävlingarna som finns numera också det påverkar bestånden av gädda, även om dessa gäddor släpps åter till friheten. Jag har tidigare skrivit inlägg om hur catch and release påverkar fiskpopulationen och enligt vetenskap och forskning ser man vid catch and release en dödlighet på mellan 1-14 %, detta ska då jämföras med dödligheten vid ovan nämnda nätfiske som förmodat är 100%.

Det har under de senaste åren varit ett stort antal fisketävlingar i Blekinge och Karlskrona skärgård, inte så konstigt då Blekinge under många år varit känt för sitt fina bestånd vad gäller gädda. Utöver dessa gäddtävlingar fiskar ju sportfiskare på som vanligt. Fisketrycket är extra hårt på våren och hösten då dessa perioderna anses var som bäst när det gäller gäddfisket. Det slår mig när jag skriver att kanske är det så att detta är en konsekvens av att gäddan inte ägs av någon, den lever i ”allmännyttan”, i havet där alla anser sig ha rätten att bestämma över dess öde. Tänk om detta hade hänt med älgarna……..

Men vad händer nu?

Länsstyrelsen kämpar nu tillsammans med andra organisationer för att snabbt få till stånd fredningstider och fredningsområden i Blekinge, bara det inte är för sent!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Fiskeåret 2019

Fiskeåret 2019 startade på bästa möjliga sätt, ett fantastiskt gäddflugfiske som kröntes med en kanonfin havsöring. En fiskedag att minnas lång tid framöver. Förväntningarna var stora inför detta året och har till stora delar infriats, året har bjussat på några riktiga höjdpunkter. Även ett ett par PB. Jag hade som sagt några riktigt bra fisketurer i början på året, men ganska snart kom kylan och omöjliggjorde flugfiskandet.

Havsöring flugfångad på ”Black and Green”, en grym gäddfluga som bevisligen även lockar havsöring till hugg. PB på Havsöring för mig.

När isen ändå lade sig passade vi på att pimpla lite regnbåge.

Innan förbudstiden i Kalmarsund ställde jag och min fiskepolare Sören upp i Balticgäddan, en gäddtävling som pågått några år nu. Det är alltid lite speciellt att fiska när det är tävling, man förbereder sig noga, gör sitt yttersta för att få så bra resultat som möjligt, vi slutade 6:a vilket vi var jättenöjda med.

Under våren är det förbudstid i Kalmar sund, det vill säga man får inte aktivt fiska efter gädda eller abborre. Under förbudstiden i Kalmar sund passar jag på att styra kosan till vackra Blekinge som inte ligger långt hemifrån. Där provade jag en nybunden gäddfluga som har fått namnet sillen. Den visade sig funka alldeles utmärkt, Blekingegäddorna glufsade i sig flugan i parti och minut.


En av höjdpunkterna för året är premiärfisket i vackra Alsterån som ringlar sig norrlandslikt i trakterna kring Älghult i Småland. Jag var där med en av mina bästa fiskevänner, Andreas ”Flugfiskaren i Småland”, fast vi var självklart inte där ensamma, ett 20-tal flugfiskare hade samlats för premiärfisket. Några av dom var Jonas och hans son Jerry som vi fiskade med till och från under dagen. Jag har aldrig på nära håll sett hur tjecknymffiske går till, Andreas visade vägen direkt genom att på andra eller tredje kastet få en fin öring genom denna fiskemetod.

Vi har ett fantastiskt öringfiske denna dag, och även jag tog någon öring på taffligt försök att nymffiska, kul!.

Under våren blev det självklart ett besök till sportfiskemässan där jag bland annat träffade flera duktiga gäddflugbindare och många andra.

Våren fortskred och i slutet av April var det dags för regnbågsfiske i Camp Mayfly Norrefors. Jag hade suttit vid bindstädet och knåpade ihop en Boobyfluga, denna kreation visade sig vara oemotståndlig för bågarna.

Sommaren kom och min fru, Loffe (våran Cocker Spaniel) och jag åkte på en ”roadtrip” till södra fjällen, Vemdalen med omnejd. Några stopp på kända fiskeställen för lite harrfiske.

När hösten började göra sig påmind kunde jag bara inte hålla mig, fiskesuget blev för stort, det fick bli en kortis till Malung och mer harrfiske.

Under tidig höst eller om man så vill sensommar upplevde jag ett av mina allra starkaste gäddflugfiskeminnen detta år. Det har till och med blivit en film av denna minnesvärda dagen.

