Varje gång han ler så får en ängel gonorré

Välden är full av hycklare, detta visste vi redan, åtminstone hoppas jag att vi är medvetna om detta. År 2016 har diverse nyhetskällor informerat oss om de nya trenderna för i år, alltså vad som anses vara inne. Årets fluga är tydligen att ha ett högt medvetande och engagemang gällande miljö och ekologiskt odlad mat även att vara en dikesbetande vegetarian är också på tapeten. Nog för att jag själv ingår i den sistnämnda kategorin, till mitt försvar så har detta varit en del av mitt liv i många år (redan innan det var inne). Sociala medier idag tenderar att styra våra liv, vi bryr oss inte längre om hur vi beter oss i vardagen. Det som är viktigt är hur vårat liv ser ut utåt, ”skönheten finns i betraktarens öga”, allt vi gör måste se bra ut utåt.

Tänk tillbaka på den tiden när du var liten eller i början av ditt fiskeintresse. Oavsett ålder, så har alla haft samma startlinje, där varje litet pill, varje litet napp och varje landad fisk gav en sådan euforisk känsla som spred sig i hela kroppen! Allt skulle dokumenteras eller på annat sätt visas upp för någon, alla har någon gång varit riktigt stolt över vad man åstadkommit! Farmor kanske bad om en fisk till katten eller så ville man helt enkelt äta upp skiten! Idag blir man näst intill cyber-halshuggen om man skulle lägga upp en bild på en död fisk. Det är nära på det största hyckleriet jag har varit med om! -”Titta på mig! Catch and release är det jag lever för! Jag andas catch and release! Förutom på torsdag kväll, då ska jag äta baconlindad torskrygg.

liten michelle

På Sveriges västkust har vi numera inget torskbestånd att tala om, detsamma gäller Bohuskusten, där du i dagsläget ska vara överlycklig om du tar en på fem kilo. I Bohuslän på 30-talet kunde du praktisk taget gå ut på isarna och dra 15-20 kilos torskar utan problem. Då vi fick slut på våra egna resurser flyttar vi operationer utomlands, till bland annat Norge. Nu råkar fallet vara sådant att torskbeståndet är på återväxt tack vare goda åtgärder från politisk sida. Varför är gäddan viktigare än torsken? Låt mig besvara denna fråga åt er, det är jävligt simpelt. Vi ser inte torskens lidande eller hur det går till när den fångas.Ser vi inte eländet har det ju aldrig hänt.

Vi är i dagsläget lika stora hycklare som Berlusconi var på sin tid i Italien. Alla avundas Italien när det kommer till historia, konst och kultur. Italien har cirka 20 olika politiska partier! Ändå lyckades dom välja honom! Han var så jäkla korrupt att hans ryggrad har förvandlas till en spiraltrappa! Varje gång han ler så får en ängel gonorré! Plus att han har genomgått så många ansiktslyft att ansiktet ligger nu uppe på hjässan, du behövde klättra upp på en trappstege för att ens kunna se honom ljuga!

-”Hur kan du vara vegetarian och fiska, tycker du att det går ihop?” Vegetarian kan man vara av olika anledningar, det behöver inte betyda att man är radikal djurrättsaktivist som går på gatorna och klubbar ner Östermalmstanter i pälsjackor, kedjar fast sig på trålare eller har tankar på att klubba ner MC-knuttar för att dom bär skinnväst.

12650483_10153734102020202_892959285_n

Animalieproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser, konsumtionen av kött är därför oavsett var och hur det har producerats förknippad med stor klimatpåverkan. Utsläppen av växthusgaser från privat konsumtion är ungefär åtta ton per person och år i Sverige. Maten beräknas stå för cirka två av dessa åtta ton, kött är den livsmedelsgrupp som står för störst andel av den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan.

Om utrymmet för utsläpp av växthusgaser fördelas per person behöver vi till år 2050 komma ner på en nivå under två ton per person och år för vår totala konsumtion av mat, resor, boende med mera. Utsläppen från produktionen av kött kan minska en del genom förändrade produktionsmetoder, men det räcker inte för att vi ska komma ner till en nivå under två ton. Ur ett hållbarhetsperspektiv behöver därför vår konsumtion av kött minska om det också ska finnas något utrymme för de utsläpp som våra andra behov ger upphov till.

Jag kan inte med säkerhet säga vart jag vill komma med detta, mer än att innan ni spyr galla över någon som visar upp en bild på en klubbad fisk, tänk över era egna prioriteringar eller så håller ni bara käften. Det är inte nödvändigt att skälla ut en 12-åring om stolt lägger upp en bild på en död gädda! -”Ja, men han skulle ju ha vetat bättre”. Jag kan tycka att du skulle vetat bättre än att lägga ut rasistiska åsikter och annan dynga innan du kritiserar ett stackars barn.

Detta barn har potential att utvecklas och göra det han eller hon finner är rätt val i vardagen. Du och andra sidan, ditt skepp med potential har redan seglat, för länge sedan. Din potential kan liknas med ett bankkonto, du har alltid mycket mindre än vad du tror! Potentialens dörr skall hållas stängd för oss som har passerat 25! Lämna dörren stängd och låst på så vis kommer det alltid att vara ett palats, vackert och utsmyckat. Om du öppnar den är chansen stor att du blir tvungen att inse att det bästa du kan åstadkomma om du ger allt du har, varenda uns av energi du besitter och kämpar för livet kommer du förmodligen inte att lyckas med något större än att äta lite nyttigare en dag i veckan.

12290580_10153607119470202_76058838_o

Det är folk som har öppnat denna dörr som förmodligen är besvikna på sig själv som känner att det är nödvändigt att skälla på någon stackare som man inte ens känner! Lämna varandra ifred, eller kom med konstruktiv kritik.

Hemma hos fiskedonnan

Hemma hos fiskedonnan.

Stora, små, runda, långa, hårda och mjuka. Gula, gröna, röda, bruna, blåa och glöm inte den enorma svarta med ljudeffekter! Det är förstås gäddbeten jag pratar om, vad trodde du? Hemma hos den gäddfiskande Fiskedonnan möts man utav en kavalkad av färger, nästan så att man bli spysjuk. Över allt ligger det beten, över allt, till och med i skafferiet har det hänt att jag hittat en del! 

1914474_10153658939880202_7717151591152061933_n

Foto: Rikard Eiworth

Lägenheten eller rättare sagt, studentrummet är otroligt limiterad och trångbodd. Vad annars har man råd med som en normal människa i dagens läge? 15 kvadratmeter (på sin höjd). Sängen som står nedanför rummets enda fönster är absurt överdimensionerad i förhållande till kvartens storlek, 140 centimeter bred om jag inte missminner mig? En makalöst frånstötande förvaringsbänk i två delar står ovanpå varandra, placerad vid sidan av sängens huvudända. Känslan blir lite som ett skyddande fort när man ligger i sängen och utövar en viss misantropi, i symbios med tankar på gäddmadamernas frånvaro och funderingar gällande livets mening.

Detta smaklösa skåp är dock lite av hemmets hjärta, där inne hittar man en bråkdel utav Fiskedonnans lördagsgodis. Öppnas skåpet upp möts man av vad som känns som att kliva rakt in på ett Rave-party, en färgexplosion och lukten av gummi träffar en som en rak vänsterkrok. Jag tvivlar på att allt där inne har använts och om det ens kommer att användas, men som vanligt är man inte smartare än vad man förtjänar. Då slås man av tanken; en vacker dag kommer jag ju att behöva detta, det är jag helt säker på! 

Bredvid sängen står ett spöställ fullsmockat med fiskespön och rullar, självklart fler än vad man egentligen behöver. Fem flugspön, tre bottenmete-spön, ett ex antal spinn och jerkspön samt en sjuhelsickes massa mer dret. Smakfullt och genomtänkt placering av spöna med två vackra tvillingspön, vita Abu Veritas i var sin ände. Gud förbjuder att det inte är smakfullt inrett i ditt hem, någon kan ju bli kränkt.

12321298_10153630537395202_5379269498385704058_n

En nedbantad version av spöstället

Klädesförvaring är ett överhängande problem, i alla fall för mig som kvinna. Denna minimalistiska så kallade garderob jobbar halvtid som klädförvaring och resten som fiskeförråd. Här inne råder det största av oorganiserat kaos! Ismetespöna göms lång där inne, vid det här laget har nog Mr. Tumnus sålt dem på svarta marknaden i Narnia. Bakom de långärmade tröjorna finner man kanske håven vilandes stadigt bakom de upphängda byxorna. Även här inne står en tvåplanshylla fullsmockad med betesboxar innehållande jiggar som inte har smakat vatten sedan Adam var länsman, (jättelänge).

Bakom garderoben skymtas en trave med trasiga och knäckta fiskespön, som inte alls fyller någon funktion annat än att en vacker dag kanske få tjänstgöra som blompinnar, otvivelaktigt lurar jag mig själv här, jag har bara inte förstått det själv. Nåväl, skrivbordet är fyllt av gamla papper, skrivblock, pennor, flugbindningsmaterial samt en och annan krok. Som fotpall under skrivbordet får mina svettiga fötter vila på locket till fler betesboxar. Tänger, tafsmaterial, måttband och beteslås pryder fönsterhyllorna tillsammans med ett gäng blommor av okänd art som måste besitta förmågan att överleva en atombomb. Varav en blomma har  faktiskt en knäckt spötopp att vila sig emot. I några av blommorna kan man vid noggrant letande se bananflugor, (laxflugor) och några krokar hängandes.

Runt om hela rummet står diverse skor för utomhusbruk, stövlar, vadarskor och kängor sida vid sida med öppna betesboxar proppade med beten som ligger på tork från dagen innan. Här hittar man inga vardagsjackor, nej här är det regnjackor och vadarjackor som har majoriteten. Hatthyllan vill jag helst inte prata om, här råder kaosets kaos! Neoprenhandskar i en salig blandning med buffar, mössor, kepsar, solglasögon och kanske en och annan tång.  

Allt detta kan låta som en mardröm för många, men för fiskaren är detta nog ett paradis. Det är i alla fall mitt lilla paradis!