Fiskevatten – Tips

Genom åren har jag fiskat på många ställen och framförallt har det blivit många olika regnbågs och öring vatten. Put and take vatten som de också kallas. Många gånger är de väldigt lättåtkomliga och lättfiskade. Andra vatten kräver ibland mer kunskap, list och är kanske inte alltid så lättillgängliga. Jag kommer här bjuda på en serie i 3 delar med mina favoritvatten. Ni kommer få mer ingående information om dessa vatten och några berättelser från mina fiskepass från dessa vatten.

Först ut är Alsterån – Sanbäckshult/Blomstermåla

Föreningen Fiske & Fritid i Blomstermåla erbjuder allmänheten möjlighet att mot lösande av fiskekort bedriva sportfiske med handredskap i den av föreningen arrenderade delen av ån. Alsterån är att beteckna som en mindre skogså med omväxlande lugnflytande och strömstråkande samt forsande partier. Medelvattenföringen är ca 10 m3, men under sommarhalvåret är framrinningen i regel mellan 1 – 3 m3. Ån innehåller de vanligaste förekommande sötvattensarterna, även öring. I Alsteråns nedre delar förekommer havsvandrande bestånd av lax och öring. I den nedre delen arrenderar föreningen fiskesträckan Strömsfors.

 Fiskesäsong 1 april – 30 september.
• Dagkort 200 kr.
• Ungdomar 15 år eller yngre: 100 kr
• Öring bör ovillkorligen återutsättas.
• Medelvattenföringen är cirka 10 m3, men under
sommarhalvåret i regel mellan 1 – 3 m3.

Det är något speciellt med strömmande vatten, en viss förkärlek till dem har jag. Ofta är det smygfiske som gäller och det vilar ofta en viss mystik kring dessa vatten. Inte sällan är man omgiven av en tät skog mitt ute i ingenstans och där i någon av strömmarna står det ädelfisk och lurar. 

Alsterån har jag alltid förknippat med Strömfiske Alsterån som ligger vid Älghult och Målerås, en fantastisk fin sträcka med öring. Men det finns en annan del av Alsterån för den som är ute efter regnbåge i strömmande vatten något som det inte finns mycket av i de södra delarna av Småland. Ett vatten som jag känt till sedan många år men som det aldrig blivit av att man har besökt. Varför vet jag inte för detta är en riktig pärla. Jag åkte hit en försommardag tillsammans med familjen av en slump egentligen första gången. Corona härjade för fullt och vi behövde komma ut och göra något med barnen och vad är då bättre än att åka och fiska. Efter att fiskekort inhandlats i Blomstermåla så var det dags att hitta vattnet. Det var inte helt lätt, djupt inne i skogen på flertalet grusvägar hittade vi äntligen fram. Förmodligen hade jag kört lite fel också så det kändes som en evighet innan vi kom fram. Fiske med familjen blir ju inte riktigt som fisket man bedriver när man är iväg själv eller tillsammans med en annan fiskekamrat. Man får ta det lugnt, fika lite extra och hålla koll på att de inte trillar i vattnet. Fantastiskt trevligt är det såklart att ha med dem jag gillar allra mest i världen. När vi kommer ned till vattnet så ser det otroligt fint ut, bättre än jag hade föreställt mig. Vi möts av ett längre parti med strömmande vatten med flera fina ”nymfspots” som går över till lite mer lugnflyt. Medan Sam och Åsa går uppströms för att kolla in naturen och resten av ån börjar jag och Siri att göra i ordning spöna.

Inga vadarbyxor denna dagen, så det var lite svåråtkomligt i strömmarna men vi hittade några partier som gick att kasta av, Siri fick öva lite på tekniken och vi njöt av nuet. Vi kommer upp till nacken precis innan lugnflytet, det ser verkligen hett ut. Ett typiskt ställe för en öring eller regnbåge att lura vid. Mycket riktigt så dröjde det inte länge innan den första regnbågen för dagen visade sig. Siri blev så överraskad av hugget att hon inte hann kroka den dessvärre. Men nu visste vi att de fanns här. När man är på sådan här ofiskad mark så är det alltid skönt med bekräftelse i form av ett hugg eller vak så att man vet att man är på rätt plats och att det finns fisk.

Vi får ett meddelande från Åsa och Sam att längre uppströms har det tagits en fisk för några dagar sedan enligt fångstrapporten som de hittade där. Vi vandrar uppströms och kommer snart till en bro där de väntar på oss. De börjar bli lite rastlösa och bad väntar innan vi skall bege oss hemåt så det började bli dags för hemfärd. Innan dess ville jag dock testa att fiska poolen ovanför bron för de var också ett sådant där perfekt ställe. Fina strömpartier med några blankpartier och stora stenar. Här måste det stå fisk tänkte jag och tack vare det relativt låga vattenflödet kunde jag ta mig ut i mitten av strömmen genom att hoppa på stenar. Med något nervösa steg kunde jag ta mig ut då de hade sett en orm här tidigare och är det något jag ogillar så är de ormar.

I mitten av strömmen var det som en lite ö med stenar där man hade bra överblick över nacken innan den lilla forsen ovan bron. Mycket riktigt så kunde jag se en bättre fisk stå precis bakom en sten i strömmen. Knappt 10 meter ifrån mig stod fisken och resten av familjen stod uppe på bron och tittade på när jag skulle försöka överlista fisken. Jag började med en Squirmy den brukar ju alltid fungera, men inte denna gång. Fisken nonchalerade den totalt, liksom pheasant tail och haröra som jag också presenterade perfekt förbi fisken. Jag testade även några olika torrflugor för att se om jag kunde få den till att stiga till det.

Nej denna fisken var inte helt lätt att lura. Jag var rädd för att jag skulle skrämma bort den men den stod fint kvar i de lite lugnare vattnet bakom stenen. Nu testar jag en liten vit streamer med en rosa hotspot. Smack säger det nästan direkt, mothugget sitter perfekt. Fisken är sjövild och rusar uppströms och jag få kämpa för att hinna med den. Nu bryr jag mig inte om att jag saknar vadarbyxor, följer fisken uppströms och som tur är det ändå rätt behaglig temperatur i vattnet. Fisken går nu nedströms och är på väg mot strömmen, där vill jag inte ha den, går den med strömmen är risken stor att tafsen smäller. Det misstaget har jag gjort tidigare att inte sätta tillräckligt med press. Men jag lyckas få in fisken i en ”ficka” med lugnare vatten och kan fint landa fisken i håven. Det är ingen jätte, kanske väger den runt 1.5 – 2 kg men oj vad fin den är. Hela fina fenor och lite mer prickig, vilket tyder på att den säkerligen har gått här ett bra tag. Regnbåge i strömmande vatten är otroligt roligt och fisk i denna konditionen bjuder verkligen på häftiga upplevelser.

Att kunna se fisken, hugget och dessutom landa fisken efter en sådan fight där jag blev dygnsur på köpet är fantastiskt. Efter att barnen fått kika på fisken och vi knäppt några bilder på den så får den åter simma tillbaka. Det var nu dags att bege sig vidare hemåt med en mellanlandning vid havet för lite bad. Det var en härlig fiskedag med familjen och sista fisken var verkligen en höjdpunkt.

Det dröjde inte länge förens jag var här igen, närmare bestämt en vecka senare var jag återigen på plats i denna vackra ström mitt inne i de djupa skogarna. Denna gången tillsammans med min gode vän och den duktiga flugfiskaren Jonas Olsson. Jonas som representerat Svenska landslaget i flugfiske flertalet gånger är framförallt en specialist på nymffisket. För att bedriva ett modernt flugfiske med nymf så är strömmande vatten absolut att föredra och efter jag berättat för han om detta vattnet så var han otroligt taggad på att få blöta sina nymfer här.

 Det är i mitten av Juni och det är fortfarande relativt högt vatten. Temperaturen i vattnet också helt ok, men ett vatten som kan vara känsligt vid högre temperaturer och något att tänka på om man har för avsikt att återutsätta fisk. Blir temperaturen över 20 grader i vattnet så skall man nog överväga att stanna hemma och binda flugor istället.

 Vi bestämmer oss för att gå nedströms och fiska oss uppåt. Jonas blir eld och lågor över dessa fina ”nymfspots” och ser genast vart han vill börja sitt fiske. Dessa vatten där man kan utöva ”euronymphing” växer inte på träd i vårt landskap så detta är som rena drömmen. Bara hoppas att det finns fisk här också. 

Jag fiskar nedanför Jonas och fiska av slutet av strömmen där det är syrerikt vatten, här brukar det stå fisk. Det dröjde inte många minuter innan Jonas krokar dagens första, en vacker liten regnbåge som stod precis där den ”borde” i strömmen.

Nedanför strömmen står jag nu också och drar fisk. Det är dock inte fisk av den ädla sorten, utan abborre. Jag vet inte hur många abborrar jag får denna dag men det är många. Inga stora fiskar, kanske 3-4 hg som störst men stridbara och roliga att få på kroken. Jonas fortsätter fiska av strömmarna medan jag vandrar uppströms förbi lugnflytet till nästa strömparti.

Precis nedströms innan strömmen börjar kan jag se en fisk stå precis efter en nacke bakom en sten. Jag iakttar fisken en stund och den verkar stå stationärt där. I änden av tafsen har jag en liten moppfluga, imiterar väl egentligen inget särskilt men regnbågen älskar den säger de, har personligen inte haft så lyckat fiske med dem tidigare men kanske inte gett dem tillräckligt med tid i vattnet heller. Moppflugan är precis vad det låter som, en liten bit av en mopp som stjärt och valfri kropp. Min fluga är en liten variant i strl 12 med orange mopp och svart dubbing, förtyngd med en tungsstensskalle.

Första kastet och jag lägger flugan precis ovanför fisken och låter den åka med strömmen, flugan går dock vid sidan om fisken när jag tror att driften är över så vänder regnbågen på en femöring och tar flugan. Fisk på och en häftig upplevelse att se fisken innan och följa hela driften och när fisken tar. Polaroid glasögon är ett måste!

Första fisken för dagen är som jag skrivit många gånger förut alltid lite extra viktig, man fiskar alltid bättre efter den är landad. Fisken är pigg och bjuder på flera rusningar men jag kan pressa in den och landa min första båge för dagen. Jonas kommer precis förbi innan jag skall återutsätta fisken, så vi hinner ta några snabba bilder också.

Vi bestämmer oss nu för att fiska strömmen tillsammans, Jonas börja ovanför och jag nedanför, så jag jobbar mig uppåt och Jonas neråt så möts vi vid mitten. Jonas som är otroligt erfaren när det kommer till denna typen av fiske ger mig lite tips och instruktioner om tänkbara ståndplatser innan jag ger mig ut i strömmen. Det strömmar på bra och många gånger är nog detta ett ställe som man bara gå förbi för att man tycker det är för svårfiskat eller helt enkelt inte tro det stå någon fisk i de snabba strömmarna. Men då vill jag ge er ett tips, testa strömmarna.
Det dröjer inte länge innan spöet står i en härlig böj. Ett kast uppströms och i en av de ”kala” fläckarna i strömmen får jag ett explosivt hugg även denna på moppflugan. Några kast senare är det dags igen och medan jag njuter av det fantastiska fisket så kollar jag upp mot Jonas och ser att även han står med spöböj. Nymffiske rockar och vi fiskar bra båda två. 

Jonas forsätter att nymfa av strömmen och plockar ytterligare någon fisk medan jag fortsätter uppströms. Jag ser på håll en fisk som vakar och jag smyger mig närmare. Torrflugeasken åker fram och som så många andra gånger vid den här tiden av året åker en danica imitation fram. Få ut flugan perfekt men ingeting händer, gör ytterligare några försök men det ger ingen utdelning. Jag tar nu fram streamer boxen och väljer ett för mig relativt nytt mönster. En helvit fluga med endast bindtråd som kropp med uv lack, som stjärt marabou samt några hotspots med uv lim i rosa. Superenkel och effektiv. Så även denna gång, i första kastet i närheten av den vakande fisken smäller det på, ett ordentligt hugg. Ytterligare en fin fisk kan landas, inte jättestor, kanske runt 2 kilo men i perfekt kondition med hela och fina fenor. Urstarka fiskar i dessa strömmande vatten, regnbågsfiske när det är som bäst. 

Jonas och jag hade en kanondag i vår nyfunna ström och fångade abborrar, mört, id och framförallt regnbågar i massor denna dag.


Norrbyströmmen 

Norrbyströmmen är en till större delen anlagd put and take-ström som tar sitt vatten från Motala Ström vid Nääs som ligger mellan sjön Boren och Norrbysjön. Vattnet kommer från Vättern, vilket för det mesta betyder klart, grönskimrande vatten. Strömmen erbjuder ”sightfishing” i ett vackert mellansvenskt kulturlandskap med ängar, åkrar, parksoffor och grusade gångar och ska inspirera till att ta på tweedkavaj istället för Gore tex-jacka vid tjänlig väderlek. Sträckan är ca 700 meter lång och har en fallhöjd på fem meter. De sju poolerna har ett medeldjup på en meter. 
Bokning sker på hemsidan www.norrbystrommen.se

På turen upp som tar drygt 3.5 timmar så fick jag gott sällskap i form av min far, för honom första gången här och för min del så skulle det bli tredje gången. Det har hunnit gå 4 år sedan jag var här sist men detta är ett vatten som jag rankar väldigt högt bland alla dem jag besökt genom åren. Vattnet är kristallklart, fisken håller absolut toppklass och här finns möjligheter att både nymfa effektivt och testa sina torrflugor. Det finns massor av fisk och bara för att man kan se dem så är de inte lättlurade, nej dessa fiskarna kräver sin list och man kan behöva gräva djupt i flugaskarna. 

Väl framme i Borensberg så hade klockan hunnit bli nästan 11.00, lite trötta efter bilresan så vändes det snabbt mot förväntan och glädje då vi ser det kristallklara vattnet och fisk som vakar nästan omgående. Vattnet här skiljer sig verkligen mot alla andra ställen jag varit på. Här är det sight-fiske som gäller och man skulle nästan kunna tro att man är utomlands och fiskar. 

Det är otroligt häftigt att bara se alla fiskar som simmar omkring här och man kan stå länge och väl och bara studera dem. Jag började fiska torrt och det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort att få dessa fiskarna på kroken. Många var framme och vände men ingen ville gå på ordentligt. Jag fick tänka om, började gå ner i dimension på tafsspets. Till slut var jag nere på 0.11 och fiskade med imitationer i strl 18 och 20. Nu började huggen komma om än mycket försiktiga. Jag tappade flertalet fiskar och frustationen började ta vid. En fisk står precis efter en av de lite snabbare strömpartierna, det är relativt grunt här och det känns som ett toppenläge att försöka nymfa här. Jag byter spö och med en Pheasant tail i strl 20 presenterar jag flugan perfekt, men den hinner åka förbi fisken innan den tvärvänder och tar den. Den ger sig av i flera vilda rusningar så det skriker om rullen. Det är inget jättefisk men gud så stark den är. Men rätt var det är så slaknar den spända bågen på spöet och jag faller ihop på gräset. Ännu en fin fisk tappad. Några djupa andetag och sedan ut med flugan igen som fortfarande sitter kvar. Det dröjer inte mer än en drift så är det fisk på igen. Denna är inte lika stark men i toppkondition och denna kan jag landa och lättnaden är total. En superfin fisk på ca 60 cm som inte ville vara med på bild då den slank mig ur händerna vid fotografering. 

Melodin för dagen verkade vara denna klassiker. En Pheasant Tail i storlek 20, på den fick jag flera hugg och någon landad fisk till. Jag rotade djupt i askarna men ibland behöver det inte vara det mest avancerade utan det är det enkla som gör det. Det har varit en kanondag i vackra Norrbyströmmen med strålande sol, väldigt varmt och fina fiskar. Just de vackra fiskarna är något som Norrbyströmmen skall ha ”cred” för. Här är det inga stora pelletsgrisar utan välmående fiskar med hela fenor och i fantastisk kondition som bjuder på rejäl fight.

Baltak

Baltak, strax söder om Tidaholm där kan man fiska efter regnbåge och öring i Tidans strömmande vatten. Jag har varit här tre gånger tidigare och det är ett otroligt trevligt vatten. Allt som man kan önska sig av ett strömmande vatten, med snabba strömmar och lugnflyt. Ett utomordentligt vatten för att fiska nymf och vanligtvis så är det fullproppat med fisk.

Jag har varit här tidigare med min gode vän och mycket duktiga flugfiskaren Jonas Olsson. Jag kunde tyvärr inte komma loss från jobbet när han åkte upp nyligen men fick chansen att följa med en annan god vän och fiskekamrat. Peter som aldrig tidigare har varit här skulle göra sitt första besök i Baltak och denna gången kunde jag komma loss. Vi var riktigt spända och det kändes som att vi skulle få fina förutsättningar med vattentemperatur och väder. Flugor har bundits upp under veckan och nymfspöna har riggats.

Väl på plats efter den evighetslånga vägen hit, tar lite drygt 4 timmar att köra och det är en otroligt tråkig väg hit men resan brukar vara värd det då fisket här liknar inget vi har hemma. Trots vi är tidigt på plats är det flera andra här redan och fisketrycket har nog ökat en del mycket pga Covid-19 och många som liksom jag är permitterade. Vanligen så brukar det vara rätt lite folk här under vardagarna medan helgerna kan vara rätt välbesökta.

När vi kommer ned till vattnet på den översta sträckan så märker vi snabbt att vattnet är otroligt lågt och det är inte mycket tryck på vattnet. Inte mycket att göra åt men vi inser snabbt att de tunga nymferna som vi bundit upp inför resan förmodligen inte kommer att kunna användas. Vi fiskar oss nedströms och när vi kommit till en av mina favoritspots strax innan bron så smäller dagens första på. En väldigt pigg båge kunde inte låta bli min Squirmy-fluga och kan efter några lufthopp glida in i håven. Dagens första fisk och som vanligt en lättnad infinner sig efter första fisken landats.