Under Oktober månad har Torsåsbygdens sportfiskeklubb sin årliga gäddfestival, Bergkvara Gäddfestival, jag och min teamkompis Sören har kommit tvåa vid ett flertal tillfällen, men denna gång drog vi det längsta strået och vann den så kallade BIG FIVE.

Senhösten är regnbågsfiskets och gäddflugfiskets tid, denna senhöst bjöd på några alldeles extra regnbågsturer. Den första jag kommer att tänka på är turen till Eriksbergs viltreservat. Det var en dag då himlen öppnade sig och regnet formligen öste ner vilket gjorde det svårfiskat, men några firrar kom upp iallafall vilket värmde i kylan.

Sedan var det dags att resa till regnbågsparadiset Strömhult, en underbar dag med kraftiga hugg och fiskar med hela fina fenor. I Strömhult fick jag årets andra PB, Gutt! Vi var där med ett välkänt fiskegäng, mycket trevligt, mycket duktiga flugfiskare. En av dom är Magnus ”Storfiskarn”, en av mina allra bästa vänner (och fiskevänner). Min son Filip hängde med till Strömhult, han visade vilken duktig flugfiskare han är!

Jag kan sammanfatta fiskeåret 2019 som mycket bra, fattas bara annat när man bland annat tar 2 PB under året. 2019 avslutas på allra bästa sätt, Gälgreppet är nu en av bloggarna på Fisheco, något som jag är mycket stolt över. Tack till er alla som läst blogginläggen, kommenterat, kommit med feedback. Tack till Sameo och Fisheco! Jag ser verkligen fram emot nästa fiskeår. Under 2020 planeras det en resa till Slovenien och en fjällenresa, massor med gäddflugfiske, regnbågsfiske och lite abborrefiske. Jag har goda fiskevibbar:)

Jag önskar alla en riktigt God Jul och ett Gott nytt Fiskeår!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

SBS Vasskyddad gäddfluga 2.0 – SBS Weedless pike fly 2.0

Detta inlägg är kort och gott en bindbeskrivning på en mycket effektiv vasskyddad gäddfluga. Jag har i tidigare inlägg skrivit om denna fluga som rönt framgångar när det varit i princip omöjligt att fiska utan vasskydd på grund av för mycket sjögräs eller annan växtlighet. Den vann även flugfiskeklassen i Bergkvara Gäddfestival 2019, då med Andreas ”Flugfiskaren i Småland” Olsson bakom spöet. Flugan är lättbunden och själva vasskyddet tillverkar man enkelt själv.

Eftersom Gälgreppet nu är en av bloggarna på Fisheco firar Gälgreppet detta med att inom kort skänka bort denna fluga, så håll utkik efter Gälgreppet på sociala medier.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Ny bloggare på +Fisheco

Jag heter Peter Svensson och driver sedan några år tillbaka fiskebloggen Gälgreppet. Jag har nu fått möjligheten att blogga om mina fiskeeskapader här på +Fisheco vilket jag är galet stolt över. Jag fiskar ibland själv men allra roligast är när när jag kan dela fiskeupplevelsen med en fiskekompis.

Jag har fiskat sedan barnsben, fiskeintresset har funnits med mig hela livet, tidigare fiskade jag enbart spinn men sedan 2004 har jag varit fast i flugfisket. Det var min systers man som fick mig att prova på det här med flugfiske. Han hade varit uppe i Dalarna ett par år och flugfiskat och undrade om inte jag ville följa med, sagt och gjort, resten är som det heter historia. Det dröjde inte länge förrän jag började binda egna flugor. Det finns få saker som är så tillfredsställande som att få fisk på egenbundna flugor. Det har sedan dess blivit många resor till de södra svenska fjällen, ibland tillsammans med syrrans man och deras grabb, men ofta har bara jag och min grabb åkt själva på fiskeresor. Vi har många fina fiskeminnen ihop sonen och jag.

Sedan vår yngste son Filip (Fille) fyllde 10 har han varit en trogen reskamrat. Här en bild från hans första Idreresa och hans allra första egenfångade bäcköring. Glädjen går inte att ta miste på.

Nu är han 21 år och en riktigt vass både spinn och flugfiskare.

Jag bor i Torsås några mil söder om Kalmar tillsammans med min fru, vi har två grabbar som nu är vuxna. Min andra son är 23 år och har flyttat hemifrån sedan några år, han har väl inte lika starkt fiskeintresse men när tillfälle ges hänger han också gärna med på en fisketur.

Flugfisket och flugbindningen har allt mer kommit att bli det jag fokuserar på och på hemmaplan (södra Kalmar sund) är det gäddflugfisket som jag brinner allra mest för. Jag försöker vara lite av en innovatör, ständigt förbättra detaljer som har med mitt flugfiskande att göra.

Till vardags arbetar jag som ambulanssjuksköterska, ett arbete som ger väldigt mycket tillbaka. Jag skulle inte kunna tänka mig något annat arbete jo, möjligen något fiskerelaterat då. Fisket är en skön kontrast till arbetets allvar som ofta handlar om att ta hand om och hjälpa de som drabbats av akut svår sjukdom eller varit med om ett olycksfall. Ja ibland ser jag faktiskt fisket lite som en sorts meditation.

Jag fiskar lika gärna gädda på kusten som öring och harr i fjällen och ibland kliver det på en riktigt fin abborre som bonusfisk. En och annan regnbågstur till nåt put and take vatten blir det också varje år. Jag är även kassör i vår lokala sportfiskeklubb Torsåsbygdens sportfiskeklubb.

Det ska bli jättekul att blogga här på +Fisheco och för den som vill är det bara att botanisera bland mina inlägg genom att klicka på länken ”Blogginlägg”. Fiskebloggen Gälgreppet finns också på Instagram, facebook och youtube. Prenumerera gärna på bloggen och youtubekanalen så får du en avisering när nya inlägg görs.

Gälgreppet- Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

Catch and Release, bra eller dåligt för gäddan?

Torsåsbygdens sportfiskeklubb hade förmånen att ha Martin Stålhammar som föreläsare, han arbetar som fiskevårdskonsulent vid Länsstyrelsen i Karlskrona. Martin har doktorerat i ämnet catch and release. Att fånga och återsläppa gäddor har blivit det som de allra flesta sportfiskare tillämpar. Men varför gör vi så, vad finns det för vetenskaplig grund för att det är det bästa för att bevara en stark och hållbar population var gäller gädda. Jag tror att det är många med mig som ”tycker” sig vet vad som är rätt. Genom denna föreläsningen med Martin rätas många frågetecken ut men det väcker självklart också nya frågor.FB_IMG_1574196706501Screenshot_20191121-113837_GalleryJag kan ju bara prata utifrån mig själv när det kommer till åsikter i denna fråga, sen hör jag och ser vad som diskuteras i ämnet både när man pratar direkt med andra fiskare men också vad som skrivs i tidskrifter och på sociala medier. Martin börjar prata om det ökade fisketrycket som sker i vissa gäddlokaler, naturligt blir att diskussionen handlar om Blekinges fiskevatten eftersom Martin är fiskevårdskonsulent där. I Karlskrona området är det flera gäddtävlingar varje år koncentrerade till framför allt hösten. Även vi i Kalmar Län har flera gäddtävlingar, ja det finns ju gäddtävlingar längs nästan hela Östersjökusten. Martins har uppgifter om att det är ca 100 tävlingar per år och självklart sliter det på fiskbestånden.20191119_191418Detta blogginlägg kommer till största delen självklart att handla om Martins föreläsning men också om min tankar och funderingar kring ämnet catch and release. Intressant är att sett till sportfisket i sin helhet (i Blekinge) så tillämpar 97% så kallat catch and releasefiske. När det gäller tävlingsfisket är catch and release tillämpat till 100%. Jag tror att den siffran lätt går att överföra till de flesta tävlingar som fokuserar på gäddan.

Argumentet för att tillämpa catch and release har i alla fall för mig varit att det starkt bidrar till en fortsatt stark population, är det så? Svaret på den frågan är inte så enkelt som jag hade hoppats på. Överlevnaden på de fiskar som återsläpps är inte helt enkelt att studera, och framför allt inte långtidsöverlevnaden. Sett till Martins forskning dör 1-14% av gäddorna efter att de återutsatts av olika orsaker. Jag har tänkt att om fisken simmar iväg tillsynes frisk och pigg är ”faran över” och att den med största säkerhet snabbt åter acklimatiserar sig och snart vill hugga igen (eller äta). 20191119_191733Tittar man på olika arters påverkan av catch and release är det flera faktorer som styr, exempelvis de arter som är tryckkänsliga på grund av att de lever på djupt vatten, där det finns gott om andra predatorer i närområdet, de fiskar som drillas där och får mycket mjölksyra, därmed sekundärt inte överlever på grund av att de blir föda åt andra predatorer. De orkar inte simma undan när de blir attackerade av andra rovfiskar.  En annan stor faktor för överlevnaden är vattentempen, höga temperaturer är lika med mindre syre i vattnet vilket bidrar till sämre överlevnad vid catch and release. Martin nämner att hans uppfattning om när man inte bör fiska efter gäddan är vattentemperaturer över 19 grader celsius.

Jag får en klump i halsen när jag hör detta. Tänker, så många sommargäddor jag tagit och släppt till baka. Jag kan bara reflektera över vad som skedde för sommaren 2018 då det var extremt varmt med flera skogsbränder runt om i vårt land. Uppe i Norrland stängde man flera fiskevatten på grund av den höga vattentemperaturen, vad gjorde vi här i södra Sverige åt gäddfisket. INGENTING! Jag kan bara dystert konstatera att det säkert var många gäddor som fick sätta livet till under den sommaren på grund av att det fiskats i alldeles för varmt vatten.20191119_192331Martin fortsätter föreläsningen, han pratar om att överlevande fisk kan komma att ändra sitt levnadsbeteende, vilket kan leda till försämrad tillväxt, ökad exponering för predatorer på grund av att de är för trötta efter drillning för att fly. Försämrad föryngring eller förtidig romläggning, försämrad lek eller ingen lek. Detta har jag inte reflekterat över måste jag motvilligt erkänna. Jag känner mig inte speciellt stolt över den jakt på nytt PB som ofta sker i samband med fiske under eller precis innan lek. Det är ju denna tid de stora romstinna gäddorna kommer kommer in på grunt vatten och är relativt lätta att komma åt för oss sportfiskare. Jag kommer i håg vad Per Larsson sade under sin föreläsning där han poängterade vikten av att inte lyfta romstinna gäddor ovan vattenytan, de är ju inte skapta för att vara ovan vattenytan, tyngdlagen sätter stor press på hinnor inne i fisken vilket kan leda till att hinnorna brister och orsakar skador som gör att fisken inte kan lägga sin rom eller rent av dör sekundärt. Visst, fisken simmar iväg tillsynes oskadd men hur vet jag att fisken inte är dödligt skadad på grund av felhantering som sportfiskare?? Det kan jag omöjligt veta.IMG_15021

Det finns få eller inga långtidsstudier på överlevnad efter att gäddan återutsatts enligt principen catch and release, därför har vi som sportfiskare ett mycket stort ansvar i den förvaltning av fiskepopulationer som finns i de kustnära områdena där gäddan har sina trivsellokaler.20191119_193609Ska vi ha catch and release som fiskbevarande metod? Ja vad ska vi annars göra? Sluta fiska helt, ta upp ett fåtal fiskar och sedan inte fiska mer det passet, nä det tror jag inte många ställer upp på och varför då? Är den egna ivern att fånga många och helst stora gäddor överordnat fiskens bästa? Martin fortsätter att prata, han anser att catch and release som metod är här för att stanna, och jag kan bara hålla med honom. Det är många olika faktorer som man måste ta hänsyn till när det diskuteras om gäddbeståndet ska förvaltas på lång sikt. Det är inte enkla svar på frågan om vad som gör att gäddpopulationerna förblir starka och hållbara. Catch and release är en förutsättning för att sportfisket ska kunna bedrivas i den omfattning som sker idag. Catch and release är beståndsvårdande.

Vad är alternativet? Att ta upp all den fisk som spöfångas och inte släppa tillbaka något? Nä det finns väl ingen som tror att fiskbestånden klarar av det uttaget. Det gäller att skapa förutsättning för god överlevnad! Här kommer forskningen att vara till stor hjälp, genom forskning föds kunskap och inte bara tyckande. Exempelvis hur viktigt det är att minimera luftexponeringen i samband med hantering av gäddan. 20191119_195659Martin trycker på vikten av att inte drilla fisken med för vek utrustning, då kan fisken i onödan samla på sig mjölksyra. Ha blöt avkrokningsmatta vilket skyddar slemskikt, använd även bra tång och gumerad håv. Hantera fisken med respekt och värdighet!

Jag kan ibland se på youtube att man inte alltid hanterar gäddan enligt vad jag anser vara god fiskeetik vilket gör mig ledsen. Det är många som ser upp till och har förebilder hos dessa sportfiskeikoner som näst intill har rocksjtärnestatus.20181220_112015Gälgreppet fiskeblogg är extra glad över att Martin förordar gälgreppet vid hantering av gäddan när avkrokning ska ske.

Viktigt är också att det finns tillgång till kraftavbitare om kroken skulle sitta djupt eller i gälbåge, och om möjligt avkroka i vattnet. Vidare diskuterade vi användandet av hullingfri krok. Min uppfattning kring att använda hullingfri krok vid gäddfiske är att det i alla avseende är skonsammast för gäddan vid avkrokning. Det är lättare att ta bort kroken om den skulle fastna i håvgarnet eller om du själv skulle kroka dig. Det finns fler och fler hullingfria trekrokar att tillgå på svenska marknaden och jag tror att det framöver kommer att bli  mer vanligt förekommande bland såväl spinnfiskare som flugfiskare. När det gäller utbudet av hullingfria krokar för flugfiskaren så finns det också även där att tillgå, man kan ju även knipa in hullingen på den krok man använder eller binder sina flugor på. Torsåsbygdens sportfiskeklubb arrangerar varje år Bergkvara Gäddfestival, från och med i år (2019) är det krav på hullingfria krokar, det är vi stolta över.

Martin är bekymrad för hur föryngringen ser ut i västra Blekinge.20191119_201450Värst är det i Valjeviken och Sölversborgsviken medans det ser bättre ut ju längre österut man kommer. Varför denna utveckling? Ja, teorierna finns men det är svårt att säga bestämt vad det beror på. En stor del i dilemmat verkar storspiggen vara. Storspiggen har siktats i stora mängder just i dessa utsatta områden. Torsken har haft storspigg som sin huvudsakliga föda men nu när torskbeståndet står på ruinens brant verkar det som om storspiggstimmen växt sig allt för stora. Sillen har också varit en stor predator på storspiggen berättar Martin men det är även hårt fisketryck på sillen och för att en sill ska äta storspigg behöver den vara av ansenlig storlek. Det hårda fisketrycket på sill gör att det inte längre finns sill i den storleken. Martin berättar att man i början av 1900 talet hade stora mängder storspigg i längs Blekingekusten, Så pass mycket så man startade tillverkning av olja på storspiggen. Detta desarmerade storspiggen så mycket att den nästan utrotades. Kanske gjorde denna åtgärd att gäddan bland annat kunde växa sig så stark längs med Blekingekusten? Att det förhåller sig som det gör nu med storspiggen kan förklaras med hur skärgården ser ut, i västra Blekinge är det öppet från havet och in på grundområdena medan det i Karlskrona och Ronneby skärgård är mer skyddat av öar, koppar och skär.received_10216465358204175Kan vi gör mer för att hjälpa gäddan att hålla sin population och helst växa i antal? Ja, absolut! Ett hållbart fiske med ett uttag som fiskpopulationen orkar med. Försöka hålla en balans mellan yrkesfisket på gädda och uttagen som sportfisket står för. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att bevara gäddan i våra kustområden. Tyvärr, kanske fel ordval men man kan inte heller bortse ifrån att det finns ekonomiska intressen som styr ganska hårt vad gäller gäddfisket. Framgångsmetoden tror jag är dialog mellan de olika intressen som påverkar gäddan och dess uppväxtmiljö. Ett annat sätt att påverka så att gäddan påverkas positivt är fredningsområden och fredningstider. I Kalmarsund han man sedan ca 14 år haft förbudstid vad gäller fiske efter gädda och abborre, tyvärr har det vad jag vet inte utvärderats men man kan väl knappast tänka sig att det skulle vara negativt för gäddan att slippa behövas störas eller spöfångas stup i ett under lekperioden. Liknande fredningstid och fredningsområden diskuteras nu flitigt att införas i Blekinge. Martin Stålhammar är djupt involverad i detta.20191119_202224received_10216465259161699received_10216465260081722Det var mycket intressant att höra Martin Stålhammar prata om catch and release utifrån hans avhandling. Stort tack för att du vill komma och föreläsa hos oss på Torsåsbygdens sportfiskeklubb! Gälgreppet får säkert anledning att snart igen dryfta frågor kring ämnet catch and release, det finns mycket mer att diskutera.

 Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines