Drömfiske efter abborre – stay tuned!

Ja vad ska man säga… Jag tillsammans med Manuel och Petter åkte ner till Holland tidigare i våras för att fiska grov abborre. Våra förhoppningar var självklart höga men att det skulle sluta som det gjorde hade vi endast kunnat drömma om. Vi kommer släppa detta inom kort tillsammans med film mm. Jag jobbar för fullt med redigeringen – länken till trailern för den kommande filmen ”Monster Perch” är följande: https://www.youtube.com/watch?v=1wis-QzUqhM&t=3s

Nedan några av resans borrar, alla en bit över den magiska gränsen 2 kg men ingen av dem tar sig ens upp till topp 5, mållös!

Besök på det legendariska Rügen

Ja hur ska man inleda detta – kanske med att säga att Rügen var precis som folk påstått. Det är antingen på eller av och många faktorer skall stämma för att det förstnämnda skall gälla.

Vi (jag, Manuel och Mikael Tono) fiskade under tre dagar och då de sista i november samt första i december. Rapporterna under ditresan visade på bra fiske och vi var riktigt förväntansfulla. Vi skulle dessutom fiska med privat guide (trevliga Swen Buchhold) i område där Bodden ej fick guida vilket gjorde det hela extra spännande. Vädret såg dessutom stabilt ut med vindar från 2-7 m/s och temperaturer konstant över nollan – drömmigt.

Fisket skedde från en Alumacraft Escape 145 rustad med endast 15 hk (med anledning att större motor ej tillåts i området vi fiskade i). Bottenstrukturen i området skilde sig även mot vad man förväntat sig samt fått höra – kuperat med djup från 0.5-9 m där stora områden hörde till det djupare. 

Fisket skedde främst på kanter där drifterna lades mht vinden. Vi fiskade av strukturerat- började drifta på 7-9 m för att sedan lägga om driften något längre upp på kanten. Men gäddan, klyschigt nämnt, lös med sin frånvaro. Efter att ha fiskat kanter från gryning till strax efter 12 utan en enda fisk begav vi oss mot en av Swens säkra kort – en hamn där det alltid samlas mycket betesfisk. Vill tillägga att jag reagerade starkt på en sak under resan- utöver att man inte fick använda varken elmotor eller ankare, alla de helt galet långa nät som var utplacerade lite överallt. Visst att det råder totalt fiskeförbud under lång period i Rügen, det är ändå oroväckande. 

Väl i hamnen kunde vi syna rejält med betesfisk från botten upp till ytan. Utöver det var vattnet även betydligt grumligare vilket kändes riktigt hett. Driften vi la var mycket kort och startade på 1 m för att sedan passera ner mot 4 m och åter upp till 1 m, dvs över en mindre potta. På fjärde driften klippte resans första gädda. Det var på Manuels Dexter Shad i färgen Rudd riggad med en 15 gr skalle vilket han vevade mycket långsamt. Hugget var försiktigt men mothugget brutalt. Redan vid första huvudskaket förstod vi att det handlade om en bättre fisk. Jag kastade mig på håven och stod redo. Kort efter att gäddan bröt ytan låg den säkrad i håven. En riktigt fet 105a som vägdes till 8.5 kg. Grym första fisk och mycket behövlig för psyket efter så många timmar utan ett enda hugg. Se bild ett i inlägget. Fisken simmade tillbaka fint och nytändning var ett faktum.

Manuel med fet Rügen-105a tagen på Dexter Shad i färgen Rudd.

 

Fisket fortsatte, ny förhoppning, som nämnt, med brutal fokus. Rügen är just känt för sina galna vändningar där flera riktiga grisar kan komma under en mycket kort period. Vi fiskade av samma potta ända in i kaklet, tyvärr utan resultat. Swen förklarade att han sällan är med om ett sådant trögt fiske vi just fått uppleva. Rapporterna kring oss sa detsamma. Leech och kompani som hade dragit med, vad jag fått höra, ett fyrtiotal sportfiskare, hade även dem haft helt brutalt trögt. Vad kunde då detta bero på? Slutsatsen var att saltvatten tagit sig in och därför totalt inaktiverat gäddan, så surt!

Dag två, något nya förutsättningar med vriden vindriktning från N till V, kanske kunde detta röra om i grytan. Vi kämpade på ordentligt där vi främst höll oss till de djupare delarna – något vi nu i efterhand sagt ej skulle gjort. Saltvatten är tyngre än sötvatten vilket innebär att man logiskt sätt bör söka sig till grundare vatten. Vi testade såklart det också men utan resultat, i mitt och Manuels tycke testade vi dock det på tok för lite. Swen var inte jätteglad i att fiska grundare vilket satte stopp för längre perioder på dessa områden. Jag hade ett par påslag samt brände en 5-6a precis vid båtkanten. Manuel brände även ett gäng, två st på runt 5 kg samt en på runt 7 kg. Vi hade betydligt bättre aktivitet dag två jmf dag ett men gäddorna petade knappt på betena – tråkigt försiktiga. I betesväg testade vi ordentligt – stora som små shadjiggar riggade shallow eller med skalle, hemtag bottennära kraftigt eller långsamt, jerkbait grunt samt spinnerbait riggad med shad, det enda som om något gav bättre utdelning var beten med diskret gång sakta hemtagna. Något som verkligen underlättade då djupet under driften eller vid nya drifter varierade var användningen av G’flip, se bild två i inlägget. På bilden sitter G’flippen på en shallowriggad Gbump 20 cm. Med denna skalle går det snabbt att justera vikten efter rådande djup. Väl på väg hem efter dagens slut kunde vi summera totalt bom dag två.

Gbump riggad med G’flip, ett hett tips till er som snabbt vill kunna variera djupintaget på betena.

 

Tono med en av fiskarna plockade under sista timmen dag tre – denna tog på ett spinnerbait från Illex – Crusher, riggad med Gbump.

Dag tre, samma vind men den hade tilltagit rejält. Detta till följd att vi var tvungna att rampa på annan del av fjärden jmf. dag ett och två. Återigen fiskade vi non-stop där vi knappt stannade upp för att äta/dricka. Tyvärr landade vi inte något as. Men mängdmässigt brakade det loss något i slutet. Ett sju till åtta tal gäddor fick syna insidan av båten, men tyvärr inget större än 6 kg. Nedan (bild tre i inlägget) visar Tono upp en av sprittsarna som fick syna insidan av båten under sista dagen.

Så, min slutliga åsikt om det legendariska Rügen. Trögt så in åt helvete, häftigt fiske som på många sätt skiljer sig från fisket i Sverige (dock inte på alla plan). God mat och grym öl, trevligt folk och häftigt landskap. Jag är dock skeptisk till ett återbesök. Det tar tur och retur två dagar med bil, att istället lägga denna tid på ett hotspot i hemmavatten är för mig mer värt. Jag kan dock inte svara på om min inställning till detta ändras med tiden. Man vet ju ändå alla de galna rapporterna från detta vatten och vilka brutala gäddor som emellanåt kommer upp. Dock ska det mycket till för att pricka rätt. Rapporterna för dessa tre dagar var riktigt dåliga. Tror till och med att Manuels 8.5a var största på alla Svenskar fiskande i Rügen under dessa tre dagar.

Tack till grymma Swen för dessa tre dagar, alla roliga missförstånd pga att större delen av kommunikationen skedde på tyska (med hjälp av Tonos två års högstadieerfarenhet). För er som är intresserade av en tripp till Rügen och då få möjlighet att fiska i ett område med lägre tryck är välkomna att kontakta Swen. Han finns att nå på Instagram och Facebook. Gut Getroffen! J

Vi ses på vattnet!

Abborre i skärgårdsgräset!

Har varit ute ett par kortturer med kompisen Martin Svanäng, och vilket resultat vi haft! Att fiska efter borre i gräs kan verkligen sluta riktigt bra om man hittar dem, då ofta koncentrerat.

Man märker så smått att sommaren börjar lida mot sitt slut, men vad gör det – för oss fiskare betyder det ”prime time” med mycket och ofta stor fisk under turerna.

Vi har ett par hot-spot som ofta levererar bra med abborre så här års, inte bara mängd utan även storlek. Dock är det inte bara att åka till dessa ställen och plocka fisk. Mycket hänger på förhållanden som framförallt vind och tryck. Blåser det för mycket pålandsvind grumlar vattnet upp rejält med få fisk som resultat. Snabba väderväxlingar gör också borren rejält inaktiv stundtals. Det samma gäller lågtryck eller tryckfall. Bäst på dessa spottar har vi helt klart haft under stabila förhållanden – då det blås liknande vind, helt klart pålandsvind, under många dagar med styrkor som inte överstiger 4-5 m/s. Detta gör vattnet lagom syrerikt samt inte för grumligt. Detta med ett stabilt tryck eller ökande ges perfekta förutsättningar för ett lyckat borrefiske.

Under de två kortturer vi bokstavligen hivade upp stor fisk hade vi stabilt väder med ökande tryck.

Under båda turerna kom vi ut strax efter kl. 17. Väl på spotten börjar sökandet efter fisk – då gäller det att fiska relativt snabbt, här underlättar elmotor. Så fort vi hittar fisk körs powerpolen ned, såvida djupet är tillfredsställande. Vi fiskar från 2.5-1 m djup och då i gräs, gärna områden där gräset bryter av mot mindre rena ”hålor” (mycket små kala områden fritt från gräs).

Då vi fiskar där födan i huvudsak är löja men även mört – har imitationer av dessa fugerat bäst. Då offset riggade. Detta är något många missar på när de fiskar i gräs – en offset riggad jigg ger betydligt mer fisk iom intagning av betet ej avbryts pga gräs samt att den krokar riktigt bra – så länge man har en jigg som passar till detta.

Nedan visas den jiggen som levererade riktigt bra – Gunki Peps, den är mycket lik en löja med sin smala profil samt passar gediget till offset då den är urspårad i ryggen. Vill inte påtvinga ett speciellt bete, det handlar om att tro på de man fiskar på, oavsett bete. Vi testade dock ett antal men hittade inget för stunden som levererade bättre. Dock hade nog en liknande jigg stöpt från en löja fungerat lika bra!

Gunki Peps 3.5″ (9 cm), ett mångsidigt bete som liknar en löja på många sätt. Denna riggad med offsetkrok och ledad skalle på 10 gr. Dock körde vi mestadels med offset med fast skalle, samma vikt.

Nu till fisket – efter att ha sökt i området kommer första hugget strax efter klockan 19. En bättre borre direkt, tippad på runt 950 gr. Vid detta tillfälle låg vi på cirka 2 m och runt två kastlängder från en större vass. Även gräs i alla riktningar hela vägen upp till ytan. Från denna stund plockade vi fisk konstant ända fram till cirka två timmar efter solnedgång. Tekniken var hetsigt fiske, hårda lyft där jiggen sedan läts dala mot botten. Huggen kom nästintill varje gång då den dalade. Betena riggades med 4/0 eller 5/0 offset, antingen med fast eller ledad 10 gr skalle. Efter att fisken slutat hugga runt klockan 00 tog vi ett par timmar till vila i båten för att sedan strax efter klockan 02 sätta igång med fisket igen. Så fort det börjat ljusna något (inte bäckmörker) började abborren återigen hugga. Samma teknik och i samma område.

Vid hemgång – runt kl. 06, kunde vi summera 48 borrar, cirka 40 av dessa över 850 gr med 8 över kilot. Alla dessa med en längd på 45-46 cm. De tre tyngsta låg på precis strax under 1200 gr.

Under tur två hann vi endast med ett kvällspass då båda skulle jobba dagen efter – men fisket var nästan detsamma. Samma teknik och bete gällde men nu i ett annat område inte långt från där vi hittad dem tidigare. Totalt landade vi ett tiotal över 900 gr där två tog sig över kilot. När fiskarna kommer upp i denna kaliber blir drillen riktigt rolig – man har inte mycket att sätta emot på den lätt utrustning. Att vissa renodlade gäddfiskare påstår att abborren inte intresserar då drillen inte är detsamma är rent ploj-prat :D!

Några bilder från fisket visas nedan.

En av de grymma 45or som landades, denna precis efter att solen gått upp över trädtopparna.

Två 45or på en bit över kilot drygt en timme efter solen gått ned!

En av de tyngre bland sviten 🙂

Martin Svanäng med en grann 46a 🙂

En av de grövre – kul med skärgårdsborre med höjd. Kan ibland vara svårt att hitta dessa i STHLM’s skärgård.

En grym plussare för Märta!

När det kommer till utrustning föredrar jag helt klart spinn – det ger för mig en betydligt högre precision. Lindimension mellan 0.1-0.13 mm där jag knyter flourocarbonen direkt på linan samt betet direkt till flourocarbonen. Med detta ges en minimal påverkan på jiggen samt en diskret presentation för fisken. Att man tappar en del beten pga gädda får man räkna med – du får så pass mycket mer abborre samt mindre risk att de större, mer erfarna fiskarna, tvekar plocka betet.

Jag har fiskat mycket med antingen ett Gunki Shigeki C 190 M/ML 0.5-18 gr (men som helt klart är klassat för högre) samt ett Illex Blue Shadow Jungle Poacher 7-30 gr. Allt hänger på storleken på fisk. När borrarna kommer upp i vikter över kilot finns risk att tappa dem i mothuggen om spöt är för klent!

En av försommarens satsningar :)

Måste medge att jag varit halvbra på att skriva på senaste tiden, men bättre ska det bli. Här kommer i alla fall en mindre summering av en av våra satsningar under försommaren.

Jag och Manuel var iväg på gäddfiske under ett gäng dagar tillsammans med kompisarna Petter och Victor. Vi riktade in oss främst på pelagisk efterleksgädda och resultatet slutade med fina toppar och ett tjugotal fiskar på snittvikten 7-7.5 kg. Temperaturen första dagen låg på ca. 14 grader och hade gått upp till hela 17-18 grader dagen vi begav oss hemåt. Vi fiskade då mestadels i gassande sol och knappt någon vind vilket resulterade i generellt sätt trögt fiske. Fiskarna vi kom i kontakt med högg främst under tidig morgon och sen kväll eller under de tillfällen vinden tilltog eller molnigheten ökade. Att fiska pelagiskt kräver som många vet tålamod. Sol är absolut ingen negativ faktor som brukar vara fallet när man fiskar grundare eller i skärgård. Men vind är helst ett måste, åtminstone att det krusar. Vi föredrar växlande molnighet och kontinuerlig medelvind upp till 6 m/s för det pelagiska. Om vinden går över detta brukar vi fiska mer kanter och grundare toppar med närliggande djup samt öka takten på invevet, dvs. ”speed” fiske.

Under eftermiddag sista heldagen samt sista halvdagen mulnade det på rejält och med informationen från de första dagarnas fiske i bagaget lyckades vi då knipa turens båda tior. Manuel stod för trippens topp på 11.6 kg och Petter för turens andra plussare på 10.7 kg.

Manuels 11.6a fördelat på 118.5 cm kom strax efter ett kraftigt skyfall på en topp på 3 m intill stort djup, se bild 1. Fisken tog på betet Dexter Shad 25 i färgen Motoroil Special riggad med 15 gr skalle, se bild 2. Detta bete i just denna färg plockade Manuel många av trippens metersfiskar på. Han fiskade framförallt med denna när det mulnade på sig.

Under det soliga vädret, som gällde generellt sätt under trippen, fungerade jerkbait riktigt bra. Annars klara färger, gärna med glitter. Ett tips, som många missar under det pelagiska fisket vid denna period, är att fiska strax under ytan. Många väljer att vikta betena vilket då gör att man missar många aktiva gäddor i ytskikten. Vi fiskar främst betena från ytan ner till 1 m under (gäller alltså det pelagiska fiske efter leken). Gäddan är även så pass aktiv nu och har absolut inga problem att stiga rejält..

Bild 3 visar en av trippens bättre medelfiskar, tagen på en Gbump 20 i färgen Deep Blue riggad med en 14 gr G’Flip, se bild 4. Gäddan var kompakt med fin ryggbredd och hade en längd på 105 cm. Denna kom strax innan solen gick ned på en 8 m topp intill 25 meters djup. Riggningen med G’Flip är verkligen supersmidig. Shaden är till en början shallowriggad där G’flippen med önskad vikt hängs på enkelt. Finns många liknande varianter men tycker att G’flippen är en av de mest diskreta. Helt klart ett måste i lådan.

Skitfiske på er!

En förmiddag prick efter gösta!

Var nyligen ute med Manuel på premiär med nya båten, så smutt. Även första turen med prick för året där siktet var inställt på stor gös. Väderprognosen visade dock på hårda vindar från kl. 12, men detta gjorde inte hela världen då jag ändå endast kunde köra halvdag.

Vi rampade bra tidigt, runt kl. 04. Vinden hade redan då dragit igång, men var absolut överkomlig. Vi hittade fisk nästintill direkt men till en början var gösen inte riktigt i stöten, trots stigande av det redan relativt höga trycket.

Första fisken kom ändå ganska snabbt, en gös på runt 3 kg, som fick simma tillbaka utan att bli fotad. Fisket fortsatte men vi hade svårt att finna bättre fisk. All fisk stod antingen extremt ytligt och rörde sig toksnabbt eller djupt, från 8 m och nedåt där vi inte vill släppa på fisk som står djupare än 10 m då det riskerar tryckskada den. Vi lyckades dock knipa några på mellan 4-5 kg, men inget över. Vinden tilltog för varje timme vilket gjorde det svårare och svårare att fiska, framförallt utan splash guards, vilket jag måste införskaffa inom en nära framtid. Emellanåt forsade bokstavligen vatten in i båten… Mycket spännande. Gick ändå fint då Manuel är grym rorkultare när det kommer till prick.

Under de sista timmarna var vi tvungna att söka område där vi inte var lika exponerade av vind, tyvärr bort från de djupare delarna där större fisk fanns i betydligt större utsträckning. Dock gjorde inte detta hela värden då fisken, ju längre dagen gick, blev mer och mer aktiv. Sista två timmarna hade vi närmligen ett mycket roligt fiske, inga jättar men många på mellan 3-5 kg, och nästintill varje gös vi släppte på steg. Jag hade till och med en fisk som jag råkade släppa förbi då vi drev vilket gjorde det svårt att se släppet, men där gösen följde jiggen ned 1-2 m och klippte. Galet kul!

Slänger upp ett gäng bilder nedan. Skitfiske så länge! J

Många i denna size fick syna insidan av båten 🙂

Manuel med en femma – denna på V2 Riggle i färgen Brown Shiner

En femma på det som gav mest för mig under dagen – en V2 Riggle i färgen Snow Blue Flake

 

En blåsig fight i Roslagen Pike 2017 förra helgen!

Förra helgen ställde jag tillsammans med Martin Svanäng och David Thunberg upp i Roslagen Pike, detta som team WST Gunki. Tävlingen utgår från Grisslehamn och hade i år 5 års jubileum. Totalt startade 79 team där nivån är mycket hög vilket gör tävlingen lite extra prestigefylld.

Nu till vår insats. Vi hade rekat väl och planen var helt huggen i sten. Vi skulle fiska en bra bit från utgångspunkten i ett mer eller mindre skyddat område. Detta valde vi absolut inte pga de riktigt hårda vindarna utan mer för att platsens gemensamma egenskaper och hur dessa gav goda förutsättningar för ett lyckat fiske vid denna årstid. Som många vet hade vädret ett par veckor tidigare varit bra med temperaturer upp emot 18 grader vilket då för stunden höjt temperaturen i lekvikarna rejält med lek till följd. Veckan efter hade ett rejält kallväder dragit in med snö och temperaturer ner mot 10 minus. Detta ställer till det rejält där leken nästintill helt stannar upp med följd att gäddorna oftast ställer sig och trycker och blir mycket inaktiva, framförallt grunt. Detta märkte vi verkligen av under rek. Dagarna innan tävlingen hade dock temperaturen höjts vilket gav förutsättningar för mer aktiv fisk. Planen var att fiska längst med kanter upp till lekområden/lekvassar vilket givit fisk under reket. Vi hade främst plockat ut två spottar i det mindre området vi skulle fiska i, båda relativt koncentrerade. Det ena utanför en vass med djup från 1.5-2 m intill vassen och 3.5-4 m en kastlängd ut. Det andra stället längst en kant med djup på 2.5-3.5 m, utanför en vik med gräs från kant in till glesvass. Under reket hade vi krokad både lekt och olekt fisk vilket alltid ger en viss säkerhet om förhållandena skulle svänga kraftigt (Sällan både fisk som lekt och inte lekt blir rejält inaktiva samtidigt).

Starten gick av stapeln kl. 08:00. Vi drog iväg i stabila 33 knop trots de kraftiga vindarna och grova sjön, detta tack vare Davids stabila Silverhawk. Vid starten bjöd bland annat team Gagball på en rejäl pulshöjning då de nästan höll på att flippa båten totalt. Som tur var gick detta vägen med vad jag förstått enbart värkar i rygg.

Väl framme på spotten kunde vi syna en temphöjning av vattnet till 6 grader vilket innebar cirka graden varmare jmf. reket – mycket bra! Vi inledde alla med olika beten för att tidigt hitta rätt. Jag körde med en viktad shadjigg – naturligt färgad Gbump riggad med en 14 gr Gflip. Super för att komma ner just när man vill fiska något djupare. Detta visade sig nämligen ge goda resultat under reket där gäddan gärna ville ha betet presenterat bottennära.

Martin körde med ett hårdbete, som även det tog sig ner 1.5-2 m under ytan. David körde med, som jag, en shadjigg. Dock i en betydligt mer ickenaturlig färg viktad med 14 gr.

Första hugget kom kort efter att vi anlänt. Detta på Davids bete. Redan vid mothugget kunde vi konstatera godkänd fisk. Minns inte om det var jag eller Martin som slängde sig på håven men kort efter mothugget håvades fisken. En stabil förleks gädda på 93 cm, se bild ett i inlägget. Bra start!

Bild ett – första godkända för teamet, 94 cm.

Efter snabb fotografering släpptes gäddan tillbaka och vi fortsatte banka i full fokus. Dock utan resultat. Vi började testa olika beten men fisken var absolut inte i stöten. Dock krokade jag en brax samt att vi med jämna mellanrum slog i brax – mycket hett. Efter att vi legat kvar på spotten i cirka timmen med endast kortare flyttar utan resultat slängde jag på en Dexter EEL och kastade ut i samma riktning där ett 20 tal kast lags tidigare. Med ett mycket långsamt hemtag hugger dagens andra gädda, dock kliver den av kort efter mothugg. Mycket frustrerande då även denna kändes bra och med högsta sannolikhet var godkänd. Vi bestämde oss då för att lämna spotten och låta den vila för att återkomma senare när fisken förhoppningsvis blivit mer aktiv. Det var inget snack om att det stod gäddor på spotten, men dumt att röra runt för mycket när dem inte är igång. Vi kunde samtidigt via live rapporteringen syna ett mycket segt fiske för samtliga team. Det är viktigt i dessa lägen att man håller sig till planen. Har man själv trögt brukar oftast detsamma gälla övriga team. Vet man att fisken står på spotten är det värt att inte ge upp den helt. Att börja fiska runt utanför planen slutar sällan bra.

Vi åkte till vår andra hotspot och ankrade. Redan på de första kasten slog vi återigen i brax – mycket hett. Nu gällde de dock bara att se till att gäddan gick på våra beten bland all betesfisk. Vi fiskade av med endast braxstötar som resultat. Jag bestämde mig då för att sätta på ett större bete med förhoppning att sticka ut bland all betesfisk. Vi hade Generellt sätt fiskat med 20 cm beten samt mindre beten (6-7 tum) vilket ofta under just förleksfisket brukar leverera riktigt bra. Betet som åkte på var Dexter shad 34, kanske inte riktigt något man väljer vid segt fiske, och framförallt inte under tävling när första målet är att nå upp till fem godkända. Jag dängde ett längre kast i vindriktningen in mot viken och grundare vatten. Denna gång helt shallow riggad. Jag hann ta ett tiotal vevtag innan det drog till satan! Höll bokstavligen på att tappa spöt. Jag kände direkt att fisken var godkänd – kort efter detta låg den i håven. Fisken mätte, trots det galna hugget, endast 92 cm, dock återigen en bra tävlingsfisk, denna gång utlekt. Med effektivt samarbete mätte och fotade vi fisken snabbt innan återutsättning för att inte tappa fisketid. Vi började återigen fiska. Martin, som då fiskade med hårdbete, kastade i samma riktning jag plockat min. Kort därefter kommer Martins första hugg för dagen. Han satte ett rejält mothugg och återigen svarade troligen godkänd fisk. Vid håvning kunde vi konstatera vår tredje godkända fisk (även också tredje fisken totalt). Fisken mätte 85 cm, nu saknade vi endast 2 gäddor till full kvot.

Vi nötte på rejält med olika beten samt olika hastigheter vid intag men gäddan var helt enkelt inte i stöten. Vi lämnade då denna kant för att söka fisk i närområdet (men inte utanför orekat). Tyvärr gav det inget. Runt kl. 12 begav vi oss tillbaka till första spotten. Vi visste då att vi endast hade ett par timmar fisketid kvar då vi hade en bra bit tillbaka till Grisslehamn där vindarna tilltagit rejält, med byar över 15 m/s, vilket gjorde sjön extra bråkig. Vid detta tillfälle hade vi en 5e plats enl. liverapporteringen, trots att vi saknade två fiskar till full kvot. Vi ankrade återigen på vår första hotspot och började kasta. Efter ett par kast högg det hårt på min Gbump 20 cm i färgen Deep Blue riggad med 14 gr skalle. Jag svarade med ett rejält mothugg. Alla såg direkt att det handlade om bättre fisk. Martin gjorde sig redo med håven och när gäddan bröt ytan visste vi att dagens bästa fisk var krokad – så viktig fisk vilket höjde pulsen direkt. Kort därefter håvade Martin säkert. Fasen va skönt! Gäddan mätte 103 cm, se bild två och tre i inlägget. GRYMT, nu saknade vi enbart en fisk till fullt kvot.

Bild två – 103an och längsta fisken för oss, som totalt inhalerade min shad.

Bild tre – Tur att det längden som räknas!

Än så länge hade samtliga fiskar i båten varit en bra bit över minimimåttet, där endast en fisk tappats. Vi fortsatte kasta, och kort efter min metersfisk högg det återigen på mitt bete. Jag satte motugget och kände att fisken var bra. Hinner drilla den i cirka 5 sekunder innan fanskapet kliver av. Jag blev bra förbannad där jag inte riktigt mins vad jag vrålade. Med endast något över timmen kvar att fiska tog det hårt att tappa denna. Vi fortsatte fiska av spotten utan resultat. Kvarten senare beslöt vi oss att återgå till vår andra hotspot i området. Nu gällde det, sista timmen.

Vi ankrade upp och började kasta, precis där vi tidigare landat två godkända. Martin, som då fiskade med samma hårdbete som levererat godkända fisken tidigare på spotten, kastade upp på gräsområdet och började hemtag mot kanten. Efter ett gäng vevtag tog det tvärstopp. Han satte ett perfekt mothugg och fisken svarade med tyngd. David kastade sig på håven och även jag tokvevade upp för att göra mig redo att bidra. När fisken bröt ytan såg vi direkt att det handlade om 7+. Nu gällde det, landar vi denna är vi med i matchen! Efter några kortare rusningar håvade David säkert. Jag vrålade så att jag efter såg stjärnor. Så mycket spänning som släppte efter att fisken var landad. Vi mätte den till 101 cm. Vilken tävlingsfisk i detta läge, se bild fyra i inlägget.

bild fyra – 101 cm, onekligen dagens snyggaste på 7 +

Nu hade vi inte mycket tid kvar tills det var dags att röra sig. David tyckte vi skulle röra oss direkt men jag ville fiska in i det sista för att förbättra vår 85a. Vi fortsatte kasta i symbios med att stressen växte. Då, i sista stund, krokade David sin andra fisk för dagen. Återigen handlade det om godkänd fisk. Vid håvning utbrast glädje med kramkalas till följd. Vi såg att fisken var något längre än 85 cm, trots att det inte handlar om mycket. Vi mätte den till 89 cm. Otroligt att en fisk av denna storlek kan göra en så glad – just detta, ihop med mycket annat så klart, gör tävlingsfisket så otroligt roligt. Vi kunde nu summera totallängden av våra 5 längsta till 478 cm. Vi ankrade upp och började ratta hemåt så fort det gick. Väl tillbaka väntade vi spända i 40 min innan prisutdelningen drog igång. Med våra 478 cm placerade vi oss på en första plats strax före Södersportfiske som lyckats skrapa ihop 474 cm med otroliga 15 godkända fiskar trots det sega fisket. Cirka tio team lyckades fiska fullt där tävlingens största fisk mätte 110 cm (två stycken med denna längd båda över 10 kg). Fasen vad kul!

Lägger upp ett gäng bilder utöver ovan nämnda. Tack till arrangörerna, super arrangerat och grattis till övriga team på pallen samt de två grymma toppfiskarna.

Skitfiske på er! 😉

     

Premiärturen på öppet 2017 – riktigt segt fiske inledningsvis men avslutade med drillfest!

Ja äntligen har isen gått. Blev premiär på öppet härom dagen i vårsol och hårda vindar med kompisen Martin.

Förhoppningarna var bra stora, vi hade planerat att lägga hela dagen på ett koncentrerat ställe där vi visste att stor gädda stod parkerad innan lek. Vi rampade redan kl. 04:30. Det var en bra bit till spotten vi skulle fiske på så det gällde att va ute i god tid för att hinna fiska i första ljuset.

Väl på plats punktade vi ordentligt. Det gäller att ge fisken tid under våren, mycket bättre att punkta av en spott man vet håller bra fisk och inte stressa vidare när det inte hugger. Vi fiskade av ordentligt, testade tails, jiggar, jerk med olika tempo på hemtag, men fisket var riktigt segt. Nog kan fisket vara trögt under morgontimmarna, framförallt under våren, men detta var extremt. Jag hade ett ett påslag precis under båten under första timmen, detta på en Dexter EEL riggad med 5gr men annars inget. Tempen var förvånansvärt hög, 4.5 grader precis när solen steg, men efter ett par timmar redan över 5 grader – gäddan på platsen hade troligen ställt in tankarna på lek. Men vi fortsatte nöte. Djupet i området var relativ jämnt – ett hett tips kan då vara att hitta de små topografiförändringarna. Det kan räcka med ett par decimeter djupare för att fisken skall stå just där. Detta var något vi körde hårt på. Ett annat knep, just under våren, kan vara att siza ner. Ett mindre bete kan vara nyckeln till ett lyckat fiske just när det är trögt och framförallt under våren. Gäddan vill gärna då inte lägga för mycket energi och ett mindre bete då räds inte denna plocka. Men inte heller det fungerade. Vi stod stationärt i 5 timmar och lyckades enbart kroka ett gäng braxar, men inget annat, inte heller något följe. Vi började tvivla på vår plan trots att vi bestämt oss fiska på platsen hela dagen och vänta på just rätt fisk. Runt lunchtid fick vi besök, detta ihop med det sega fisket fick oss att besluta att åka vidare till ett annat ställe där jag tidigare haft riktigt bra förleksfiske. Man kan absolut konstatera att vi nött av det lilla området förbannat bra, men risken finns att den rätta fisken hugger under eftermiddagen vilket gjorde beslutet svårt.

