Kärt återseende

Jag skrev senast i tisdags (för sjuttioelfte gången) om igenväxta sjöar. I onsdags kväll gav jag mig ut på precis en sådan med storborre i sikte. I de klippta rännorna finns sällan (aldrig?) stora gäddor men däremot rejäla abborrar. Normalt sett brukar de komma igång ordentligt i mitten av september här hos mig men då det varit kalla nätter nu (och då mitt fiskesug är enormt) kastade jag mig ut en liten sväng redan i förrgår. Det var ett kärt återseende men också ett något oroligt sådant. Vattennivån var den lägsta jag någonsin sett. Det kanske inte säger så mycket med tanke på att jag bara fiskat där i fyra år. Men jag träffade en granne till båtplatsen, som bott vid sjön länge, som sade detsamma. Oroväckande inför stundande vinter och is.

 

 

Efter en stunds båtösning kryssade jag ut i fåran och startade med en Texasriggad Swimmin Ribster och hade några smånafs, en rejäl följare samt krokade en hyfsad borre redan från start.

 

 

En god förhoppning planterades i mitt bröst men mattan skulle snart nog ryckas undan. Av sniporna. Jag hade bara två Texastackel med vikter och krokar i lådan. Båda var knutna på fluorocarbon 0,40 och inom en kvart var båda avbitna och borta. Den ena var en gädda på dryga tre kilo som gav en riktigt rolig fajt på det lätta spöt men som slet av tacklet vid båtkanten. Surt. Delvis för mig men mest för gäddorna som simmade vidare med små offsetkrokar i mungiporna.

Det var dags att tänka om. Trots att mina växtskyddade abborrkrokar var slut hade jag en del andra beten som kunde fiskas bland växterna. Men jag hade inga grövre tafsar. När gäddorna är så på hugget som de var skulle jag säga att det är närmast oansvarigt att fortsätta fiska abborre med veka tafsar och fortsätta pierca gäddor till höger och vänster. Det blev snipfiske med gäddspöt istället.

 

Buster Jerk funkade…

 

… likaså Hippishake…

 

…men kvällens vinnare var ett litet och äldre swimbait från Piggking, offsetriggat.

 

Det blev en dryg handfull gäddor under kvällen och precis som vanligt hade de inte storleken med sig ute i rännorna. Men det gjorde inte så mycket. Om planen istället hetat storgädda hade jag varit tvungen att bege mig till helt andra, avlägsna vatten. Den tiden fanns inte och onsdagens pass skulle aldrig ens blivit av. Snipfiske slår ingetfiske alla dagar i veckan, som jag brukar säga. 😉

Skitfiske på er, så länge!

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *