Albacken

Så var det äntligen dags att åka norrut igen.

De var 8 år sedan sist jag var i de norra delarna av Sverige för att fiska, tidigare var vi här varje sommar. Men de sista åren har det inte blivit av, dels pga jobb och framförallt har det blivit svårare att komma iväg på dessa resor sen familjen blivit större. Men nu när barnen blivit större så blir det enklare att komma iväg norröver igen, redan nästa år så ska kanske barnen t om följa med. Vore fantastiskt att få visa dem den vackra naturen, de rinnande vattendragen och de höga landskapen där.

Vi har genom åren varit runt på flera olika ställen i Jämtland och Härjedalen framförallt. Vemdalen, Gimån, Tännäs och Dammån för att nämna några. Detta året hade vi spanat in ett ställe som heter Albacken, såg intressant ut och verkade ha ett varierat fiske. På årets resa skulle nämligen min kusin Tommy följa med, han är relativt ny inom flugfisket och han ville absolut testa gäddfisket där uppe, något vi aldrig tidigare satsat på. Albacken verkade ha ett bra gäddfiske, samt harr och öring i strömmarna så valet föll på Albacken som ligger ca 1.5 timmes färd ovanför Sundsvall.

Eftersom bilresan härifrån tar ca 10-11 timmar så beslöt vi oss för att åka tidig morgon för att vara framme efter lunch i Jämtland. Runt 03.00 så började vi rulla norrut. Men resan skulle inte bli riktigt som vi hade tänkt oss. Vi bestämde oss för att ta min bil upp trots att jag var lite emot de då den hade strulat en del tidigare med växlarna b la. Men den har trots allt spenderat säkert 2 månader på verkstad de sista halvåret och bara veckan innan avfärd så var den hos verkstaden och gick igenom besiktning med blanka papper. Så de borde ju vara ”safe” tänkte jag också. Och bilen gick jättebra tills det att vi passerat Sundsvall ca 80 mil hemifrån då börjar den vibrera onaturligt mycket i höga hastigheter. När vi skall rulla in på en mack för att tanka så låser sig nästan bilen och vill inte framåt. Men den går igång igen och vi är nu så nära vårt mål så vi chansar på att ta oss till Albacken ändå. Väl framme strax innan vi skall svänga ner till vår stuga så måste vi göra en U-sväng och då smäller det till ordentligt i växellådan och hela bilen studsar till. Tommy och farsan blir nu riktigt oroliga men jag har varit med om de tidigare, de är just detta den var inne på verkstaden för. Vi tar oss ändå ner till stugan och beslutar oss för att försöka fiska av sträckan som är vid stugan under de första dagarna och endast fiska ställen som vi kan ta oss till utan att behöva köra. Vi vågar inte riskera att det händer något allvarligt med bilen medan vi är ute här mitt ute i ingenstans, de spara vi till hemresan.

Nu försöker jag släppa bilbekymmerna för stunden och fokusera på fisket vilket inte var helt lätt, frustrerande när man lagt ut en massa pengar på reperationer men bilen fortsätter strula. Nåväl nog om bilen tills vidare.

Jag och Tommy börjar fiskar en av strömmarna men får snart avbryta vårt fiske då ett ordentligt åskoväder drar förbi oss. Efter lite kortspel i stugan är vi åter redo för strömmen och åskan har dragit förbi. Jag fiskar med nymf och krokar rätt snabbt en fin liten harr på runt 30 cm. En fantastisk känsla att återigen landa en harr, nästan 9 år sedan jag fiskade efter dessa vackra fiskar. Jag har alltid älskat harrfisket, en art som för många år sedan gjorde att mitt intresse för flugfiske är så stort som de är idag. Jag glömmer aldrig våra första turer till Vemdalen med min far när vi fiskade harr i Veman.

Vi fortsätter vårt fiske och harren lyser med sin frånvaro däremot drar vi massor med abborrar, mestadels smått men kul med spögung åtminstone men inte den art vi är ute efter. Efter en lång och påfrestande bilresa så beger vi oss in till stugan innan det mörknar för lite sömn och ladda batterierna för morgondagen då vi bestämt oss för att testa den nedre delen av sträckan efter vår stuga.

Dag två och vi vaknar rätt sent, vi hade många timmar att ta igen efter gårdagens långa bilresa. Vi börjar vår vandring genom skog och mark för att komma nedströms. Väl vid strömmen så märker vi att vadarbyxor nästan är överskattat här då det direkt blir väldigt djupt. Jag har faktiskt aldrig fiskat i strömmande vatten med så här djupt vatten tidigare och det skiljer sig rätt mycket i karaktär mot de vi tidigare fiskat. Jag tänker att jag kör djupt och fiska med två förtyngda nymfer och tafsen är försedd med ett extra blyhagel för att snabbt få ner flugorna. Någon vakande fisk ser vi inte alls.

Men fisket är trögt och jag fångar någon mindre harr och vi fångar flertalet abborrar allihop, verkar vara väldigt gott om dem här i strömmarna. Någon större fisk hittar vi inte under dagen och bestämmer oss för att testa gäddfisket under eftermiddagen och kvällen istället. Vår orginalplan sprack ju som sagt pga bilen och vi får tänka om lite. Efter ett samtal med Sigvard på campen så löser han så att vi får låna en båt som ligger en bit nedströms i en av ”sjöarna” mellan forsarna. Han berättar att här har ingen fiskat gädda på många år, det verkar inte vara något som man satsar på när man åker hitåt. Gädda är inget jag tidigare förknippat fjällen med heller men på senare år efter b la Bauers filmer från Tjounajokk när han fiskar gädda har man blivit lite mer intresserad av att testa på det. Jag vet att det finns grov gädda här och många anser fortfarande att all gädda skall avlivas här då man är så rädd om harren och öringen. Dock så anser jag och är övertygad om att gäddan är lika viktig här uppe som nere hos oss för att hålla de andra bestånden i schack.

Vi beger oss nedåt mot båten och efter en ca 20 minuter så är vi framme vid en riktigt fin aluminiumbåt från Linder som vi får använda.
Båten är riktigt lättmanövrerad och stabil, det enda minuset är att den är väldigt vindkänslig något som vi fick erfara när det blåste upp kraftigt under kvällen och man ville ju ogärna hamna i strömmen som ledde nedströms till de stora forsarna som låg strax nedanför denna ”sjön”. Gädda fanns det i massor, jag har aldrig någonsin fångat så många gäddor på ett pass tidigare. De högg som galningar på gummibeten, skeddrag och såklart flugor. Vi hade ett fantastiskt fiske men lyckades inte hitta några större. De flesta var i 2-3 kilos fiskar men likväl en häftig känsla att fånga dessa små kraftpaketen i denna vackra och storslagna naturen.


Innan skymmningen så beger vi oss tillbaka till stugan och känner oss rätt nöjda med vad gäddfiske-satsningen gav oss.

Nästa morgonen när vi stod och borstade tänderna utanför stugan såg vi ett stim med större fiskar som simmade nedanför stugan. Man såg att de hade väldigt röda fenor men var svårt att avgöra vilken art de var. Från stugan ned till vattnet var det ca 2-3 meter så jag förstod att de skulle bli trixigt att få till någon vidare presentation av min fluga där. Men jag var tvungen att försöka, första försöket misslyckas med att locka upp dem på torrt. Stimmet försvinner iväg men kommer tillbaka igen och jag gör ett nytt försök. Denna gången med en liten kopparnymf. En av fiskarna bli nyfiken och ta flugan direkt, ett snabbt mothugg och fisken sitter. Nu var det dags för nästa utmaning att ta sig ned till vattnet, men jag lyckas halka mig ned och som tur var sitter vadarbyxorna redan på. En riktigt stadig Id kan landas, först lite av en besvikelse för att jag för en liten stund hoppats att jag fått på en röding eller öring. Men en supertjock Id på nästan 2 kg är inte fy skam heller.

Denna dag hade vi bokat en specialsträcka som kallas för Drogsjöforsen. Som i resterande delar av strömsträckorna var det här väldigt djupt och stora snabba forsar. Man gick på klippblock och det var rätt svårfiskat då man inte kunde vada någonstans egentligen. Jag kan ganska snabbt kroka en bättre harr även denna på en rejält förtyngd nymf. Min käre far stod och drog abborrar på andra sidan strömmen, har skrivit det tidigare men det var helt galet mycket abborre i denna ån. Tommy som är väldigt ny inom flugfisket kämpade på och han kunde till slut landa sin livs första harr. De var ingen rekordfisk men riktigt kul för han att få den arten vi åkte upp hit för, särskilt efter allt strul som varit under resans gång.

En bild fångad vid rätt eller kanske fel tillfälle…

Det blev lite mer fiske vid stugan denna kvällen innan det var dags för en nervös bilfärd hemåt, men otroligt nog höll faktiskt bilen hela vägen hem. Bilen är för övrigt en Fiat Freemont och är till salu nu….

Sommarfiske i Baltak


Fiskesuget var stort och sommarens fiske här hemma efter gädda har inte givit något vidare resultat. Jag hade inte fått tillfälle att fiska med mitt nya nymfspö på länge så jag hörde av mig till nymf-fiske experten Jonas Olsson. Vi bestämde oss snabbt för att testa Baltak igen. Min tredje gång här och det är verkligen ett häftigt fiske här, många fina sträckor för nymffiske och även lugnflyten för torrflugefiske om man föredrar det.

Vi har en ca 3,5 timmars bilfärd hit så vi började vår resa tidigt på morgonen och runt 9.30 på morgonen var vi på plats vid Tidan, Baltak. Nymfspöna riggades och vi började vårt fiske i poolen som kallas ”akvariumet” en av mina favoritsträckor här. Mycket stenar, snabbt vatten och många hålor som fisken kan stå i. Vattennivån var låg som vi hade räknat med men inte alls så illa som vi hade trott. Förra gången vi var här så var det vårflöde och extremt högt vatten vilket gjorde det väldigt svårfiskat. Nivån som var nu är betydligt mer lättfiskad och dessutom rätt kallt i vattnet fortfarande, så förväntningarna var höga.

Jonas började i poolen nedanför och jag fiskade nacken ovanför, Jerry som också var med fiskade lite längre uppströms. Det dröjde inte många minuter innan Jonas hade krokat dagens första regnbåge i det snabba vattnet efter nacken. Jag såg flera fiskar men ingen som var intresserad av mina flugor. Jag fortsatte att fiska mig uppströms men huggen uteblev och jag började byta fluga efter fluga och man börjar tvivla på sig själv, vad gör man för fel, det borde stå fisk där jag fiskade men de ville inte ta mina flugor.

Jonas hade vid den här tiden redan dragit flera fiskar. Men sedan strax innan lugnflytet så fick jag på en fisk på min lilla Pheasant Tail i storlek 18. En liten men vacker öring kunde landas. Så nu var första fisken landad och man fick lite självförtroende tillbaka och kunde fiska lite mer avslappnat.

Innan lunch så hade jag landat ytterligare en mindre öring och tappat flera fiskar, Jonas var nästan uppe i tvåsiffrigt. Till lunch blev det pizzabullar som min fantastiska fru ordnat till mig kvällen innan. Efter lunchen så testade jag och Jonas fisket strax efter stugan vid bron, innan ruinpoolen. En av mina favoritsträckor också.

Fick som vanligt en del ovärderliga tips av Jonas för mitt nymf-fiske. Jag har fortfarande en del att lära när det gäller detta ”euronymphing” men känns som man blir bättre och bättre och det är ett vansinnigt roligt fiske. Jag hade nu bytt flugor och körde med en liten svart nymf i storlek 16 med tungstensskalle och en oförtyngd våtfluga som upphängare. Jag såg ett fint parti som kändes intressant, fick ut flugorna fint och driften kändes bra. Flugorna åkte nu förbi en stor sten och smack sa det där bakom. Fisk på och denna kändes bättre och enda tankarna som fanns i huvudet var tappa den inte tappa den inte. Jag försökte att ta mig nedanför fisken för att få hjälp av strömmen vid landningen.

Det är för övrigt ett tips till alla som drillar fisk i strömmande vatten, försök komma nedanför fisken för annars är det svårt att drilla en stor fisk som dessutom har hjälp av strömmen som man skall pressa den igenom. Risken för att tappa den är stor och att tafsen smäller. Men denna gången gick det vägen och en av de absolut finaste öringarna jag fått kunde landas. Som vanligt vägde jag inte och inte heller mätte fisken men uppskattningsvis vägde den runt 1.5 – 2 kg.

Vi fortsatte att fiska oss ner i ”ruinpoolen” och la lite tid där nere men till vår förvåning ingen huggvillig fisk där. Den övre sträckan hade vi inte alls lagt någon tid på ännu så vi bestämde oss för att fiska oss nedströms från ”odlingen”. Detta kan vara en riktigt bra sträcka och här står det alltid mycket fisk. Jerry som ännu inte hade fångat någon fisk kunde här landa en superfin öring. Medan Jerry och Jonas fiskade den övre sträckan så gick jag nedströms för att fiska av några strömpartier som jag vet brukar hålla fisk. Många inklusive jag själv brukade gå förbi dessa sträckor då de kan kan kännas som att det inte är lönt att fiska av dessa grunda och snabba delarna av vattnet. Men de håller ofta fisk som står i hålor och plockar maten som åker förbi med strömmen. Ett av många värdefulla tips jag fått av Jonas genom åren.

Mycket riktigt så stod de fisk här och denna gången var det en fin regnbåge som jag hade på. Efter tappat flera regnbågar innan detta så ville jag verkligen kunna landa denna. Fisken for kors och tvärs över strömmen och jag fick jaga efter och det såg nog ganska roligt ut för de som stod uppe vid bron och kikade ner på mig. Till slut lyckades jag landa fisken och kunde otroligt lättad kika ner på en vacker regnbåge i håven. Regnbågarna här är ofta väldigt prickiga och fenorna hela och fina, otroligt vackra fiskar. Kort efter denna så kunde jag landa ännu en regnbåge trots att jag sprungit omkring i ån och klampat runt så var det åtminstone en kvar som jag inte hade skrämt iväg.

Vi la de sista timmarna på att fiska av ”akvariumet” men fisket hade blivit betydligt trögare på eftermiddagen men några till lyckades vi landa. Totalt landade vi närmare 30 fiskar under dagen, Jonas tog som vanligt större delen av dem men vi alla var väldigt nöjda med dagen som bjöd på mycket fisk, bra väder och förvånansvärt lite folk som fiskade. Så de var absolut ingen trängsel denna dagen. Jag fick finputsa lite mer på min nymfteknik och kommer nu att beställa hem lite mer krok i mindre storlekar då de var verkligen de som var dagens melodi. Små svarta nymfer i storlek 16 var de vi tog de mesta av fisken på.

Flugfiske i Eriksberg

Bland de vilda djuren mitt i det mäktiga naturreservatet och safariparken Eriksberg finns numera ett flugfiskevatten av toppklass.

Fotograf: Percy Christiansson

I det här fantastiska naturreservatet strövar kronhjortar, vildsvin, Mufflon och Visenter mm fritt. Man är omgiven av en vacker skog full av liv och på gården finns fina boendemöjligheter med mat i toppklass.

När jag fick frågan om att komma ner till Eriksberg för att pröva deras nya fiskevatten tackade jag ja utan att tveka. Jag hade aldrig tidigare besökt detta området bara hört från vänner och bekanta som varit där och berättat om de vilda djuren och den vackra naturen.

Dagen till ära hade jag med mig min käre far, som tyvärr hade skadat sig dagen innan och hade inte möjlighet att fiska pga ömma revben. Men han följde likväl med som fotograf och sällskap. Han har ju också ett stort intresse för natur och vilda djur så jag tror att även han var nyfiken på Eriksberg och dess natur.

När klockan närmar sig 9.00 så är vi framme vid Eriksbergs grindar och får ringa på för att komma in på området. Grindarna öppnas upp och man får nästan lite ”Jurassic Park” känsla över området när vi rullar innanför grindarna. En verkligen storslagen natur med stora grönområden och vacker tätvuxen skog möter oss och nästan direkt ser vi en flock med vildsvin och hjortar som står ute på ett av grönområdena. De verkar inte särskilt besvärade av vår närvaro utan fortsätter med sitt.

Uppe på en höjd vid rötterna av en stor gran ser vi tre hjortar som spanar ned på oss. Vi har inte varit på området i mer än en minut och redan fått se flera av de vilda djuren. Det är rätt häftigt ändå att komma så nära inpå dem och bara betrakta dessa vackra djur.

Vi åkte först upp till receptionen för att få en vägbeskrivning och lite mer information om Eriksberg. Vi möts av en fantastisk anläggning, det gamla är väl bevarat av gården men det andas ändå fräscht och modernt, en mix av båda världar. Vi får med oss en broschyr och vägbeskrivning och beger oss ut i safariparken igen.

Fotograf: Christina Sandin

Fiskevattnet låg inte långt från receptionen, knappt 5 minuter senare var vi på plats vid Norrsjön. Sjön ligger vackert inbäddad i skogen och är ca 2 hektar stor.

När man kommer ner till sjön så möts vi av Mattias som väntar på oss vid den stora och välbyggda grillhyddan, där man kan ta skydd vid dåligt väder och laga lite god mat. Mattias som är grundare till detta vattnet berättar stolt om sitt vatten och den långa resan hit. Han är en rutinerad sportfiskare som guidat i många vatten både i Sverige och utomlands. Detta vattnet har han jobbat med under en längre tid mycket pga alla tillstånd som krävs för att plantera in regnbåge och framförallt för att kunna plantera in fisk i ett naturreservat. Nu har de äntligen nått sitt mål och vi står och blickar ut över sjön som har flera fina kastmöjligheter för fluga. Fisken de har valt att satsa på är kanske inte de allra största men det är fisk av riktigt bra kvalité. De var något Mattias poängterade också att han vill kunna erbjuda fiske efter friska, pigga fiskar hellre än stora slöa fiskar. Kvalité precis som hela området Eriksberg andas.

När vi går ner mot vattnet så går vi på mjuk mossa, typ sankmark, liknande de som ofta omger sjöar och tjärnar uppåt landet. På flera ställen runt sjön har man lagt ut brädor som man kan ta sig ut på och stå lite stabilare på. Jag tar sikte mot just en sådan plats och börjar mitt fiske här. Solen skiner men dessvärre så blåser det ganska kraftigt och det är inte helt lätt att kasta. Farsan som hade skadat revbenen skulle nog haft det väldigt tufft i dessa förhållandena med att få ut några längre kast. Men han satt och blickade ut mot sjön och verkade inte vara alltför nedstämd över att han inte kunde kasta. Naturen här är verkligen storslagen. På andra sidan sjön kunde vi se två havsörnar segla in strax ovanför träden, ett vackert skådespel.

Fantastisk kondition på fisken

Jag hade riggat upp två spön till dagens fiske. Det ena ett klass 4 spö laddat med flytlina och torrfluga. Det andra med min vanliga setup vid sjöfiske, ett snabbt klass 6 spö och snabbsjunkande lina. Eftersom vinden piskade på rätt bra var det svårt att se någon större ytaktivitet så jag började fiska med sjunklinan. Vi fiskade oss runt till andra sidan av sjön men fisken var svårflörtad. Efter en timmes fiske så möttes vi upp vid grilhyddan för lite mat och taktiksnack. Fisket hade varit bra tidigare i veckan med mycket vakande fisk men de hade varit en kraftig väderomställning sista dagarna. Det är också en bit in i Juni och vattentemperaturen är relativt hög vilket brukar göra regnbågar lite mer slöa. Mattias och hans vän som var med denna dagen bestämde sig för att ta en av båtarna som finns i sjön för att testa fisket lite mer mitt ute på sjön. Jag fortsatte att nöta på från land, men vinden var som jag skrivit tidigare en aning besvärlig. Det dröjde inte alltför länge innan Mattias hade krokat en fisk ute på sjön, en vacker regnbåge i toppkondition. Alltid skönt när första fisken kan landas.

De var dags för lunch och vi grillade korv, en klassiker när man är ute och fiskar såhär. Som det ofta blir när man sitter och äter och pratar med likasinnade så delar man fiskeberättelser med varandra. Mattias berättade om när han var i Emån för att fiska lax och havsöring för inte så länge sedan. Fisket hade varit trögt och de var på väg att ge upp för dagen så fick han ett stenhårt hugg. Fisken bara gick och gick och den betedde sig inte som en lax eller havsöring brukar. När de till slut fick in fisken till land så ser de att han krokade en 20 kilos Mal. De var ju inte vad han hade hoppats på men det måste varit en häftig upplevelse och de är nog få i de här landet som fångat mal på fluga.

Mätta efter lunchen ger vi oss ner mot sjön igen. Jag beger mig ut på en liten spång och fortsätter mitt fiske med sjunklinan. Vädret hade nu skiftat, vinden hade avtagit lite och solen hade gått i moln det kändes som ett lågtryck var på ingång. Flugan som skulle få chansen var en liten orange wolly bugger med en stor tungsstenskalle. Jag brukar ofta fiska på relativt korta krokar i strl 10 med en överdimensionerad skalle. Flugan sjunker då snabbt ned och få en bra jiggande gång. Redan i första kastet känner jag en stöt i linan, hugg men fisken måste bara ha nafsat i flugan. Jag kastar ut i samma riktning igen, låter flugan sjunka ned ordentligt sedan tar jag hem flugan med snabba drag för att sedan göra en paus så flugan dalar ned mot bottnen igen. I ett av stoppen så smäller det på igen och nu sitter fisken och det blir verkligen åka av. Den bara går och jag är snart ute på backingen. Jag får kämpa för att få in linan på spolen igen och fisken är verkligen urstark. Regnbågar brukar kunna bjuda upp till bra fight men jag kan inte minnas att jag haft på något liknande tidigare och dessutom i det här relativt varma vattnet.

Men till slut så börjar fisken tröttna, och den glider in mot håven. Dock hade den krafter kvar och gör en rusning till, fisken går in mot näckrosorna som finns bredvid mig. Den har nu kört fast och jag kommer inte loss från näckrosorna. Till slut så får jag pressa tafsen till det bär eller brister. Det brast inte flugan kom upp igen men fisken hade lossnat. Surt som attan, en väldigt fin fisk som jag tappade och den första fisken är alltid viktig att få upp. Jag tror att man eller åtminstone jag fiskar mer avslappnat och bättre efter man landat den där första fisken.

Jag behövde dock inte vänta länge, 2-3 kast senare så smäller det på igen. Även denna gång blir det ordentligt åka av och fisken rusar långt ut i sjön och vi är ute på backingen flera gånger. Den bjuder på flera lufthopp och det är en fruktansvärt stark regnbåge jag fått på. Denna gången blir det också problem vid landningen, då jag inser att det är en riktigt stor regnbåge som jag krokat. Håven är i minsta laget och jag får trixa med att få i åtminstone större delen av fisken i håven. Helt skakis så kan jag lyfta upp en vacker regnbåge och förmodligen en lite äldre fisk som ätit upp sig i sjön. Vi väger den inte men uppskattningsvis väger den runt 3-4 kg. Efter några bilder så skall den få gå tillbaka och det är en väldigt bredryggad fisk som simmar ned mot djupet igen för att vila sig på lite svalare vatten.

Några kast senare är det dags igen och även denna fisken är urstark. Jag har aldrig varit med om fiskar som är så här starka och då har jag fiskat mycket regnbåge genom åren. Men de rusar så att de nästan skriker i rullen och bjuder på flera lufthopp. Denna fisken är dock mer av standardstorlek och kan landas fint i håven. En fisk i absolut toppkondition med hela och fina fenor och de är väl just de som gör dem så starka.

Jag är inne i ett stim nu och några kast senare är det fisk på igen. Denna fisken känns större och den rusar rakt emot mig och jag får backa för att inte få slaklina. Fisken rusar nu mot näckrosrosorna och jag tänker inte låta denna fastna där som den tidigare fisken jag tappade. Så jag sätter press men tyvärr smäller tafsen av och fisken är tappad.

Under de närmaste timmarna så får jag flera fiskar precis som Mattias och hans kompis. De var var även två andra herrar vid sjön som också fått flera fiskar under dagen. Efter lunch blev det ett väderomslag och jag vet inte om de var det eller bytet av fluga som gjorde att jag ”knäckte koden” förmodligen en kombination av detta men fisket var fantastiskt och som jag skrivit tidigare verkligen urstarka regnbågar. Framåt dagen var det även flera vak runt i sjön men eftersom det gick så bra med sjunklinan så blev det inte av att jag gjorde någon större satsning på torrflugefisket.

Det var nu dags för hemfärd och vi åker hem efter vad som blev en fantastisk dag med mycket upplevelser i form av vacker natur, vilda djur och många fina regnbågar. Vi kommer definitivt tillbaka hit igen.

Fiskarna är starka här

Information om fisket i Norrsjön
Norrsjön bokas av en mindre (1-6 pers) eller större (7-12 pers) grupp som under dagen får exklusiv rätt till fiskevattnet. Vi tar emot max 3 grupper per vecka (3 valfria veckodagar). Gruppens deltagare bestämmer själva om de vill flugfiska, spinnfiska eller både-och. Båda fiskesätten fungerar fint i sjön där det alltid (under vår och höst) simmar välmående regnbågsöring på 2-3 kg och enstaka större fiskar. 2 fiskar/person får man ta med sig hem, men det är fritt att tillämpa C&R (att släppa tillbaka krokad fisk enligt vissa regler) om man vill. Vid fiske i sjön finns det tillgång till 2 st båtar men det är också tillåtet att ta med engen flytring eller pontonbåt. Dock så stryker gärna fisken längs kanterna och det går oftast minst lika bra att nå dem från land. Sjön är relativt grund med ca 4 meter som djupast.
Det finns flera olika paket att boka, antingen bokar man som sällskap upp till 6 personer eller upp till 12 personer. De finns också öppna dagar att boka. Vill man lyxa till de så kan man boka fiske och boende på Eriksberg och bo i den exklusiva Jägarvillan.
För mer info om de olika paketet se här –> Boka fiske
För mer info om Norrsjön se här https://www.laxlyckan.se/se/eriksberg/info-om-fisket-platsen-41436316

Tips inför fisket i Norrsjön

Under varmare dagar så ta gärna med sjunklina eller sjunktafs för att komma ner lite djupare på svalare temperaturer. Ett spö i klass 5 – 6 passar perfekt. Tafsspetsen skulle jag inte köra under 0.18 gärna 0.20 om ni fiskar med streamers eller liknande. Fisken här är väldigt stark. Ett par bra bekväma kängor eller stövlar då stora delar av de man gå på är sankmark. Ett annat tips är att ta med kameran, man vet aldrig vad man får se för vilda djur runt sjön. Flugor som fungerade bra för oss var färgglada streamers typ wolly bugger. Små nymfer som Pheasant Tail och en uppsättning av dagsländor, nattsländor och kläckare är inte fel heller om fisken är ytaktiv.

Några ord från Mattias Holmquist

Mattias Holmqvist

Berätta mer om Laxlyckan
– Laxlyckan hette först Flugfiskeguiden och har haft fokus på flugfiskekurser och fiskepaket, mest i Mörrumsån men även vid river Dee, Lainio och olika norska laxvatten, bl a Årgårdselva. Skrev och gav ut en bok helt nyligen ”LAXLYCKA – om passionen för laxflugfiske, en filosofisk undersökning”.

Berätta om Norrsjön och hur det kom sig att starta ett regnbågsvatten här i Eriksberg
– Att ha ett eget fiskevatten har länge varit en dröm. Har sedan tidigare en privat del av både Mörrumsån och Skräbeån där jag säljer fiske. Men ett p&t- vatten på självaste Eriksberg övertrumfar det mesta och var lite för bra för att tacka nej till. Jag hade varit runt och tittat på sjöar och olika platser där man skulle kunna skapa ett bra fiskevatten för regnbåge, men det föll alltid på något: för dyrt, för långt bort, för krångligt att få till. Fisket på Eriksberg började vi prata om 2016 och har sedan varit en process för att få till med de regler som finns och reservatsföreskrifterna. Det är heller inte självklart att hitta fisk av rätt kvalitet och i rätt storlek och numerär, särskilt inte efter de senaste torra somrarna som varit och de bekymmer det fört med sig för fiskodlarna.

Eriksberg

Eriksberg är ett naturreservat utanför Åryd i Karlshamns kommun och fastigheten består av 1 348 hektar, varav 409 hektar vatten. Den inhägnade delen är cirka 925 hektar, vilket innebär att Eriksberg är ett av norra Europas största vilthägn och Nordens största safaripark. Här finns kronvilt, dovvilt, davidshjort, vildsvin, visenter och mufflonfår.


De har en sommarstam på cirka 1 500 djur. Här finns fint boende, resturang, jakt, event och såklart fiske. Förutom fisket i Norrsjön efter regnbåge så kan man också fiske efter karp i Gårdssjön. De har också ett gäddfiske i världsklass i Maraviken och Flan som är et inhängat område av Östersjön som varit skyddat från yttre åverkan sedan 1942.
För mer info om Eriksberg –> https://eriksberg.nu/

BoobyFluga – SBS

Booby-flugan är ett säkert kort i de flesta regnbågsvatten. För er som inte känner till de som utmärker Booby-flugan så kan man kalla det en streamer som flyter. Flugan har två stora ögon oftast en foamcylinder som har bra flytförmåga. Flugan fiskas med en sjunklina vilket tvingar ned flugan under vattnet, när sedan linan sjunkit ned så stiger flugan upp och svävar ovanför bottnen. Hur högt ovanför bottnen du vill ha flugan bero på hur lång tafs du använder och hur snabbt man tar hem flugan.

Flugan kan användas effektivt under hela året och jag har haft kanonfiske med den under alla årstider. Men framförallt så är den ett riktigt bra alternativ när vattnet är kallt som under våren och vintern. Fiskar är ju växelvarma, vilket innebär att de får samma kroppstemperatur som sin omgivning. Så under våren när vattnet är kallt så är ofta fisken köldstel och orörlig i vattnet. Då är de oftast bäst att söka fisken vid botten av sjön. Nackdelen med en vanlig streamer eller nymf är då många gånger att man fastnar i bottnen, booby flugan däremot flyter upp efter att linan har lagt sig på bottnen. När man sedan tar hem flugan så sjunker den ned mot bottnen för att sedan stiga uppåt igen. När det är kallt i vattnet så är de en klar fördel att kunna fiska hem flugan sakta, sakta.

Ibland fiskar jag flugan med en upphängare som en tyngre nymf som tynger ner flugan snabbare då kan man ta hem flugan snabbare.

När fisket är trögt så det en fluga som ofta åker fram. Jag minns en tur framförallt som denna flugan gjorde skillnad. Vi var ett gäng som hade åkt till Norrefors i Blekinge för lite härligt regnbågsfiske på denna fantastiska camp. Vi började vårt fiske i de strömmande delarna, vampen är uppbyggd så att man kan fiska i antingen 2 sjöar eller i den strömmande delen som är en bit av Mieån som rinner igenom campen. Jag började nymfa med stor framgång under förmiddagen och fick flera fina fiskar i strömmen. Men någon gång under middagstid så slår vädret om lite och ett lågtryck drar in. Fisket blir otroligt trögt och väldigt få eller rättare sagt ingen av oss 8 fiskare på plats lyckas lura upp någon fisk. Då bestämmer jag mig för att överge nymfandet och byter taktik. Jag riggar mitt andra ”sjöspö” med en sjunk 3 lina och knyter på en boobie fluga.

Jag vandrar upp till en av sjöarna och lägger ut ett långt kast till mitten av sjön. Linan låter jag sjunka en bra bit och sedan fiskar jag hem flugan riktigt sakta. Pang säger det, och det rycker till i linan för att sedan bli stumt igen, ett drag till och sen stopp igen. Smack så sitter fisken på, den rusar som en torped runt i sjön och rusar i riktning rakt emot mig och det är svårt att fånga upp all löslina som blir. Men jag håller linan sträckt under hela kampen och kan håva in en fantastisk regnbåge på dryga 3 kg. När man fiskar med booby fluga så är det inte alls ovanlig att fisken bara stöter till flugan, oftast så kommer nästa hugg i nästa intagning av flugan.

Det dröjer inte länge efter detta så har jag tagit både 2 och 3 fiskar tack vare boobie flugan och långsam hemtagning. De andra runt om sjön undrar vad jag gör som får dem till att hugga. Jag delar givetvis med mig mitt hemliga recept och det är just detta som är så kul med fiske. Att kunna hantera många olika fisketekniker gör att man är väl förberedd och ha verktygen för att knäcka ”koden” när fisket är trögt. Denna gången var koden Booby fluga som så många gånger förut.

Booby flugan kan givetvis bindas på många olika sätt, de viktigaste är att har de foam ögonen som gör att flugan flyter. Vanligtvis binder man den med en marabou stjärt, chenille kropp och sedan foam ögon. Flugan jag binder här är något annorlunda. De är just denna som jag har haft mest framgång med och är ett mönster som jag lärde mig av min gode vän Jonas Olsson. Jag har ”pimpat” flugan lite med b la en hotspot i krokböjen som jag gör med hjälp av Gulff Ambulance Hot FL.Pink uv lim.


SBS – Booby med hotspot

Krok: Streamerkrok i strl 10
Bindtråd: Gul 8/0
Vinge: Vit Marabou
Hotspot: UV Pink – Gulff
Ögon: Booby eyes – Small från Flydressing

Bind bindtråden, en vanlig standard tråd gör jobbet. Jag använder alltid en gul tråd till detta mönstret.
Jag lägger ett lager med bindtråd över hela kroken, ända ner på krokböjen.
I änden vid krokböjen, lägger jag droppe Hot UV Pink lim som hotspot.
Efter detta lägger jag ett lager med UV Thin över bindtråden för att göra flugan mer hållbar.
Bind in en marabou fjäder. Jag brukar göra vingen något längre än kroken.
Avslutar med att binda in foam ögonen, man kan också börja med det att binda in dem men jag föredra att bina in dem sist. Avsluta med en whip finish knut och flugan är klar.






Intervju med Jonas Olsson

Näste sportfiskare ut i min lilla intervju-serie är Jonas Olsson förmodligen en av Sveriges bästa tävlingsfiskare. Han har deltagit i flera VM och varit en del av Svenska flugfiskelandslaget under många år.
Jag träffade Jonas för första gången när jag var och provfiskade i Emmabodabygdens Sportfiskeklubbs put and take vatten Svarte Göl. Numera är vi goda vänner och har gjort många fiskepass tillsammans. Jag har lärt mig otroligt mycket av Jonas och hans tips och erfarenhet har utvecklat mitt fiske mycket de sista åren, framförallt nymffisket som är Jonas specialitet.

När Började du fiska? 

Har fiskat sedan jag kunde gå i princip, knatade väl runt med ett metspö i mitten på 80-talet och fiskade i varje vattenpöl troligtvis för nog tusan kunde det alltid nappa. Började flugfiska 1998 efter att ha sett Martin Falklind dra Lax på nymf i en film från Kola halvön hemma hos min morbror, blev helt tagen av det och tjatade lite på att jag skulle få lära mig så vi åkte vi ut till det lokala P&T vattnet så jag fick prova och det va inte många dagar efter det som jag inhandlade ett inplastat ABU flymax set som jag fortfarande har kvar. Sen blev flugfiskeläger vid Nissan några år där jag lärde mig mycket som jag fortfarande har nyttan av idag 

Hur ser ditt liv ut som sportfiskare?

Fokuserat och inriktat, eftersom jag tävlar i flugfiske så ser jag allt fiske utanför tävling som träningspass och kan då prova olika tekniker och flugor för att vara så förberedd som möjligt på dom utmaningar som man stöter på. Fiskar uteslutande med hullinglöst då det krävs på tävlingarna, men har märkt att man tappar mindre med fisk än med hulling och det är jag rätt övertygad om att det är för att man blir mer skärpt och mindre slarvig med drillningen. Jag är även sedan 2018 skandinavisk ambassadör för den Amerikanska spötillverkaren Masternymph som främst tillhandahåller nymfspön men även sjö/streamer spö finns i utbudet.     

    Vad är det som är så speciellt med fiske, Varför brinner du för det?

Det är svårt att sätt ord på, alla som fiskar har den där känslan som gör det speciellt och känner man inte det så ska man nog byta hobby . Men måste jag sätta ord på det så är det nog spänningen och utmaningen över om man ska lyckas eller inte och så är det ju sjukt kul att fiska.     

Din mest minnesvärda fångst? 

Hmmm, det är många man aldrig kommer att glömma typ första bågen på fluga som tog ett helt år att få eller som den regnbågen som slet tafsen men simmade fram till bryggan så jag kunde håva, ta ut flugan och sätta tillbaka. Men en fisk som har en speciell plats är Cutthroaten (cutthorat trout) jag fick i Eagleriver i Klippigabergen när vi var i Colorado och tävlade i Vm 2016, det va den fisken jag var mest sugen på att få medans vi var där och den högg på min födelsedag dessutom så det blev riktigt lyckat.  

 Hur viktig är utrustningen för dig? 

Man måste ha prylar som funkar och passar för det fisket man tänker bedriva, och sedan jag började tävla så har utrustningen blivit allt viktigare. Jag vill inte har för mycket prylar och flugaskar med mig så jag har olika uppsättningar till sjöfiske kontra strömmande vatten, till sjöfisket använder jag en hippack och spön i klass 6 eller 7 10ft och till strömmande vatten har jag en Chestpack och spön 10 -11ft i klass 0 – 7, Klass 0 – 4 använder jag till nymffisket övriga är till streamer eller mot all förmodan torrfluga.

   När fisket är trögt och det inte nappar, vad har du för strategi då?

Då byter jag metod eller plats, hugger det inte på nymferna i strömmarna kanske en streamer lockar bättre och i sjön byter jag ofta mellan flyt och sjunk lina för att hitta vart fisken befinner sig.    

Favoritfiske? 

Czechnymphing utan tvekan   

Skillnad på tävlingsfiske och vanligt fiske?

Skillnaden är att man inte får välja själv vart och när man ska fiska, när man tävlar blir man tilldelad en sträcka genom lottning som man ska fiska på i 1,5 – 3 timmar, i strömmande vatten är sträckan mellan 100- 200m i sjöfiske från land får man oftast en ruta på 20 –30m att hålla sig inom, i Fiske från båt är man 2 tävlande och en roddare i en båt som ska samsas om utrymme. Man är bara först på sträckan (beatet) en gång sen fiskar man efter varandra på samma sträckor så ju längre tävlingen pågår ju tuffare blir det.     

Favoritart, typ av fiske – varför?

 Jag älskar att fiska Harr, speciellt genom att czechnymfa. Det som gör Harren så speciell är väl att vi inte kan fiska efter den här nere i Småland, den blir väl lite exotisk på nått konstigt sätt.   

Eftersom detta trots allt är en flugfiske-blogg så vill jag ju veta om ditt bästa minne relaterat till flugfisket?

 Fisket i klippiga bergen i  Colorado utan tvekan, fantastisk omgivning och magiskt fiske på över 2 300möh. Bara att få blöta flugorna i Coloradofloden var rätt mäktigt att dessutom dra stora mängder vild regnbåge, Öring, Cutthorat, Cutbow ( korsning regnbåge/ cutthroat) och bäckröding var ju inte helt fel det häller, Eagle river med sitt klara vatten och blue river med sitt blåaktiga vatten. Men den lilla ån som jag föll helt pladask för rann genom samhället Vail som vi bodde i och heter Gorecreek, en liten ström ca 4m i bredd men helt smockfull med alla tidigare nämnda arter och det fanns riktigt stora exemplar med till våran förvåning för här hemma håller ju oftast ett sådant vatten bara mindre fisk. Den lilla ån hade jag nog kunnat gräva upp och tagit med hem om det hade gått. Vet att jag skrev om resan här på bloggen det kanske finns kvar så kan ni läsa mer om fisket där.   
Det går att läsa här —–> Flugfiske-VM USA

Far & son

 Landslaget, hur kom du in där? 

Allt började 2012 när jag såg en annons i sportfiskarnas medlemstidning  om att det skulle vara uttagning till landslaget som skulle tävla i EM 2014 som då skulle vara i Ammerån i Jämtland. Uttagningen var uppdelad på 2 tävlingar och nästa skulle vara året efter (2013), första tävlingen gick bra och jag slutade 3a vilket ledde till att jag fick frågan om att vara med i VM laget som skulle till Norge 2013 vilket jag absolut tackade JA till och sedan dess har jag kvalat in till VM laget, Vi har varit och tävlat i Norge (2013), Tjeckien (2014), Bosnien (2015), Colorado (2016), Slovakien (2017) och Italien (2018). Italien var roligt dels för att fisket var riktigt bra men lyckades även knipa åt oss en hedrande 10:e plats lagmässigt av 28 lag, och det är ju inte helt illa att vara topp 10 i världen.  Bäst för mig blev 2018 då jag vann svenska cupen, har även 2 sm silver men guldet har varit nära.     

Sist men inte minst vad är det som gör nymffisket så speciellt för dig?

 För mig finns inget som slår nymffisket, det är tekniskt krävande och kräver mycket från fiskaren för att det ska lyckas hela vägen. Man lär sig mycket om hur vattnet fungerar och hur fisken rör och beter sig och när man kan pussla ihop alla små bitar så blir det riktigt bra och intressant. Jag gillar även grejen med att det är upp till mig att lista ut vart fisken står och sen presentera nymferna på rätt sätt för att den ska hugga. Det passar mig bra då jag gillar att röra på mig när jag fiskar i strömmande vatten och täcka mycket vatten på kort tid, det här med att sitta och vänta/titta på vak och slänga ut en torrfluga är inget för mig då jag tycker torrflugefiske är fantastiskt tråkigt.

Bananer i båten

Bananer i båten, vad är grejen med det?

Detta kommer vara ett lite annorlunda inlägg för att vara skrivet av mig, handlar inte alls om mitt fiske utan om bananer.

Alla som som är sportfiskare vet nog om uttrycket inga bananer i båten. Det är totalt förbjudet med bananer i båten. Vissa tar detta på väldigt stort allvar medan somliga tycker det mest är roligt. I senaste tävlingen ”Fly vs Jerk” kunde man se när Niklaus Bauer la en banan på Team CWC bilruta för att jäklas. Givetvis med glimten i ögat. Senare i programmet så drar Pierre på ett monster till gädda vilken ger dem vinsten i tävlingen. Han riktar då ett tack för den goda bananen som hjälpte dem till vinsten. Så att de här med bananer och fiske är en stor grej.

Anledningen till detta inlägget började när jag häromveckan låg och yrade om bananer när jag hade hög feber. När jag får febertoppar brukar jag tydligen yra om märkliga osammanhängande saker, denna gång om bananer och framförallt bananer i båten. När vi sedan hade kalas för sonen så kom detta upp och vi började diskutera grejen med bananer i båten. Varför får man inte ha bananer i båten? Jag hade inte en aning, de är bara så de har man ju hört. Ärligt talat så tror jag de är få som faktiskt vet varför man säger inga bananer i båten.

Efter detta samtalet så blev vi nyfikna och jag och min fru började ”forska” lite. Google är ju ett mäktigt verktyg.

Vi hittade en hel del information och fastnade för tre teorier som kändes vara trovärdiga. Den första teorien går faktiskt ända tillbaka till 1700-talet.

  • Långt tillbaka i tiden så transporterade man bananer på stora tunga båtar och om de gick under så var det ända man såg massor med bananer som låg och flöt i ytan.
  • En annan teori är att man var tvungen att skynda på transporterna av bananer då dem snabbt blir dåliga. Resultatet av detta blev att man inte hann med att fiska för att skaffa mat till den svältande besättningen.
  • En annan teori som inte låter helt galen är att bananerna gjorde annan mat dålig under de ofta långa transporterna. Bananer utsöndrar en sorts gas när de mognar som gör att andra livsmedel härsknar snabbare.

Vissa trodde helt enkelt bara att bananer förde otur med sig och gjorde att båtar försvann, så stora fraktfartyg kunde skrämma skiten ur seglare förr i tiden.

När jag ändå snöade in på de här med bananer så läste jag en hel del annat som man ABSOLUT inte få göra om man skall ut på sjön som var intressant.

  • En klassiker som många säkert känner till är att man inte få döpa om sin båt, det ger otur. Skall man göra det så bör man ha någon form av ceremoni för båten när den döpts på nytt.
  • Den här hade jag aldrig hört tidigare men man får absolut inte vissla på sjön. Enligt gammal folktro så lockade man fram djävulen och storm om man gjorde detta.
  • En annan klassiker är ju att man inte skall säga ”Lycka till” till någon som skall fiska, säg då hellre skitfiske!

Ja det är mycket att tänka på för att man inte skall ha otur till havs men jag tror ni kan ta det mesta med ”en nypa salt”. Det absolut viktigaste om ni ger er ut på sjön är en flytväst något som man kan anse vara i vägen vid fiske osv. Idag finns det många smidiga flytvästar på marknaden så det är en otroligt enkel och billig livförsäkring. Ett annat tips, underskatta inte sjön, är det tufft väder så stanna i land.

Ta hand om er där ute på sjön!

Mycket av informationen hittade jag på Fiskejournalens hemsida, se deras artikel här – https://www.fiskejournalen.se/batar-och-bananer-sanningen/

Intervju med Peter Svensson ”Gälgreppet”

Under året kommer jag köra några intervjuer med duktiga sportfiskare både kända profiler och mindre kända.

Först ut är min gode vän Peter Svensson som också driver bloggen ”Gälgreppet”. Peter och jag lärde känna varandra tack vare vår förening Torsåsbygdens Sportfiskeklubb. Vi båda är flugfiskare och har gjort många pass tillsammans genom åren. Det har varit kul att följa hans utveckling med hans blogg som bara blir bättre och bättre.

När började du fiska?
Jag har egentligen fiskat sedan jag var liten, med min pappa först, sen mer
självständigt, i tonåren började jag göra egna beten (vobblers täljda från
kvastskaft). Jag hade sedan 14 årsåldern ett PB på gädda (5,5 kg) som jag tog på min hemmagjorda vobbler. Grå/silver med svarta ränder på sidorna som jag namngav till ”Hulken”, på den tiden det största och starkaste man visste om. Denna vobbler var inspirerad av en vobbler min pappa köpte när han var barn (ca 7-8 år). Enligt min pappa var denna vobbler så bra att det räckte att hålla den ovanför vattenytan så kom gäddorna och högg. Som barn och ung tonåring hade jag ofta hört detta berättas vilket givetvis var väldigt fascinerande. Nu i vuxen ålder fick jag ett liknande hemmagjort bete tillverkat av min pappa, vid en fisketur fick jag lintrassel eller backslag som vi kallar det på min Ambassadeur rulle, där låg trävobblern och guppade på ytan helt utan påverkan från vare sig spö eller rulle. Medans jag frenetiskt redde upp trasslet blev det plötsligt ett jätteplask och vobblern satt fint i mungipan på en 2 kilosgädda så visst funkade den och detta späder ju på sätt och vis bara på sägnen och myten om ”den magiska vobblern”. Det är först i vuxen ålder jag börjat flugfiska.
Hur ser ditt liv ut som sportfiskare?
Jag försöker att tänka både etiskt och hållbart när jag fiskar framför allt gädda.
Jag är av uppfattningen att det inte räcker med att säga att jag värnar så
mycket om gäddan utan jag försöker även i det praktiska fisket tillämpa
fiskeetik exempelvis genom att fiska hullinglöst samt tillämpa catch and
release.
Vad är det som är så speciellt med fiske, varför brinner du för det?
Vad är inte speciallt med fiske? Jag tycker att fisket är en skön kontrast till det ibland hektiska vardagslivet och till mitt arbete som ambulanssjuksköterska.
Fisket är för mig att likna vid meditation, att göra något helt i motsats till det ibland livsavgörande beslut jag ansvarar för som ambulanssjuksköterska. Jag gillar även utmaningen i att ”lura” fisken till att hugga, både om det handlar om gäddfiske eller om jag fiskar efter regnbåge i put and takesjöar eller vild öring och harr i fjällen.

Vad är sportfiske för dig och hur ofta fiskar du?
Sportfiske är för mig att fiska på ett hållbart sätt, vilket innebär att jag väldigt sällan tar upp matfisk, undantaget när jag fiskar regnbåge i put and takevatten där det nästan alltid ingår i dealen att man får ta upp ett antal fiskar. Jag försöker fiska någon gång varje vecka, det är ju oftast livspusslet som avgör när man kan ut en runda. Jag försöker också få till en lite fiskeresa på ca en vecka någon gång under året, gärna då till svenska fjällen.


Din mest minnesvärda fångst?
Det måste vara min första riktigt stora gädda jag tog på fluga. Det var före
mobilkamerans tid så gäddan blev aldrig dokumenterad. Som jag mins det var det nog min andra riktade gäddflugfisketur till Blekinge, i November månad och redan efter 4-5 kast krokade jag en fin gädda, vågen stannade på 8,5 kg. En gädda som definitivt avgjorde att jag blev så fast, ja nästan besatt av gäddflugfiske. Det var i slutet av 2000 talet och det inte fanns något vidare utbud vad gäller gäddflugfiske. Denna gädda gav mig ett minne i form av ett ärr jag har än idag. För det första kändes det som jag krokat en ubåt. Gäddan var fast besluten att inte vilja komma med in till stranden (jag vadfiskade), urstark är orden, jag minns att jag höll emot så mycket jag vågade och tänkte att håller jag emot hårdare går något sönder. Flugan satt perfekt på insidan av högra mungipan med flugan inåt i gäddkäften. Jag hade bara en helt vanlig plattång med mig, i sammanhanget en väldigt liten tång. Gäddan gapade och när jag krokade loss flugan skakade gäddan till med huvudet och tänderna rev upp ett fint sprätt på ca 2 cm ovanför hö tumme, ett sår som blödde ymnigt. Jag fick avbryta fisket och åka hem… lycklig och bandagerad. Ett minne för livet.
Hur viktig är utrustningen för dig?
Utrustningen har kommit att bli viktigare och viktigare ju längre jag fiskat,
framför allt inom flugfisket. Inte nödvändigtvis att det måste vara ett speciellt spömärke utan att kombinationen spö, lina och även rulle harmonierar till den kaststil jag har, det måste helt enkelt kännas skönt att fiska/kasta med grejerna. Det värsta jag vet är när inte grejerna fungerar som det är tänkt. Jag kanske inte är lika ”kräsen” när det gäller min spinnfiskeutrustning med som sagt, det viktiga är att det funkar som jag tänkt mig. När det gäller kläder tänker jag lika dant, det måste kännas bekvämt samt fylla den funktion jag tänkt vare sig jag fiskar i vadare eller från båt.

När fisket är trögt och det inte nappar, vad har du för strategi då?
Jag byter storlek eller färg på flugor eller bete, fiskar på annat djup, testar mig fram tills jag ”knäckt” koden för dagen. Jag är övertygad om att det är den som är innovativ i sitt fiske som är vinnaren inte bara när fisket är trögt. Att inte våga eller förmå att testa nya fiskemetoder är nog det mest hämmande för fisket. Man får inte heller bli så egocentrisk i sitt fiske så man slutar att titta och lära av andra man fiskar med, oftast kan man ta lärdom av hur andra gör och sedan utveckla det.
Favoritfiske? Skillnad på tävligfiske och vanligt fiske ?
Jag försöker alltid fiska målinriktat, att försöka ”veta vad jag sysslar med”.
Fiskar jag efter en speciell art gör jag mitt bästa för att använda beten som jag vet erfarenhetsmässigt funkat. Sen händer det ju att man får så kallade
bifångster. Det kan var abborre eller havsöring som hugger på en ”gäddfluga”. Jag är av uppfattningen att det egentligen inte finns några artöverenstämbara beten eller flugor. Visst hugger kanske en specifik art oftare på vissa betestyper eller storlekar men det handlar nog mer om att man fiskar i för just den arten bättre lokaler. När det gäller att fiska vid tävlingar har jag inte så stor erfarenhet, jag försöker att använda mig av den erfarenhet jag skaffat mig, ha stor vaksamhet vid hemtagning av lina, läsa vattnet och i övrigt försöka tänka på vilken påverkan väder och vind, vattenstånd kan ha för fiskarten jag tävlingsfiskar efter. Favoritfiske, på hemmaplan måste jag svara gäddflugfiske, i övrigt fiskar jag väldigt gärna i strömmande vatten i fjällandskap.


Favoritart, typ av fiske – varför?
Jag måste nog ändå svara gädda och då gärna gädda tagen på fluga men straxt efter är det nog bäcköring och harr. Ett fantastiskt kul fiske i fjällnära miljö. Kanske för att det inte finns här omkring och därför känns mer exklusivt än gäddfisket. Varför gäddflugfiske? Jag har svårt att se att det finns något med adrenalinframkallande än gäddflugfiske, gäddan är oftast ganska lätt att locka till hugg så det är sällan långt mellan huggen till skillnad mot exempelvis havsörinsfiske på kusten. Ytterligare ett plus är att gäddan går att fiska nästan hela säsongen här nere i söder, bara inte det ligger is.

Eftersom detta trots allt är en flugfiske-blogg så vill jag ju veta om
ditt bästa minne relaterat till flugfisket?

Utan tvekan när jag var på fiskeresa på Island 2015, en resa som jag egentligen inte hade några speciella förväntningar på och ändå jättehöga förväntningar på. Vi fiskade mestadels i ett biblöde till den mer kända ån Laxa på nordöstra Island, en mindre å som hette Myrakvistl. 4 personer helt själva på en sträcka va 2,5 mil med guide dygnet runt. Jag kan säga att nästan allt som jag drömde om slog in. På två halvdagar och fyra heldagar (10 tim/dag) vilket var vad man fick fiska per dygn på Island så krokade jag av 69 fiskar, allt ifrån brunöring, havsöring, havsvandrande röding och stationär röding. En sagolik resa som jag gärna gör om någon gång.


Vad har du för mål för fisket inför 2019?
Målet är ju alltid att fånga gädda över den magiska gränsen 10 kg och eller 100 cm. Sedan har jag som mål att fånga vild regnbåge någonstans i världen och förstås fiska i Svenska fjällen. Ett nytt PB vore inte så dumt heller. Men det viktigaste av allt är att njuta av livet och av fisket!

Premiärfiske – Alsterån

Så var det äntligen dags för premiärfiske i Alsterån. Denna pärla som slingrar sig fram genom den småländska skogen. Vårt fjällen som jag många gånger kallat de, för de är de närmaste fjällen som vi kan komma här nere i söder.

Ni som har följt mig har säkert läst om mina upplevelse i Alsterån tidigare och det är ett helt fantastiskt vatten. En ca 20-30 minuter bilfärd från Nybro så når man Alsterån, ett vatten med många fina och varierande sträckor. Det finns mer utmanade sträckor framförallt i zon 5 och 6. Zon 2 och 3 är lite mer lättåtkomliga med både lugnflyt och lite snabbare partier.

Det har blivit lite av en tradition för mig att närvara på premiären här och denna premiären blev den bästa hittills.


Jag som denna dag, för andra året i rad fått med mig Peter ”Gälgreppet” hit (lite av en tradition det med). Vi åkte upp till Höneström för att lösa våra fiskekort och hälsa på alltid så trevliga Johan och Eva-Lena som driver Strömfiske Alsterån och fantastiska Vidinge Gård. Vidinge gård kan man bo på och äta god mat och dryck under sin vistelse här, suverän service.

Vi mötte också upp min gode vän Jonas och hans son Jerry här. Efter fiskekorten var lösta så begav vi oss iväg till sträckan som vi tänkte börja vårt fiske på. Jonas och Jerry började i mitten av zon 3 medan jag och Peter begav oss till slutet av zon 3. Jonas som är en otroligt duktig flugfiskare fiskar snabbt av sträckorna så vi tänkte att vi möts upp längre fram för att fiska av zon 2 tillsammans. Jag hade för dagen enbart med mig mitt nymfspö Vision Nymphomaniac och jag börjar bli mer och mer bekväm med nymffisket och det har jag Jonas att tacka för. Otroligt bra på att lära ut och om man är nyfiken på att testa på fisket i Alsterån och lära sig nymffiske så skall faktiskt Jonas hålla en kurs där lite längre fram. Kolla in länken här för mer information om det.

Nymffisket har som sagt växt hos mig och de var Jonas som sådde de fröet. Numera är jag helt såld och det finns de som kanske ser ned lite på att fiska med nymf men de är bara dumheter. Det är ett otroligt spännande fiske som kräver mycket av dig som sportfiskare. Torrfluge-fisket har självklart sin charm och något som jag också tycker är hur kul som helst. Men nymffisket är nog minst lika roligt och eftersom du inte ser vart fisken befinner sig så måste du läsa vattnet, vart finns stenarna, hitta matvägarna till fisken. Du måste se till att vara alert och hela tiden följa och känna nymfen när den dansar fram på bottnen för att upptäcka huggen. Det kräver mycket av dig som fiskare och därför är belöningen så stor när du står där med en krokad fisk.

Det dröjer inte länge innan första hugget kommer. Peter tar fram kameran för att filma lite när jag ”nymfar” och redan i andra kastet krokar jag en kanonfin öring, hela hugget och allt på film. Magiskt! Tack för det Peter. Finns på min youtube-kanal inom snar framtid. Det blir en nervös kamp, det kan vara den största öringen jag fått i Alsterån och jag vill verkligen få upp den. Men fisken vill annat och den går nedströms och ställer sig i de mest strömmande partierna och det bli tufft att pressa in den. Jag gör så gott jag kan och försöker gå nedströms också men till slut lossnar kroken efter att nästan varit och vänt i håven. Förbannat surt men bara att ta nya tag.

Jag tar snabbt revansch när jag fiskar av ett bakvatten som ser hett ut. Ett stenhårt hugg och denna fisken kan landas. En superfin öring på ca halvkilot. Peter blir nu nyfiken på den här nymftekniken jag utövar och jag visar han lite hur jag fiskar och tipsa om flugval. Peter som fattar galoppen snabbt står snart med spöböj även han efter haft flera hugg. Peter är lyrisk efter ha fångat en av vad jag förstår mest minnesvärda öringar. Fantastiskt kul att se lyckan och kamratskapen, dagar som dessa är oslagbara. Vi fortsätter nedströms och fiskar i stort sett rygg mot rygg när vi fiskar av varsin kant. En effektivt och väldigt roligt fiske med flera hugg.

Jonas hade nu kommit ner till oss och under vårt samtal så nyper det till igen i spöet. Mothugg och fisk på igen och ännu en vacker öring kan landas. Det verkade stå mycket fisk på denna sträckan och jag kan landa ännu en fisk här. Nya spöet får verkligen jobba och kul att se att tekniken sitter, något rätt måste man göra i alla fall. Höjdpunkten är nog ändå när Jonas son skriker – Pappa jag har en! Och där står även Jerry med spöböj och kan landa sin första Alsteråöring på egen hand. Det kommer bli en bra flugfiskare av honom, tålamod och duktig endast 12 år gammal. Riktigt kul att se.

Efter lunch bestämmer vi oss för att fiska oss uppströms och fiskar en jättefin sträcka av zon 3. Varierande partier med lugnflyt, hålor och snabba strömmar. Jerry som nu har knäckt koden drar 2 st till och är med all rätt stolt och lycklig.

Mitt och Peters fiske börjar närma sig sitt slut och vi kan sammanfatta denna premiären som en succé. Mycket fisk, fint vatten och goda kamrater. Det blir inte mycket bättre än så och vi kommer snart tillbaka.



Fullt upp

En hektiskt period börjar nå sitt slut för min del nu.

De har varit fisketävlingar, mässa, flugfiske i norden, Baltak fiskeförbud och flera artiklar som skrivits. Skrivandet här har kommit lite skymundan pga detta men här är ändå en liten sammanfattning av mars månad då det var många ”bollar” i luften.

Lite av en dröm har ju faktiskt gått i uppfyllelse då jag fått min första artikel publicerad i en renodlad fisketidning och inte vilken som helst utan fantastiska Flugfiske i Norden. En stor ära att få med en artikel där och numera vara lite skribent åt dem här i den södra delarna av Sverige.

För ett antal veckor sedan hakade jag på min gode vän Jonas och hans son Jerry upp till Baltak.

Fantastiska Baltak bjöd upp till svårfiskade förutsättningar med kylig natt och ett grymt vattenflöde. Jonas som varit där ett antal gånger genom åren hade aldrig varit med om att det varit så här mycket vatten tidigare som de var denna dag.

Men vi kämpade på och Jonas lyckades till sist lura upp ett antal fina regnbågar, de flesta på eftermiddagen då solen legat på och värmt upp vattnet lite och förmodligen väckt de köldstela bågarna. Jag fiskade för första gången med mitt nya nymf-set från Vision, de nya nyphomaniac spöet. Detta året har jag tänkt gå all in för nymf-fisket och lära mig det ordentligt, dels för att bredda mitt ”register” men också för att det är förbaskat kul. Så trots att fiskarna uteblev så fick jag mycket träning.


I år deltog jag för första gången i Balticgäddan. En tävling som anordnas i mina hemtrakter, man utgår från Kalmar och fiskar i Kalmarsund. Reglerna är som i många andra gäddtävlingar, där man skall få den längsta totallängden av de fem största fiskarna man fångar. Redan kvällen innan tävlingen började jag känna mig lite krasslig med halsont och huvudvärk. På morgonen var det likadant men tänkte att efter en Ipren skall man nog härda ut de är ju ändå fiske. Jag fiskade i Team Olsson med mina kusiner Tommy och Alexander. Vi hade en rekat lite ställen tidigare och hade en hyfsad plan vart vi skulle hålla till. Vårt första ställe levererade inte mer än något hugg så vi beslöt oss för att chansa och utforska ett nytt ställe som vi länge funderat på att testa.

Vattnet låg spegelblankt under morgonen och solen värmde på, inga vidare förutsättningar för gäddfiske med andra ord. Men lagom till vi hade kommit fram till det nya stället så började det blåsa upp lite och jag som styrde båten hade full upp med att hålla oss på plats. Medan jag gjorde det så visade Alexander vägen och drog flera fina fiskar b la en kanonfin tävlingsfisk på 97 cm. Jag tappade en bättre fisk och Tommy lyckades lura upp två godkända fiskar över (75cm) innan middagen.

Alla fiskar hade huggt på i stort sett samma ställe, förvånansvärt var att de stod på knappt 1 meters djup och var så på hugget trots det soliga vädret. Men huggen avtog och vi beslutade oss för att ta en längre resa till några av våra gamla ”jaktmarker”. Det skulle visa sig vara ett felaktigt beslut. Vi fick info från andra som varit här och fiskat som inte känt något alls under hela förmiddagen och vi började ångra vår förflyttning men nu var det inte tid längre för att åka tillbaka. Jag började också må sämre och sämre och satt och frös i båten med ingen energi alls. Det blev till slut så illa att vi valde att avsluta vårt fiske 2 timmar innan tävlingen avslutades. Jag åkte hem och gick och la mig direkt, under kvällen hade jag febertopp på närmare 40 grader och låg tydligen och yrade om bananer i båten, misstänker att det var pga Alexander som hade med sig bananer i båten (totalt förbjudet). Jag fick sedan veta att vårt resultat räckte till en 13:e plats, det får vi vara nöjda med bland över 60 lag och med tanke på att vi fick avsluta vårt fiske tidigare. Jag är egentligen inte så mycket för tävlingsfiske men detta kommer vi absolut göra om och förhoppningsvis är man i bättre form då.

Helgen efter detta var det dags för årets Sportfiskemässa i Jönköping. Vi var några från föreningen som tog bilen upp för att besöka den trevliga tillställning. Vi var på plats under lördagen och det var som vanligt vansinnigt mycket besökare på plats. Många bekanta ansikten på plats och trevliga människor att prata med. Så värst många fynd blev det inte men många pratstunder med både nya och gamla fiskevänner.

Inom kort kommer det även ett inlägg om en fantastisk premiärdag från underbara Alsterån