Väl på det nya stället kunde vi läsa av en temp på närmare 6 grader, helt galet. Vi började fiska av men helt utan aktivitet. Beslutet att åka till nästa ställe var då enkelt, störst till anledning av tempen i vattnet. Vi behövde hitta kallare vatten och djupare kanter intill lekområden. Detta ledde till beslutet att åka längre ut i skärgården vilket verkligen visade sig ge resultat. Vi anlände till nya spotten kl. 14. Tempen var strax över 4 grader, perfekt! Vi började fiska av och redan på andra kastet plockade Martin fisk. Vi hade då ankrat en bra utanför ett grundare område, med ett djup under givaren på 2.5 m. Efter detta började det hugga på hyfsat, vi plockade en del fisk men inget över 6 kg. Jag dängde med en 14 cm Gbump och Martin med en större shad. Jag hade helt klart fler påslag och även några på eller strax under 5 kg. Det mindre betet gav verkligen resultat men de större lös med sin frånvaro.

Vi fortsatte fiska av en kortare sträcka där kanten gick från 2-3.5 m. En perfekt ståndplats innan lek. Vi följde kanten ut mot mitten av en vik där djupet inne i viken var betydligt lägre, cirka 1 m. Då brakade fisket loss totalt. Klockan var runt 16 och det högg tamefan på varje kast. Fisken hade verkligen aktiverat sig och jag böt direkt till större jigg. Naturliga färger fungerade helt klart bäst, vilket även gällde generellt över dagen från att fisken börja hugga. Vid detta tillfälle gick vi även ifrån de viktade betena då gäddorna inte alls hade problem att stiga. Martin plockade en fisk på strax under sju och det kändes verkligen som att en större skulle smälla på när som. Men tyvärr nådde vi aldrig riktigt den toppen vi hoppats på. Summa summarum – trög inledning men avslutade med 40-50 gäddor i båt med några hyfsade upp.

Måste även lägga en kommentar gällande betesfisken som syntes på lodet intill kanten vi fiskade av i slutet. Jag lyckade nämligen kroka en gädda men en stor strömming halvt utstickande ur svalget – fasen va hett!

En hyffsad tagen på shallowriggad gbump 20 cm i färgen Holo Grey Shiner. Förbannat het färg i alla väder men framförallt i sol.

Även denna på Holo Grey Shiner – gbump 20 cm. En bit över 6 kg.

Martin med största för dagen, strax under 7 kg tagen på Shad Teez 27 cm.

Ett gäng bilder från turen visas nedan. Skitfiske!

Pelagiskt segfiske efter storgädda

Kom häromdagen hem efter att ha fiskat efter pelagisk gädda med Manuel i två dagar. Vi visste att det skulle bli bra kämpigt i och med storm med galet hårda vindar. Men vafan – är det hett måste man ut. Vi hade målet satt på stor gädda och var inställda på endast ett fåtal fisk upp men med kanske en gris i båten.

Vi begav oss mot sjön tidigt med plan att vara på vattnet vid första ljuset. På vägen ner tog vinden tag i bilen ett par gånger – detta skulle bli bra spännande.

Väl vid vattnet packade vi båten och rampade kvickt – det hade nämligen hunnit bli ljust och vi ville ut. Vindarna var hårda men överkomliga. SMHI hade dock utfärdat klass 1 så vinden skulle garanterat öka. Men trots detta begav vi oss ut mot planerade första spotten – den djupaste delen av sjön som låg bra långt ut. På vägen ut ökade vinden och cirka kilometern från rampen gick vågorna från höjden 0.5-1.5 m. Manuels Bass Tracker höll bokstavligen på att gå under. Vi kämpade oss in mot land och fick helt tänka om.  Att fiska på detta sätt i denna sjö var nytt för oss båda men tänket är alltid detsamma – att lokalisera bättre stim men framförallt pelagisk bättre fisk. Sructure Scan är verkligen ett måste vid detta fisk. Att hitta ett område med betesfisk samt stor fisk som man kan ringa in är A & O och där är ett ekolod med Structure Scan riktigt effektivt. Att börja leta i de djupaste områdena är alltid en bra ide, men självklart finns andra generellt sätt bra platser som kring uddar eller kanter. Vi kunde dock inte utgå från det planerade djupaste området. Ha annars även koll på hur vinden legat tidigare dagar samt dagen man är ute – ofta ligger betesfisken mot den sida av sjön vinden legat mot.

Vi började söka fisk i icke planerade områden, tvingade att hålla oss nära land. Så fort vi kom längre ut än 400 m blev vågorna på tok för höga samt att elmotorn omöjligt kunde hålla oss. Riktigt surt. Vi blev dock paffa över mängden betesfisk – det var bokstavligen byst med betesfisk precis överallt så länge djupen låg på 10 m eller under detta. De låg som en matta från botten och 2 m upp, dock inte den strukturen betesfisk vi sökte. Helst ska de vara större betesfisk eller större högre stim. Det samma gällde predator fisken. Vi hittade sporadisk stor fisk men inget värt att börja fiska på. Det var riktigt svårt att hitta något som stack ut. Tillslut gjorde vi vårt första stopp. Detta efter att vi sätt ett gäng bättre fiskar men inget koncentrerat. Vi började dänga utan den riktigt rätta ”feelingen”. Tror mest att vi båda behövde få blöta prylarna. Kvarten senare bestämde vi oss ändå för att fortsätta leta. Att hitta rätt område, ett område man verkligen tror på, är bra värt. Därefter behöver man nämligen oftast inte flytta sig alls. Vi lyckades efter ytterligare timmens letande hitta ett något mer intressant område. Betydligt mer bättre fisk men ändå inte riktigt vad vi letade efter. Vad det gällde betesfisken, sporadiskta sprängda stim som för en gång skull inte låg och tröck bottennära, vilket var betydligt hetare. Vi ankrade upp och la varsitt kast ut i ”tomma intet”. Djupet låg på 14 m, båda fiskade med Dexter Shad 34 – ett grymt bete för just pelagiskt fiske i klart vatten. Den har en bra siluett vilket är riktigt hett vid pelagiskt fiske då gäddan stiger det där lilla extra för att plocka betet. Manuel börja veva direkt samtidigt som jag planerade testa något djupare. Jag ville starta från botten men det var bra svårt att hålla kontakten med betet pga den sjukt hårda vinden. Efter cirka 30 sekunder började jag veva och ett par vevtag senare gör jag ett vevstopp. Sekunden senare smäller det ordentligt! Jag sätter mothugg och första fisken för trippen var krokad. Manuel ser även hugget och gör sig snabbt redo med håven. Jag drillar den relativt fort upp till ytan och kort därefter håvas fisken. En okej gädda på cirka 105 cm och på strax under 8 kg. Se bild ett i inlägget.7-8_kg_martin_bloggVi blev rejält taggade och kände att detta skulle sluta i något riktigt bra. Klockan hade hunnit bli 11 och vi hade därför cirka 5 timmars fiske kvar i ett förhoppningsvis bra område. Så var dock inte fallet. Vi krigade på ordentligt samtidigt som vinden tilltog. Vi blev tvungna att åka ändå närmare land och cirka 4 timmar senare stod vi med endast ett par pet utöver första fisken. Vi bestämde oss då för att bege oss mot rampen för att ta nya tag dag två. Det hade även dragit in sjuka regnmoln under sista timmarna och detta i kombination med vindbyar på 20 m/s var inte speciellt härligt. Manuel stod som vanligt utan vantar hela dagen…

Dag två och ny energi! Vi hade bestämt oss rampa på en annan ramp för att testa ett nytt område som även det låg något skyddat. Vinden hade vridit från SV till NV vilket gav oss möjlighet att testa just detta område där något bättre djup fanns. Vi började leta men återigen hade vi svårt att hitta ett område med mer koncentrerad bättre fisk. Vi gjorde ett gäng ankringar men utan utdelning, det var bra svårt. Vi var helt begränsade till att hålla oss där vinden inte tog över. När vi hade cirka 3 timmar kvar av dagen stod vi fortfarande helt utan fisk. Vi började leta närmare land på 10 meters kurvan. Helt utan resultat. Men när vi närmade oss rampen dök plötsligt betydligt större betesfisk upp – antagligen brax. Vi gick i taket – fasen va hett! I detta dök även en del bättre fisk upp. Vi spott-lockade och började kasta. Efter ett par kast smäller det på min 34a i samma färg som 8an plockat på – ”Rudd” riggad med en 21 grams G’flip från Gunki. En snärta men fasen så skönt! Vi fortsätter dänga och kort därefter krokar jag min andra gädda  för dagen. En 4-5a och nu började det kännas riktigt bra. Vi såg mycket betesfisk i rörelse och emellanåt bättre pelagiskt jagande predatorer. Låg vi kvar i området nu kanske vi kunde nypa en bättre. Jag lyckas kroka ytterligare två, båda på mellan 3-5 kg. 34an var bra het! Kort därefter plockar Manuel sin första för dagen, även den en 5a, på Dexter Shad 25 riggad med 25 gr skalle. Solen började gå ned över trätopparna samtidigt som vinden suggestivt lugnade ner sig. Vi förflyttade oss endast små sträckor och runt kl. 15:30 gör vi vårt planerade sista stopp. Detta över 13 meters djup i utkanten av det inringade området med större betesfisk där vi strax innan ankring passerat två bättre fiskar. Manuel lägger sin 25a ned mot de bättre ekona och det tar kort därefter stopp. Denna kändes bättre. Jag gör mig redo med håven och efter en kort men intensiv fajt landar jag dagens största fisk, en 7.5a, se bild två. Vi fortsatte fiska in i det sista, och precis innan ve bestämde oss för att bege oss hemåt tar det tvärstopp för mig. Betet var inte mer ön 2 m från båten och jag sätter ett rejält mothugg. Som att sitta i sten, men kort därefter sliter sig fisken. FAN! Detta satte punkt för dagen och vi åkte mot rampen besvikna över resultatet men helt klart erfarenheten rikare. Vid nästa besök har vi kött på benen och det brukar alltid resultera i bättre resultat!7-5_kg_manuel_blogg

Väl mött!