Om marwas

Mitt namn är Martin Wasberg och jag är född 91. Jag bor söder om Stockholm i en mindre villa med min fina sambo. Jag har fiskat sedan jag för första gången stod och kunde göra mig förstådd. Fisket sedan dessa har helt klart varit min största hobby och idag något jag prioriterar högt. Mitt fiske tillämpas i hela Sverige, i sjö, hav och strömmande vatten. De arter jag främst fiskar är gädda, abborre och gös men även en del ädelfisk samt hälleflundra och andra arter längst med Norges kust. Jag föredrar helt klart spinn men tillämpar även andra metoder såsom flötestrolling, trolling, ismete, fluga, havsfiske, mm. Jag jobbar annars som konstruktör där jag i år tog min civilingenjörsexamen. Tidigare detta år blev jag även officiellt medlem i Team Gunki Sweden.

En förmiddag prick efter gösta!

Var nyligen ute med Manuel på premiär med nya båten, så smutt. Även första turen med prick för året där siktet var inställt på stor gös. Väderprognosen visade dock på hårda vindar från kl. 12, men detta gjorde inte hela världen då jag ändå endast kunde köra halvdag.

Vi rampade bra tidigt, runt kl. 04. Vinden hade redan då dragit igång, men var absolut överkomlig. Vi hittade fisk nästintill direkt men till en början var gösen inte riktigt i stöten, trots stigande av det redan relativt höga trycket.

Första fisken kom ändå ganska snabbt, en gös på runt 3 kg, som fick simma tillbaka utan att bli fotad. Fisket fortsatte men vi hade svårt att finna bättre fisk. All fisk stod antingen extremt ytligt och rörde sig toksnabbt eller djupt, från 8 m och nedåt där vi inte vill släppa på fisk som står djupare än 10 m då det riskerar tryckskada den. Vi lyckades dock knipa några på mellan 4-5 kg, men inget över. Vinden tilltog för varje timme vilket gjorde det svårare och svårare att fiska, framförallt utan splash guards, vilket jag måste införskaffa inom en nära framtid. Emellanåt forsade bokstavligen vatten in i båten… Mycket spännande. Gick ändå fint då Manuel är grym rorkultare när det kommer till prick.

Under de sista timmarna var vi tvungna att söka område där vi inte var lika exponerade av vind, tyvärr bort från de djupare delarna där större fisk fanns i betydligt större utsträckning. Dock gjorde inte detta hela värden då fisken, ju längre dagen gick, blev mer och mer aktiv. Sista två timmarna hade vi närmligen ett mycket roligt fiske, inga jättar men många på mellan 3-5 kg, och nästintill varje gös vi släppte på steg. Jag hade till och med en fisk som jag råkade släppa förbi då vi drev vilket gjorde det svårt att se släppet, men där gösen följde jiggen ned 1-2 m och klippte. Galet kul!

Slänger upp ett gäng bilder nedan. Skitfiske så länge! J

Många i denna size fick syna insidan av båten 🙂

Manuel med en femma – denna på V2 Riggle i färgen Brown Shiner

En femma på det som gav mest för mig under dagen – en V2 Riggle i färgen Snow Blue Flake

 

En blåsig fight i Roslagen Pike 2017 förra helgen!

Förra helgen ställde jag tillsammans med Martin Svanäng och David Thunberg upp i Roslagen Pike, detta som team WST Gunki. Tävlingen utgår från Grisslehamn och hade i år 5 års jubileum. Totalt startade 79 team där nivån är mycket hög vilket gör tävlingen lite extra prestigefylld.

Nu till vår insats. Vi hade rekat väl och planen var helt huggen i sten. Vi skulle fiska en bra bit från utgångspunkten i ett mer eller mindre skyddat område. Detta valde vi absolut inte pga de riktigt hårda vindarna utan mer för att platsens gemensamma egenskaper och hur dessa gav goda förutsättningar för ett lyckat fiske vid denna årstid. Som många vet hade vädret ett par veckor tidigare varit bra med temperaturer upp emot 18 grader vilket då för stunden höjt temperaturen i lekvikarna rejält med lek till följd. Veckan efter hade ett rejält kallväder dragit in med snö och temperaturer ner mot 10 minus. Detta ställer till det rejält där leken nästintill helt stannar upp med följd att gäddorna oftast ställer sig och trycker och blir mycket inaktiva, framförallt grunt. Detta märkte vi verkligen av under rek. Dagarna innan tävlingen hade dock temperaturen höjts vilket gav förutsättningar för mer aktiv fisk. Planen var att fiska längst med kanter upp till lekområden/lekvassar vilket givit fisk under reket. Vi hade främst plockat ut två spottar i det mindre området vi skulle fiska i, båda relativt koncentrerade. Det ena utanför en vass med djup från 1.5-2 m intill vassen och 3.5-4 m en kastlängd ut. Det andra stället längst en kant med djup på 2.5-3.5 m, utanför en vik med gräs från kant in till glesvass. Under reket hade vi krokad både lekt och olekt fisk vilket alltid ger en viss säkerhet om förhållandena skulle svänga kraftigt (Sällan både fisk som lekt och inte lekt blir rejält inaktiva samtidigt).

Starten gick av stapeln kl. 08:00. Vi drog iväg i stabila 33 knop trots de kraftiga vindarna och grova sjön, detta tack vare Davids stabila Silverhawk. Vid starten bjöd bland annat team Gagball på en rejäl pulshöjning då de nästan höll på att flippa båten totalt. Som tur var gick detta vägen med vad jag förstått enbart värkar i rygg.

Väl framme på spotten kunde vi syna en temphöjning av vattnet till 6 grader vilket innebar cirka graden varmare jmf. reket – mycket bra! Vi inledde alla med olika beten för att tidigt hitta rätt. Jag körde med en viktad shadjigg – naturligt färgad Gbump riggad med en 14 gr Gflip. Super för att komma ner just när man vill fiska något djupare. Detta visade sig nämligen ge goda resultat under reket där gäddan gärna ville ha betet presenterat bottennära.

Martin körde med ett hårdbete, som även det tog sig ner 1.5-2 m under ytan. David körde med, som jag, en shadjigg. Dock i en betydligt mer ickenaturlig färg viktad med 14 gr.

Första hugget kom kort efter att vi anlänt. Detta på Davids bete. Redan vid mothugget kunde vi konstatera godkänd fisk. Minns inte om det var jag eller Martin som slängde sig på håven men kort efter mothugget håvades fisken. En stabil förleks gädda på 93 cm, se bild ett i inlägget. Bra start!

Bild ett – första godkända för teamet, 94 cm.

Efter snabb fotografering släpptes gäddan tillbaka och vi fortsatte banka i full fokus. Dock utan resultat. Vi började testa olika beten men fisken var absolut inte i stöten. Dock krokade jag en brax samt att vi med jämna mellanrum slog i brax – mycket hett. Efter att vi legat kvar på spotten i cirka timmen med endast kortare flyttar utan resultat slängde jag på en Dexter EEL och kastade ut i samma riktning där ett 20 tal kast lags tidigare. Med ett mycket långsamt hemtag hugger dagens andra gädda, dock kliver den av kort efter mothugg. Mycket frustrerande då även denna kändes bra och med högsta sannolikhet var godkänd. Vi bestämde oss då för att lämna spotten och låta den vila för att återkomma senare när fisken förhoppningsvis blivit mer aktiv. Det var inget snack om att det stod gäddor på spotten, men dumt att röra runt för mycket när dem inte är igång. Vi kunde samtidigt via live rapporteringen syna ett mycket segt fiske för samtliga team. Det är viktigt i dessa lägen att man håller sig till planen. Har man själv trögt brukar oftast detsamma gälla övriga team. Vet man att fisken står på spotten är det värt att inte ge upp den helt. Att börja fiska runt utanför planen slutar sällan bra.

Vi åkte till vår andra hotspot och ankrade. Redan på de första kasten slog vi återigen i brax – mycket hett. Nu gällde de dock bara att se till att gäddan gick på våra beten bland all betesfisk. Vi fiskade av med endast braxstötar som resultat. Jag bestämde mig då för att sätta på ett större bete med förhoppning att sticka ut bland all betesfisk. Vi hade Generellt sätt fiskat med 20 cm beten samt mindre beten (6-7 tum) vilket ofta under just förleksfisket brukar leverera riktigt bra. Betet som åkte på var Dexter shad 34, kanske inte riktigt något man väljer vid segt fiske, och framförallt inte under tävling när första målet är att nå upp till fem godkända. Jag dängde ett längre kast i vindriktningen in mot viken och grundare vatten. Denna gång helt shallow riggad. Jag hann ta ett tiotal vevtag innan det drog till satan! Höll bokstavligen på att tappa spöt. Jag kände direkt att fisken var godkänd – kort efter detta låg den i håven. Fisken mätte, trots det galna hugget, endast 92 cm, dock återigen en bra tävlingsfisk, denna gång utlekt. Med effektivt samarbete mätte och fotade vi fisken snabbt innan återutsättning för att inte tappa fisketid. Vi började återigen fiska. Martin, som då fiskade med hårdbete, kastade i samma riktning jag plockat min. Kort därefter kommer Martins första hugg för dagen. Han satte ett rejält mothugg och återigen svarade troligen godkänd fisk. Vid håvning kunde vi konstatera vår tredje godkända fisk (även också tredje fisken totalt). Fisken mätte 85 cm, nu saknade vi endast 2 gäddor till full kvot.

Vi nötte på rejält med olika beten samt olika hastigheter vid intag men gäddan var helt enkelt inte i stöten. Vi lämnade då denna kant för att söka fisk i närområdet (men inte utanför orekat). Tyvärr gav det inget. Runt kl. 12 begav vi oss tillbaka till första spotten. Vi visste då att vi endast hade ett par timmar fisketid kvar då vi hade en bra bit tillbaka till Grisslehamn där vindarna tilltagit rejält, med byar över 15 m/s, vilket gjorde sjön extra bråkig. Vid detta tillfälle hade vi en 5e plats enl. liverapporteringen, trots att vi saknade två fiskar till full kvot. Vi ankrade återigen på vår första hotspot och började kasta. Efter ett par kast högg det hårt på min Gbump 20 cm i färgen Deep Blue riggad med 14 gr skalle. Jag svarade med ett rejält mothugg. Alla såg direkt att det handlade om bättre fisk. Martin gjorde sig redo med håven och när gäddan bröt ytan visste vi att dagens bästa fisk var krokad – så viktig fisk vilket höjde pulsen direkt. Kort därefter håvade Martin säkert. Fasen va skönt! Gäddan mätte 103 cm, se bild två och tre i inlägget. GRYMT, nu saknade vi enbart en fisk till fullt kvot.

Bild två – 103an och längsta fisken för oss, som totalt inhalerade min shad.

Bild tre – Tur att det längden som räknas!

Än så länge hade samtliga fiskar i båten varit en bra bit över minimimåttet, där endast en fisk tappats. Vi fortsatte kasta, och kort efter min metersfisk högg det återigen på mitt bete. Jag satte motugget och kände att fisken var bra. Hinner drilla den i cirka 5 sekunder innan fanskapet kliver av. Jag blev bra förbannad där jag inte riktigt mins vad jag vrålade. Med endast något över timmen kvar att fiska tog det hårt att tappa denna. Vi fortsatte fiska av spotten utan resultat. Kvarten senare beslöt vi oss att återgå till vår andra hotspot i området. Nu gällde det, sista timmen.

Vi ankrade upp och började kasta, precis där vi tidigare landat två godkända. Martin, som då fiskade med samma hårdbete som levererat godkända fisken tidigare på spotten, kastade upp på gräsområdet och började hemtag mot kanten. Efter ett gäng vevtag tog det tvärstopp. Han satte ett perfekt mothugg och fisken svarade med tyngd. David kastade sig på håven och även jag tokvevade upp för att göra mig redo att bidra. När fisken bröt ytan såg vi direkt att det handlade om 7+. Nu gällde det, landar vi denna är vi med i matchen! Efter några kortare rusningar håvade David säkert. Jag vrålade så att jag efter såg stjärnor. Så mycket spänning som släppte efter att fisken var landad. Vi mätte den till 101 cm. Vilken tävlingsfisk i detta läge, se bild fyra i inlägget.

bild fyra – 101 cm, onekligen dagens snyggaste på 7 +

Nu hade vi inte mycket tid kvar tills det var dags att röra sig. David tyckte vi skulle röra oss direkt men jag ville fiska in i det sista för att förbättra vår 85a. Vi fortsatte kasta i symbios med att stressen växte. Då, i sista stund, krokade David sin andra fisk för dagen. Återigen handlade det om godkänd fisk. Vid håvning utbrast glädje med kramkalas till följd. Vi såg att fisken var något längre än 85 cm, trots att det inte handlar om mycket. Vi mätte den till 89 cm. Otroligt att en fisk av denna storlek kan göra en så glad – just detta, ihop med mycket annat så klart, gör tävlingsfisket så otroligt roligt. Vi kunde nu summera totallängden av våra 5 längsta till 478 cm. Vi ankrade upp och började ratta hemåt så fort det gick. Väl tillbaka väntade vi spända i 40 min innan prisutdelningen drog igång. Med våra 478 cm placerade vi oss på en första plats strax före Södersportfiske som lyckats skrapa ihop 474 cm med otroliga 15 godkända fiskar trots det sega fisket. Cirka tio team lyckades fiska fullt där tävlingens största fisk mätte 110 cm (två stycken med denna längd båda över 10 kg). Fasen vad kul!

Lägger upp ett gäng bilder utöver ovan nämnda. Tack till arrangörerna, super arrangerat och grattis till övriga team på pallen samt de två grymma toppfiskarna.

Skitfiske på er! 😉

     

Premiärturen på öppet 2017 – riktigt segt fiske inledningsvis men avslutade med drillfest!

Ja äntligen har isen gått. Blev premiär på öppet härom dagen i vårsol och hårda vindar med kompisen Martin.

Förhoppningarna var bra stora, vi hade planerat att lägga hela dagen på ett koncentrerat ställe där vi visste att stor gädda stod parkerad innan lek. Vi rampade redan kl. 04:30. Det var en bra bit till spotten vi skulle fiske på så det gällde att va ute i god tid för att hinna fiska i första ljuset.

Väl på plats punktade vi ordentligt. Det gäller att ge fisken tid under våren, mycket bättre att punkta av en spott man vet håller bra fisk och inte stressa vidare när det inte hugger. Vi fiskade av ordentligt, testade tails, jiggar, jerk med olika tempo på hemtag, men fisket var riktigt segt. Nog kan fisket vara trögt under morgontimmarna, framförallt under våren, men detta var extremt. Jag hade ett ett påslag precis under båten under första timmen, detta på en Dexter EEL riggad med 5gr men annars inget. Tempen var förvånansvärt hög, 4.5 grader precis när solen steg, men efter ett par timmar redan över 5 grader – gäddan på platsen hade troligen ställt in tankarna på lek. Men vi fortsatte nöte. Djupet i området var relativ jämnt – ett hett tips kan då vara att hitta de små topografiförändringarna. Det kan räcka med ett par decimeter djupare för att fisken skall stå just där. Detta var något vi körde hårt på. Ett annat knep, just under våren, kan vara att siza ner. Ett mindre bete kan vara nyckeln till ett lyckat fiske just när det är trögt och framförallt under våren. Gäddan vill gärna då inte lägga för mycket energi och ett mindre bete då räds inte denna plocka. Men inte heller det fungerade. Vi stod stationärt i 5 timmar och lyckades enbart kroka ett gäng braxar, men inget annat, inte heller något följe. Vi började tvivla på vår plan trots att vi bestämt oss fiska på platsen hela dagen och vänta på just rätt fisk. Runt lunchtid fick vi besök, detta ihop med det sega fisket fick oss att besluta att åka vidare till ett annat ställe där jag tidigare haft riktigt bra förleksfiske. Man kan absolut konstatera att vi nött av det lilla området förbannat bra, men risken finns att den rätta fisken hugger under eftermiddagen vilket gjorde beslutet svårt.

Väl på det nya stället kunde vi läsa av en temp på närmare 6 grader, helt galet. Vi började fiska av men helt utan aktivitet. Beslutet att åka till nästa ställe var då enkelt, störst till anledning av tempen i vattnet. Vi behövde hitta kallare vatten och djupare kanter intill lekområden. Detta ledde till beslutet att åka längre ut i skärgården vilket verkligen visade sig ge resultat. Vi anlände till nya spotten kl. 14. Tempen var strax över 4 grader, perfekt! Vi började fiska av och redan på andra kastet plockade Martin fisk. Vi hade då ankrat en bra utanför ett grundare område, med ett djup under givaren på 2.5 m. Efter detta började det hugga på hyfsat, vi plockade en del fisk men inget över 6 kg. Jag dängde med en 14 cm Gbump och Martin med en större shad. Jag hade helt klart fler påslag och även några på eller strax under 5 kg. Det mindre betet gav verkligen resultat men de större lös med sin frånvaro.

Vi fortsatte fiska av en kortare sträcka där kanten gick från 2-3.5 m. En perfekt ståndplats innan lek. Vi följde kanten ut mot mitten av en vik där djupet inne i viken var betydligt lägre, cirka 1 m. Då brakade fisket loss totalt. Klockan var runt 16 och det högg tamefan på varje kast. Fisken hade verkligen aktiverat sig och jag böt direkt till större jigg. Naturliga färger fungerade helt klart bäst, vilket även gällde generellt över dagen från att fisken börja hugga. Vid detta tillfälle gick vi även ifrån de viktade betena då gäddorna inte alls hade problem att stiga. Martin plockade en fisk på strax under sju och det kändes verkligen som att en större skulle smälla på när som. Men tyvärr nådde vi aldrig riktigt den toppen vi hoppats på. Summa summarum – trög inledning men avslutade med 40-50 gäddor i båt med några hyfsade upp.

Måste även lägga en kommentar gällande betesfisken som syntes på lodet intill kanten vi fiskade av i slutet. Jag lyckade nämligen kroka en gädda men en stor strömming halvt utstickande ur svalget – fasen va hett!

En hyffsad tagen på shallowriggad gbump 20 cm i färgen Holo Grey Shiner. Förbannat het färg i alla väder men framförallt i sol.

Även denna på Holo Grey Shiner – gbump 20 cm. En bit över 6 kg.

Martin med största för dagen, strax under 7 kg tagen på Shad Teez 27 cm.

Ett gäng bilder från turen visas nedan. Skitfiske!

Pelagiskt segfiske efter storgädda

Kom häromdagen hem efter att ha fiskat efter pelagisk gädda med Manuel i två dagar. Vi visste att det skulle bli bra kämpigt i och med storm med galet hårda vindar. Men vafan – är det hett måste man ut. Vi hade målet satt på stor gädda och var inställda på endast ett fåtal fisk upp men med kanske en gris i båten.

Vi begav oss mot sjön tidigt med plan att vara på vattnet vid första ljuset. På vägen ner tog vinden tag i bilen ett par gånger – detta skulle bli bra spännande.

