Den senaste tidens fiske

Den senaste tiden har det varit ganska mycket jobb, besök av föräldrar och lite ”hemmafix” som har fått gå före fisket och bloggskrivandet.

Men förra helgen var jag iväg en kort sväng på söndagskvällen för att se om jag kunde lura upp någon färna igen. Det var strålande varmt och nästan vindstilla, myggen hade kommit fram… Det är tur att man under den kallare perioden på året hinner glömma bort hur fruktansvärt irriterande dessa flygfän är.

Stigen mot drömmarnas land eller drömfisken...

Stigen mot drömmarnas land eller drömfisken…

Jag började prova lyckan på ytan, smög runt som en liten indian bland vassen och slängde ut brödbitar på en ganska kort strömmande sträcka. Men jag lyckades inte få någon färna att gå upp och plocka brödet, det var endast mörten som var på gång.
Så jag flyttade till en annan del av ån och bytte till bottenmete istället. De första trettio minuterna hände det absolut inget, inte ens ett pet i spötoppen. Så jag flyttade mig en bit längre nedströms och efter någon minut så indikerade det i quivertippen, så med handen vid rullen var jag beredd. Det ryckte till ett par tre gånger ordentligt och så var dagens första fisk krokade, men jag möttes tyvärr inte av en hårt fightande färna utan istället hade en mört i kanske tre hektosklassen sugit i sig brödbiten. Den gav mig ingen direkt fight då den var ganska sliten efter leken så jag krokade snabbt av och släppte tillbaka den.

Jag trodde ändå på platsen, så jag bytte till en räka som bete och kastade ut igen.
Men det blev en stilla spötopp och istället satt jag och viftade bort myggen och torkade svetten från pannan. Så efter knappt trettio minuter fortsatte jag nedströms och provade en ny liten plats men här hände det inget heller. Jag började fundera på varför fisket var så segt, hade värmen gjort sitt och fiskarna gick i lektankar istället för ätartankar…? Eller var det för att vattnet sjunkit rejält i ån…?

Vid nästa sträcka valde jag återigen brödet som bete och kastade ut, sen gav jag upp och letade upp en långärmad tröja så myggen skulle låta bli mig lite mer, svettig var jag redan så det spelade ingen större roll. Efter någon minut så bugar sig spötoppen och dagens första färna är krokad, äntligen! Efter en kort fight kan jag håva en mindre färna på omkring 1.5 kilo.

Färna bottenmete

När den har fått simma tillbaka så händer det inte mycket mer och det börjar bli mörkt så jag stannar till på ett ställe på vägen tillbaka och lyckas efter någon minut kroka ännu en liten färna på omkring 1 kilo. Sen gav jag upp och körde hem.

Jag ska försöka få till ett, kanske två pass till efter färnan i vår, sedan blir det att fokusera på andra arter och metoder ett tag. Men mer om det framöver och även en del tips och hur man preparerar beten och partiklar till sitt fiske efter arter som karp och sutare.

I helgen som gick hade jag mina föräldrar på besök, så jag frågade min son på snart fyra år vad han ville göra när farmor och farfar kom på besök och han svarade fiska och han ville fånga en stor fisk!
Självklart skulle vi fiska.
Så i lördags plockade jag ihop ett flötmete och ett bottenmetespö, blandade lite mäsk och tog med några olika beten. Sen blev det några timmar vid sjön med fiske, korvgrillning och fika ihop med familjen vilket var otroligt trevligt.
Vi lyckades även få några fiskar och båda barnen var väldigt nyfikna och ville känna på fiskarna, grabben ville även hålla i fiskarna och släppa tillbaka dem. Som den fiskenörd jag är blev jag självklart väldigt stolt, glad och nöjd över att se min treåriga son sitta vid vattenkanten och efter lite förklaring från min sida försiktigt släppa tillbaka mörten och sedan säga, ”nu ska vi fånga fler fiskar, stora fiskar”! Men även min lilla tjej på två år ville väldigt gärna klappa och känna på fiskarna, så förhoppningsvis har jag två fiskekompanjoner i framtiden!

fiske med barnen

Så glöm inte att ta med era barn, småkusiner eller grannbarnen på lite flötmete ibland så vi kan lära dem att uppskatta, ha roligt och förstå sportfisket som den fantastiska hobby, passion och livsstil det är, och förhoppningsvis blir de lika inbitna som vi själva en dag!

 

Ett nytt morgonpass

När helgen tar slut och det återigen blir måndagsmorgon så börjar man längta, drömma och längta lite till efter nästa helg och fiske, vecka efter vecka. Självklart inget undantag i helgen som var då det återigen var dags att besöka ån för lite bottenmete.

Så i lördags ringde klockan tidigt, strax efter 04:00 pep det i telefonen och knappt trettio minuter senare satte jag mig i bilen för att köra in till ån.
Första timmarna av passet skulle ägnas åt att försöka hitta några större mörtar, vädret såg lovande ut med mulet, lite duggregn och en temperatur på runt 6-7 grader. När jag kom fram till min tänkta plats var det lite aktivitet på ytan så fisken var där vilket alltid stärker självförtroendet och man vaknar till. Jag satte ihop mitt spö snabbt, fyllde min feederkorg med Swedbaits Roach Ecstasy och majs. Sen satte jag dit ett boostat majskorn med en söt smak som även färgar majskornen lite på kroken. Tyvärr blev det inte så röda som jag hade hoppats på, men den söta doften gick det inte att ta miste på.

Bottenmete Mört

När det gått tio, kanske femton minuter och jag har fått ut några feederkorgar med mäsk på platsen så får jag ett par snabba ryck i spötoppen, sen ett rejält och jag krokar. Känner direkt lite bättre motstånd och förhoppningarna att en större mört har tagit majskornet steg. Men när jag ska håva så ser jag att det är en björkna i halvkilosklassen. De har hållit sig undan dom senaste passen, men nu var årets första ett faktum. Jag krokade snabbt av den och kastade ut igen.

Bottenmete Mört

Det tog inte mer än 1 minut innan nästa fisk var krokad. Men den här gången var det en mindre mört som tagit majskornet.
Det fortsätter nappa ganska bra med flera mindre mörtar, men de stora höll sig undan, eller så finns det bara mindre mörtar… Men så lätt ger jag inte upp utan kommer fortsätta att leta efter dem.

Bottenmete Mört

När klockan började närma sig 09:00 så väljer jag att plocka ihop och förflytta mig till en annan del av ån för att se om färnorna vaknat.

Jag väljer att börja på samma ställe som jag fick en färna veckan innan för att sedan förflytta mig längre nedströms under förmiddagen. Den första timmen händer det inget, jag har några pet på brödet men inget ordentligt napp, så det kunde lika gärna ha varit någon mindre fisk som var framme och plockade lite småbitar på brödet. När klockan börjar närma sig halv elva så dyker det upp tre andra fiskare, jag väljer att kalla dem ”Svensson-fiskare”. Sådana som fiskar någon gång om året och därför är utrustning och kunskap på en annan nivå, absolut inget fel på det! Jag tycker bara det är roligt att se fler som fiskar då det är en fantastisk hobby. Men just den här gången blev jag inte riktigt lika glad för de väljer att börja fiska kanske 10-15 meter ifrån mig.
Färnan är en fisk som gärna drar sig undan om det plaskas, klampas och viftas utmed ån. När ”Svensson-fiskarna” väl fått ihop sina spö så började de kasta sina drag ursinnigt med det klassiska ”jag tar i som fan och kommer två meter framför mig med ett galet plask” kastet, sen flyger dessa spinnare, skeddrag eller vad de nu använde överallt. De kastar helt planlöst åt alla håll och håller på att kasta över min lina ett flertal gånger. Men de är nöjda med livet och pratar om hur tyst och lugnt det är att fiska… Jag personligen tyckte att det just var det, tyst och lugnt, innan de dök upp!
Men självklart har de lika mycket rätt att vara där som jag, så jag plockade snabbt ihop mina prylar och förflytta mig till en annan plats. Planen för dagen gick i kras, fast jag var ganska snabbt på en ny plats.

Bottenmete Färna

Grejerna var snart i vattnet och efter knappt fem minuter får jag ett par pet, jag sitter på helspänn men tyvärr blir det inget mer. Klockan går och jag förflyttar mig några gånger men inget händer. Tio minuter innan det är dags att plocka ihop så bugar sig spöt rejält. En färna har sugit i sig min räka och bjuder på bra motstånd, men så händer det där tråkiga, kroken släpper. Jag hann se färnan en kort stund och den var väl i 1,5 kilos klassen så inget monster som tur var.
Jag väljer att bryta och åka hem efter den tappade färnan och får se mig besegrad den här gången.

Så istället för en bild på en fin färna så bjuder jag på ett tips.
Ibland tycker jag det kan vara svårt att se quivertipp toppen ordentligt beroende på dagsljuset, så inför det här året beställde jag Enterprise Tackles Quivertip Nightlite Adaptor och Sight Tips.

Enterprise Tackle Quivertip Nightlight Adapter

En riktigt smart lösning där man snabbt sätter dit en hållare för isotoper eller dessa ”sight tips” på sin quivertipp, det är två olika storlekar med i en förpackning av quivertipp-hållaren så det är inga problem att hitta en som passar sitt spö och hållaren sitter riktigt bra. Än så länge har den inte rört sig efter många kast och den hindrar inte linan vid kast heller.
Det är två röda, två gula och två självlysande toppar som man kan ladda upp med till exempel en uv-lampa i ”sight tips” förpackningen.
Så är du som jag lite halvblind och har svårt att se toppen eller metar i mörker och vill ha en stabil lösning för att fästa isotoperna eller använda de självlysande topparna så rekommenderar jag verkligen dessa små prisvärda tillbehör.

En fin vårmorgon vid ån

I söndags styrde jag återigen bilen mot ån, fast den här gången fick det bli ett förmiddagspass.

Klockan ringde redan strax innan halv fem på morgonen, det märks verkligen att det blir ljusare för varje dag nu. Riktigt välkommet!
Jag var framme vid dagens första plats lite innan sex, och solen var precis på väg upp så frosten på marken skulle snart vara borta. Första spöt sattes ihop snabbt och snart fylldes dagens första feederkorg med mäsk och ett par majskorn sattes dit på en liten 12:ans Kamasan B983 krok. Det andra spöt fiskade jag med en bit korv på en större krok för att se om någon färna fanns på platsen.

Bottenmete efter mört och färna

Jag gjorde en liten ändring av mäskval mot sist, det fick bli en klassiker den här gången, nämligen Swedbaits Krillkung. Anledningen till bytet var för att se om detta lite mer matiga och grövre mäsk kunde locka in lite större fisk än gången innan, framförallt mörten då som målet var inställt på de första timmarna av fiskepasset. Jag hade blandat ner lite hampaolja, ”Coconut Betaine Syrup” och majs i blandningen också.

Swedbaits Krillkung

Redan när jag kom till platsen var det en del aktivitet på ytan, så det tog inte många minuter innan det började darra till i spötoppen. Efter kanske tio minuter så satt dagens första mört, perfekt krokad i underläppen. Tyvärr var den ännu mindre än de jag fick på förra passet… Men jag konstaterade snabbt efter lite övervägande med mig själv att de små skulle snart försvinna!
Jag missar ett par bättre bugningar i quivertippen och ändrar om riggen så feederkorgen inte kan glida på huvudlinan. Nytt mäsk i korgen och sen ut igen, efter bara en minut så sitter dagens andra mört men ännu en liten. Sen får jag nog sex – åtta mörtar i samma storlek snabbt.

Jag byter ut majsen mot en liten brödbit för att se om det kan göra skillnad och efter ett par minuter så bugar toppen bra, fast fisk och nu rycker det lite bättre i andra änden. Den här gången var det en något större mört i kanske 4 hektos klassen. Så snabbt på med en bit bröd på kroken igen och så ut. Ganska omgående bugar toppen igen och ännu en i samma klass får vara uppe och vända.
Efter den mörten så blir det lugnare, tyvärr. Men jag nöter på en timme till och får upp några mindre mörtar men de stora syns inte till.

Bottenmete efter mört

Ett par av dagens mörtar i blandade storlekar

När klockan blivit strax efter halv tio så packar jag ihop för att förflytta mig till en annan plats. Nu bytte jag fokus och riktade in mig enbart på färnan.
Det hade blivit lite varmare i luften och solen värmde gott så kanske kunde någon visa intresse för mina beten.

Jag bröt av en bit bröd från mitt grekiska lantbröd och satte dit på en 6:ans B983 krok och fyllde upp feederkorgen. Siktet ställdes in på ett litet lugnare parti på andra sidan ån och kastet blev perfekt. Så jag satte ned spöt i spöhållaren och tänkte att står det en färna där så hugger den ganska fort. Jag satte dit en bit currydoftande burkskinka på det andra spöt och kastade ut. Sen plockade jag fram termosen och började sörpla på en kopp kaffe när jag ser att det darrar till lite lätt i spöt med brödbiten. Jag ställer ner koppen och håller handen kanske en decimeter från spöt, ännu en liten darr och jag har fullt fokus på spötoppen. Jag är beredd på ett rejält hugg vilken sekund som helst, alla sinnen är på max, pulsen stiger och så bugar spöt rejält, nästan så det flyger ur spöhållaren! Pulsen rusar, hjärtat slår på max, färnan drar direkt ut i strömmen och ger sig av nedströms. Jag får snällt följa efter för att den inte ska gå fast, jag får lyfta spöt över några buskar, krångla mig förbi ett par träd innan jag kommer till en öppnare yta där det är säkrare att håva fisken. Efter en liten stund kan jag omsluta håvnätet och den är min!
Jag tittar ner i håven och ser en fin färna, men mindre än vad jag trodde från början med tanke på fighten den gav mig. Men inte blir jag ledsen för det, pulsen och hjärtat fick sig en rejäl omgång och jag har kroppen fylld av adrenalin och fiskefrossa, magiskt!

Färnan får vila en stund i håven innan jag tar ett par snabba bilder och mäter den till 48 centimeter och en vikt på 1.64 kilo.

Bottenmete efter färna

När jag tackat för sällskapet så förflyttar jag mig en bit nedströms och bryter av en ny bit bröd och fäster den på kroken och kastar ut. Kaffet byts ut mot saft, någon äggmacka slinker också ned. Efter kanske femton minuter så darrar det till lite lätt i spötoppen igen, så handen vilar precis ovanför spöt och vid nästa darr så krokar jag. Men inget där, fast halvvägs in så känner jag ett par små knyck och upp kommer en mört som är så liten så jag blir imponerad att den ens lyckas få in kroken i munnen.
Efter den mörten händer det inget mer så jag förflyttar mig igen men tyvärr blir det ingen mer färna den här dagen.

Dagens bästa bete, grekiskt lantbröd.

Dagens bästa bete, grekiskt lantbröd.

Även om morgonen var kall med minusgrader och frost så var fiskarna aktiva och bjöd på ett otroligt roligt fiske!
Nu längtar man bara till helgen igen och hoppas på fortsatt bra väder så blir det ett nytt besök!

Kvällsmete i ån

I måndags fick jag en ledig eftermiddag och kväll, så då passade jag på att spendera den utmed ån för att se om jag kunde hitta några aktiva fiskar.
Vädret såg riktigt lovande ut, ganska snäll vind och med en temperatur på omkring 15 grader och växlande molnighet först men framåt kvällen skulle det mulna på mer.

Jag var framme strax efter halv fyra och efter en kort promenad så var jag framme vid dagens första plats, en liten smal och kort sträcka av ån så det går bara att fiska med ett spö. Men efter 30 minuter har jag inte haft ett pet så jag förflyttar mig nedströms till en bredare del. Här möts ån upp efter den delat upp sig tidigare, så det finns många fina strömkanter och lugnare bakvatten att fiska av. Jag kastar snabbt ut mitt redan upptacklade spö med en kokt räka på kroken. Det landar perfekt utmed en strömkant så jag hoppades en färna snart skulle fatta tycke för räkan.

Jag ser snart att det slår lite fisk i ett större lugnt bakvatten. Så jag tacklar snabbt upp det andra spöt och fyller min feederkorg med Swedbaits Roach Ecstasy mäsk som jag har blandat ner lite hampaolja och ”Coconut Betaine Syrup” i, sen sätter jag dit ett par majskorn på kroken. Mäsket är ganska mörkt i färgen och innehåller mycket små partiklar, sen går det att krama det riktigt hårt så man får ner det till botten utan att det spricker direkt. Helt enkelt ett riktigt bra mäsk för mörten i strömmande vatten.

Swedbait Roach Ecstasy

Jag kastar om tre, fyra gånger snabbt för att få ut lite mäsk innan jag placerar spöt i spöhållaren. Det tar nog inte mer än 10 sekunder innan första petet syns, det följs av flera stycken men när jag krokar så bommar jag fisken. Samma sak upprepar sig ett par gånger, så jag justerar längden på tafsen och låser fast feederkorgen istället för att ha den glidande.
Sen kastar jag ut igen och efter 5-10 sekunder får jag ett par snabba bugningar i quivertippen, nu är mörten krokad. Justeringen av riggen fungerade perfekt och nu kommer nappen och fiskarna tätt. Tyvärr inga monster till mörtar, men det är ändå roligt när det nästan konstant nappar. Efter en stund avtar dock aktiviteten, så jag provar att spraya mina majskorn på kroken med krilldoft och snart har jag återigen lyckats få mörtens uppmärksamhet.

Bottenmete efter mört

Det andra spöt som jag har riggat upp för färnan är tyvärr stilla, jag provar flera olika platser, jag byter beten men det händer inget.
Klockan har hunnit bli nästan sju, jag ska veva in räkan som sitter på kroken när jag fastnar i något på botten. Det tar tvärstopp, jag försöker från olika vinklar men det sitter stenhårt, bokstavligt talat. Efter mycket kämpande och slitande så lyckas jag tillslut räta kroken och det släpper… Jag var helt säker på att linan skulle gå av, men jag måste säga att Prologic XLNT Camo HP linan är riktigt bra. Jag har använt den ett par år nu till mitt feederfiske, och den har aldrig svikit mig, snarare tvärtom, som den här gången. Den tål riktigt mycket men är ändå trevlig att drilla fisk på och man kastar väldigt bra med den. Så helt klart en lina att kolla upp om man letar ny!

Jag bestämmer mig för att tackla om spöt och köra det på samma uppsättning som det andra. Jag tar först ett flötesstopp på linan, sen en gummikula, efter det trär jag på en glidpärla med hake i som jag sen fäster feederkorgen i. När dessa tre komponenter är på plats så tar jag Enterprise Tackles adjuster stop som gör så att jag kan justera tafsens längd utan att behöva knyta om varje gång.

Enterprise Tackle Adjuster Stop

Adjuster Stop från Enterprise Tackle gör så man snabbt och enkelt kan flytta avståndet från krok till feederkorg utan att behöva knyta om.

Sen är det bara att knyta dit en krok. På det här viset kan jag snabbt justera om jag vill låsa fast feederkorgen mellan flötesstoppet och kulan på adjuster stoppet, så det blir mer av en ”bolt-rig” effekt så fisken krokar sig själv mot tyngden av feederkrogen. Eller om jag flyttar bak flötesstoppet omkring 15-25 centimeter så kan feederkorgen glida på huvudlinan. Det skapar många möjligheter att justera riggen väldigt snabbt och smidigt.

Feedermete rigg

Så här ser det färdiga tacklet ut

När jag är klar med andra spöt så bestämmer jag mig för att använda en liten currydoftande burkskinksbit på en tolvans Kamasan B983 krok. Jag fyller feederkorgen med mäsk och kastar ut. När jag lägger ner spöt i hållaren så bugar sig det andra, igen! Tyvärr missar jag fisken då jag inte riktigt var med på nappet… Men när jag vevar in och ska lyfta upp det så fastnar kroken i ett vasstrå i åkanten. Ibland funderar jag på hur det ens är möjligt att en så liten krok kan sätta sig så in i hel#¤te i saker och ting.
När jag står där och ska ta loss kroken så får jag ett hysteriskt karatehugg på det andra spöt som legat ute på platsen i kanske 3 minuter. Jag slänger spöt jag har i handen och får snabbt tag i det andra innan det hamnade i ån och jag lyckas även behålla pressen på fisken i allt tumult. Den gör direkt en rejäl rusning ut mot det strömmande partiet. Den går tungt och hårt, det enda jag försöker tänka på är att ta det lugnt då det är en liten tolvans krok så den inte rätas ut. Adrenalinet pumpar, hjärtat slår nära nog max och pulsen är skyhög. Helt galet underbart!
Efter en stund så börjar jag få in fisken mot håven men jag har en liten otäck vassrugg till höger om mig som den självklart försöker dra in i, men jag lyckas styra undan och kan tillslut omsluta fisken med håvnätet. Jag tittar ner i håven och ser en fin färna. Årets första är ett faktum och jag är fortfarande tokhög på fiskefrossan, vilken fight! Den lilla kroken sitter perfekt i underläppen och hade inte släppt i första taget.
Jag låter fisken vila i håven medan jag tar fram kamera, måttband, vågsäck, våg och avkrokningsmattan.
Efter några snabba bilder, mätning och vägning och lite mer vila får den återigen friheten. Det är en underbar känsla att få se en fisk återvända till sitt rätta element.

52 centimeter lång och en vikt på 2005 gram

52 centimeter lång och en vikt på 2005 gram

När färnan har simmat tillbaka så samlar jag ihop mig och mina prylar för att fortsätta fiska, även om oddsen för att lyckas fånga något mer var låga så var jag snart igång igen. Men jag får bara några pet på majskornen och tillslut ger jag upp. Då har det länge varit mörkt ute och det har börjat regna, men med hjälp av pannlampans sken hittar jag snart tillbaka till civilisationen.
Men jag hoppas snart vara tillbaka igen och förhoppningsvis kan man få uppleva ännu fler magiska fighter utmed åkanten!

Bottenmete efter mört