Det är mulet och renget hänger i luften men för tidpunkten på året så är det forfarande varmt i luften. Många ”spots” neråt är upptagna av andra fiskare och det är svårfiskat i det låga vattnet. Vi hittar inte fisken och har nu kommit ned till zon 3. Efter ha samtalat med flera andra fiskare så är vi inte ensamma om att ha det tufft, det låga vattnet och flödet gör fisket svårt och fisken skygg. Strax innan ruinpoolen har vi den lite mer ”vilda” sträckan. Här är det lite mer vildvuxet och denna sträckan kallar jag för öringsträckan. Anledningen till det är enkel, här brukar vi få mycket öring och mycket riktigt även denna gång. En liten öring kunde inte motstå min squirmy och trots sin storlek har den slukat min relativt stora fluga i krokstorlek 10.

Regnet har nu hittat hit och vi passar på att tända grillen för att ladda med lite ny energi. Korv och en alkoholfri öl, det börjar bli lite av en tradition på våra fiskepass och det sitter alltid lika bra. Fyllda med ny energi så ska vi köra ett sista ryck innan hemfärd. Regnet har ersatts av strålande sol och vi har under denna höstdag haft flera olika sorters väder. Naturen runt vattnet lyser vackert i höstsolen, träden har börjat fälla sina löv och det börjar verkligen likna höst.

Eftersom vi har många timmars bilfärd hemåt och det är jobbdag imorgon så kan vi inte stanna så länge till innan vi måste börja vår färd hemåt. Vi bestämmer oss för att lägga resterande del av vår tid på att fiska av den övre sträckan innan bron. Den nedre sträckan var det betydligt fler som fiskade på och vi upplevde att det kändes hetare här.

Peter ser snart en fisk i den snabba strömmen innan fallet och försöker sig på att lura den på torrfluga. Fisken är uppe och kikar flera gånger och jag står brevid och ser på med spänning. Det är så när att fisken tar flugan, den simmar snabbt upp med gapet öppet och om den ångrar sig precis i sista sekund eller om det är Peter som drar bort flugan för snabbt låter jag vara osagt. Men nära var det och jag hoppades verkligen att Peter skulle kunna få sin första Baltak-båge.

Längst upp i strömmen precis nedanför fallet, där är det bra fart på vattnet och jag hade siktet inställt på att fiska av den snabba strömmen där. För att ta mig dit så var det lite vansklig vadning, men en av få fördelar med det låga vattenflödet var att det var möjligt att ta sig dit. Forsen eller utloppet bildar en stark ström med mycket skum och det kändes som ett ställe där det skulle kunna stå fisk, syrerikt och mycket mat. Jag har knytit på en liten vit streamer, ser egentligen inte mycket ut för världen. Flugan är bunden på en streamerkrok i strl 10, vit bindtråd och en svans av vit marabou. Den limmas sedan med UV- lim över hela kroppen och avslutas med en droppe Fluo pink UV-lim som hotspot, flugan är rejält föryngd så den sjunker snabbt med sin smala profil och har en fin jiggande gång.

Jag hinner bara ta ett kast innan det suger till i linan. Jag ser snabbt att det är en bättre fisk, men den kommer mot håven överraskande lätt. Men när fisken ser mig så får den fart och rusar runt bland alla stora stenar och jag tänker för mig själv, gå inte runt där, snälla låt mig inte tappa denna fisken. Efter en nervös kamp så börjar fisken tröttna och jag kan med mycket möda få in fisken i håven. Vilken lättnad och en helt fantastisk regnbåge ligger nu i min håv. Det är förmodligen en av de vackraste om inte den vackraste regnbåge jag fångat. Den har garanterat stått länge i ån, den har en sådan förvildad teckning, full av prickar och stjärtfenan är bred och hel. En makalös fisk på runt 3 kg som efter fotograferande får återgå till vattnet och ställa sig i strömmen igen. Bara denna fisken var väl värd resan och även Peter är helt lyrisk över denna drömfångst. Det är en egenskap som jag och Peter verkligen delar på våra turer, glädjen över varandras fångster. Båda brinner för att dokumentera, fota och det spelar oftast ingen roll vem det är som tar drömfisken, man gläds med sin fiskekamrat.

Denna fisken fick avsluta vårt fiske i Baltak för denna gången.
Fisket var inte alls vad vi hade hoppats på men så är det ibland och det är väl det som är lite tjusningen med fisket, man vet aldrig vad som kommer hända. Man tror många gånger att man har stenkoll på vad som gäller men inte alltför sällan får man tänka om och försöka hitta andra lösningar.

Det blev också lite filmat under dagen och filmen har jag nu tillsammans med Peter släppt på vår youtube-kanal Every Fish Counts.


Sommarfiske i Baltak


Fiskesuget var stort och sommarens fiske här hemma efter gädda har inte givit något vidare resultat. Jag hade inte fått tillfälle att fiska med mitt nya nymfspö på länge så jag hörde av mig till nymf-fiske experten Jonas Olsson. Vi bestämde oss snabbt för att testa Baltak igen. Min tredje gång här och det är verkligen ett häftigt fiske här, många fina sträckor för nymffiske och även lugnflyten för torrflugefiske om man föredrar det.

Vi har en ca 3,5 timmars bilfärd hit så vi började vår resa tidigt på morgonen och runt 9.30 på morgonen var vi på plats vid Tidan, Baltak. Nymfspöna riggades och vi började vårt fiske i poolen som kallas ”akvariumet” en av mina favoritsträckor här. Mycket stenar, snabbt vatten och många hålor som fisken kan stå i. Vattennivån var låg som vi hade räknat med men inte alls så illa som vi hade trott. Förra gången vi var här så var det vårflöde och extremt högt vatten vilket gjorde det väldigt svårfiskat. Nivån som var nu är betydligt mer lättfiskad och dessutom rätt kallt i vattnet fortfarande, så förväntningarna var höga.

Jonas började i poolen nedanför och jag fiskade nacken ovanför, Jerry som också var med fiskade lite längre uppströms. Det dröjde inte många minuter innan Jonas hade krokat dagens första regnbåge i det snabba vattnet efter nacken. Jag såg flera fiskar men ingen som var intresserad av mina flugor. Jag fortsatte att fiska mig uppströms men huggen uteblev och jag började byta fluga efter fluga och man börjar tvivla på sig själv, vad gör man för fel, det borde stå fisk där jag fiskade men de ville inte ta mina flugor.

Jonas hade vid den här tiden redan dragit flera fiskar. Men sedan strax innan lugnflytet så fick jag på en fisk på min lilla Pheasant Tail i storlek 18. En liten men vacker öring kunde landas. Så nu var första fisken landad och man fick lite självförtroende tillbaka och kunde fiska lite mer avslappnat.

Innan lunch så hade jag landat ytterligare en mindre öring och tappat flera fiskar, Jonas var nästan uppe i tvåsiffrigt. Till lunch blev det pizzabullar som min fantastiska fru ordnat till mig kvällen innan. Efter lunchen så testade jag och Jonas fisket strax efter stugan vid bron, innan ruinpoolen. En av mina favoritsträckor också.

Fick som vanligt en del ovärderliga tips av Jonas för mitt nymf-fiske. Jag har fortfarande en del att lära när det gäller detta ”euronymphing” men känns som man blir bättre och bättre och det är ett vansinnigt roligt fiske. Jag hade nu bytt flugor och körde med en liten svart nymf i storlek 16 med tungstensskalle och en oförtyngd våtfluga som upphängare. Jag såg ett fint parti som kändes intressant, fick ut flugorna fint och driften kändes bra. Flugorna åkte nu förbi en stor sten och smack sa det där bakom. Fisk på och denna kändes bättre och enda tankarna som fanns i huvudet var tappa den inte tappa den inte. Jag försökte att ta mig nedanför fisken för att få hjälp av strömmen vid landningen.

Det är för övrigt ett tips till alla som drillar fisk i strömmande vatten, försök komma nedanför fisken för annars är det svårt att drilla en stor fisk som dessutom har hjälp av strömmen som man skall pressa den igenom. Risken för att tappa den är stor och att tafsen smäller. Men denna gången gick det vägen och en av de absolut finaste öringarna jag fått kunde landas. Som vanligt vägde jag inte och inte heller mätte fisken men uppskattningsvis vägde den runt 1.5 – 2 kg.

Vi fortsatte att fiska oss ner i ”ruinpoolen” och la lite tid där nere men till vår förvåning ingen huggvillig fisk där. Den övre sträckan hade vi inte alls lagt någon tid på ännu så vi bestämde oss för att fiska oss nedströms från ”odlingen”. Detta kan vara en riktigt bra sträcka och här står det alltid mycket fisk. Jerry som ännu inte hade fångat någon fisk kunde här landa en superfin öring. Medan Jerry och Jonas fiskade den övre sträckan så gick jag nedströms för att fiska av några strömpartier som jag vet brukar hålla fisk. Många inklusive jag själv brukade gå förbi dessa sträckor då de kan kan kännas som att det inte är lönt att fiska av dessa grunda och snabba delarna av vattnet. Men de håller ofta fisk som står i hålor och plockar maten som åker förbi med strömmen. Ett av många värdefulla tips jag fått av Jonas genom åren.

Mycket riktigt så stod de fisk här och denna gången var det en fin regnbåge som jag hade på. Efter tappat flera regnbågar innan detta så ville jag verkligen kunna landa denna. Fisken for kors och tvärs över strömmen och jag fick jaga efter och det såg nog ganska roligt ut för de som stod uppe vid bron och kikade ner på mig. Till slut lyckades jag landa fisken och kunde otroligt lättad kika ner på en vacker regnbåge i håven. Regnbågarna här är ofta väldigt prickiga och fenorna hela och fina, otroligt vackra fiskar. Kort efter denna så kunde jag landa ännu en regnbåge trots att jag sprungit omkring i ån och klampat runt så var det åtminstone en kvar som jag inte hade skrämt iväg.

Vi la de sista timmarna på att fiska av ”akvariumet” men fisket hade blivit betydligt trögare på eftermiddagen men några till lyckades vi landa. Totalt landade vi närmare 30 fiskar under dagen, Jonas tog som vanligt större delen av dem men vi alla var väldigt nöjda med dagen som bjöd på mycket fisk, bra väder och förvånansvärt lite folk som fiskade. Så de var absolut ingen trängsel denna dagen. Jag fick finputsa lite mer på min nymfteknik och kommer nu att beställa hem lite mer krok i mindre storlekar då de var verkligen de som var dagens melodi. Små svarta nymfer i storlek 16 var de vi tog de mesta av fisken på.

Intervju med Jonas Olsson

Näste sportfiskare ut i min lilla intervju-serie är Jonas Olsson förmodligen en av Sveriges bästa tävlingsfiskare. Han har deltagit i flera VM och varit en del av Svenska flugfiskelandslaget under många år.
Jag träffade Jonas för första gången när jag var och provfiskade i Emmabodabygdens Sportfiskeklubbs put and take vatten Svarte Göl. Numera är vi goda vänner och har gjort många fiskepass tillsammans. Jag har lärt mig otroligt mycket av Jonas och hans tips och erfarenhet har utvecklat mitt fiske mycket de sista åren, framförallt nymffisket som är Jonas specialitet.

När Började du fiska? 

Har fiskat sedan jag kunde gå i princip, knatade väl runt med ett metspö i mitten på 80-talet och fiskade i varje vattenpöl troligtvis för nog tusan kunde det alltid nappa. Började flugfiska 1998 efter att ha sett Martin Falklind dra Lax på nymf i en film från Kola halvön hemma hos min morbror, blev helt tagen av det och tjatade lite på att jag skulle få lära mig så vi åkte vi ut till det lokala P&T vattnet så jag fick prova och det va inte många dagar efter det som jag inhandlade ett inplastat ABU flymax set som jag fortfarande har kvar. Sen blev flugfiskeläger vid Nissan några år där jag lärde mig mycket som jag fortfarande har nyttan av idag 

Hur ser ditt liv ut som sportfiskare?

Fokuserat och inriktat, eftersom jag tävlar i flugfiske så ser jag allt fiske utanför tävling som träningspass och kan då prova olika tekniker och flugor för att vara så förberedd som möjligt på dom utmaningar som man stöter på. Fiskar uteslutande med hullinglöst då det krävs på tävlingarna, men har märkt att man tappar mindre med fisk än med hulling och det är jag rätt övertygad om att det är för att man blir mer skärpt och mindre slarvig med drillningen. Jag är även sedan 2018 skandinavisk ambassadör för den Amerikanska spötillverkaren Masternymph som främst tillhandahåller nymfspön men även sjö/streamer spö finns i utbudet.     

    Vad är det som är så speciellt med fiske, Varför brinner du för det?

Det är svårt att sätt ord på, alla som fiskar har den där känslan som gör det speciellt och känner man inte det så ska man nog byta hobby . Men måste jag sätta ord på det så är det nog spänningen och utmaningen över om man ska lyckas eller inte och så är det ju sjukt kul att fiska.     

Din mest minnesvärda fångst? 

Hmmm, det är många man aldrig kommer att glömma typ första bågen på fluga som tog ett helt år att få eller som den regnbågen som slet tafsen men simmade fram till bryggan så jag kunde håva, ta ut flugan och sätta tillbaka. Men en fisk som har en speciell plats är Cutthroaten (cutthorat trout) jag fick i Eagleriver i Klippigabergen när vi var i Colorado och tävlade i Vm 2016, det va den fisken jag var mest sugen på att få medans vi var där och den högg på min födelsedag dessutom så det blev riktigt lyckat.  

 Hur viktig är utrustningen för dig? 

Man måste ha prylar som funkar och passar för det fisket man tänker bedriva, och sedan jag började tävla så har utrustningen blivit allt viktigare. Jag vill inte har för mycket prylar och flugaskar med mig så jag har olika uppsättningar till sjöfiske kontra strömmande vatten, till sjöfisket använder jag en hippack och spön i klass 6 eller 7 10ft och till strömmande vatten har jag en Chestpack och spön 10 -11ft i klass 0 – 7, Klass 0 – 4 använder jag till nymffisket övriga är till streamer eller mot all förmodan torrfluga.

   När fisket är trögt och det inte nappar, vad har du för strategi då?

Då byter jag metod eller plats, hugger det inte på nymferna i strömmarna kanske en streamer lockar bättre och i sjön byter jag ofta mellan flyt och sjunk lina för att hitta vart fisken befinner sig.    

Favoritfiske? 

Czechnymphing utan tvekan   

Skillnad på tävlingsfiske och vanligt fiske?

Skillnaden är att man inte får välja själv vart och när man ska fiska, när man tävlar blir man tilldelad en sträcka genom lottning som man ska fiska på i 1,5 – 3 timmar, i strömmande vatten är sträckan mellan 100- 200m i sjöfiske från land får man oftast en ruta på 20 –30m att hålla sig inom, i Fiske från båt är man 2 tävlande och en roddare i en båt som ska samsas om utrymme. Man är bara först på sträckan (beatet) en gång sen fiskar man efter varandra på samma sträckor så ju längre tävlingen pågår ju tuffare blir det.     

Favoritart, typ av fiske – varför?

 Jag älskar att fiska Harr, speciellt genom att czechnymfa. Det som gör Harren så speciell är väl att vi inte kan fiska efter den här nere i Småland, den blir väl lite exotisk på nått konstigt sätt.   

Eftersom detta trots allt är en flugfiske-blogg så vill jag ju veta om ditt bästa minne relaterat till flugfisket?

 Fisket i klippiga bergen i  Colorado utan tvekan, fantastisk omgivning och magiskt fiske på över 2 300möh. Bara att få blöta flugorna i Coloradofloden var rätt mäktigt att dessutom dra stora mängder vild regnbåge, Öring, Cutthorat, Cutbow ( korsning regnbåge/ cutthroat) och bäckröding var ju inte helt fel det häller, Eagle river med sitt klara vatten och blue river med sitt blåaktiga vatten. Men den lilla ån som jag föll helt pladask för rann genom samhället Vail som vi bodde i och heter Gorecreek, en liten ström ca 4m i bredd men helt smockfull med alla tidigare nämnda arter och det fanns riktigt stora exemplar med till våran förvåning för här hemma håller ju oftast ett sådant vatten bara mindre fisk. Den lilla ån hade jag nog kunnat gräva upp och tagit med hem om det hade gått. Vet att jag skrev om resan här på bloggen det kanske finns kvar så kan ni läsa mer om fisket där.   
Det går att läsa här —–> Flugfiske-VM USA

Far & son

 Landslaget, hur kom du in där? 

Allt började 2012 när jag såg en annons i sportfiskarnas medlemstidning  om att det skulle vara uttagning till landslaget som skulle tävla i EM 2014 som då skulle vara i Ammerån i Jämtland. Uttagningen var uppdelad på 2 tävlingar och nästa skulle vara året efter (2013), första tävlingen gick bra och jag slutade 3a vilket ledde till att jag fick frågan om att vara med i VM laget som skulle till Norge 2013 vilket jag absolut tackade JA till och sedan dess har jag kvalat in till VM laget, Vi har varit och tävlat i Norge (2013), Tjeckien (2014), Bosnien (2015), Colorado (2016), Slovakien (2017) och Italien (2018). Italien var roligt dels för att fisket var riktigt bra men lyckades även knipa åt oss en hedrande 10:e plats lagmässigt av 28 lag, och det är ju inte helt illa att vara topp 10 i världen.  Bäst för mig blev 2018 då jag vann svenska cupen, har även 2 sm silver men guldet har varit nära.     

Sist men inte minst vad är det som gör nymffisket så speciellt för dig?

 För mig finns inget som slår nymffisket, det är tekniskt krävande och kräver mycket från fiskaren för att det ska lyckas hela vägen. Man lär sig mycket om hur vattnet fungerar och hur fisken rör och beter sig och när man kan pussla ihop alla små bitar så blir det riktigt bra och intressant. Jag gillar även grejen med att det är upp till mig att lista ut vart fisken står och sen presentera nymferna på rätt sätt för att den ska hugga. Det passar mig bra då jag gillar att röra på mig när jag fiskar i strömmande vatten och täcka mycket vatten på kort tid, det här med att sitta och vänta/titta på vak och slänga ut en torrfluga är inget för mig då jag tycker torrflugefiske är fantastiskt tråkigt.

Premiärfiske – Alsterån

Så var det äntligen dags för premiärfiske i Alsterån. Denna pärla som slingrar sig fram genom den småländska skogen. Vårt fjällen som jag många gånger kallat de, för de är de närmaste fjällen som vi kan komma här nere i söder.

Ni som har följt mig har säkert läst om mina upplevelse i Alsterån tidigare och det är ett helt fantastiskt vatten. En ca 20-30 minuter bilfärd från Nybro så når man Alsterån, ett vatten med många fina och varierande sträckor. Det finns mer utmanade sträckor framförallt i zon 5 och 6. Zon 2 och 3 är lite mer lättåtkomliga med både lugnflyt och lite snabbare partier.

Det har blivit lite av en tradition för mig att närvara på premiären här och denna premiären blev den bästa hittills.


Jag som denna dag, för andra året i rad fått med mig Peter ”Gälgreppet” hit (lite av en tradition det med). Vi åkte upp till Höneström för att lösa våra fiskekort och hälsa på alltid så trevliga Johan och Eva-Lena som driver Strömfiske Alsterån och fantastiska Vidinge Gård. Vidinge gård kan man bo på och äta god mat och dryck under sin vistelse här, suverän service.

Vi mötte också upp min gode vän Jonas och hans son Jerry här. Efter fiskekorten var lösta så begav vi oss iväg till sträckan som vi tänkte börja vårt fiske på. Jonas och Jerry började i mitten av zon 3 medan jag och Peter begav oss till slutet av zon 3. Jonas som är en otroligt duktig flugfiskare fiskar snabbt av sträckorna så vi tänkte att vi möts upp längre fram för att fiska av zon 2 tillsammans. Jag hade för dagen enbart med mig mitt nymfspö Vision Nymphomaniac och jag börjar bli mer och mer bekväm med nymffisket och det har jag Jonas att tacka för. Otroligt bra på att lära ut och om man är nyfiken på att testa på fisket i Alsterån och lära sig nymffiske så skall faktiskt Jonas hålla en kurs där lite längre fram. Kolla in länken här för mer information om det.

Nymffisket har som sagt växt hos mig och de var Jonas som sådde de fröet. Numera är jag helt såld och det finns de som kanske ser ned lite på att fiska med nymf men de är bara dumheter. Det är ett otroligt spännande fiske som kräver mycket av dig som sportfiskare. Torrfluge-fisket har självklart sin charm och något som jag också tycker är hur kul som helst. Men nymffisket är nog minst lika roligt och eftersom du inte ser vart fisken befinner sig så måste du läsa vattnet, vart finns stenarna, hitta matvägarna till fisken. Du måste se till att vara alert och hela tiden följa och känna nymfen när den dansar fram på bottnen för att upptäcka huggen. Det kräver mycket av dig som fiskare och därför är belöningen så stor när du står där med en krokad fisk.

Det dröjer inte länge innan första hugget kommer. Peter tar fram kameran för att filma lite när jag ”nymfar” och redan i andra kastet krokar jag en kanonfin öring, hela hugget och allt på film. Magiskt! Tack för det Peter. Finns på min youtube-kanal inom snar framtid. Det blir en nervös kamp, det kan vara den största öringen jag fått i Alsterån och jag vill verkligen få upp den. Men fisken vill annat och den går nedströms och ställer sig i de mest strömmande partierna och det bli tufft att pressa in den. Jag gör så gott jag kan och försöker gå nedströms också men till slut lossnar kroken efter att nästan varit och vänt i håven. Förbannat surt men bara att ta nya tag.

Jag tar snabbt revansch när jag fiskar av ett bakvatten som ser hett ut. Ett stenhårt hugg och denna fisken kan landas. En superfin öring på ca halvkilot. Peter blir nu nyfiken på den här nymftekniken jag utövar och jag visar han lite hur jag fiskar och tipsa om flugval. Peter som fattar galoppen snabbt står snart med spöböj även han efter haft flera hugg. Peter är lyrisk efter ha fångat en av vad jag förstår mest minnesvärda öringar. Fantastiskt kul att se lyckan och kamratskapen, dagar som dessa är oslagbara. Vi fortsätter nedströms och fiskar i stort sett rygg mot rygg när vi fiskar av varsin kant. En effektivt och väldigt roligt fiske med flera hugg.

Jonas hade nu kommit ner till oss och under vårt samtal så nyper det till igen i spöet. Mothugg och fisk på igen och ännu en vacker öring kan landas. Det verkade stå mycket fisk på denna sträckan och jag kan landa ännu en fisk här. Nya spöet får verkligen jobba och kul att se att tekniken sitter, något rätt måste man göra i alla fall. Höjdpunkten är nog ändå när Jonas son skriker – Pappa jag har en! Och där står även Jerry med spöböj och kan landa sin första Alsteråöring på egen hand. Det kommer bli en bra flugfiskare av honom, tålamod och duktig endast 12 år gammal. Riktigt kul att se.

Efter lunch bestämmer vi oss för att fiska oss uppströms och fiskar en jättefin sträcka av zon 3. Varierande partier med lugnflyt, hålor och snabba strömmar. Jerry som nu har knäckt koden drar 2 st till och är med all rätt stolt och lycklig.

Mitt och Peters fiske börjar närma sig sitt slut och vi kan sammanfatta denna premiären som en succé. Mycket fisk, fint vatten och goda kamrater. Det blir inte mycket bättre än så och vi kommer snart tillbaka.



Nymf-fiske i Baltak

Så var det äntligen dags för mig att fiska i Sveriges förmodligen mest omtalade flugfiskevatten, Baltak. På min första tur hit fick jag sällskap av Jonas Olsson som varit här flera gånger tidigare. Jonas är precis hemkommen från Flugfiske-VM som detta året gick av stapeln i Italien och Sverige placerade sig på en imponerande 10:e placering.

Jonas som är en av de bästa flugfiskarna jag känner skulle idag visa mig hur man fiskar nymf som han och många andra som tävlingsfiskar gör. Jag kan vara ute och cykla här men jag tror att samlingsnamnet för det kallas Euronymphing. På Facebook har Jonas en sida som heter just Euro nymphing, gå in och kika där om ni vill få mer info om nymffisket och se schyssta bilder och andra tips. Hemligheten är egentligen ganska enkel. Fiska där fisken är, har stenkoll på din tafs och gör mothugg om tafsen stannar upp eller ändrar rörelse. Det gäller att hela tiden ha kontroll på dina prylar, vara uppmärksam och framförallt att läsa vattnet. Otroligt roligt när man väl fick kläm på det.

Baltak är som jag skrev tidigare ett välkänt vatten och sådana vatten brukar locka mycket folk. Så även idag om ändå förvånansvärt lite enligt Jonas för att vara en lördag. Vi var på plats runt 9 i Baltak och började vårt fiske i zon 3. Ett flertal fiskare var redan på plats och vi riggade i ordning våra prylar så snabbt vi kunde, ivriga om att göra våra första kast. Under natten hade det varit frost och det var fortfarande ganska rått i luften, runt 6-8 grader varmt. Det märks att hösten har tagit vid, den fuktiga luften och bladen på trädens grenar som börjar klä sig i mer mörka höstfärger.

Vi vandrade snabbt ner och möttes av två fina pooler. Jag började fiska ett fint parti precis innan en nacke. Jonas hade riggat upp mig med en färgad tafs i neongul och röd färg, för att lätt kunna se minsta lilla hugg. Jag hade en rejält förtyngd haröra i änden av tafsen i strl 12. När man fiskar så här så är det en fördel att ha ett ganska långt spö och hela tiden följa flugan när den studsar fram längs botten. Spöet håller man högt för att ha kontroll på flugan och djupet man fiskar, jag lyssnar på Jonas instruktioner som står bredvid och berättar hur jag skall hålla spöet och vad jag skall hålla koll på. Jag börjar lite trevande men får ganska snabbt till ett par hyfsade ”drifter”. Plötsligt stannar tafsen upp, det kan vara sten men det kan också vara fisk. Snabbt mothugg och fisk på. En väldigt pigg och stridbar regnbåge sitter på. En något nervös kamp med fisken då den första fisken alltid är lite speciell och viktig att få. Men det går bra och jag kan landa min första regnbåge i Baltak, en fisk i toppkondition och med all säkerhet en fisk som stått länge i strömmen att döma av fiskens färger. Första fisken landad som sagt och det tog ca 5 minuter. Välkommen till Baltak sa Jonas och ett bättre välkomnande kunde man knappast få.

Vi fortsatte att fiska oss uppströms och det fanns gott om fina ”spots” att fiska längs hela zon 3. Fisk överallt egentligen och flera fiskar kunde landas och lika många bommade hugg. Jag började behärska den här nymftekniken bättre och bättre och alla fiskar jag landande under dagen togs på nymf fiskad nära botten. Men Jonas är ju med i landslaget av en anledning och behärskar denna tekniken till fullo och det hände nog både en och två gånger att jag hade fiskat av en sträcka för att sedan låta Jonas fiska av den efter mig och mycket riktigt stod det fisk där som han krokade och som jag ”missat”.

Vi snackade även en hel del kring de här att läsa av vatten och Jonas som har fiskat mycket och i väldigt många olika vatten vet precis vart han skall hitta fisken. Många ställen som jag kanske vanligtvis går förbi i tron om att där står det inte fisk kan mycket väl vara värda att lägga tid på. Ett exempel kan vara som de var här i Baltak med lågt vattenstånd, en ganska strid ström och djup på kanske 30-40 cm. Just en sådan sträcka som kanske inte var längre än 20-30 meter där plockade Jonas 2-3 fiskar av bra storlek. Väldigt intressant att studera och jag lärde mig mycket under min resa till Baltak. Framförallt nymftekniken men också att läsa strömmande vatten bättre.

Till lunch grillade vi korv och tog skydd i den lilla boden vid parkeringen då himlen öppnade sig och regnet vräkte ned. Vi fortsatte att sedan fiska lite mer nedströms i zon 3 och där fanns flera fina sträckor, många platser som man kände igen från Johan Klingbergs fina fiskefilmer. Den berömda ruinpoolen fiskade vi inte så mycket i då det oftast var flera andra fiskare på plats där och de där med ”armbågsfiske” är inte riktigt min grej. Uppe vid odlingen var det också gott om fina platser som på hela sträckan egentligen och vid normalt vattenstånd så hade det varit ännu mer. Väl uppe vid odlingen lurade såklart Jonas upp ett par och jag tappade en riktigt fin fisk. Zon 2 är till större delen endast lugnflyt och här är vadfiske förbjudet. En riktigt fin sträcka för framförallt torrfluga men eftersom vaken och insekterna på ytan lös med sin frånvaro så fortsatte vi vårt fiske i zon 3 med våra lite tyngre flugor försedda med tungsten.

Framåt 18.00 så började det bli dags för hemfärd då vi har en bra bit att köra hemåt. Det har varit en intensiv dag med mycket fisk och mycket nya kunskaper. Baltak är ett fantastiskt vatten med fina fiskar och fiskesträckor som verkligen är en dröm för en flugfiskare oavsett om man vill fiska över eller under ytan.

Vill ni köra nymffiske på ”riktigt” som jag gjorde under dagen så behövs det egentligen inte särskilt mycket. Det går bra med en klassisk  5:a och 9 fot spö. Det viktiga är att man har koll på tafsen hela tiden, spöföringen och gör mothugg. Det finns gott om fina spön på marknaden som är lämpade för denna typen av fiske och ett som jag inom de närmaste lär klicka hem är Visions Nymphomaniac.  Det finns som både klass 3 och 4 och är 10 fot. Utrustningen jag använde för dagen var ett Vision Mag 10 fot i klass 5, fördelen är att spöet är längre än normalt vilket underlättar ditt nymffiske. Nackdelen är att det är ett ganska styvt spö, ett fantastisk spö för sjöfiske mm men till nymffiske vill man gärna ha ett mjukare spö gärna med mjuk topp och bra ryggrad, för att hantera tunna tafsar och stora fiskar. Som tafs så hade jag en vanlig taperad flugtafs på ca 2 meter, sedan en neongul nylonlina, särskilt gjort för tjecknymffiske på ca 40 cm och i änden av den en tippetring där jag band fast min spets som varierade men runt 50 cm i storlek 0.13 – 0.18. Linan jag hade var visions XO men då man oftast inte gör några längre kast så har det inte jättestor betydelse vad du kör med för lina. Man jobbar med tafsen som jag tidigare skrivit, ha stenkoll på den och vattendjup mm. Så pröva det, fiskar där fisken står och fiska djupt de kommer ge resultat.