Karma16

Nu är årets upplaga av välgörenhetsinsamlingen Karma över. Igår kväll avslutades auktionerna på Tradera och det luktar nytt rekord. Förra året samlade 67 bidrag in fantastiska 165 239 kronor men årets 80 bidrag verkar bräcka den siffran. Den slutgiltiga summan, som sedan skänks till Unicef, presenterar FishJoin i mitten av denna vecka.

Själv ställde jag upp med en heldagsguidning för tredje året i rad och för tredje gången inbringade den över 4000 kronor, 4155 för att vara exakt.

 

img_7355

 

Otroligt roligt! Även roligt att den som stod som vinnare, Felix, är en av mina mest trogna bloggläsare som jag dessutom varit i kontakt med tidigare och även träffat på sportfiskemässan i våras. Det ska bli fantastiskt kul att köra ett redigt gäddpass under våren 2017.

Jag vill passa på att tacka Felix för hans generositet men även de andra som budade på mitt bidrag (bland andra Anders som vann förra året). Vidare vill jag sända tack till alla som budat på alla andra auktioner plus de som lagt ut alla bidragen. Oscar Pendse och Therese Sundström på FishJoin ska också hyllas för deras arbete och engagemang med årets Karma. Sist men inte minst ska också Karmas grundare få en eloge. Det är förstås den gode Mikael ”CaesarLures” Hedsén som startade det hela i december 2009. Startade något som växt sig så starkt att det snart nog är ett begrepp i hela sportfiskesveriges medvetande. Åtminstone i början av december varje år.

Skitfiske på er, så länge!

 

Karma16

Ni som varit med i fiskesvängen ett tag vet säkert vad Karma-auktionerna i december innebär. Men för er andra; här kommer en liten förklaring.

Karma startades 2009 av Micke ”CaesarLures” Hedsén och är en välgörenhetsauktion på Tradera där sportfiskerelaterade produkter eller tjänster säljs och där samtliga intäkter sedan skänks till Unicef och därmed barn i nöd. Micke drev det hela fram till 2014 då Robert Feustel tog över stafettpinnen. Förra året tog FishJoin över och de fortsätter även detta år. Det har varje år slagits nya rekord men under 2015 ökade det på rejält. 67 bidrag inbringade då fantastiska 165 239 kronor. Det ska vi tillsammans slå i år!

Auktionerna startas den 1:a december 12.00 och avslutas den 11:e december 20.00. Nytt för i år är dock att alla som vill bidra själva håller i sin auktion. Nedan följer en beskrivning från FishJoin:

 

albumtemp-1

 

Om du vill bidra med en auktion är det bästa att först kontakta FishJoin på karma@fishjoin.se för mer detaljerad information.

Själv har jag bidragit med en guidning två år i rad. Så blir det även detta år. Texten nedan samt bilder är vad jag kommer att lägga ut den 1/12.

”Gäddfiske med Fiskesyndrom

Vill du fiska vårgädda i en grund och gäddrik sjö i norra uppland med mig under våren 2017?

Jag erbjuder en guidning under en dag för max två personer. Båten är liten och mycket enkel men vi får plats tre stycken. Vi spinnfiskar efter gädda och du/ni behöver ha med egen utrustning samt flytväst. Beten kan lånas ut vid behov. All form av C&R-utrustning finns i båten. Vidare bjuder jag på fika samt lunch (är kock till yrket så bra mat utlovas). Övernattning för långväga gäster kan vid behov ordnas. 

Vi fiskar i en sjö med mycket gädda. Många fiskar över 9 kilo har tagits de senaste tre åren även om de riktiga jättarna är mer svårflirtade. Vill ni läsa mer om de två tidigare guidningarna hittar ni den från 2015 på http://fiskesyndrom.blogspot.se/2015/04/guidehelg-la-karma14-sa-gick-det.html

img_2965_2

Tobias med fin gädda som vägde strax under 6 kilo.

och den från i våras på http://www.fisheco.se/blogg/fiskesyndrom/2016/05/02/gudingen-a-la-karma-15-sa-gick-det/.

img_5754

Dålig bild av guiden men fin gädda i Anders nävar. Det blev ett nytt vikt-PB på 7,3 kilo fördelat på 99 cm.

Två mycket lyckade och trevliga tillställningar. Jag ska göra mitt yttersta för att även nästa Karma-guidning fortsätter i samma anda. Intresserad? In och buda och lycka till!

Vinnaren kontaktas direkt efter avslutad auktion.

/Anders ”Fiskesyndrom” Perols” 

Detta blir mitt bidrag men jag vill också gärna uppmana andra att bidra. Är du betesbyggare! Auktionera ut! Har du någon fin rulle som bara dammar? Auktionera! Ja, ni förstår poängen. Ju fler desto bättre. Alla kan hjälpa till och de som inte har något att skänka kan ju alltid gå in och buda när auktionerna sätter igång. Ingen hjälp är för liten, all hjälp behövs.

Skitfiske på er, så länge!

 

Krystad stämning med Mälaren

Jag och Mälaren är inte riktigt kompisar. När vi stundvis ses blir stämningen något ansträngd, nästan krystad. Lite som det kan bli när man aldrig lärt känna varandra ordentligt och sedan har ett distansförhållande.

Det är snart en månad sedan vi sågs senast och då blev jag brutalt nedtryckt under 24-timmarsgäddan. Sedan dess har jag inte haft vare sig anledning eller tillfälle att återbesöka mitt nemesisvatten. Inte förrän igår.

Aleksander bjöd in till en kväll på Ekoln i sommargäddans tecken. Eventuellt skulle det också ges tillfälle att dra upp en matgös eller två. Vi utgick från Skarholmen i vanlig ordning i Aleksanders trevliga Crescent. Det var förmodligen sista gången jag hade äran att fiska från den då han inväntar nyförvärvet som snart skall hämtas; en stadig Buster XL.

 

img_6454

Två snyggingar på väg ut…

 

Det var branter som gällde under den första halvan av kvällen för att sedan beta av lite gräsflak. Det hela började riktigt trögt och under den första timmen eller så hade vi inte ens någon kontakt. Det roligaste som hände var en kort regnskur som fick min 198 cm långe vän (utan regnkläder) att försöka gömma sig under styrpulpeten. Det gick sådär…

 

img_6455

 

Första fisken som fick syna insidan av båten var inte alls någon gädda. Vi skulle förflytta oss från A till B och körde lite göstrolling på vägen då min fru beställt gös till middag idag. Sagt och gjort! Efter en kvart kom kvällens enda göshugg.

 

img_6456

Finfin matgös med marginal över minimimåttet på 45 cm.

 

När denna var avbockad på beställningslistan övergick fokus åter på sommargäddorna. Men de skulle visa sig vara riktigt tjuriga denna julikväll. Vi (jag) lyckades bara kroka tre mindre men ursinniga fiskar som föll för Firetigerfärgen i olika utföranden; Mcrubber och Rapala Glidin Rap.

 

img_6457

En utav tre.

 

Så mycket roligare än så blev det inte men det räckte gott. -Det är svårt med sommargädda på Mälaren, sa Aleksander. Jag skulle vilja säga att det är svårt med Mälaren, punkt! Det handlar förstås om tid. Att lägga tid och lära sig. Men då jag har så många andra vatten närmare kommer det nog inte att bli så. Jag och Mälaren fortsätter således vårt ansträngda distansförhållande som dock skänker några sporadiska ljusglimtar då och då.

Skitfiske på er, så länge!

 

 

 

Inför mässan

Imorgon är det äntligen dags; sportfiskemässan 2016. Fantastiska beten har florerat på sociala medier i många veckor nu, företag har teasat med diverse nyhetssläpp och mängder av roligt folk kommer att vara på plats. Jag har helt enkelt längtat, hårt!

Under hela fredagen och lördagen kommer jag att sitta hos FishEco med datorn i högsta hugg. Det blir bloggande för hela slanten med en massa avstickare förstås. Jag måste ju springa och fota, träffa folk, kolla alla nya produkter och klämma och känna på beten. För att inte tala om betenas upphovsmän.

 

Mässan

FishEcos redaktionsbåt och bredvid den; ett litet syndrom bakom sin dator. Återfinns vid markerat område.

 

För er som ska dit i helgen; kom och hälsa! För er som inte ska dit; in och läs på bloggen och håll er uppdaterade om vad som händer.

Skitfiske på er, så länge!

 

Spinnpremiär, om än blygsam

Idag var det äntligen dags för lite spinnfiske. Vansinnigt efterlängtat efter ett uppehåll på 2,5 månader. Jag visste att det fanns ett trångt sund i Östhammarstrakten med öppet vatten och slängde därför upp gummijollen på släpet och körde de fem milen österut.

 

IMG_2764

Åbåten – denna bild från ett annat tillfälle.

 

När jag kom fram visade sig den kalla natten ha begränsat fiskeområdet lite väl mycket. Jag hoppade ur bilen och gick för att spana längs vattnet då två andra gäddfiskare dök upp. De hade inte fått något och efter lite allmänt fiskesnack visade det sig att åtminstone en av dem (Christoffer) brukade läsa min blogg. Kul! Alltid trevligt att träffa likasinnade. Christoffer berättade att han var med i Uppsala Pike Brigade – en fiskeförening jag upptäckte på Facebook nyligen som verkade vara ett intressant gäng. Jag sa att jag gärna gick med och så har det nu blivit. Kul, igen!

Killarna åkte hem och jag kastade i jollen och drog ut i den smala och grunda strömfåra som var isfri. Det var strålande sol och helt vindstilla, inga toppenförutsättningar med andra ord men det kändes som det kvittade. Jag stod i en båt med ett spinnspö i handen – det räckte bra så.

 

Först ut på beteslåset hamnade en Big McManus Tail från Caesarlures. Mycket guldglitter i solen och grumlet.

 

Jag bytte runt en hel del till en början, mest för att testa nya beten som jag aldrig sett simma förut. Ingenting lockade till hugg, hur snyggt de än rörde sig. Jag satte mig en stund i båten istället och bara njöt av vårvärmande sol och kokkaffe.

 

img_5212

 

Efter att, i vanlig ordning, ha låtit en mängd olika färgvalsteorier rusa genom skallen under kafferasten så bestämde jag mig för att fortsätta med guldglitter och mörk rygg. Det blev en CV Shad från CV-Lures.

 

IMG_4579

Den högra av dessa godbitar fick glittra vidare.

 

Efter kanske fem kast fick jag ett stenhårt hugg. Ibland när jag fiskar så är jag mest ute för att vara ute. Förutsättningarna är kanske värdelösa men man har passat på när tillfälle ges (eller när syndromet slitit iväg en). Vid de tillfällena hoppas jag förstås på hugg men räknar inte alltid med det vilket ibland kan innebära att jag kanske inte alltid är hundra procent beredd när hugget väl kommer. Det här var en sådan dag men mothugget satt ändå blixtsnabbt och resolut. Tyvärr hade gäddan tagit mer över ryggen än på sidorna av jiggen och den var borta lika fort som den kommit. Trist, åtminstone med tanke på att det var det enda hugg som bjöds under denna korta spinnpremiär.

Jag nötte vidare men efter tre timmar på vattnet var det dags för det tråkiga; att packa ihop. Ett helt företag att bära utrustning och båt i omgångar mellan sundet och bilen. För att sedan köra de fem milen hem igen. Allt detta för ett enda, bommat gäddhugg. Men det var det så värt! Är det spinnfiskepremiär så är det.

Skitfiske på er, så länge!

 

 

Att inse sina begränsningar

Att sportfiskemässan stundar är det nog ingen av er som har missat. Men vad ni däremot kanske inte vet är att jag ska sitta och blogga hos FishEco då, åtminstone de två första dagarna (tack för möjligheten och förtroendet Jan O). När detta stod klart blev det hög tid att ordna något som länge varit på gång men som inte blivit av; att fixa en logga. Tanken var att kunna skänka bort lite klistermärken eller sälja några T-shirts vid mitt lilla bord.

Jag började fundera och ritade/skrev några krumelurer på ett papper. Inget blev bra. Det bor en viss estetisk skaparådra i mig men den visar sig aldrig när det ska ritas eller målas. Jag bestämde mig dock för ett format och skrev in det i paint. Det hela tog ett par minuter och när jag granskade resultatet insåg jag hur amatörmässigt barnsligt det såg ut men tänkte att just det får bli grejen med loggan.

fs5

Med detta nöjde jag mig.

Sedan mindes jag att Christian ”Pikecandy” Asp jobbar med tryck och tänkte att han är ju säkert grafiskt kunnig. Jag sms:ade bilden till honom och frågade om detta dög till tryck eller om det behövdes lite jobb på den. Svaret blev att ”japp, den går att förbättra lite, anledningen framförallt att det blir lite väl tunna linjer för tryck.” Detta är Christians professionella och vänliga sätt att säga; din logga är värdo och den bör aldrig tryckas (även om han själv kanske inte hade använt samma ord mellan raderna som jag nu gjorde). 😉

Jag hade gjort precis detsamma om någon kontaktat mig med råd angående en ny rätt som skulle upp på menyn.

-Du som är kock, vad sägs om kokt fläskfilé med lingonsylt, ris och brysselkålspuré? Nja, det går nog att förbättra lite, hade jag svarat och sedan ordnat ett helt annat förslag istället. Precis så gjorde bäste Christian. Han sa att han skulle fundera och pula lite med loggan och återkomma. Idag gjorde han det. Och jag blev lätt kär i honom.

Han hade gjort något som jag inte ens kunnat drömma om att själv lyckas med; en proffsig och snygg logga.

IMG_5157En SyndromTail! Med tillhörande text! Jag blev obeskrivligt glad när jag såg sms:et med denna bild. Det gjorde min dag. Du ska ha ett enormt tack Christian, både för loggan och för lärdomen att man ska inse sina begränsningar.

Så nu kommer det att finnas (snygga) klistermärken vid Fiskesyndromhörnet hos FishEco på sportfiskemässan. Kanske någon T-shirt, hoodie och mössa också. Vi får se! I vilket fall tycker jag att ni ska komma förbi och hälsa och snacka lite. Det är något jag ser oerhört mycket fram emot; att träffa er läsare.

Skitfiske på er, så länge!

 

Snålblåst och smala gäddor

Äntligen kan jag skriva en rapport från ett fiskepass. Två veckor har gått sedan jag senast höll ett ismetespö i näven och abstinensen var hård på fredagskvällen. 06.30 på lördagen träffade jag Aleksander vid sjön och vi gav oss ut, taggade som få, dragandes ett halvt ton utrustning och mat.

En timme senare satt femton spön utplacerade, agnade med stor sill.

img_5076

Aleksander på väg mot sista hålet.

Kaffet hälldes upp och en anspänd väntan inleddes. Solen tittade fram i omgångar och då temperaturen låg på nollan var det riktigt angenämt att sitta ute på isen. Det var innan halvstormen kom, förstås…

Först 1,5 timme senare, vid 9-tiden, kom första fället. Det var på mitt spö, det allra längst ifrån baslägret så en språngmarsch inleddes med C&R-påsen skumpandes på ryggen. Den består av en IKEA-kasse, tänger, måttband, våg och en påse extraströmmingar. Väl framme vid hålet såg jag lina rinna av rullen i maklig takt. Det blev mothugg direkt och fisken satt kvar. Den uteblivna kampen vittnade om mindre fisk men när huvudet syntes var den lite större än jag först trodde.

img_5078

Runt 95 cm och väldigt smal.

Fisken simmade åter och medan jag riggade om samma sill igen fick Aleksander fäll på ett av sina spön, längst bort vid baslägret så han fick springa sig varm igen. Tyvärr hade den fisken snott sillen och försvunnit.

Rigga om, basläger, campingstolar och kaffe – samma procedur som alltid. Men huggperioden var igång och inte långt senare fick jag springa på fäll igen, i samma hål som första gäddan. Mothugg direkt och även denna fisk blev krokad. Nu var det annan kraft i andra änden. Tunga huvudskakningar och ett flertal kraftiga rusningar. Vi trodde båda två att en riktigt fin fisk var krokad och adrenalinet rann till. Ett rejält huvud dök slutligen upp i hålet men när vi drog upp gäddan blev vi lite förvånade. Det var förvisso en fin fisk men denna gång mindre än vi trott.

Slarvigt mätt till 99 cm och kanske 5,5 kg? Något bättre kondis än den första men den önskvärda vinterfetman saknas.

Nu var sillen uppäten och tyvärr fanns bara strömmingar kvar att tillgå. Omriggning och tillbaka till baslägret. Vid det här laget hade vinden plockat upp rejält i styrka och den milda dagen blev plötsligt betydligt kallare än vad som kan kallas bekvämt. Solen gjorde oss dock fortfarande sällskap och så länge den gjorde det så åt gäddorna.

Aleksander fick fäll i närheten av lägret men när han reste sig och sprang iväg hände något oönskat. Jag som kom på efterkälken såg hans campingstol kastas iväg av vinden och landa… rakt på brasan.

– Din stol brinner, skrek jag och sprang tillbaka för att rädda den. Även min stol hade vält och rumpvärmaren (en fin lammfäll från tiden vi hade får på gården) låg väldigt nära brasan men klarade sig.

img_5088

Aleksanders stol efter sitt besök i elden…

Efter att ha räddat stolen sprang jag tillbaka till en drillande Aleksander som meddelade att det var liten fisk, trots den stora sillen som bete.

En tanig och något utmärglad slipsgädda fick simma tillbaka och förhoppningsvis hade den hunnit svälja den välbehövliga sillen innan drillningen.

Det blev dessvärre händelsen som satte punkt för detta ispass. Solen försvann, vinden tilltog ännu mer och mörka moln vittnade om att det utlovade snöovädret var på ingång söderifrån. Under de följande tre timmarna hände ingenting, åtminstone inte på fällfronten. Däremot värmde vi ärtsoppa på trangia-köket, jag välte ut samma kök med en full kanna kokkaffe därtill (när jag reste mig upp och hade glömt att stolarna välter i blåst), vi frös som blöta hundar samt att jag fick ett vindfäll som kortvarigt lös upp tillvaron innan vi insåg att det var just – ett vindfäll. Lätt besegrade gav vi upp vid 13-tiden trots att dagsljuset numera dröjer sig kvar ett flertal timmar längre än så. Vi är ju trots allt båda familjefäder med fruar som blir glada när man kommer hem tidigare än planerat. Det gäller att ta chansen och samla på sig några välbehövliga pluspoäng, här och där.

Skitfiske på er, så länge!

 

Beteskollen

Som de flesta känner till så görs det en otrolig mängd snygga beten i garage, källarförråd och snickarbodar runt om i Sverige. Inte minst under denna årstid då vinterkylan och isen härjar. Utbudet är massivt och svårgreppat, lite som att fundera över universums oändlighet. Då kommer Beteskollen in som en liten ficklampa i mörkret.

Tanken är att jag veckovis postar ett (eller flera) inlägg med betesnyheter, främst från den hemsnidade/gjutna marknaden men även från företag om de släpper något intressant. Det är naturligtvis gäddbeten vi pratar om (och kanske några abborrbeten som gäddbetestillverkare släpper). Jag presenterar sådant som jag, i min åsikt, tycker verkar spännande, snyggt, innovativt eller allmänt intressant. Varken mer eller mindre. Ingen smygreklam, ingen sponsring. De som har tips i ämnet får också gärna kontakta mig (under fliken ”om mig” eller via Instagram) då internet är rätt stort och jag därför kommer att missa en hel del.

Betena som presenteras hamnar i någon av fyra olika kategorier: Jerk, Tail, Jigg/Swimbait och Wobbler (eller för de som inte kan låta bli att härma den coola storebrodern i väst; Crank). Då kör vi igång med veckans avsnitt.

Tail 

Först ut är ett nytt tailbete från duktige Anchorbaits.

The Skipper  Bild lånad från Anchorbaits Facebook

Ett galet snyggt bete som till våren säkerligen kommer att synas i stora gäddkäftar. Christoffer skriver själv så här om tankarna bakom nytillskottet:

”Betet har växt fram under hösten. Jag saknade ett bete som känns som ett rejält bete i handen men som inte är blytungt att kasta en tvådagarstävling tex. Därför tog jag fram den här modellen som mäter 40cm med bigtail men som inte väger mer än 100g. Betet vaggar mycket vid inspinning och är byggt för relativt långsamt fiske. Jag själv kommer att använda det både vid spinnfiske i skärgården och trolling i en djup spricksjö.”

Jigg/Swimbait

Näst på tur är ett nytt gummibete (eller mjukplast om man så vill).

Så snygg att det nästan gör ont i ögonen… Bild lånad från Brobaits Facebook

Det är ”Pankan”, en ruskigt fin braximitation (?) på 21 cm och 128 g. Denna underbara skapelse kommer från skicklige Brobaits och är högst sannolikt ett bete vi kommer att höra mer om.

Från grabbarna på Eastfieldlures kommer också några nyheter, stora som små. Den mindre nyheten är Wingman Perch, anpassad för det allt mer populära abborrfisket. Två modeller gjuts i dagarna, en på 7,5 cm och en på 10 cm.

Bild lånad från Eastfieldlures Instagram

Den större nyheten är också Wingman men då i XL-utförande. En stadig pjäs på 26 cm och 155 g som stora, romstinna damer kommer ha svårt att motstå när isarna lossar.

Bild lånad från Eastfieldlures Instagram

Tail?

Sist ut är ett bete som är en nyhet men ändå inte. Prototypen syntes på sociala medier redan i höstas och jag var en av de lyckliga som fick äran att provfiska det. Under våren 2016 är det tänkt att de ska finnas till försäljning.

Whiplash Bild lånad från headbangerlure.com

Whiplash Bild lånad från headbangerlure.com

Coolt och innovativt med en galet ettrig och irrationell gång som lockar fisk – en rättvis sammanfattning av detta bete som går under kategorin Tail (trots det uppenbara; att det inte alls ser ut som ett klassigt tailbete). Betet är 23 cm långt med utdragen tail, väger runt 50 g (kommer i tre viktutföranden med olika fiskedjup) och är gjort i ABS-plast med inbyggd wire samt rasselkammare. Lanseras betet planenligt från HeadbangerLure så förutspår jag framgång och därmed födseln av ett bete sportfiskare i framtiden kommer att kalla en klassiker.

Det var allt för denna gång men snart nog är Beteskollen tillbaka – din ljuspunkt i betesmörkret.  😉

Skitfiske på er, så länge!

 

 

 

 

KK – Krönikor & Kåserier

Under issäsongen blir fiskepassen färre, för min del. De där korta eftermiddagsturerna efter jobbet uteblir och fisket får förläggas enbart till helgen då mer tid ges. Tid att borra femton hål, rigga spön med deadbait och framför allt tid till att sedan vänta på huggen. Inget man gör i en handvändning. Dessutom sätter ibland kylan käppar i hjulet. Som den ser ut att göra nu till helgen. Jag fiskar nämligen enbart gädda från isen och alla släpps tillbaka levande. Är det kallare än -5 tar gäddans slemskikt och ögon fort stryk när den hanteras ovan vattnet. Vid sådana temperaturer stannar jag hemma och längtar. Kanske det istället skrivs några rader, likt dessa?

IMG_6527

En vacker dag på sjön tar oundvikligen slut. -1 vid detta tillfälle och gäddorna klarade sig bra.

Mindre fiske = färre bloggrapporter. Färre bloggrapporter = tråkigt, åtminstone för personer som precis flyttat sina bloggar till nya, spännande ställen. De vill förmodligen ha något att skriva om. Kanske också lägga ut något läsbart på ett någorlunda frekvent sätt. En återkommande utfyllnad, men på ett bra sätt. Ungefär som vaniljsåsen i en bulle.

Därmed uppkom tanken om KK. En krönika eller ett kåseri, aktuella ämnen eller gammal skåpmat – oavsett vilket så blir det naturligtvis fiskerelaterat och återkommande i slutet av varje vecka. Blir då denna utfyllnad lika god som i vaniljbullen? Det återstår att se… Här bjuder jag på den första.

Väntat besök, men ändå inte

Det står ett nytt sportfiskeår i farstun. Snön drogs in genom dörren och ligger i smältande kakor på golvet, formade efter sulornas mönster.

-Tjena, sa den nyinkomna och jag visste inte riktigt vad jag skulle svara. Det kändes fel att bjuda på kaffe och dessutom var sportfiskeåret 2016 lite suddig i konturerna i sin begynnelse. Svår att greppa på ett sätt som bara framtider kan vara.

Det blev kaffe ändå och likt alla andra förklarade jag de förväntningar som fanns. PB på gädda, både från is och på spinn, abborre över kilot igen samt framgång i expeditionen ”hitta-nya-schyssta-vatten.” Sportfiskeåret 2016 rynkade på ögonbryn som inte fanns och sa:
-Sakta i backen!

Istället ställde gästen krav. Obekväma frågor likaså. Undrade hur jag skulle försöka förbättra mig. Det sades något om att anstränga sig mer men då hade jag slutat att lyssna. Jag satt plötsligt förminskad i kökssoffan. Som ett barn igen, uppläxad.

Till slut lämnade besökaren köket och ytterdörren smällde igen. Omtumlad satt jag kvar och stirrade på min halvfulla kopp med fisljummet kaffe.
-En tydlig målbild och uttänkt väg dit – visst! Men fiskerelaterade förväntningar som gränsar till krav… skulle inte tro det, hade 2016 sagt.
-Gör sån´t som får dig att må bra! Ha kul så blir det som det blir!

Orden rullar nu som ett mantra i huvudet och resignerat inser jag att hon inte var så dum ändå, det där nya året. Trots att hon aldrig ens rörde fikabrödet.

Skitfiske på er, så länge!