Misterhults skärgård (dag) 1

Från slutet av 80-talet till mitten av 90-talet tillbringade jag stor del av min tid på Valloxen. Det är en mindre sjö vid Knivsta där jag växte upp. I båten satt alltid också min granne, nära vän och fiskebroder Freddan. Oräkneliga timmar spenderades i hans roddbåt med Abu Cardinalrullar och Hi-Lovobblers.

Åren gick, vi flyttade hemifrån och började plugga/jobba. Så småningom bildades familjer och fisket försvann helt ur våra liv. Freddan flyttade nedåt i landet och tillfällena då vi överhuvudtaget träffades minskade rejält. Fisket var alltjämt dött på bägge fronter.

Men för drygt tio år sedan startade vi dock en tradition som bitit sig kvar och blivit en stående ljuspunkt; fisketräffar. Två gånger per år (minst) kör vi en hel helg med gäddfiske, antingen uppe hos mig eller nere hos honom. Nu hade turen kommit till Freddan att vara värd så jag tog mitt pick och pack och drog ned till Misterhultstrakten i fredags.

Efter 45 mils otåligt körande kom jag fram vid halv sju-tiden på kvällen och det var inte många timmar ljus kvar. Vi kastade oss ut omedelbart och styrde mot favoritstället; en ganska grund mar med tät matta av gräs som täcker hela botten.

 

img_6697

Inloppet

 

Här har vi fiskat en del förr och hittills har maren levererat fint. Så även denna helg. Men under den korta fredagskvällen blev det inte så mycket fiske. En liten gädda och en handfull ganska fina abborrar blev resultatet av dag 1 som i själva verket inte ens var 1,5 timme lång.

 

img_6698-1

Slider-gädda och en Fredda.

 

img_6707-1

Gäddklippt?

 

Vi slog istället läger i mörkret, satte upp tält, tände brasa och värmde mat. Lagom till kokkaffet efter maten, när vi blickade ut över den mörka och vindstilla vattenytan, hörde ugglans dova hoande i skogen och ändernas sträckande vingslag någonstans ovanför slogs vi av den alltid lika angenäma insikten; det här är livet!

Fortsättning följer…

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *