Grummelsjö och rasselbeten

Sjön låg stilla i morgondimman. Med nya krafter spändes dess yta, nästan så att det rann ut över kanterna. På en knapp vecka hade vattennivån stigit med tre decimeter tack vare stora mängder nederbörd. Det är mycket för en sjö med ett medeldjup på blott 1,4 meter. Plötsligt var stora delar av sjön fiskbar igen och det kändes som om stordåd väntade runt hörnet inför gårdagens pass med gäster.

Tony och en av hans team-kamrater Sebastian (från Team Keep it Simple) hälsade på. Grabbarna var så taggade att något liknande knappt skådats.

 

 

Vi tryckte ned oss i min lilla båt, styrde ut från bryggan och började fiska direkt utanför båtplatsen. Det var redan där och då som hoppet om riktigt bra fiske släcktes stilla inom mig. Vattnet var grumligt. Och då menar jag inte lite sediment som virvlar runt som det kan göra efter några dagars kraftig blåst. Det var oboy-färgad lervälling. Från att alltid kunna se botten i soligt väder var nu siktdjupet knappt en decimeter ens. Jag har aldrig sett något liknande på de fyra år som jag fiskat här (inte ens efter islossning och vårflod) men jag vet av erfarenhet att det är grymt svårfiskat när det är normalt efter-blåst-grummel. Och nu var det på en helt annan nivå. Det skulle bli till att bita ihop och kriga för gäddorna denna dag. Det hade ju trots allt varit grumligt i närmare en vecka och gäddorna måste ju äta, oavsett dålig sikt eller inte.

Jag tog ganska snart en mindre fisk vilket ändå gav tecken på att möjligheterna fanns. Men sedan blev det trögt, som förutspått. Vi for runt och letade kanter som legat i lä på jakt efter klarare vatten men det var grumligt överallt. På några ställen var det snäppet bättre men då det inte gav något for vi ut på beprövade storfiskhak och nötte i oboy-vattnet istället. Det var glittriga rasselbeten som gällde för att synas och höras så mycket som möjligt. Sebastian satte på en hemmagjord tail med folierade sidor samt en vitpearl/glittrig svans. När solens första strålar trängde sig igenom molntäcket började den leverera ordentligt.

 

En första på 99 cm…

 

…och strax därefter en i stort sett likadan på 98 cm. Ingen utav dem vägdes men båda låg strax över 6 kilo.

 

Efter dessa fina fiskar på samma bete utbrast Sebastian; ”Ja, just ja. Jag har ju gå-bort-presenter till guiden”.

 

 

Dessa otroligt vackra skapelser ligger nu i min låda och kommer tveklöst att få simma framöver. Stort tack! Den översta på bilden är precis en likadan som Sebastian hade framgång med så den satt sedan även på mitt beteslås större delen av dagen.

Vi kastade och kastade oss igenom dagen men det var långt mellan huggen. Det kom upp några sporadiska fiskar här och där men det var bara smått. En god stund efter lunch, när eftermiddagssolen värmde fint och vinden nästan helt avtagit, fick jag plötsligt ett redigt hugg på en orange/guldig Pig Shad Jr. ”Bättre fisk”, hojtade jag och håvmästare Tony gjorde sig beredd. Tunga huvudskak och rejäla gungningar i spöt vittnade om en stadig pjäs på andra änden. Fisken gick i sidled och bröt ytan en bit ut. ”Japp, det där är en metersfisk”, sa jag självsäkert övertygad. Hon fortsatte att bjuda motstånd så som en större fisk gör men när hon väl låg i håven insåg jag min grova felbedömning. Likt vissa deltagare i såväl Fly vs Jerk som Pikefight, när de drabbas av exalterade tävlingsnerver, missbedömde jag verkligen fiskens storlek. Kanske för att jag väntat på detta större hugg hela dagen eller för att fisken var ett sådant muskelpaket. Förmodligen en kombination av de två.

 

En anabolagädda som vare sig var över 90 cm eller 4,5 kg men som verkligen gav sken av att vara både 10 cm längre och 2 kilo tyngre.

 

Denna fisk fick oavsett agera en trevlig avslutning på ett ännu trevligare pass. Klockan hade blivit mycket och det var dags att runda av. Tolv fiskar fick se sig avkrokade under dagen varav två riktigt fina. Med tanke på grumlet så var det resultatet klart bättre än vad jag förväntat mig under tidig morgon. Men vi hade nog haft trevligt ändå. Gott sällskap med tillhörande snack, varm mat tillagad i båten, nykokt kaffe och Nirvana plus Perl Jam i Tonys högtalare gjorde verkligen dagen. De fina fiskarna var en bonus.

Skitfiske på er, så länge!

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *