Strömhult

Då var det äntligen dags att besöka Strömhult återigen, jag har varit här en gång tidigare med Fisheco och blev direkt förälskad i detta vattnet. Fiskarna här är något utöver det vanliga, grova kraftpaket med fina fenor, precis så som en regnbåge skall se ut. Robert som driver Strömhult har gjort ett kanonjobb med anläggningen och fisken håller verkligen toppkvalité.

Strömhults sportfiske ligger ca 10 km öster om Hyltebruk och erbjuder ett högkvalitets put & take flugfiske. Området består huvudsakligen av en ca 800 meter lång strömsträcka och därtill en anlagd damm. Fiskebestånden består främst av grov regnbåge i viktklasser från 2 till 10 kg, medelvikt ca 3-4 kg, även öring förekommer, vanligen kring 1-3 kg.

Denna gången åkte jag hit med min gode vän Peter (Gälgreppet) och hans son Fille. Vi begav oss mot Halland och Strömhult direkt efter jobbet, spön och rullar mm var packat dagen innan. Det är lite lustigt när man lägger ned många timmar på att packa ihop prylar inför en sådan här resa. Man tar oftast med alldeles för mycket prylar till att börja med, för att inte tala om flugor men man vill ju inte hamna i en sits då just den där flugan du lämnade hemma kan vara den som kan göra skillnaden, så oftast åker allt med i väskan. Men likt förbannat sitter man där i bilen när och funderar, packade jag verkligen ned rullen med sjunklina, nymfasken, osv.

Trots flertalet timmar i bilen så går resan fort när man åker med trevliga och likasinnade människor både när det kommer till fritidsintresse och musik. Hårdrocken rullar i högtalarna, vi som inte kör kan unna oss en god öl och vi samtalar om allt mellan himmel och jord.
Väl framme djupt inne skogarna kommer vi fram till Strömhult där resten av gänget väntar. Gamla vänner till Peter och för mig är de flesta bekanta ansikten som jag träffat från tidigare fiskeäventyr. Ett härligt gäng med duktiga flugfiskare. Under kvällen äts det god mat och dryck och givetvis blir det mycket fiskesnack.

Trots att vi kom i säng sent med få timmars sömn så är vi uppe tidigt för att vara på plats nere vid vattnet till kl 7.00 då fisket startar. Det är en ca 3-4 grader i luften, nästan helt vindstilla och fortfarande mörkt ute. Förväntningarna är höga och jag börjar mitt fiske i strömmen, jag börjar nymfa i den andra poolen medan Peter och Fille fortsätter nedströms till deras favoritpool som heter minfältet om jag inte minns fel. Det dröjer inte många minuter innan jag får ett bildmeddelande från Peter på en fin regnbåge. Jag hade ingen utdelning i strömmen så jag går vidare upp till dammen. Jag riggade mitt ”sjö-fiske” spö med en booby fluga och en snabbsjunkande lina. Nästan omgående får jag ett kanonhugg, verkligen ett brutalt hugg och det är ofta sådana hugg när man fiskar med booby flugor. Peter har sagt någon gång att det är precis som att fisken kommer i full fart och tar flugan i farten så huggen blir explosiva och jag kan instämma i det och i hans teori. Jag fightar fisken en stund men rätt var de är så släpper den, jag tänker att flugan måste lossnat. Men när jag vevar in så ser jag att tafsen smällt. Det märkliga är att den inte gått av vid någon skarv eller i spetsen utan ca 10 cm från änden av tafsen. Förmodligen har fisken gått emot någon sten som skadat tafsen där. De var bara till att rigga om, på med ny tafs och en ny booby fluga. Redan i andra kastet så känner jag en stöt så jag tar hem flugan snabbare och precis innan jag skall lyfta flugan ur vattnet så kommer det en regnbåge som en torped och tar flugan. Fisken rusar ursinnigt och ger mig en bra fight och det dröjer flera minuter innan jag kan pressa in fisken mot land. Dessa minuter känns som timmar och det är en nervös kamp då man trots grov tafsspets är rädd för att tafsen skall smälla och att man tappar fisken. Den första fisken är alltid lite extra viktig, efter det kan man fiska mer avslappnat och njuta mer. Till slut tröttnar fisken och en otroligt fin regnbåge på 3.7 kg kan landas. Fisken här skiljer sig mot på många andra liknande ställen då trots sin storlek har de perfekta fenor vilket gör dem så stridbara. Denna fisken är ett praktexemplar, en riktig höstfisk som är mörk i färgen och kontrasten från den rosa/röda randen längs kroppen verkligen glöder i kontrast mot det mörka.

Som jag skrev tidigare så är alltid första fisken lika skön att landa. Man fiskar så mycket mer avslappnat, med mer självförtroende och förmodligen bättre också. För mig handlar det verkligen inte om att stå och dra flest eller störst fiskar, det är inte det fiske handlar om för mig. Visst kan man i kompisgänget kivas lite om vem som skall ta största fisken osv. Men det är som man sagt många gånger förr att det är själva upplevelsen som är det viktiga. Sen är det självklart så att jag vill fånga fisk, missförstå mig inte där. Men om fiskekompisen får en fisk mer än mig eller större fisk så är det inget jag grämer mig åt på något vis utan jag blir glad för deras skull. Sen är det alltid skönt med bekräftelse på att man gör rätt, att flugorna funkar. Men egentligen räcker det med att man får hugg för att man skall få den där bekräftelsen på att man gör rätt. Står man och nöter utan känna minsta pet och kompisarna drar fisk, ja då börjar man såklart undra vad man gör för fel och hela den känslan släpper när man kan landa sin första fisk för dagen. Nåväl nog om det, känner att jag svävade iväg lite från fiskedagen här, åter till den.

Jag återgick nu till att fiska i strömmen. Men fisket går trögt för min del och trots att jag ser en del aktivitet så ratar fisken mina flugor. Men till slut efter många kast kan jag landa en mindre fisk (för detta vattnet) på ca 1 – 1.5 kg som får gå tillbaka, den högg på en liten orange streamer som jag tog hem i hög hastighet för att trigga igång fisken. Jag fortsätter nedströms och långt ner på strömsträckan stöter jag på Peter och Fille. Båda två är otroligt duktiga fiskare och det visar de också genom ha landat 2 st kanonfina fiskar var. Båda två fiskar med rätt unika och kreativa flugor och det är kul att se att det ger utdelning. Jag går tillbaka till början av strömmen för att testa nymffisket men det ger inte riktigt utdelning, vattnet rinner lite för långsamt för att ”tjecknymf” metoden skall fungera till fullo en mer van nymffiskare skulle säkert behärska det men för egen del så behöver jag ett ”snabbare” vatten för att fiska det effektivt.

När jag kommer neråt på sträckan så möts jag av Peter och Fille igen som strax innan jag kom dit stått och drillat fisk tillsammans, ett dubbelhugg. Det gick vägen och båda kunde landa varsin fin fisk, varav Peters fisk var en riktig kanonfisk på strax över 5 kg. En härlig upplevelse för far och son att stå och drilla fisk tillsammans, ett minne för livet för dem säkerligen. I den sista större poolen innan vattnet rinner ner i två mindre forsar är det mycket aktivitet på fisken, flera vak och plogar som far fram genom vattnet. Jag serverar alla möjliga flugor men fisken visar inget större intresse för mina flugor. Då testar jag till slut att knyta på en liten svart nymf i storlek 14 med en silverskalle, ser inte mycket ut för världen egentligen. Jag hinner med två drag i linan sedan så smäller det till, fisk på och det är en stadig fisk. Den rusar flera gånger och jag försöker pressa så hårt jag kan, Peter kommer bort till mig för att assistera med håvning då han också inser att det är en grov fisk som jag fått på. Fisken börjar nu närma sig men är inte riktigt färdig och jag ser att den går mot vassen intill land, jag försöker backa bak men kan inte eller vågar inte pressa fisken mer. Den går in i vassen och smack säger det, tafsen går av och ett flertal svordomar far ut ur min mun. Otroligt besviken över att tappat denna fisk som förmodligen hade varit ett nytt PB, extra surt är det när man haft fisken på så pass länge. Men så är det med fiske ibland, man kan inte lyckas jämnt.

Aktiviteten avtar något efter detta och det är dags för en välbehövlig lunch och vattnet får vila lite. Fisket skall avslutas kl 15.00 så efter lunch återstår bara ca 3 timmars fiske. Jag, Peter och Fille beger oss ner mot den botre delen av dammen där flera fiskar har landats under dagen men där de oftast vart upptaget tidigare. Nu är vi först på plats här.

Redan i mitt andra kast missar jag en ordentlig stöt, sekunder efteråt så hör jag Fille skrika till och han står med en härlig böj på spöet. Han kan landa ännu en fisk runt 4.5 kg. Fille som ändå i grund och botten är en spinnfiskare har fiskat otroligt bra idag och visar att han också är en otroligt duktig flugfiskare. Jag knyter nu på en ganska tung wolly bugger liknande streamer med lila maraboustjärt. Aldrig riktigt trott på lila tidigare men det skulle ändras inom kort. Smack inte långt efter Fille landat sin fisk så står jag nu med spöböj och en fiskarna här är otroligt starka, den bara går och går och spöet får verkligen jobba. Efter en av mina längre fighter med en regnbåge så kan jag äntligen landa fisken med hjälp av Fille som assistera med håvningen. Vi trodde fisken skulle vara större med tanke på fighten den gav men det är ännu en fisk på ca 4 kg vilket egentligen är en otroligt grov regnbåge men man blir lätt bortskämd när man fiskar i Strömhult. Efter detta så är det dags för Peter att landa en fisk på nästan samma ”spot” och kort därefter så får Fille ännu en och han är verkligen ”on fire” denna dag. Magnus kommer sedan ner till oss och även han som är en rikigt duktig flugfiskare kan landa en fin regnbåge här nere i hörnan.

Efter detta så avtar fisket och det landas några fiskar till innan det är dags för hemfärd men för egen del blir det inte fler men jag är fruktansvärt nöjd med dagens fiske, trots flertalet tappade fiskar och missade hugg så kan jag nog se tillbaka på denna dagen som en av de bästa fiskedagarna under 2019. De var till och med så man hade lite träningsvärk i armarna efter allt drillande av tunga fiskarStrömhult har levererat även denna gång och det är värt varenda krona att åka hit och fiska. Anmärkningsvärt var att det inte kom upp en enda öring men i stort sett alla i gänget kunde landa en fisk denna dag och vädret under dagen var helt perfekt för en novemberdag, ca 6-8 grader, inte mycket vind och mulet. Jag tackar alla inblandade för en härlig dag och förhoppningsvis blir det ett besök hit igen någon gång under 2020.

Bergkvara Gäddfestival

Så var det äntligen dags för del 2 av Bergkvara Gäddfestival. Den 19 oktober gick årets tävling av stapeln. Vädret såg faktiskt riktigt lovande ut, tidigare år har vi haft allt från stiltje till storm. Prognosen för dagen var mulet väder under förmiddagen med lite sol under eftermiddagen, temperaturer på 8-12 grader och ca 8 m/s i vindstyrka.

Peters vassfluga

Tävlingen arrangeras av Torsåsbygdens Sportfiskeklubb och det brukar vara runt 20 lag varje år som deltar. Till denna tävlingen var det 13 startande lag och totalt 32 st tävlande. Det är en relativt liten tävling men med en härlig stämning bland de tävlande och ofta återkommande lag som är med varje år. Något som var unikt för detta året och som vi kommer fortsätta med är att tävlingen numera är hullingfri, dvs att man får ej fiska med krok som har hulling. Eftersom utbudet inte är jättestort med hullingfria krokar så är det tillåtet att fiska med inklämd hulling. Vi var lite osäkra på hur detta skulle tas emot men vi har fått överlag med god respons på det vilket är superkul. Vi har ju också sett att den stora tävlingen PikeFight som sänds på youtube även dem har gått över till detta vilket är kanonbra.


Tävlingen började kl 8.00 och jag tävlade tillsammans med min kusin Tommy i lag Team Fisheco Småland. Vi hade en bra plan för dagen och hade som mål att fylla pappret iaf. Planen var att fiska strandnära och fylla pappret så snabbt som möjligt. De skulle dock visa sig vara svårare än vi kunnat tro. Vi kämpade på men endast med ett par hugg som resultat när halva dagen var avklarad. De rapporter vi fått under dagen visade att de var många som hade det kämpigt denna dag. Vinden piskade på rätt ordentligt stundtals och vi kunde inte riktigt förstå varför de var så svårfiskat. Det enda som inte vart optimalt var att vattennivåerna har pendlat friskt under sista dagarna. Dagen innan tävling låg vattennivån på +49 cm och när det var dags för tävling så var det nere på -1 cm.

Vi fortsatte att kriga på under dagen men gäddorna lyste med sin frånvaro fram tills den sista timman på tävlingen. Vi gled in i en liten ”potta” där det var rätt djupt precis utanför kanten och egentligen kändes det inte rätt då vinden inte alls legat på här inne, snarare tvärtom då vinden blåste i motsatt riktning. Gräset var rätt tätt här inne och högt upp i ytan. Jag bytte då fluga till en protoyp av en ny sorts vass fluga som min gode vän Peter ”Gälgreppet” tillverkat åt mig. Den har fungerat riktigt bra tidigare när vi provfiskat den i områden med mycket gräs och annat som man gärna fastnar i. Jag fiskar som vanligt med en conehead framför flugan och låter flugan sjunka ned mot bottnen och tar sedan två snabba drag. Smack ett ordentligt hugg och jag könner direkt att det är en bättre fisk. Gäddan gör flera rusningar och går under båten 2 gånger. Jag är nästan säker på att jag kommer tappa fisken då vi kör hullinglöst men jag håller linan spänd hela tiden och Tommy kan hjälpa mig att håva in fisken. I håven lossnar flugan direkt då det nu blivit slacklina, en stor fördel med att fiska hullinglöst.

Vinnarfisken i flugklassen

Äntligen dagens första fisk landad, ingen gigant men en fin tävlingsfisk på 89 cm och tagen på fluga. En sådan längd brukar räcka långt för att ha en chans på flugfiske-priset i tävlingen. Det blir ingen mer fisk för vår del och när vi återvänder till tävlingslokalen så får vi snart veta att de är många som haft det väldigt tufft idag. Endast ett lag har fyllt pappret och det är PS Piketeam med Peter och Sören, riktigt bra jobbat.


När det är dags för prisutdelning visar det sig att min fångst räckte till första pris i längsta flugfångade gäddan. Peter som tagit hem detta priset flera gånger hade den näst längsta i denna kategorin och det var med hjälp av hans fluga jag kunde landa den längsta för dagen, lite ironiskt ändå men Peter var glad för min skull och jag för han. Det visade sig nämligen att Peter och Sörens lag PS Piketeam vann priset för bästa lag med en fin totallängd på 439 cm. Sören vann också priset för den längsta gäddan för dagen med en fisk på 96 cm. Priset för Årets lag dvs de laget som fått längst totallängd på två fiskar från vår och hösttävlingen blev Pikejägers, grymt jobbat ! Mitt lag Team Fisheco slutade på en tredjeplats i denna tävlingen.

Nu laddar vi för Bergkvara Gäddfestival 2020 och för er som är nyfikna på Peters unika lösning av en vassfluga kan kika in på hans blogg där han skrivit en hel del om den. —> Vassflugan

Dansk dynamit

Den rödvita flugan eller som en skrev till mig Danska Dynamiten har blivit en favorit den här säsongen. Röd vit är ju en klassisk färg och alla har väl något form av minne av den klassiska röd vita Hi-Lo wobblern.

Denna flugan är pimpad med XXL dragontail för att göra den ännu mer attraktiv för gäddan. Jag tror denna kommer leverera riktigt bra i höst/vinter.

Här kommer en SBS video på denna flugan, hoppas ni gillar den! På lördag är det dags för tävling och Bergkvara Gäddfestival!

Tight Lines

Läs mer

AW-Fiske


Hösten kom snabbt.
Naturen har börjat byta skepnad från det gröna till mer varma röda och gula färger. Temperaturen i luften och vattnet börjar sjunka och dagarna blir kortare. Vi går in i en fantastisk tid när det kommer till gäddfiske. Gäddorna kommer in nära land för att söka betesfisk och blir mer och mer aktiva när temperaturen sjunker.

Nackdelen med hösten är ju dock som jag skrev tidigare att dagarna blir kortare. Snart kommer det inte vara möjligt med AW – fiske (efter jobbet – fiske) då solen går ner tidigare för varje dag som går. Dessutom vrider vi snart tillbaka klockan till vintertid, aldrig förstått meningen med det. Men några veckor till är det ljust fram till 18.00 åtminstone.

Jag och min kusin Tommy, som för övrigt jobbar på samma jobb som jag bestämde oss för att testa lite AW-fiske förra veckan. Vi tänkte testa ifall en av våra favoritvikar kunde leverera så här pass tidigt på året, brukar normalt vara som bäst här i november, december. Efter jobbet så dök det upp lite bilbekymmer dock som jag var tvungen att ta hand om först och när jag var klar hade klockan hunnit bli 17.00 och vi velade lite först om de skulle vara någon idé att åka ut alls med tanke på att solen börjar gå ner runt 18.30. Men vi gjorde ett försök ändå.

Min andra kusin Micke hakade också på och han och Tommy körde spinn medan jag flugade. När vi kommer ned till viken kan vi snabbt konstatera att det är ett ordentligt högvatten, säkert 40-50 cm + vilket enbart är positivt här. Är vattennivån under 10+ här så är det knappt lönt att fiska. De är nästan stiltje och de sista solstrålarna lyser klart. Det dröjer inte många kast innan Tommy har kontakt men lyckas inte kroka den. Vi nöter på lite utan framgång och beslutar oss för att testa andra sidan av viken.

Fisken här står ofta väldigt grunt och nära land så man får vara försiktig när man vadar ut annars skrämmer man lätt fisken. Så vi började att vada ut försiktigt för att kasta av kanterna och nästan direkt har Tommy kontakt igen. Medan de spinnfiskar och lättare kan täcka av större ytor så går jag nedåt närmare land för att kasta av kanterna. Jag fiskar kanske på djup som är max 70-80 cm djupt. Längre upp kan jag se Tommy landa en fin fisk och solen börjar nu gå ner. Aktiviteten i vattnet ökar allt mer ju senare det blir, fisk som slår i ytan lite varstans och plogar här och där. Man kan nästan tro att de är öringar som kalasar på stora sländor men det är faktiskt ännu häftigare, gäddor som fullständigt kastar sig över betesfisk. Jag har ännu inte krokat någon fisk, bara ett antal följen och något missat hugg.

Jag byter fluga till en ljusare fluga trots att man vanligtvis brukar välja mörka beten till kvällsfiske. Jag lägget ut ett kast strax utanför en liten vasskant och medan jag står och krånglar med fluglinan som fastnat i gräset nedanför mig så rycker det till i grejorna. Jag lyckas få till ett hyfsat men sent mothugg. Jag känner direkt att det är en bättre fisk och få jobba för att få in den till land. Jag får backa mig upp en bra bit på land för att kunna hantera fisken så smidigt som möjligt. Tommy inser att jag har en bra fisk på och kommer ned för att hjälpa till vid landning och avkrokning. Det är en brutal fisk, lång och grov över ryggen. Den är som de flesta gäddorna, jäkligt arg och vill inte riktigt samarbeta. Men flugan sitter långt ned så det är ingen risk att den släpper. Är man inte snabb med mothuggen så hinner ofta gäddan ”inhalera” flugan och det resultera i en fisk som du inte tappar i första taget men de är ofta mer besvärligt vid avkrokning.

Nu har jag god hjälp av Tommy och vi kan snabbt kroka av fisken och en snabb mätning endast med hjälp av spöet så uppskattar jag längden på fisken till 105 – 110 cm. En drömfisk. Denna fisken avslutar mitt fiske denna kvällen, Tommy hinner med att landa ännu en fisk.

Har man jobb, familj och annat som man skall hinna med i livspusslet är det inte alltid lätt att hinna med heldagar med fiske. Då kan det vara fantastiskt att bara hinna ut och fiska några få timmar och lyckas man då också landa någon fin fisk så är det en stor bonus.

Nu har Livlinan startat på Tradera! Jag har skänkt en fluga till detta fantastiska ändamål så den kommer snart att dyka upp där. Alla pengarna går oavkortat till Barncancerfonden så in och buda för en god sak.

Albacken

Så var det äntligen dags att åka norrut igen.

De var 8 år sedan sist jag var i de norra delarna av Sverige för att fiska, tidigare var vi här varje sommar. Men de sista åren har det inte blivit av, dels pga jobb och framförallt har det blivit svårare att komma iväg på dessa resor sen familjen blivit större. Men nu när barnen blivit större så blir det enklare att komma iväg norröver igen, redan nästa år så ska kanske barnen t om följa med. Vore fantastiskt att få visa dem den vackra naturen, de rinnande vattendragen och de höga landskapen där.

Vi har genom åren varit runt på flera olika ställen i Jämtland och Härjedalen framförallt. Vemdalen, Gimån, Tännäs och Dammån för att nämna några. Detta året hade vi spanat in ett ställe som heter Albacken, såg intressant ut och verkade ha ett varierat fiske. På årets resa skulle nämligen min kusin Tommy följa med, han är relativt ny inom flugfisket och han ville absolut testa gäddfisket där uppe, något vi aldrig tidigare satsat på. Albacken verkade ha ett bra gäddfiske, samt harr och öring i strömmarna så valet föll på Albacken som ligger ca 1.5 timmes färd ovanför Sundsvall.

Eftersom bilresan härifrån tar ca 10-11 timmar så beslöt vi oss för att åka tidig morgon för att vara framme efter lunch i Jämtland. Runt 03.00 så började vi rulla norrut. Men resan skulle inte bli riktigt som vi hade tänkt oss. Vi bestämde oss för att ta min bil upp trots att jag var lite emot de då den hade strulat en del tidigare med växlarna b la. Men den har trots allt spenderat säkert 2 månader på verkstad de sista halvåret och bara veckan innan avfärd så var den hos verkstaden och gick igenom besiktning med blanka papper. Så de borde ju vara ”safe” tänkte jag också. Och bilen gick jättebra tills det att vi passerat Sundsvall ca 80 mil hemifrån då börjar den vibrera onaturligt mycket i höga hastigheter. När vi skall rulla in på en mack för att tanka så låser sig nästan bilen och vill inte framåt. Men den går igång igen och vi är nu så nära vårt mål så vi chansar på att ta oss till Albacken ändå. Väl framme strax innan vi skall svänga ner till vår stuga så måste vi göra en U-sväng och då smäller det till ordentligt i växellådan och hela bilen studsar till. Tommy och farsan blir nu riktigt oroliga men jag har varit med om de tidigare, de är just detta den var inne på verkstaden för. Vi tar oss ändå ner till stugan och beslutar oss för att försöka fiska av sträckan som är vid stugan under de första dagarna och endast fiska ställen som vi kan ta oss till utan att behöva köra. Vi vågar inte riskera att det händer något allvarligt med bilen medan vi är ute här mitt ute i ingenstans, de spara vi till hemresan.

Nu försöker jag släppa bilbekymmerna för stunden och fokusera på fisket vilket inte var helt lätt, frustrerande när man lagt ut en massa pengar på reperationer men bilen fortsätter strula. Nåväl nog om bilen tills vidare.

Jag och Tommy börjar fiskar en av strömmarna men får snart avbryta vårt fiske då ett ordentligt åskoväder drar förbi oss. Efter lite kortspel i stugan är vi åter redo för strömmen och åskan har dragit förbi. Jag fiskar med nymf och krokar rätt snabbt en fin liten harr på runt 30 cm. En fantastisk känsla att återigen landa en harr, nästan 9 år sedan jag fiskade efter dessa vackra fiskar. Jag har alltid älskat harrfisket, en art som för många år sedan gjorde att mitt intresse för flugfiske är så stort som de är idag. Jag glömmer aldrig våra första turer till Vemdalen med min far när vi fiskade harr i Veman.

Vi fortsätter vårt fiske och harren lyser med sin frånvaro däremot drar vi massor med abborrar, mestadels smått men kul med spögung åtminstone men inte den art vi är ute efter. Efter en lång och påfrestande bilresa så beger vi oss in till stugan innan det mörknar för lite sömn och ladda batterierna för morgondagen då vi bestämt oss för att testa den nedre delen av sträckan efter vår stuga.

Dag två och vi vaknar rätt sent, vi hade många timmar att ta igen efter gårdagens långa bilresa. Vi börjar vår vandring genom skog och mark för att komma nedströms. Väl vid strömmen så märker vi att vadarbyxor nästan är överskattat här då det direkt blir väldigt djupt. Jag har faktiskt aldrig fiskat i strömmande vatten med så här djupt vatten tidigare och det skiljer sig rätt mycket i karaktär mot de vi tidigare fiskat. Jag tänker att jag kör djupt och fiska med två förtyngda nymfer och tafsen är försedd med ett extra blyhagel för att snabbt få ner flugorna. Någon vakande fisk ser vi inte alls.

Men fisket är trögt och jag fångar någon mindre harr och vi fångar flertalet abborrar allihop, verkar vara väldigt gott om dem här i strömmarna. Någon större fisk hittar vi inte under dagen och bestämmer oss för att testa gäddfisket under eftermiddagen och kvällen istället. Vår orginalplan sprack ju som sagt pga bilen och vi får tänka om lite. Efter ett samtal med Sigvard på campen så löser han så att vi får låna en båt som ligger en bit nedströms i en av ”sjöarna” mellan forsarna. Han berättar att här har ingen fiskat gädda på många år, det verkar inte vara något som man satsar på när man åker hitåt. Gädda är inget jag tidigare förknippat fjällen med heller men på senare år efter b la Bauers filmer från Tjounajokk när han fiskar gädda har man blivit lite mer intresserad av att testa på det. Jag vet att det finns grov gädda här och många anser fortfarande att all gädda skall avlivas här då man är så rädd om harren och öringen. Dock så anser jag och är övertygad om att gäddan är lika viktig här uppe som nere hos oss för att hålla de andra bestånden i schack.

Vi beger oss nedåt mot båten och efter en ca 20 minuter så är vi framme vid en riktigt fin aluminiumbåt från Linder som vi får använda.
Båten är riktigt lättmanövrerad och stabil, det enda minuset är att den är väldigt vindkänslig något som vi fick erfara när det blåste upp kraftigt under kvällen och man ville ju ogärna hamna i strömmen som ledde nedströms till de stora forsarna som låg strax nedanför denna ”sjön”. Gädda fanns det i massor, jag har aldrig någonsin fångat så många gäddor på ett pass tidigare. De högg som galningar på gummibeten, skeddrag och såklart flugor. Vi hade ett fantastiskt fiske men lyckades inte hitta några större. De flesta var i 2-3 kilos fiskar men likväl en häftig känsla att fånga dessa små kraftpaketen i denna vackra och storslagna naturen.


Innan skymmningen så beger vi oss tillbaka till stugan och känner oss rätt nöjda med vad gäddfiske-satsningen gav oss.

Nästa morgonen när vi stod och borstade tänderna utanför stugan såg vi ett stim med större fiskar som simmade nedanför stugan. Man såg att de hade väldigt röda fenor men var svårt att avgöra vilken art de var. Från stugan ned till vattnet var det ca 2-3 meter så jag förstod att de skulle bli trixigt att få till någon vidare presentation av min fluga där. Men jag var tvungen att försöka, första försöket misslyckas med att locka upp dem på torrt. Stimmet försvinner iväg men kommer tillbaka igen och jag gör ett nytt försök. Denna gången med en liten kopparnymf. En av fiskarna bli nyfiken och ta flugan direkt, ett snabbt mothugg och fisken sitter. Nu var det dags för nästa utmaning att ta sig ned till vattnet, men jag lyckas halka mig ned och som tur var sitter vadarbyxorna redan på. En riktigt stadig Id kan landas, först lite av en besvikelse för att jag för en liten stund hoppats att jag fått på en röding eller öring. Men en supertjock Id på nästan 2 kg är inte fy skam heller.

Denna dag hade vi bokat en specialsträcka som kallas för Drogsjöforsen. Som i resterande delar av strömsträckorna var det här väldigt djupt och stora snabba forsar. Man gick på klippblock och det var rätt svårfiskat då man inte kunde vada någonstans egentligen. Jag kan ganska snabbt kroka en bättre harr även denna på en rejält förtyngd nymf. Min käre far stod och drog abborrar på andra sidan strömmen, har skrivit det tidigare men det var helt galet mycket abborre i denna ån. Tommy som är väldigt ny inom flugfisket kämpade på och han kunde till slut landa sin livs första harr. De var ingen rekordfisk men riktigt kul för han att få den arten vi åkte upp hit för, särskilt efter allt strul som varit under resans gång.

En bild fångad vid rätt eller kanske fel tillfälle…

Det blev lite mer fiske vid stugan denna kvällen innan det var dags för en nervös bilfärd hemåt, men otroligt nog höll faktiskt bilen hela vägen hem. Bilen är för övrigt en Fiat Freemont och är till salu nu….

Sommarfiske i Baltak


Fiskesuget var stort och sommarens fiske här hemma efter gädda har inte givit något vidare resultat. Jag hade inte fått tillfälle att fiska med mitt nya nymfspö på länge så jag hörde av mig till nymf-fiske experten Jonas Olsson. Vi bestämde oss snabbt för att testa Baltak igen. Min tredje gång här och det är verkligen ett häftigt fiske här, många fina sträckor för nymffiske och även lugnflyten för torrflugefiske om man föredrar det.

Vi har en ca 3,5 timmars bilfärd hit så vi började vår resa tidigt på morgonen och runt 9.30 på morgonen var vi på plats vid Tidan, Baltak. Nymfspöna riggades och vi började vårt fiske i poolen som kallas ”akvariumet” en av mina favoritsträckor här. Mycket stenar, snabbt vatten och många hålor som fisken kan stå i. Vattennivån var låg som vi hade räknat med men inte alls så illa som vi hade trott. Förra gången vi var här så var det vårflöde och extremt högt vatten vilket gjorde det väldigt svårfiskat. Nivån som var nu är betydligt mer lättfiskad och dessutom rätt kallt i vattnet fortfarande, så förväntningarna var höga.

Jonas började i poolen nedanför och jag fiskade nacken ovanför, Jerry som också var med fiskade lite längre uppströms. Det dröjde inte många minuter innan Jonas hade krokat dagens första regnbåge i det snabba vattnet efter nacken. Jag såg flera fiskar men ingen som var intresserad av mina flugor. Jag fortsatte att fiska mig uppströms men huggen uteblev och jag började byta fluga efter fluga och man börjar tvivla på sig själv, vad gör man för fel, det borde stå fisk där jag fiskade men de ville inte ta mina flugor.

Jonas hade vid den här tiden redan dragit flera fiskar. Men sedan strax innan lugnflytet så fick jag på en fisk på min lilla Pheasant Tail i storlek 18. En liten men vacker öring kunde landas. Så nu var första fisken landad och man fick lite självförtroende tillbaka och kunde fiska lite mer avslappnat.

Innan lunch så hade jag landat ytterligare en mindre öring och tappat flera fiskar, Jonas var nästan uppe i tvåsiffrigt. Till lunch blev det pizzabullar som min fantastiska fru ordnat till mig kvällen innan. Efter lunchen så testade jag och Jonas fisket strax efter stugan vid bron, innan ruinpoolen. En av mina favoritsträckor också.

Fick som vanligt en del ovärderliga tips av Jonas för mitt nymf-fiske. Jag har fortfarande en del att lära när det gäller detta ”euronymphing” men känns som man blir bättre och bättre och det är ett vansinnigt roligt fiske. Jag hade nu bytt flugor och körde med en liten svart nymf i storlek 16 med tungstensskalle och en oförtyngd våtfluga som upphängare. Jag såg ett fint parti som kändes intressant, fick ut flugorna fint och driften kändes bra. Flugorna åkte nu förbi en stor sten och smack sa det där bakom. Fisk på och denna kändes bättre och enda tankarna som fanns i huvudet var tappa den inte tappa den inte. Jag försökte att ta mig nedanför fisken för att få hjälp av strömmen vid landningen.

Det är för övrigt ett tips till alla som drillar fisk i strömmande vatten, försök komma nedanför fisken för annars är det svårt att drilla en stor fisk som dessutom har hjälp av strömmen som man skall pressa den igenom. Risken för att tappa den är stor och att tafsen smäller. Men denna gången gick det vägen och en av de absolut finaste öringarna jag fått kunde landas. Som vanligt vägde jag inte och inte heller mätte fisken men uppskattningsvis vägde den runt 1.5 – 2 kg.

Vi fortsatte att fiska oss ner i ”ruinpoolen” och la lite tid där nere men till vår förvåning ingen huggvillig fisk där. Den övre sträckan hade vi inte alls lagt någon tid på ännu så vi bestämde oss för att fiska oss nedströms från ”odlingen”. Detta kan vara en riktigt bra sträcka och här står det alltid mycket fisk. Jerry som ännu inte hade fångat någon fisk kunde här landa en superfin öring. Medan Jerry och Jonas fiskade den övre sträckan så gick jag nedströms för att fiska av några strömpartier som jag vet brukar hålla fisk. Många inklusive jag själv brukade gå förbi dessa sträckor då de kan kan kännas som att det inte är lönt att fiska av dessa grunda och snabba delarna av vattnet. Men de håller ofta fisk som står i hålor och plockar maten som åker förbi med strömmen. Ett av många värdefulla tips jag fått av Jonas genom åren.

Mycket riktigt så stod de fisk här och denna gången var det en fin regnbåge som jag hade på. Efter tappat flera regnbågar innan detta så ville jag verkligen kunna landa denna. Fisken for kors och tvärs över strömmen och jag fick jaga efter och det såg nog ganska roligt ut för de som stod uppe vid bron och kikade ner på mig. Till slut lyckades jag landa fisken och kunde otroligt lättad kika ner på en vacker regnbåge i håven. Regnbågarna här är ofta väldigt prickiga och fenorna hela och fina, otroligt vackra fiskar. Kort efter denna så kunde jag landa ännu en regnbåge trots att jag sprungit omkring i ån och klampat runt så var det åtminstone en kvar som jag inte hade skrämt iväg.

Vi la de sista timmarna på att fiska av ”akvariumet” men fisket hade blivit betydligt trögare på eftermiddagen men några till lyckades vi landa. Totalt landade vi närmare 30 fiskar under dagen, Jonas tog som vanligt större delen av dem men vi alla var väldigt nöjda med dagen som bjöd på mycket fisk, bra väder och förvånansvärt lite folk som fiskade. Så de var absolut ingen trängsel denna dagen. Jag fick finputsa lite mer på min nymfteknik och kommer nu att beställa hem lite mer krok i mindre storlekar då de var verkligen de som var dagens melodi. Små svarta nymfer i storlek 16 var de vi tog de mesta av fisken på.

Flugfiske i Eriksberg

Bland de vilda djuren mitt i det mäktiga naturreservatet och safariparken Eriksberg finns numera ett flugfiskevatten av toppklass.

Fotograf: Percy Christiansson

I det här fantastiska naturreservatet strövar kronhjortar, vildsvin, Mufflon och Visenter mm fritt. Man är omgiven av en vacker skog full av liv och på gården finns fina boendemöjligheter med mat i toppklass.

När jag fick frågan om att komma ner till Eriksberg för att pröva deras nya fiskevatten tackade jag ja utan att tveka. Jag hade aldrig tidigare besökt detta området bara hört från vänner och bekanta som varit där och berättat om de vilda djuren och den vackra naturen.

Dagen till ära hade jag med mig min käre far, som tyvärr hade skadat sig dagen innan och hade inte möjlighet att fiska pga ömma revben. Men han följde likväl med som fotograf och sällskap. Han har ju också ett stort intresse för natur och vilda djur så jag tror att även han var nyfiken på Eriksberg och dess natur.

När klockan närmar sig 9.00 så är vi framme vid Eriksbergs grindar och får ringa på för att komma in på området. Grindarna öppnas upp och man får nästan lite ”Jurassic Park” känsla över området när vi rullar innanför grindarna. En verkligen storslagen natur med stora grönområden och vacker tätvuxen skog möter oss och nästan direkt ser vi en flock med vildsvin och hjortar som står ute på ett av grönområdena. De verkar inte särskilt besvärade av vår närvaro utan fortsätter med sitt.

Uppe på en höjd vid rötterna av en stor gran ser vi tre hjortar som spanar ned på oss. Vi har inte varit på området i mer än en minut och redan fått se flera av de vilda djuren. Det är rätt häftigt ändå att komma så nära inpå dem och bara betrakta dessa vackra djur.

Vi åkte först upp till receptionen för att få en vägbeskrivning och lite mer information om Eriksberg. Vi möts av en fantastisk anläggning, det gamla är väl bevarat av gården men det andas ändå fräscht och modernt, en mix av båda världar. Vi får med oss en broschyr och vägbeskrivning och beger oss ut i safariparken igen.

Fotograf: Christina Sandin

Fiskevattnet låg inte långt från receptionen, knappt 5 minuter senare var vi på plats vid Norrsjön. Sjön ligger vackert inbäddad i skogen och är ca 2 hektar stor.

När man kommer ner till sjön så möts vi av Mattias som väntar på oss vid den stora och välbyggda grillhyddan, där man kan ta skydd vid dåligt väder och laga lite god mat. Mattias som är grundare till detta vattnet berättar stolt om sitt vatten och den långa resan hit. Han är en rutinerad sportfiskare som guidat i många vatten både i Sverige och utomlands. Detta vattnet har han jobbat med under en längre tid mycket pga alla tillstånd som krävs för att plantera in regnbåge och framförallt för att kunna plantera in fisk i ett naturreservat. Nu har de äntligen nått sitt mål och vi står och blickar ut över sjön som har flera fina kastmöjligheter för fluga. Fisken de har valt att satsa på är kanske inte de allra största men det är fisk av riktigt bra kvalité. De var något Mattias poängterade också att han vill kunna erbjuda fiske efter friska, pigga fiskar hellre än stora slöa fiskar. Kvalité precis som hela området Eriksberg andas.

När vi går ner mot vattnet så går vi på mjuk mossa, typ sankmark, liknande de som ofta omger sjöar och tjärnar uppåt landet. På flera ställen runt sjön har man lagt ut brädor som man kan ta sig ut på och stå lite stabilare på. Jag tar sikte mot just en sådan plats och börjar mitt fiske här. Solen skiner men dessvärre så blåser det ganska kraftigt och det är inte helt lätt att kasta. Farsan som hade skadat revbenen skulle nog haft det väldigt tufft i dessa förhållandena med att få ut några längre kast. Men han satt och blickade ut mot sjön och verkade inte vara alltför nedstämd över att han inte kunde kasta. Naturen här är verkligen storslagen. På andra sidan sjön kunde vi se två havsörnar segla in strax ovanför träden, ett vackert skådespel.

Fantastisk kondition på fisken

Jag hade riggat upp två spön till dagens fiske. Det ena ett klass 4 spö laddat med flytlina och torrfluga. Det andra med min vanliga setup vid sjöfiske, ett snabbt klass 6 spö och snabbsjunkande lina. Eftersom vinden piskade på rätt bra var det svårt att se någon större ytaktivitet så jag började fiska med sjunklinan. Vi fiskade oss runt till andra sidan av sjön men fisken var svårflörtad. Efter en timmes fiske så möttes vi upp vid grilhyddan för lite mat och taktiksnack. Fisket hade varit bra tidigare i veckan med mycket vakande fisk men de hade varit en kraftig väderomställning sista dagarna. Det är också en bit in i Juni och vattentemperaturen är relativt hög vilket brukar göra regnbågar lite mer slöa. Mattias och hans vän som var med denna dagen bestämde sig för att ta en av båtarna som finns i sjön för att testa fisket lite mer mitt ute på sjön. Jag fortsatte att nöta på från land, men vinden var som jag skrivit tidigare en aning besvärlig. Det dröjde inte alltför länge innan Mattias hade krokat en fisk ute på sjön, en vacker regnbåge i toppkondition. Alltid skönt när första fisken kan landas.

De var dags för lunch och vi grillade korv, en klassiker när man är ute och fiskar såhär. Som det ofta blir när man sitter och äter och pratar med likasinnade så delar man fiskeberättelser med varandra. Mattias berättade om när han var i Emån för att fiska lax och havsöring för inte så länge sedan. Fisket hade varit trögt och de var på väg att ge upp för dagen så fick han ett stenhårt hugg. Fisken bara gick och gick och den betedde sig inte som en lax eller havsöring brukar. När de till slut fick in fisken till land så ser de att han krokade en 20 kilos Mal. De var ju inte vad han hade hoppats på men det måste varit en häftig upplevelse och de är nog få i de här landet som fångat mal på fluga.

Mätta efter lunchen ger vi oss ner mot sjön igen. Jag beger mig ut på en liten spång och fortsätter mitt fiske med sjunklinan. Vädret hade nu skiftat, vinden hade avtagit lite och solen hade gått i moln det kändes som ett lågtryck var på ingång. Flugan som skulle få chansen var en liten orange wolly bugger med en stor tungsstenskalle. Jag brukar ofta fiska på relativt korta krokar i strl 10 med en överdimensionerad skalle. Flugan sjunker då snabbt ned och få en bra jiggande gång. Redan i första kastet känner jag en stöt i linan, hugg men fisken måste bara ha nafsat i flugan. Jag kastar ut i samma riktning igen, låter flugan sjunka ned ordentligt sedan tar jag hem flugan med snabba drag för att sedan göra en paus så flugan dalar ned mot bottnen igen. I ett av stoppen så smäller det på igen och nu sitter fisken och det blir verkligen åka av. Den bara går och jag är snart ute på backingen. Jag får kämpa för att få in linan på spolen igen och fisken är verkligen urstark. Regnbågar brukar kunna bjuda upp till bra fight men jag kan inte minnas att jag haft på något liknande tidigare och dessutom i det här relativt varma vattnet.

Men till slut så börjar fisken tröttna, och den glider in mot håven. Dock hade den krafter kvar och gör en rusning till, fisken går in mot näckrosorna som finns bredvid mig. Den har nu kört fast och jag kommer inte loss från näckrosorna. Till slut så får jag pressa tafsen till det bär eller brister. Det brast inte flugan kom upp igen men fisken hade lossnat. Surt som attan, en väldigt fin fisk som jag tappade och den första fisken är alltid viktig att få upp. Jag tror att man eller åtminstone jag fiskar mer avslappnat och bättre efter man landat den där första fisken.

Jag behövde dock inte vänta länge, 2-3 kast senare så smäller det på igen. Även denna gång blir det ordentligt åka av och fisken rusar långt ut i sjön och vi är ute på backingen flera gånger. Den bjuder på flera lufthopp och det är en fruktansvärt stark regnbåge jag fått på. Denna gången blir det också problem vid landningen, då jag inser att det är en riktigt stor regnbåge som jag krokat. Håven är i minsta laget och jag får trixa med att få i åtminstone större delen av fisken i håven. Helt skakis så kan jag lyfta upp en vacker regnbåge och förmodligen en lite äldre fisk som ätit upp sig i sjön. Vi väger den inte men uppskattningsvis väger den runt 3-4 kg. Efter några bilder så skall den få gå tillbaka och det är en väldigt bredryggad fisk som simmar ned mot djupet igen för att vila sig på lite svalare vatten.

Några kast senare är det dags igen och även denna fisken är urstark. Jag har aldrig varit med om fiskar som är så här starka och då har jag fiskat mycket regnbåge genom åren. Men de rusar så att de nästan skriker i rullen och bjuder på flera lufthopp. Denna fisken är dock mer av standardstorlek och kan landas fint i håven. En fisk i absolut toppkondition med hela och fina fenor och de är väl just de som gör dem så starka.

Jag är inne i ett stim nu och några kast senare är det fisk på igen. Denna fisken känns större och den rusar rakt emot mig och jag får backa för att inte få slaklina. Fisken rusar nu mot näckrosrosorna och jag tänker inte låta denna fastna där som den tidigare fisken jag tappade. Så jag sätter press men tyvärr smäller tafsen av och fisken är tappad.

Under de närmaste timmarna så får jag flera fiskar precis som Mattias och hans kompis. De var var även två andra herrar vid sjön som också fått flera fiskar under dagen. Efter lunch blev det ett väderomslag och jag vet inte om de var det eller bytet av fluga som gjorde att jag ”knäckte koden” förmodligen en kombination av detta men fisket var fantastiskt och som jag skrivit tidigare verkligen urstarka regnbågar. Framåt dagen var det även flera vak runt i sjön men eftersom det gick så bra med sjunklinan så blev det inte av att jag gjorde någon större satsning på torrflugefisket.

Det var nu dags för hemfärd och vi åker hem efter vad som blev en fantastisk dag med mycket upplevelser i form av vacker natur, vilda djur och många fina regnbågar. Vi kommer definitivt tillbaka hit igen.

Fiskarna är starka här

Information om fisket i Norrsjön
Norrsjön bokas av en mindre (1-6 pers) eller större (7-12 pers) grupp som under dagen får exklusiv rätt till fiskevattnet. Vi tar emot max 3 grupper per vecka (3 valfria veckodagar). Gruppens deltagare bestämmer själva om de vill flugfiska, spinnfiska eller både-och. Båda fiskesätten fungerar fint i sjön där det alltid (under vår och höst) simmar välmående regnbågsöring på 2-3 kg och enstaka större fiskar. 2 fiskar/person får man ta med sig hem, men det är fritt att tillämpa C&R (att släppa tillbaka krokad fisk enligt vissa regler) om man vill. Vid fiske i sjön finns det tillgång till 2 st båtar men det är också tillåtet att ta med engen flytring eller pontonbåt. Dock så stryker gärna fisken längs kanterna och det går oftast minst lika bra att nå dem från land. Sjön är relativt grund med ca 4 meter som djupast.
Det finns flera olika paket att boka, antingen bokar man som sällskap upp till 6 personer eller upp till 12 personer. De finns också öppna dagar att boka. Vill man lyxa till de så kan man boka fiske och boende på Eriksberg och bo i den exklusiva Jägarvillan.
För mer info om de olika paketet se här –> Boka fiske
För mer info om Norrsjön se här https://www.laxlyckan.se/se/eriksberg/info-om-fisket-platsen-41436316

Tips inför fisket i Norrsjön

Under varmare dagar så ta gärna med sjunklina eller sjunktafs för att komma ner lite djupare på svalare temperaturer. Ett spö i klass 5 – 6 passar perfekt. Tafsspetsen skulle jag inte köra under 0.18 gärna 0.20 om ni fiskar med streamers eller liknande. Fisken här är väldigt stark. Ett par bra bekväma kängor eller stövlar då stora delar av de man gå på är sankmark. Ett annat tips är att ta med kameran, man vet aldrig vad man får se för vilda djur runt sjön. Flugor som fungerade bra för oss var färgglada streamers typ wolly bugger. Små nymfer som Pheasant Tail och en uppsättning av dagsländor, nattsländor och kläckare är inte fel heller om fisken är ytaktiv.

Några ord från Mattias Holmquist

Mattias Holmqvist

Berätta mer om Laxlyckan
– Laxlyckan hette först Flugfiskeguiden och har haft fokus på flugfiskekurser och fiskepaket, mest i Mörrumsån men även vid river Dee, Lainio och olika norska laxvatten, bl a Årgårdselva. Skrev och gav ut en bok helt nyligen ”LAXLYCKA – om passionen för laxflugfiske, en filosofisk undersökning”.

Berätta om Norrsjön och hur det kom sig att starta ett regnbågsvatten här i Eriksberg
– Att ha ett eget fiskevatten har länge varit en dröm. Har sedan tidigare en privat del av både Mörrumsån och Skräbeån där jag säljer fiske. Men ett p&t- vatten på självaste Eriksberg övertrumfar det mesta och var lite för bra för att tacka nej till. Jag hade varit runt och tittat på sjöar och olika platser där man skulle kunna skapa ett bra fiskevatten för regnbåge, men det föll alltid på något: för dyrt, för långt bort, för krångligt att få till. Fisket på Eriksberg började vi prata om 2016 och har sedan varit en process för att få till med de regler som finns och reservatsföreskrifterna. Det är heller inte självklart att hitta fisk av rätt kvalitet och i rätt storlek och numerär, särskilt inte efter de senaste torra somrarna som varit och de bekymmer det fört med sig för fiskodlarna.

Eriksberg

Eriksberg är ett naturreservat utanför Åryd i Karlshamns kommun och fastigheten består av 1 348 hektar, varav 409 hektar vatten. Den inhägnade delen är cirka 925 hektar, vilket innebär att Eriksberg är ett av norra Europas största vilthägn och Nordens största safaripark. Här finns kronvilt, dovvilt, davidshjort, vildsvin, visenter och mufflonfår.


De har en sommarstam på cirka 1 500 djur. Här finns fint boende, resturang, jakt, event och såklart fiske. Förutom fisket i Norrsjön efter regnbåge så kan man också fiske efter karp i Gårdssjön. De har också ett gäddfiske i världsklass i Maraviken och Flan som är et inhängat område av Östersjön som varit skyddat från yttre åverkan sedan 1942.
För mer info om Eriksberg –> https://eriksberg.nu/

BoobyFluga – SBS

Booby-flugan är ett säkert kort i de flesta regnbågsvatten. För er som inte känner till de som utmärker Booby-flugan så kan man kalla det en streamer som flyter. Flugan har två stora ögon oftast en foamcylinder som har bra flytförmåga. Flugan fiskas med en sjunklina vilket tvingar ned flugan under vattnet, när sedan linan sjunkit ned så stiger flugan upp och svävar ovanför bottnen. Hur högt ovanför bottnen du vill ha flugan bero på hur lång tafs du använder och hur snabbt man tar hem flugan.

Flugan kan användas effektivt under hela året och jag har haft kanonfiske med den under alla årstider. Men framförallt så är den ett riktigt bra alternativ när vattnet är kallt som under våren och vintern. Fiskar är ju växelvarma, vilket innebär att de får samma kroppstemperatur som sin omgivning. Så under våren när vattnet är kallt så är ofta fisken köldstel och orörlig i vattnet. Då är de oftast bäst att söka fisken vid botten av sjön. Nackdelen med en vanlig streamer eller nymf är då många gånger att man fastnar i bottnen, booby flugan däremot flyter upp efter att linan har lagt sig på bottnen. När man sedan tar hem flugan så sjunker den ned mot bottnen för att sedan stiga uppåt igen. När det är kallt i vattnet så är de en klar fördel att kunna fiska hem flugan sakta, sakta.

Ibland fiskar jag flugan med en upphängare som en tyngre nymf som tynger ner flugan snabbare då kan man ta hem flugan snabbare.

När fisket är trögt så det en fluga som ofta åker fram. Jag minns en tur framförallt som denna flugan gjorde skillnad. Vi var ett gäng som hade åkt till Norrefors i Blekinge för lite härligt regnbågsfiske på denna fantastiska camp. Vi började vårt fiske i de strömmande delarna, vampen är uppbyggd så att man kan fiska i antingen 2 sjöar eller i den strömmande delen som är en bit av Mieån som rinner igenom campen. Jag började nymfa med stor framgång under förmiddagen och fick flera fina fiskar i strömmen. Men någon gång under middagstid så slår vädret om lite och ett lågtryck drar in. Fisket blir otroligt trögt och väldigt få eller rättare sagt ingen av oss 8 fiskare på plats lyckas lura upp någon fisk. Då bestämmer jag mig för att överge nymfandet och byter taktik. Jag riggar mitt andra ”sjöspö” med en sjunk 3 lina och knyter på en boobie fluga.

Jag vandrar upp till en av sjöarna och lägger ut ett långt kast till mitten av sjön. Linan låter jag sjunka en bra bit och sedan fiskar jag hem flugan riktigt sakta. Pang säger det, och det rycker till i linan för att sedan bli stumt igen, ett drag till och sen stopp igen. Smack så sitter fisken på, den rusar som en torped runt i sjön och rusar i riktning rakt emot mig och det är svårt att fånga upp all löslina som blir. Men jag håller linan sträckt under hela kampen och kan håva in en fantastisk regnbåge på dryga 3 kg. När man fiskar med booby fluga så är det inte alls ovanlig att fisken bara stöter till flugan, oftast så kommer nästa hugg i nästa intagning av flugan.

Det dröjer inte länge efter detta så har jag tagit både 2 och 3 fiskar tack vare boobie flugan och långsam hemtagning. De andra runt om sjön undrar vad jag gör som får dem till att hugga. Jag delar givetvis med mig mitt hemliga recept och det är just detta som är så kul med fiske. Att kunna hantera många olika fisketekniker gör att man är väl förberedd och ha verktygen för att knäcka ”koden” när fisket är trögt. Denna gången var koden Booby fluga som så många gånger förut.

Booby flugan kan givetvis bindas på många olika sätt, de viktigaste är att har de foam ögonen som gör att flugan flyter. Vanligtvis binder man den med en marabou stjärt, chenille kropp och sedan foam ögon. Flugan jag binder här är något annorlunda. De är just denna som jag har haft mest framgång med och är ett mönster som jag lärde mig av min gode vän Jonas Olsson. Jag har ”pimpat” flugan lite med b la en hotspot i krokböjen som jag gör med hjälp av Gulff Ambulance Hot FL.Pink uv lim.


SBS – Booby med hotspot

Krok: Streamerkrok i strl 10
Bindtråd: Gul 8/0
Vinge: Vit Marabou
Hotspot: UV Pink – Gulff
Ögon: Booby eyes – Small från Flydressing

Bind bindtråden, en vanlig standard tråd gör jobbet. Jag använder alltid en gul tråd till detta mönstret.
Jag lägger ett lager med bindtråd över hela kroken, ända ner på krokböjen.
I änden vid krokböjen, lägger jag droppe Hot UV Pink lim som hotspot.
Efter detta lägger jag ett lager med UV Thin över bindtråden för att göra flugan mer hållbar.
Bind in en marabou fjäder. Jag brukar göra vingen något längre än kroken.
Avslutar med att binda in foam ögonen, man kan också börja med det att binda in dem men jag föredra att bina in dem sist. Avsluta med en whip finish knut och flugan är klar.






Intervju med Jonas Olsson

Näste sportfiskare ut i min lilla intervju-serie är Jonas Olsson förmodligen en av Sveriges bästa tävlingsfiskare. Han har deltagit i flera VM och varit en del av Svenska flugfiskelandslaget under många år.
Jag träffade Jonas för första gången när jag var och provfiskade i Emmabodabygdens Sportfiskeklubbs put and take vatten Svarte Göl. Numera är vi goda vänner och har gjort många fiskepass tillsammans. Jag har lärt mig otroligt mycket av Jonas och hans tips och erfarenhet har utvecklat mitt fiske mycket de sista åren, framförallt nymffisket som är Jonas specialitet.

När Började du fiska? 

Har fiskat sedan jag kunde gå i princip, knatade väl runt med ett metspö i mitten på 80-talet och fiskade i varje vattenpöl troligtvis för nog tusan kunde det alltid nappa. Började flugfiska 1998 efter att ha sett Martin Falklind dra Lax på nymf i en film från Kola halvön hemma hos min morbror, blev helt tagen av det och tjatade lite på att jag skulle få lära mig så vi åkte vi ut till det lokala P&T vattnet så jag fick prova och det va inte många dagar efter det som jag inhandlade ett inplastat ABU flymax set som jag fortfarande har kvar. Sen blev flugfiskeläger vid Nissan några år där jag lärde mig mycket som jag fortfarande har nyttan av idag 

Hur ser ditt liv ut som sportfiskare?

Fokuserat och inriktat, eftersom jag tävlar i flugfiske så ser jag allt fiske utanför tävling som träningspass och kan då prova olika tekniker och flugor för att vara så förberedd som möjligt på dom utmaningar som man stöter på. Fiskar uteslutande med hullinglöst då det krävs på tävlingarna, men har märkt att man tappar mindre med fisk än med hulling och det är jag rätt övertygad om att det är för att man blir mer skärpt och mindre slarvig med drillningen. Jag är även sedan 2018 skandinavisk ambassadör för den Amerikanska spötillverkaren Masternymph som främst tillhandahåller nymfspön men även sjö/streamer spö finns i utbudet.     

    Vad är det som är så speciellt med fiske, Varför brinner du för det?

Det är svårt att sätt ord på, alla som fiskar har den där känslan som gör det speciellt och känner man inte det så ska man nog byta hobby . Men måste jag sätta ord på det så är det nog spänningen och utmaningen över om man ska lyckas eller inte och så är det ju sjukt kul att fiska.     

Din mest minnesvärda fångst? 

Hmmm, det är många man aldrig kommer att glömma typ första bågen på fluga som tog ett helt år att få eller som den regnbågen som slet tafsen men simmade fram till bryggan så jag kunde håva, ta ut flugan och sätta tillbaka. Men en fisk som har en speciell plats är Cutthroaten (cutthorat trout) jag fick i Eagleriver i Klippigabergen när vi var i Colorado och tävlade i Vm 2016, det va den fisken jag var mest sugen på att få medans vi var där och den högg på min födelsedag dessutom så det blev riktigt lyckat.  

 Hur viktig är utrustningen för dig? 

Man måste ha prylar som funkar och passar för det fisket man tänker bedriva, och sedan jag började tävla så har utrustningen blivit allt viktigare. Jag vill inte har för mycket prylar och flugaskar med mig så jag har olika uppsättningar till sjöfiske kontra strömmande vatten, till sjöfisket använder jag en hippack och spön i klass 6 eller 7 10ft och till strömmande vatten har jag en Chestpack och spön 10 -11ft i klass 0 – 7, Klass 0 – 4 använder jag till nymffisket övriga är till streamer eller mot all förmodan torrfluga.

   När fisket är trögt och det inte nappar, vad har du för strategi då?

Då byter jag metod eller plats, hugger det inte på nymferna i strömmarna kanske en streamer lockar bättre och i sjön byter jag ofta mellan flyt och sjunk lina för att hitta vart fisken befinner sig.    

Favoritfiske? 

Czechnymphing utan tvekan   

Skillnad på tävlingsfiske och vanligt fiske?

Skillnaden är att man inte får välja själv vart och när man ska fiska, när man tävlar blir man tilldelad en sträcka genom lottning som man ska fiska på i 1,5 – 3 timmar, i strömmande vatten är sträckan mellan 100- 200m i sjöfiske från land får man oftast en ruta på 20 –30m att hålla sig inom, i Fiske från båt är man 2 tävlande och en roddare i en båt som ska samsas om utrymme. Man är bara först på sträckan (beatet) en gång sen fiskar man efter varandra på samma sträckor så ju längre tävlingen pågår ju tuffare blir det.     

Favoritart, typ av fiske – varför?

 Jag älskar att fiska Harr, speciellt genom att czechnymfa. Det som gör Harren så speciell är väl att vi inte kan fiska efter den här nere i Småland, den blir väl lite exotisk på nått konstigt sätt.   

Eftersom detta trots allt är en flugfiske-blogg så vill jag ju veta om ditt bästa minne relaterat till flugfisket?

 Fisket i klippiga bergen i  Colorado utan tvekan, fantastisk omgivning och magiskt fiske på över 2 300möh. Bara att få blöta flugorna i Coloradofloden var rätt mäktigt att dessutom dra stora mängder vild regnbåge, Öring, Cutthorat, Cutbow ( korsning regnbåge/ cutthroat) och bäckröding var ju inte helt fel det häller, Eagle river med sitt klara vatten och blue river med sitt blåaktiga vatten. Men den lilla ån som jag föll helt pladask för rann genom samhället Vail som vi bodde i och heter Gorecreek, en liten ström ca 4m i bredd men helt smockfull med alla tidigare nämnda arter och det fanns riktigt stora exemplar med till våran förvåning för här hemma håller ju oftast ett sådant vatten bara mindre fisk. Den lilla ån hade jag nog kunnat gräva upp och tagit med hem om det hade gått. Vet att jag skrev om resan här på bloggen det kanske finns kvar så kan ni läsa mer om fisket där.   
Det går att läsa här —–> Flugfiske-VM USA

Far & son

 Landslaget, hur kom du in där? 

Allt började 2012 när jag såg en annons i sportfiskarnas medlemstidning  om att det skulle vara uttagning till landslaget som skulle tävla i EM 2014 som då skulle vara i Ammerån i Jämtland. Uttagningen var uppdelad på 2 tävlingar och nästa skulle vara året efter (2013), första tävlingen gick bra och jag slutade 3a vilket ledde till att jag fick frågan om att vara med i VM laget som skulle till Norge 2013 vilket jag absolut tackade JA till och sedan dess har jag kvalat in till VM laget, Vi har varit och tävlat i Norge (2013), Tjeckien (2014), Bosnien (2015), Colorado (2016), Slovakien (2017) och Italien (2018). Italien var roligt dels för att fisket var riktigt bra men lyckades även knipa åt oss en hedrande 10:e plats lagmässigt av 28 lag, och det är ju inte helt illa att vara topp 10 i världen.  Bäst för mig blev 2018 då jag vann svenska cupen, har även 2 sm silver men guldet har varit nära.     

Sist men inte minst vad är det som gör nymffisket så speciellt för dig?

 För mig finns inget som slår nymffisket, det är tekniskt krävande och kräver mycket från fiskaren för att det ska lyckas hela vägen. Man lär sig mycket om hur vattnet fungerar och hur fisken rör och beter sig och när man kan pussla ihop alla små bitar så blir det riktigt bra och intressant. Jag gillar även grejen med att det är upp till mig att lista ut vart fisken står och sen presentera nymferna på rätt sätt för att den ska hugga. Det passar mig bra då jag gillar att röra på mig när jag fiskar i strömmande vatten och täcka mycket vatten på kort tid, det här med att sitta och vänta/titta på vak och slänga ut en torrfluga är inget för mig då jag tycker torrflugefiske är fantastiskt tråkigt.

Bananer i båten

Bananer i båten, vad är grejen med det?

Detta kommer vara ett lite annorlunda inlägg för att vara skrivet av mig, handlar inte alls om mitt fiske utan om bananer.

Alla som som är sportfiskare vet nog om uttrycket inga bananer i båten. Det är totalt förbjudet med bananer i båten. Vissa tar detta på väldigt stort allvar medan somliga tycker det mest är roligt. I senaste tävlingen ”Fly vs Jerk” kunde man se när Niklaus Bauer la en banan på Team CWC bilruta för att jäklas. Givetvis med glimten i ögat. Senare i programmet så drar Pierre på ett monster till gädda vilken ger dem vinsten i tävlingen. Han riktar då ett tack för den goda bananen som hjälpte dem till vinsten. Så att de här med bananer och fiske är en stor grej.

Anledningen till detta inlägget började när jag häromveckan låg och yrade om bananer när jag hade hög feber. När jag får febertoppar brukar jag tydligen yra om märkliga osammanhängande saker, denna gång om bananer och framförallt bananer i båten. När vi sedan hade kalas för sonen så kom detta upp och vi började diskutera grejen med bananer i båten. Varför får man inte ha bananer i båten? Jag hade inte en aning, de är bara så de har man ju hört. Ärligt talat så tror jag de är få som faktiskt vet varför man säger inga bananer i båten.

Efter detta samtalet så blev vi nyfikna och jag och min fru började ”forska” lite. Google är ju ett mäktigt verktyg.

Vi hittade en hel del information och fastnade för tre teorier som kändes vara trovärdiga. Den första teorien går faktiskt ända tillbaka till 1700-talet.

  • Långt tillbaka i tiden så transporterade man bananer på stora tunga båtar och om de gick under så var det ända man såg massor med bananer som låg och flöt i ytan.
  • En annan teori är att man var tvungen att skynda på transporterna av bananer då dem snabbt blir dåliga. Resultatet av detta blev att man inte hann med att fiska för att skaffa mat till den svältande besättningen.
  • En annan teori som inte låter helt galen är att bananerna gjorde annan mat dålig under de ofta långa transporterna. Bananer utsöndrar en sorts gas när de mognar som gör att andra livsmedel härsknar snabbare.

Vissa trodde helt enkelt bara att bananer förde otur med sig och gjorde att båtar försvann, så stora fraktfartyg kunde skrämma skiten ur seglare förr i tiden.

När jag ändå snöade in på de här med bananer så läste jag en hel del annat som man ABSOLUT inte få göra om man skall ut på sjön som var intressant.

  • En klassiker som många säkert känner till är att man inte få döpa om sin båt, det ger otur. Skall man göra det så bör man ha någon form av ceremoni för båten när den döpts på nytt.
  • Den här hade jag aldrig hört tidigare men man får absolut inte vissla på sjön. Enligt gammal folktro så lockade man fram djävulen och storm om man gjorde detta.
  • En annan klassiker är ju att man inte skall säga ”Lycka till” till någon som skall fiska, säg då hellre skitfiske!

Ja det är mycket att tänka på för att man inte skall ha otur till havs men jag tror ni kan ta det mesta med ”en nypa salt”. Det absolut viktigaste om ni ger er ut på sjön är en flytväst något som man kan anse vara i vägen vid fiske osv. Idag finns det många smidiga flytvästar på marknaden så det är en otroligt enkel och billig livförsäkring. Ett annat tips, underskatta inte sjön, är det tufft väder så stanna i land.

Ta hand om er där ute på sjön!

Mycket av informationen hittade jag på Fiskejournalens hemsida, se deras artikel här – https://www.fiskejournalen.se/batar-och-bananer-sanningen/