Idag var det dags; årets första av två gäddfisketävlingar jag brukar deltaga i. Laddningen har varit hård med testfiske förra helgen och riggning och vässning av krokar de senaste dagarna. Team Syndrom (Aleksander, ”Honken” och jag) träffades i Skarholmen strax innan 07.00, rejält taggade och förväntansfulla. Nu jädrar skulle det dras långa gäddor!

 

 

Vi lämnade Ekoln i den soligt vackra morgonen och styrde söderut, mot Sigtuna och tävlingsstarten. Lätt nedkylda efter båtfärden kom vi fram till en hamn fylld av sportfiskare och deras farkoster. Trots att man har sett det ett flertal gånger nu så slås jag varje gång av mängden fiskemaskiner samlade på ett och samma ställe (dock färre än vanligt, denna gång bara 104 lag anmälda). Stort och smått trängdes bredvid varandra men det stora dominerade. En allt mer vanlig syn är amerikanskt aluminium, som ökar i antal för varje tävling.

 

 

08.30 och kaptensmöte. Bryggorna bågnade under ett hundratal hungriga gäddfiskare i deras flytoveraller eller Bass Pro-ställ. Den evige tävlingsledaren Jens Ekhamn från Huntyard & Berras förklarade regelverket och gällande tider. Det var några positiva nyheter denna vår. Förlängd tävlingstid med två timmar, tidigarelagt tävlingsdatum (mitten av april istället för början av maj) för att störa gäddleken så lite som möjligt, samt fiskeförbud i hela Garnsviken (inte bara det fågelskyddsområde där det annars råder vistelseförbud) av samma anledning. Bra beslut!

Folket på bryggorna lyssnade, om än oroligt. Det vaggades fram och tillbaka, tyngd flyttades från en fot till en annan, nävar öppnades och slöts. Otåligheten låg tjock över hamnen och när Jens avslutade mötet och sa att man fick börja tuffa sakta ut ur hamnen blev det ett kaosartat virrvarr av flytoveraller som for hit och dit.

 

 

 

Vi åkte ut på Sigtunafjärden och lade oss i position bland den (tyvärr allt större) klunga båtar som skulle norrut. Strax innan 09.00 släpptes alla iväg och det blev som vanligt ”hela havet stormar” bland alla korsande svallvågor.

Resan tog oss norrut, mot den plan och de platser vi i förväg bestämt. Det var djupt fiske som gällde. Så pass att jag, som mest fiskar shallowriggat i riktigt grunda sjöar, inte riktigt fixade biffen med mina 10 g päronblyn utan var tvungen att skaffa lite Flexheads, 20- och 25 grams dagarna innan. Det var branter innan lekvikar som stod på schemat, för att sedan gå in grundare om behov fanns.

Första driften satte igång. En koncentrerad tysthet låg sänkt över båten. Det var fullt fokus på sjunkande beten och sakta hemtagning.

-Fisk, tjoade Aleksander och drillade in en snipa som tyvärr mätte 68 cm. För er som inte känner till regelverket så går lagtävlingen ut på att slå ihop längden av de fem längsta fiskarna men de måste vara minst 70 cm för att bli godkända. I kastet efter tog Aleksander ytterligare en mindre fisk men denna var godkänd.

 

 

Humöret var på topp och vi driftade vidare på djupare partier utanför lekviken. Men där tog det roliga slut för en stund. Jag lyckades bomma två försiktiga hugg men det var det enda som hände på vår första planerade plats efter en god tids nötande. Det var dags att åka till den andra.

 

 

Ytterligare en lekvik stod på agendan och vi började återigen på de djupare partierna. Detta gav just inte mycket utan vi tog oss längre in.

-Fisk! Nu var det Honkens tur. En till liten fisk planade in mot båten och den klarade precis gränsen för godkänt.

 

 

Stämningen höjdes igen efter en långvarig tröghet men den skulle dessvärre snart nog dras ned rejält. Inom loppet av fem minuter fick både Honken och Aleksander var sitt rejält hugg. -Bättre fisk, skrek de båda och började drilla in fiskarna. Bägge syntes tydligt i ytan och de var båda fiskar runt 90 cm. Bra tävlingsfiskar som var extremt dåligt krokade efter försiktiga hugg. Ingen utav dem lyckades sitta kvar hela vägen in till båten utan skakade sig loss halvvägs. Vad fan! En får man räkna med, sådant som händer. Men två!? Direkt efter varandra!? Luften gick ur Team Syndrom där och då och det var med viss möda som vi försökte gaska upp oss och hitta ny, positiv energi. Det var först efter ännu en förflyttning och en stärkande lunch (surkål med bacon och brässerad fläsksida samt äppelpaj med vaniljsås) som vi lyckades se ljust på tävlingstillvaron igen.

 

 

Det var äntligen min tur att fånga fisk. Vid det här laget hade klockan hunnit bli över två. Fem timmar hade avverkats och det var mindre än tre timmar kvar av tävlingstiden. Vi hade sex båtade fiskar men bara två godkända. Jag hade inte tagit en enda fisk och det tärde på självförtroendet. Sådant är surt i vanliga fall också men på tävling blir det lite extra. Man vill ju placera sig väl (vinna) men främst känna att man bidrar till laget, göra rätt för sig. Jag hade också lite revansch att ta på den fronten efter höstens tävling där jag var den enda i teamet som inte fick godkänd fisk. Så när mitt hugg slutligen kom så gjorde lättnaden och glädjen detsamma. Det var ingen stor fisk denna gång heller men den var åtminstone godkänd.

 

 

 

Betet som gav denna enda gädda för min del under dagen var en CV Shad, papegoja. Ett trevligt gummi som inte blev lika trevligt behandlat av denna gädda.

 

 

Där tog King of Mälaren, våren 2016 slut för våran del, resultatmässigt. Både Aleksander och Honken tog varsin fisk till men de höll inte måttet. Det var med blandade känslor som vi återvände till Sigtuna för att lämna in mätbräda och protokoll. Besegrade och besvikna men också nöjda över att vi hållit oss till planen och gjort vad vi kunnat. Stolpe ut! Om de två 90-fiskarna bara varit lite bättre krokade hade läget varit ett annat. ”Tänk om vi bara hade…” – är en tankegång som lätt etsar sig fast men som man gör bäst i att ignorera. Dra lärdom och gå vidare! Nu räckte våra 225 cm till en 29:e plats av de 104 lag som ställde upp. Inget man skriver hem om direkt men ändå helt ok. Och som alltid när man är ute och fiskar; vi hade roligt på vägen.

Tack till alla bakom arrangemanget, det var välorganiserat som alltid! Och grattis förstås till vinnarna:

 

 

 

För att se övriga resultat och bilder från tävlingen; besök Kingofmälaren.se.

Skitfiske på er, så länge!