Ett av mina bästa fiskepass – någonsin!

Igår skänkte vardagen mig ett av sina gyllene små tillfällen; ett eftermiddags/kvällspass på sjön samtidigt som allt stämde. Efter att ha jobbat in större delen av lunchen kunde jag kasta mig iväg till sjön redan vid 14.30-tiden. Där väntade en Team Syndrom-medlem; Honken. Det var premiär för honom på min hemmasjö och vilken premiär han fick!

Mörka moln hängde blött och tungt på himlen och den veckolånga nordanvinden hade under dagen vridit om till sydlig. Det luktade gädda långa vägar.

Vid första anhalten hann jag knappt få i drivankaret innan Honken fått hugg på sitt andra kast.

 

img_5701

Smal fisk på knappa 90 cm. Det visade sig vara en återfångst. En fisk jag tog på samma fläck för ett par veckor sedan.

 

Nu jädrar, tänkte vi och drev vidare. Men det hände inte så mycket mer på den korta, första driften förutom ett par riktigt små fiskar. Vi begav oss istället till passets huvudplan, ett ställe vi skulle fiska av noga, stället som gav 9,5:an i lördags.

Sedan blir allt ett virrvarr, ett enda töcken. Så här i efterhand när jag sitter vid köksbordet och skriver dessa rader känns det hela lätt overkligt. Hände allt det där, verkligen? Och om det gjorde det; i vilken ordning? Jag ska försöka återberätta så gott det går.

Det hela började med att jag satte på samma hemmasnidade tail som levererade i lördags. Sedan bytte jag aldrig (förutom två knorrar som blev söndertrasade).

 

img_5723

 

Vi hade någon liten kontakt men sedan small det i ordentligt på mitt bete, på samma fläck där jag fick 106:an i lördags. Det var en till stor fisk. När jag såg den närma sig båten var jag helt säker på att det var samma gädda. Lång, tjock och tung. Erik håvade, lättnaden infann sig och glädjen likaså. Avkrokning och mätning; 106 cm även denna. Det måste vara samma fisk, tänkte jag. Vågen visade 8,75 kilo, alltså 750 gram mindre än helgens fisk. Märkligt! När gäddan vilade sig i vågnätet synade jag teckningen på samma sida av gällocket som den man ser på bilden av helgens madam. De var olika! Alltså två olika fiskar med samma längd på, i stort sett, samma fläck. Riktigt häftigt!

 

img_5706

 

img_5703

 

Det här var startskottet på något man som gäddfiskare sällan upplever; en riktig kalabalik. En huggbonanza utan dess like. Vid det här laget hade vi fem avkrokade fiskar på en timmes fiske. Under de följande tre timmarna fick vi 23 gäddor till. 28 totalt, 14 i var. Många små men de flesta mellan 70 – 80 cm. Vid tre tillfällen hade vi dubbeldrillningar, något jag aldrig tidigare varit med om. Det är här det börjar bli ett töcken av minnet. Jag vet knappt hur jag ska beskriva det hela utan radar upp lite bilder istället.

 

img_5699

 

img_5709

93:a

 

img_5711

 

img_5721

 

img_5720

 

img_5717

 

img_5714

 

Det var galet! Nästan alla fiskar var riktigt trinda, extremt huggvilliga och hade fortfarande iglar på sig. Med 3,5 veckor sedan isen gick hade jag räknat med att leken skulle vara i full gång fortfarande. Men utan ett enda romkorn i sikte är det bara att konstatera; efterleksfisket är igång. Så pass att de redan hunnit äta sig tjocka! Samtidigt som de har iglar? Det hela låter oerhört märkligt och jag har inte varit med om något liknande under tidigare vårar i detta vatten.

Nåväl, det är bara att tacka och ta emot! Detta pass kommer tveklöst att etsa sig fast i minnet för lång tid framöver. Etsa sig fast som en av de absolut bästa fisketurer jag någonsin haft. Jäklar så kul det är att fiska gädda!

Härnäst vankas det Karma-guidning på söndag. Då kommer den generöse auktionsvinnaren Anders Nilsson på besök från Stockholm. Jag hoppas innerligt att gäddorna fortfarande är i gasen då. Men trevligt kommer vi säkert att ha ändå, oavsett.

Skitfiske på er, så länge!

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *