Snabbvisit i Norrbyströmmen

I förra veckan så fick jag en lucka och en chans att fiska i Norrbyströmmen igen. Jag kunde sjävklart inte låta bli och gav mig uppåt till Östergötland. På turen upp som tar drygt 3.5 timmar så fick jag gott sällskap i form av min far, för honom första gången här och för min del så skulle det bli tredje gången. Det har hunnit gå 4 år sedan jag var här sist men detta är ett vatten som jag rankar väldigt högt bland alla dem jag besökt genom åren. Vattnet är kristallklart, fisken håller absolut toppklass och här finns möjligheter att både nymfa effektivt och testa sina torrflugor. Det finns massor av fisk och bara för att man kan se dem så är de inte lättlurade, nej dessa fiskarna kräver sin list och man kan behöva gräva djupt i flugaskarna.

Väl framme i Borensberg så hade klockan hunnit bli nästan 11.00, lite trötta efter bilresan så vändes det snabbt mot förväntan och glädje då vi ser det kristallklara vattnet och fisk som vakar nästan omgående. Vattnet här skiljer sig verkligen mot alla andra ställen jag varit på. Här är det sight-fiske som gäller och man skulle nästan kunna tro att man är utomlands och fiskar.

Det är otroligt häftigt att bara se alla fiskar som simmar omkring här och man kan stå länge och väl och bara studera dem. Jag började fiska torrt och det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort att få dessa fiskarna på kroken. Många var framme och vände men ingen ville gå på ordentligt. Jag fick tänka om, började gå ner i dimension på tafsspets. Till slut var jag nere på 0.11 och fiskade med imitationer i strl 18 och 20. Nu började huggen komma om än mycket försiktiga. Jag tappade flertalet fiskar och frustationen började ta vid. En fisk står precis efter en av de lite snabbare strömpartierna, det är relativt grunt här och det känns som ett toppenläge att försöka nymfa här. Jag byter spö och med en Pheasant tail i strl 20 presenterar jag flugan perfekt, men den hinner åka förbi fisken innan den tvärvänder och tar den. Den ger sig av i flera vilda rusningar så det skriker om rullen. Det är inget jättefisk men gud så stark den är. Men rätt var det är så slaknar den spända bågen på spöet och jag faller ihop på gräset. Ännu en fin fisk tappad. Några djupa andetag och sedan ut med flugan igen som fortfarande sitter kvar. Det dröjer inte mer än en drift så är det fisk på igen. Denna är inte lika stark men i toppkondition och denna kan jag landa och lättnaden är total. En superfin fisk på ca 54 cm som inte ville vara med på bild då den slank mig ur händerna vid fotografering.

Melodin för dagen verkade vara denna klassiker, en Pheasant Tail i storlek 20, på den fick jag flera hugg och någon landad fisk till. Jag rotade djupt i askarna men ibland behöver det inte vara det mest avancerade utan det är det enkla som gör det. Det har varit en kanondag i vackra Norrbyströmmen med strålande sol, väldigt varmt och fina fiskar. Jag tackar min käre far för sällskapet och tack till Manni som driver detta fantastiska ställe.

För mer info om Norrbyströmmen klick här

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.