Väl vid vattnet packade vi båten och rampade kvickt – det hade nämligen hunnit bli ljust och vi ville ut. Vindarna var hårda men överkomliga. SMHI hade dock utfärdat klass 1 så vinden skulle garanterat öka. Men trots detta begav vi oss ut mot planerade första spotten – den djupaste delen av sjön som låg bra långt ut. På vägen ut ökade vinden och cirka kilometern från rampen gick vågorna från höjden 0.5-1.5 m. Manuels Bass Tracker höll bokstavligen på att gå under. Vi kämpade oss in mot land och fick helt tänka om.  Att fiska på detta sätt i denna sjö var nytt för oss båda men tänket är alltid detsamma – att lokalisera bättre stim men framförallt pelagisk bättre fisk. Sructure Scan är verkligen ett måste vid detta fisk. Att hitta ett område med betesfisk samt stor fisk som man kan ringa in är A & O och där är ett ekolod med Structure Scan riktigt effektivt. Att börja leta i de djupaste områdena är alltid en bra ide, men självklart finns andra generellt sätt bra platser som kring uddar eller kanter. Vi kunde dock inte utgå från det planerade djupaste området. Ha annars även koll på hur vinden legat tidigare dagar samt dagen man är ute – ofta ligger betesfisken mot den sida av sjön vinden legat mot.

Vi började söka fisk i icke planerade områden, tvingade att hålla oss nära land. Så fort vi kom längre ut än 400 m blev vågorna på tok för höga samt att elmotorn omöjligt kunde hålla oss. Riktigt surt. Vi blev dock paffa över mängden betesfisk – det var bokstavligen byst med betesfisk precis överallt så länge djupen låg på 10 m eller under detta. De låg som en matta från botten och 2 m upp, dock inte den strukturen betesfisk vi sökte. Helst ska de vara större betesfisk eller större högre stim. Det samma gällde predator fisken. Vi hittade sporadisk stor fisk men inget värt att börja fiska på. Det var riktigt svårt att hitta något som stack ut. Tillslut gjorde vi vårt första stopp. Detta efter att vi sätt ett gäng bättre fiskar men inget koncentrerat. Vi började dänga utan den riktigt rätta ”feelingen”. Tror mest att vi båda behövde få blöta prylarna. Kvarten senare bestämde vi oss ändå för att fortsätta leta. Att hitta rätt område, ett område man verkligen tror på, är bra värt. Därefter behöver man nämligen oftast inte flytta sig alls. Vi lyckades efter ytterligare timmens letande hitta ett något mer intressant område. Betydligt mer bättre fisk men ändå inte riktigt vad vi letade efter. Vad det gällde betesfisken, sporadiskta sprängda stim som för en gång skull inte låg och tröck bottennära, vilket var betydligt hetare. Vi ankrade upp och la varsitt kast ut i ”tomma intet”. Djupet låg på 14 m, båda fiskade med Dexter Shad 34 – ett grymt bete för just pelagiskt fiske i klart vatten. Den har en bra siluett vilket är riktigt hett vid pelagiskt fiske då gäddan stiger det där lilla extra för att plocka betet. Manuel börja veva direkt samtidigt som jag planerade testa något djupare. Jag ville starta från botten men det var bra svårt att hålla kontakten med betet pga den sjukt hårda vinden. Efter cirka 30 sekunder började jag veva och ett par vevtag senare gör jag ett vevstopp. Sekunden senare smäller det ordentligt! Jag sätter mothugg och första fisken för trippen var krokad. Manuel ser även hugget och gör sig snabbt redo med håven. Jag drillar den relativt fort upp till ytan och kort därefter håvas fisken. En okej gädda på cirka 105 cm och på strax under 8 kg. Se bild ett i inlägget.7-8_kg_martin_bloggVi blev rejält taggade och kände att detta skulle sluta i något riktigt bra. Klockan hade hunnit bli 11 och vi hade därför cirka 5 timmars fiske kvar i ett förhoppningsvis bra område. Så var dock inte fallet. Vi krigade på ordentligt samtidigt som vinden tilltog. Vi blev tvungna att åka ändå närmare land och cirka 4 timmar senare stod vi med endast ett par pet utöver första fisken. Vi bestämde oss då för att bege oss mot rampen för att ta nya tag dag två. Det hade även dragit in sjuka regnmoln under sista timmarna och detta i kombination med vindbyar på 20 m/s var inte speciellt härligt. Manuel stod som vanligt utan vantar hela dagen…

Dag två och ny energi! Vi hade bestämt oss rampa på en annan ramp för att testa ett nytt område som även det låg något skyddat. Vinden hade vridit från SV till NV vilket gav oss möjlighet att testa just detta område där något bättre djup fanns. Vi började leta men återigen hade vi svårt att hitta ett område med mer koncentrerad bättre fisk. Vi gjorde ett gäng ankringar men utan utdelning, det var bra svårt. Vi var helt begränsade till att hålla oss där vinden inte tog över. När vi hade cirka 3 timmar kvar av dagen stod vi fortfarande helt utan fisk. Vi började leta närmare land på 10 meters kurvan. Helt utan resultat. Men när vi närmade oss rampen dök plötsligt betydligt större betesfisk upp – antagligen brax. Vi gick i taket – fasen va hett! I detta dök även en del bättre fisk upp. Vi spott-lockade och började kasta. Efter ett par kast smäller det på min 34a i samma färg som 8an plockat på – ”Rudd” riggad med en 21 grams G’flip från Gunki. En snärta men fasen så skönt! Vi fortsätter dänga och kort därefter krokar jag min andra gädda  för dagen. En 4-5a och nu började det kännas riktigt bra. Vi såg mycket betesfisk i rörelse och emellanåt bättre pelagiskt jagande predatorer. Låg vi kvar i området nu kanske vi kunde nypa en bättre. Jag lyckas kroka ytterligare två, båda på mellan 3-5 kg. 34an var bra het! Kort därefter plockar Manuel sin första för dagen, även den en 5a, på Dexter Shad 25 riggad med 25 gr skalle. Solen började gå ned över trätopparna samtidigt som vinden suggestivt lugnade ner sig. Vi förflyttade oss endast små sträckor och runt kl. 15:30 gör vi vårt planerade sista stopp. Detta över 13 meters djup i utkanten av det inringade området med större betesfisk där vi strax innan ankring passerat två bättre fiskar. Manuel lägger sin 25a ned mot de bättre ekona och det tar kort därefter stopp. Denna kändes bättre. Jag gör mig redo med håven och efter en kort men intensiv fajt landar jag dagens största fisk, en 7.5a, se bild två. Vi fortsatte fiska in i det sista, och precis innan ve bestämde oss för att bege oss hemåt tar det tvärstopp för mig. Betet var inte mer ön 2 m från båten och jag sätter ett rejält mothugg. Som att sitta i sten, men kort därefter sliter sig fisken. FAN! Detta satte punkt för dagen och vi åkte mot rampen besvikna över resultatet men helt klart erfarenheten rikare. Vid nästa besök har vi kött på benen och det brukar alltid resultera i bättre resultat!7-5_kg_manuel_blogg

Väl mött!

Några av höstens gäddor blandat med en del tips för sent höstfiske i skärgård

Då fisket tillämpas sen höst i skärgården kan gäddorna vara riktigt knepiga. Framförallt när de första köldknäpporna dyker upp vilket får temperaturen i vattnet att frispela. Jag staplar nedan upp en del tankar vi har med oss ut så här års.

• Frostnatt natten till fiskedag – vid dessa förhållanden kan fisket vara riktigt segt. Kall natt gör generellt sett fisken på framförallt grunt vatten inaktiv. Detta gäller främst i vikar och marer där vattnet står stilla. Om det blåst mycket under dagarna innan kan detta leda till att varmare vatten blåst in från fjärdarna vilket medföljt att den rådande köldknäppen inte lyckats sänka temperaturen på grunt. På dessa platser kan fisken vara bra aktiv trots litet djup och kylan. Ha ständigt koll på temperaturen, leta områden med stabil eller höga temperaturer. Fungerar inte grunt får man börja söka gäddan djupare, bland annat på den ”andra kanten”, dvs. djupkanter runt grunt vatten, djup från 2-5 m. Jag brukar sällan fiska djupare än 4-5 meter i skärgård då det vid större djup än så är mindre syrerikt.

• Mycket vind – vinden gör generellt sätt vattnet mer grumligt vilket är en riktigt bra faktor. Gäddorna blir betydligt mindre skygga. När vattnet går från just mindre grumligt till riktigt grumligt brukar fisket på de större exemplaren helt klart vara bättre för oss. En annan positiv faktor med vind är att vattnet blir betydlig mer syrerikt. Nedan har vi Manuel med en gädda på en bit över 110 cm som tog inne på riktigt grunt vatten som normalt sätt är halvklart men på grund av hårda vindar dagarna innan blivit rejält grumligt. Slänger även upp en bild på en tjockis jag tog tillsammans med Martin i en lävik då det var total storm utanför med vindbyar uppmätta till 34 m/s. Vattnet var även då mycket grumligare än normalt.img_67037-2_kg_3_blogg

• Sök områden med betesfisk – under senhöst går mycket vitfisk in riktigt grunt, ofta hittar man mycket brax och stor mört i vikarna och marerna vilket såklart då också lockar gädda, framförallt stor gädda. I kombination med grunt vatten söker betesfisken gärna platser i anslutning till där sötvatten rinner ut vilket ofta grumlar till vattnet lite extra. Vill man söka de större gäddorna måste man då ha rejält med tålamod och invänta huggperiderna. Har man hittat ett område som håller just brax där även övriga viktiga egenskaper finns behöver man egentligen inte flytta sig på väldigt länge, kanske hela dagen, gäller enbart att invänta huggperiderna som oftast är mycket kort men kan leverera flera stora fiskar i samma område under en kort period.

Generellt sätt, under just höstfiske, föredrar jag förbannat ruskigt väder i våra vatten. Många av spottarna är hårt bankade men håller ganska mycket stor fisk. Det gäller att vara ute vid rätt förhållanden. Det är för mig rusk, gärna mulet eller regn med hård vind. Spottar som normalt är döda kan leverera helt galet mycket vid just sådana tillfällen. När det kommer till vart man ska stå ankrad är en bra tumregel, som även många andra nämner, ett djup där man precis inte kan se botten. Nedan har vi en bättre fisk som jag tog i ett område som normalt sätt är hårt bankat, under denna dag hade vi riktigt bra fiske på just sådana platser på grund av de gedigna förhållandena.blogg_6-40kg_2

Inom kort kommer även ett inlägg om lite tankar kring pelagiskt fiske efter gädda. Något jag och mina teamkamrater tillämpar ofta under hösten vilket varje år resulterar i ett gäng riktigt bra fiskar. 🙂

Pannbensfiske delux!

Ja hur ska jag summera detta, kanske med ”from zero to a hero”. Vi (jag, Manuel och John) hade under 75 procent av vår tvådagarstripp haft ett helt otroligt segt fiske med endast ett tiotal små gäddor upp – absolut inget nämnvärt. Vi är inte vana vid mängd under pelagiskt fiske men så segt vi hade haft var något utöver det vanliga. Planen var som nämnt pelagiskt fiske efter stor gädda. Vi hade rekat ett gäng heta spottar med mycket betesfisk runt ikring men haft svårt att komma i kontakt med stor fisk, även svårt att hitta dem på ekolodet/strukturen. Antingen stod de och tröck bottennära eller så var de på helt andra ställen. Sporadisk bättre fisk kunde dock emellanåt dyka upp pelagiskt men inte alls vad vi hoppats på trots att stimmen klumpat sig rejält. Vi låg ändå länge på de få spottar vi visste tidigare hade levererat förutsatt att betesfisk fanns.

Det handlar verkligen om att man inväntar huggperioden och inte ger sig för tidigt. Man står ofta timmar utan hugg men när det väl kommer igång brukar det sluta med fler bättre fiskar på mycket kort tid. Man måste tro på det man gör vilket speglar fisket rejält. Börjar man vela slutar det oftast att man fiskar helt fel. För djupt, fel teknik eller fel bete.

Vi var konstant noggranna med att på något sätt fiskade olika för att hitta det som stämde för stunden. Planen under trippen var annars simpel och vi hade följt den till punkt och pricka. Vi skulle lägga hela eftermiddagen dag två, från 12 till hemgång runt 17, på ett djupt mindre område där vi tidigare passerat och sätt mycket betesfisk. Som nämnt tidigare hade vi endast landat ett gäng mindre fiskar vilket är ovanligt. Mängden fisk stämde ganska bra med vad som normalt brukar komma upp, men storleksmässigt var vi totalt förlorade.

Vår första ankring på sista spotten la vi över 16 meters djup. Betesfisk i varierande storlek var i långsam rörelse runt båten och bland detta dök även bättre ekon upp ibland. Allt kändes rätt och det var inget snack om att samtliga kvarvarande timmar skulle läggas i det koncentrerade området.

Efter cirka timmens fiske på samma uppankring krokar jag äntligen en gädda på min Dexter Shad 34a i färgen Rudd. Dock inte alls vad vi var ute efter men ändå intressant med huggvillig. Manuel säger vid detta tillfälle på skoj ”kom igen nu – huggsexa, nu kör vi”. Han hinner lägga två kast och det bettar i rejält i hans spö. Han svarar med ett brutalt mothugg och fisken sitter. Vi ser direkt att han krokat den fisk vi letat efter. Brutal tyngd med rejäla huvudskak. Han lyckas efter minuten få in den till båten men har inte en chans att få upp den till ytan. Den svarar med en kraftig rusning och Manuel gör allt för att se till att inget går fel. Jag står beredd med håven samtidigt som jag försöker hålla mig undan. Efter yterliggare två minuter bryter fisken ytan för första gången. Vi båda blir helt mållösa – 13 plus inget snack! En satans gris från helvetet med oxnacken delux och ryggbredd som en timmerstock. Den vänder direkt ned mot djupet och nu började allvaret på riktigt. Manuel gick från nervös till trasigt nervös. Helt sjuk! Han lyckas få upp den till ytan igen men den vänder ner direkt. Efter cirka fem minuter får han äntligen in den till båtkanten och jag tar första möjliga chans och håvar fisken. Helt sjuk känsla när den väl ligger i håven. Kramkalas och glädje till följd – fy fasen, vad har vi precis lyckats med?!

Vi gör iordning allt för vägning, mätning och fotografering. Jag säger till John att han ska fortsätta fiska under detta för att huggperioden är igång och varje minut är viktig. Vi ser till att allt blir perfekt, vilket är ett måste när man har en drömfisk i båten. När endast mätning var kvar säger Manuel att han måste ta en cigg innan vi fortsätter för att lugna nerverna. Jag själv känner att vi måste bli klara för att fortsätta fiska. Vi hade då pysslat med fisken i 10-15 min med vila i håven innan fotografering och invägning. Manuel säger då att vi låter fisken vila i håven yterliggare för att därefter göra mätningen innan release och att jag därför ska ta ett par kast. Jag reser mig upp och dänger iväg mitt bete åt motsatt håll vart Manuel plockat sin. Efter ett par vevtag tar det tvärstopp. Jag drar i ett ordentligt mothugg och får en satans tyngd till svar med lika sjuka huvudskakningar. Vad händer?! Ännu ett as på kroken med Manuel fisk kvar i håven. Jag vet att jag funderade på att göra yterliggare ett mothugg men valde att lita fullt på mitt första. Jag lyckas pressa in den till båten men även denna gick djupt. Helt sjukt tung. När fisken väl är precis rakt nedanför båten släpper den… Jag blir helt förkrossad, så nära ytterligare en garanterad tia och där ett historiskt dubbelhugg. Men inte mycket man kan göra. Jag tog ytterligare ett kast men insåg samtidigt att min chans var förbi. Vi återgick till Manuels gädda för inmätning. Jag var tvungen att säga att mitt humör nu skulle svänga från glädje till något annat. Jag var så satans glad för Manuels skull men kunde inte släppa den jag tappat.

Vi mäter Manuels gädda till hela 126.5 cm och väger den till otroliga 14.41 kg. En sådan sjukt vacker fisk och ett otroligt spinn PB var ett faktum. Den tog på Dexter Shad 24 UV. Stort grattis, detta kommer sitta i länge. Jag vet att jag själv kommer få min revansch – det är just detta som gör fisket så otroligt spännande och roligt – man kan aldrig ta något för givet.

Vi fiskade in i det sista men utan ytterligare kontakt, visserligen spelade det ingen roll, turen slutade med en drömfisk, så satans kul!

Film kommer även ut snart, det är nämligen så att John lyckades få med en del av drillen på systemaren samt att vi självklart filmade när damen simmade tillbaka. Bilder på grisen visas nedan.

Skitfiske på er så länge!14-41_kg_126-5_cm_1_blogg14-41_kg_126-5_cm_2_blogg

Första Inlägget!

Godkväll! J

Mitt första inlägg här på FishEco blogg, nu flyttad från min tidigare 7 år gamla. Namnet kvarstår och betydelsen är fullt logisk för oss sportfiskare – fiske är ett beroende och där ett riktigt bra beroende! Vill ni läsa om mina tidigare turer in och kika på http://fishingdependence.blogspot.se/ men allt från denna dag kommer enbart upp här.

Målet och visionen med bloggen är att ge er läsare en inblick i mitt och mina teamkamraters fiske där turer såväl tips och annat publiceras så ofta som möjligt.

Till en början måste jag presentera mig. Mitt namn är Martin Wasberg och jag är född 91. Jag bor söder om Stockholm i en mindre villa med min fina sambo. Jag har fiskat sedan jag för första gången stod och kunde göra mig förstådd. Fisket sedan dessa har helt klart varit min största hobby och idag något jag prioriterar högt. Mitt fiske tillämpas i hela Sverige, i sjö, hav och strömmande vatten. De arter jag främst fiskar är gädda, abborre och gös men även en del ädelfisk samt hälleflundra och andra arter längst med Norges kust. Jag föredrar helt klart spinn men tillämpar även andra metoder såsom flötestrolling, trolling, ismete, fluga, havsfiske, mm.

Jag jobbar annars som konstruktör där jag i år tog min civilingenjörsexamen. 😀

Tidigare detta år blev jag även officiellt medlem i Team Gunki Sweden vilket är riktigt kul då varumärket tillsammans med Illex samt Pezon & Michel växer snabbt och som enligt mig har riktigt bra prylar.

Jag strävar hela tiden mot att bli en bättre fiskare – kunskapsmässigt (teoretiskt) och teknikmässigt (praktiskt).

Jag vill poängtera att jag gärna vill att ni läsare ställer frågor och skapar diskussioner här på bloggen och att ni då tänker efter för att stämningen alltid skall ligga på topp. Jag vill att bloggen i helhet ger ett bra intryck utan smutskastning eller liknande. Fiske är för mig något jag gör för att det är så fruktansvärt underbart på alla sätt och absolut inget annat.

Inom kort kommer självklart mina första ”fiske” inlägg, hoppas ni gillar det. Jag har så mycket på hög som väntar att publiceras! 🙂

Sist måste jag även nämna att jag har ett stort intresse för foto och film där jag skapar filmer tillsammans med dem jag fiskar med. Är detta något ni är intresserade av får ni gärna kika in på min Youtube kanal samt Splash Internationals kanal där mina filmer kontinuerligt läggs upp – https://www.youtube.com/user/MartinWasberg och https://www.youtube.com/channel/UC00sTeRO0mMTDcNxaPvDQvQ 😉

Första bilder får bli denna granna abborre jag tog tillsammans med Manuel på fina 1630 gr och 46 cm i våras:

1630gr_46cm_blogg_1

Väl mött!