Äntligen fiske!

Det har varit tyst här länge nu. Inläggen kommer sporadiskt, något som inte är likt mig och mitt bloggande direkt. Men jag får inte till fisket för tillfället. Mina hemmasjöar är igenväxta och näst intill ofiskbara. Samtidigt har en massa andra göromål stått som obevekliga hinder i vägen för längre utflykter till kusten eller andra fiskbara vatten, mer eller mindre långväga.

När jag inte kan fiska i den utsträckning som jag är van vid (eller vill) går min hjärna in i någon slags försvarsställning. -Tänk inte på fiske nu Anders, säger någon där inne. -Du vet hur det blir när abstinensen och fiskepaniken kommer. -Ligg lågt bara, förträng, så blir allt bättre, säger rösten.

Nu har jag dock ledsnat på min fiskefattiga vardag och på att ligga lågt trots att sommaren för mig normalt är just lågsäsong. Aleksander bjöd in till ett Mälarpass under gårdagskvällen och det fick bli den nytändning, det uppvaknande som jag så desperat behövde.

16.30 mötte jag upp Aleksander och Honken i Skarholmens båthamn och en helkväll på Mälaren låg vid våra fötter. Vi styrde ut på Ekoln i gassande högsommarväder och en måttlig sydvästlig vind krusade vattnet.

 

img_6152

 

Dagarna innan hade jag beställt en plussare samt en matgös av guide och tillika kapten Aleksander. Det blev märkligt nog ingetdera men vi började med försök på matgös och abborre. Det högg sporadiskt men fiskarna var överlag svårflirtade.

 

img_6157

Honken krokar av en minigös åt Aleksander.

 

img_6159

En av mina smågösar.

 

Drygt första halvan av denna trevliga kväll gick i gösens tecken. Trots att det förstås är kul att jigga gös också så kunde jag inte tänka på annat än gädda. Efter två veckor utan fiske skrek nervsystemet efter stadigt gäddhugg. Till slut ledsnade grabbarna på mitt tjat och vi bytte till andra ställen och spön.

 

img_6153

 

Även gäddorna var försiktiga och till en början fick vi bara ett par bomhugg. Ett av mina kom direkt efter nedslag på snäppet djupare vatten. Det visade sig vara en asp som försökte mörda en Mcrubber, utan framgång.

Det var först längre fram på kvällen som gäddorna blev intresserade av vad jag hade att erbjuda. Och jag skriver ”jag” för att vid det laget hade Aleksander och Honken plockat upp abborr/gösgrejorna igen. Vi fiskade av en grynna och på mitt beteslås åkte en blå/vit/orange Hippieshake på. Den levererade direkt.

 

img_6169

Liten men stark och välkonditionerad.

 

Det blev ytterligare en mindre fisk innan klockan sa hemgång. En strålande fin kväll på sjön var över och trots att själva fisket inte var något att skryta med så var jag saligt nöjd ändå. Jag fick komma ut på sjön. Och känna argsinta gäddhugg i sommarkvällen. Det räcker bra så.

Skitfiske på er, så länge!

 

 

Skymningsfiske

Årets ljusaste dagar är här. Solen går ned 22.11 i uppland nu men fiskeljuset dröjer sig kvar en bra stund efter det. Ett tillfälle uppenbarade sig under gårdagen, som genom trolleri och jag kunde dra ut på ett längre kvällspass bland näckrosorna.

En isande nordanvind svepte över vattnet denna junikväll och jag var klädd som om det vore november. Vid åtta-tiden kändes det som onödigt mycket kläder men ett par timmar senare ångrade jag mig knappast. Det är något speciellt över hur frusen man kan bli efter att ha fått en försmak av, och hunnit vänja sig vid, den kortlivade värmen som varit.

Jag styrde båten till områden med snäppet mer djup, där näckrosorna inte hunnit växa sig riktigt lika täta ännu. Gädda stod som alltid överst på agendan men abborrspöt låg också popper-riggat och redo ifall det skulle bli synlig kvällsjakt.

 

img_6059

 

Första driften satte igång och fiskarna lös med sin frånvaro. När vinden mojnade räknade jag med att se den vanliga ytaktiviteten komma igång men den uteblev, förmodligen tack vare den kalla kvällsluften. Jag fortsatte att nöta med offsettriggat gummi och spinnerbaits och först efter 1,5 timme såg jag tecken på liv. Först två bomhugg och sedan tre snabba gäddor på samma fläck.

 

img_6060

 

img_6061

Jag fiskade om fläcken från ett annat håll men hittade inga fler som ville äta. Det blev istället förflyttning till andra platser, mer vassnära och med betydligt tätare växtlighet. Det gav just ingenting och trögheten denna kväll var anmärkningsvärd.

När jag går tillbaka och läser blogginlägg jag skrivit vid denna årstid tidigare år så är känslan mellan raderna alltid densamma; frustrerad. Fiskarna finns i sjön och de äter för fullt men är samtidigt så galet svåra att komma åt. Varje juni skriver jag att ”nu är det dags att överge sjön för säsongen” till förmån för mer lättfiskade vatten. Och varje juni blir jag kvar på sjön, envist fastklamrad som en blodigel, med hoppet att jag till slut ska lyckas locka en större fisk till hugg under denna tuffa period på hemmavattnet. Det har inte lyckats ännu. Men skam den som ger sig.

Skitfiske på er, så länge!

P.s

Jag bjuder också på den klassiska solnedgångsbilden, som det sig bör…

 

img_6065

 

 

Fiskeguidning bland näckrosorna, var det tänkt

Igår var det nationaldagen. Men det var också en dag då det enligt lokal tradition händer mycket runt en sjö i min närhet. Det är marknader, konstutställningar, fågelskådning, caféer lite här och där samt nytt för i år; gäddfiske med mig. Jag blev tillfrågad för ett par månader sedan om jag kunde tänka mig att mellan 10.00-16.00 erbjuda fiskeintresserade att hänga med ut på gäddfiske i en lånad båt. -Självklart, svarade jag. Sedan kom jag ju på att även denna sjö är grund, varm och fort växer igen. 6:e juni, då blir det näckrosfiske som gäller.

 

Kopyto, pig shad jr, shaker shad och hoglet. Alla passar kanon med offsetkrok i storlek 8/0 eller 10/0. Alla utom pig shaden har jag snittat med kniv i ryggen för att kroken ska ligga mer gömd samt att gummit lättare glider ned och blottlägger kroken vid hugg.

 

I förrgår kväll förberedde jag lite fler offsetriggningar. Jag hade nämligen ingen möjlighet att låna ut utrustning men däremot kunde jag tillhandahålla passande beten till de som kanske saknade.

Jag drog ut vid 09.30 för att reka lite och se om det gick att lura några gäddor till hugg. Tufft med strålande sol och 18-20 grader, mitt på dagen. Inte det lättaste när de djupaste ställena i sjön är hela 1,8 meter. Men nattens kallras (med den galna junitemperaturen -1) kanske skulle chocka igång de dåsiga gäddorna?

Nja, det var förstås trögt. Vinden ville inte heller hjälpa till.

 

Tufft!

 

Jag fick några smågäddor på stort skeddrag – det enda som verkade fungera för dagen. Det blev också några sporadiska försök att hitta abborre vilket gav ett gäng småttingar. Plötsligt var klockan 11.30 och ingen fiskeintresserad hade dykt upp vid bryggan ännu. De som hade värvat mig hade lovat att ringa så fort någon dök upp men telefonen låg oroväckande tyst i fickan. Vid 12.00 åkte jag in till båtplatsen för att kolla läget. I håven låg då två smågäddor och plaskade för att finnas till beskådan av barnen på plats.

Väl iland kunde jag konstatera att det var massor av folk på den stora gräsmattan ned mot sjön. Alla fikade i solen men inga spön eller flytvästar syntes till. 90% av folket var pensionärer och resterande var barnfamiljer där några av barnen stod vid stranden och metade. Jag gick då runt och gjorde lite reklam för den möjliga fisketuren men det nappade lika dåligt på land denna dag. Folk var glada och barnen tittade på gäddorna men ingen ville följa med ut. Inte förrän en sjuårig flicka kom med flytvästen i högsta hugg och hoppade ned i båten. Vi drog ut en sväng och hade en riktigt trevlig stund men jag fick ingen ny fisk att visa upp.

Roligare än så blev inte nationaldagen på sjön. Fin dag men misslyckat event, milt uttryckt. Blir det repris nästa år så ska jag se till att informationen innan når ut lite bättre. För inte ska man väl behöva locka med bakverk även i båten för att få med sig någon?

Skitfiske på er, så länge!