Livspussel och Trolltider

Det börjar märkas att vi snart är i december månad, temperaturen går upp och ned kring nollan och SMHI kastar runt vädret hit och dit, dagligen… Ska även säga att jag bor strax utanför Tingsryd i Småland för er som inte vet det.
Men för att släppa min bittra inledning en aning så börjar vi från början och en mer positiv känsla.

Vi är många som har familj och man ska få hela pusslet att gå ihop med aktiviteter, jobb, föräldramöten m.m. Och samtidigt ha en förstående bättre hälft som tillåter att man fiskar så ofta man kan vilket ibland kan ställa till det för övriga i familjen…
Min fru är otroligt förstående, det är väldigt sällan hon inte ställer upp och löser pusslet så jag får möjlighet att fiska, vilket jag är otroligt tacksam för!
Men samtidigt bor det nog en liten sportfiskare inom henne också, på sommaren när man metar med ungarna är det oftast hon som inte vill åka hem, hon ska kroka den där sista mörten…

Vi har sagt under en längre tid att till hösten då ska hon följa med ut och flötestrolla gädda. Men det är ju det där livspusslet så jag trodde nog aldrig att vi skulle få tid till det. Men för ett par veckor sedan så bestämdes det att ungarna skulle sova över hos mormor och morfar, så jag frågade min fru vad hon ville hitta på och då föreslår hon att vi kan väl åka och fiska gädda! Ni ska då veta att hon är av det morgontröttare slaget så att hon skulle välja bort en sovmorgon för att flötestrolla gädda… Ja ni förstår 🙂 Stort!

Jag höll koll på vädret som vanligt under veckan och hoppades innerligt att det inte skulle blåsa storm, hällregna eller bli svinkallt (småländskt svinkallt är snålblåst från nordost och ett par minusgrader). Men som jag nämnde i början, SMHI och övriga väderappar byter ju ut vädret oftare än en nyfödd behöver byta blöja…
Men tillslut lyckades de bestämma sig hyfsat och söndagen såg ok ut, lite kallt ute och ett lågt lufttryck, men uppehåll i alla fall… Hade jag varit själv ute så hade jag inte brytt mig så mycket, men när frugan ska med ut vill man ju gärna ha uppehåll.

Vi var ute på sjön strax efter åtta, det blev lite sovmorgon, vi var ju ändå barnfria 🙂
Men grejerna var snabbt i vattnet och vi började sakta glida fram över sjön med ett par betesfiskar släpandes bakom båten. temperaturen i vattnet låg på 3,4 grader. Vi såg en del ansamlingar av betesfisk, men inte så hoptryckta som jag hade trott…

Det regnade lite i omgångar till en början men som tur var i väldigt liten mängd fast de hade sagt uppehåll… Tyvärr blev sjön spegelblank efter ett par timmar och sedan började det spricka upp och man kände att kylan komma krypande. Vid ett par tillfällen så blev betesfisken lite mer nervös men det var allt som hände under de 5 timmarna vi var ute. Det var bara en gång som frugan utbrast, jag ser bara ett flöte… Jag tittade upp och insåg att ett flöte var borta och hörde sen ett par klick i baitrunnern så jag fällde snabbt upp bygeln och flötet dök upp igen… Jag började ana att det var bottennapp som snart besannades och det hela slutade med att jag rätade kroken och fick allmänt ont i fingrarna efter flätlinan.

När gäddorna vägrade hugga är det ok att kolla mobilen!

Så vi åkte hem med det fula ordet över oss… Fast det var nog inte sista gången hon ville följa med ut, vilket är riktigt skoj!
Och det går som sagt troll i mitt fiske för tillfället, men jag hoppas det vänder snart!

Något som är mindre skoj är att det kanske kan vara så att tjuvfiskeligan som härjade i Småland och Norra skåne har varit i sjön där vi fiskade, de hade nämligen sitt ”basecamp” bara någon kilometer från Tingsryd…
Jag har haft en otroligt seg höst i sjön och jag är inte ensam om att tycka att det är något som inte stämmer, jag pratade med en annan fiskare som sa att han har inte haft så här dåligt fiske på över 10 år i sjön… Men jag hoppas att det bara är ett segt år i vattnet, så de inte har varit där och förstört för det hade varit otroligt tråkigt… Jag lider med de som har blivit utsatta för tjuvfisket i sina hemmavatten.

Men till helgen är det förhoppningsvis dags för ett nytt försök, det hänger som alltid på hur väder, vind och livspusslet ser ut!

Portabelt Ekolod

Jag har för tillfället ingen möjlighet att ha min båt på trailer utan får snällt acceptera att ha den liggandes i en sjö. Och då vill jag inte ha min givare till lodet fastsatt i båten, så jag har valt en portabel lösning så länge.
Jag flötestrollar eller metar enbart från båten, så jag rör mig inte i några större hastigheter och därför tycker jag en portabel lösning är helt ok.
Till givaren använder jag en färdigköpt portabel givarhållare, så inget speciellt där.

Men att flytta lodet, givarhållaren och batteri är lite värre så jag valde att bygga en smidig lösning som är lätt att frakta, enligt mig. Jag vill även ha möjligheten att ta med mig lodet till andra båtar.
Så det första jag gjorde var att få lite inspiration från nätet, och det finns en och annan lösning där… Vissa bra, andra mindre bra.
När jag hade kikat runt en stund så hade jag en rätt klar bild över hur min lösning skulle se ut, så det var bara att börja leta upp prylar som passade.

Jag föll för en verktygslåda med bärhandtag, i lådan finns det plats för både batteri och lodet. Den är även rätt hård i materialet så det är inga problem att skruva fast fästen m.m.
Sen valde jag att införskaffa mig rostfria skruvar och muttrar, brickor hade jag hemma.
Jag ville även ha möjligheten att hänga lådan på relingen, så jag valde att använda mig av väggkrokar som passade bra på min båt. Dessa är 14 * 11 cm.
Till sist var kravet att kunna sätta fast givarhållaren på lådan så jag kan få med mig allt i en hand. Jag valde att fästa två redskapshållare på lådan, på så vis kan jag trycka fast givarhållaren i dessa.

jag började med att borra upp hålen för fästet till själva lodet och fäste det med rostfria  M5 20 millimeter långa maskinskruvar, brickor och muttrar.

Sen borrade jag hål för väggkrokarna, men enbart det övre hålet per väggkrok var genomgående då de nedre hålen hamnade i tjockare plast och även rätt långt ned så det skulle blivit knepigt att fästa skruven med mutter. Så istället valde jag att använda mig av mindre träskruv som drog bra i plasten. För de övre hålen använde jag samma skruv, mutter och bricka som tidigare.

Endast ett genomgående hål. Till det nedre hålet använde jag träskruv.

Så här blev det på insidan när skruvarna var fästa.

När det var klart så borrade jag upp hålen för redskapshållarna, här fick jag gå ned en storlek i skruv och mutter så jag använde mig av M4 20 millimeter.

Insidan av locket när alla skruvar var fästa.

När allt var fastsatt så måttade jag ut var jag ville ha ut kontakten till lodet och mätte även tjockleken på sladden innan jag borrade upp ett hål lite större än sladden.
Jag borrade hålet precis vid kanten av luckan till verktygslådan. Sedan så skar jag ned innerkanten av lådan med en kniv och filade kanterna lite tills jag nådde hålet så sladden kunde läggas i skåran. Nu kunde jag stänga luckan utan att klämma sladden.

Inte den snyggaste lösningen, men det fungerar och sladden blir inte klämd av locket.

Alla yttre detaljer var nu klara och fastsatta.

Färdigt resultat för det utvändiga.

Sen var det dags att få ordning på insidan av lådan och fästa sladdar, låsa fast batteriet och se till så själva lodet kan ligga skyddat i lådan under transport.

Jag valde att sätta batteriet i mitten av lådan för att få jämn fördelning av vikten eftersom lådan ska kunna hängas på relingen. Jag mätte ut avstånden från tre håll och skar till bitar av frigolit som jag limmade fast i lådan så de låste fast batteriet och på den sista sidan, till vänster limmade jag fast en mindre bit frigolit. Anledningen till det är att jag har lodet på den sidan och det får inte plats om jag fäster en större bit frigolit likt de andra.

Alla bitar limmade för att hålla fast batteriet.

Batteriet på plats.

Jag tänkte först tejpa fast sladden med eltejp på insidan av lådan men valde att bara ha den liggandes lös med endast buntband tills jag ser att det fungerar ordentligt. Blir jag nöjd kommer jag fästa den.

Jag åkte ned och öste båten och passade på att sätta upp lodet i båten för att se så det fungerade som jag tänkt mig och det ser ut att bli bra!

Jag hoppas att det här inlägget hjälpte dig som letar efter en bra lösning till ett portabelt ekolod, om inte annat kanske du fick lite idéer och inspiration.

Nästa gång hoppas jag det kan bli lite fiske här på bloggen igen, vädret har varit hopplöst ett tag med hårda vindar…

Ett par dagar i lärandets tecken

För ett tag sedan var jag återigen nere i Bräkne-Hoby och besökte Fiskevårdslinjen. Jag brukar vara där ett par gånger varje år som lärare och går igenom metet lite närmare för eleverna på linjen.
Det är en bra och bred utbildning där de får både teori och praktik i fiskevård men eleverna har även praktiskt fiske på schemat.

Mitt upplägg är en halvdag inomhus där jag beskriver och förklarar en del grunder i metet. Sen har jag en heldag utomhus med eleverna.
Inomhus går jag igenom lite kring flötmete, feedermete m.m. Men sen visar jag även upp hur mäsk, beten, prylar och riggar fungerar och vad man behöver tänka på och delar med mig av lite tips och trix.
Eleverna får även chansen att klämma, känna och lukta på mäsk, tillsatser, beten och prylar.
En del av de eleverna jag har fått träffa nu och tidigare har pysslat lite med mete, men de flesta är noviser och tycker det både är roligt och intressant att få den här genomgången.
Tanken med den här halvdagen är att de ska få bredd även kring fisket i sin utbildning.

Personligen är det här otroligt roligt, metet är ju min passion och att få visa upp det mer ingående är som sagt skoj men även utmanade. Jag måste hitta och balansera nivån kring det jag visar och pratar om, för det är lätt att nörda ned sig i något man själv brinner för. Eleverna har allt som oftast gäddfisket som sin passion så det gäller att inte tappa dem på vägen bland mäsk, beten och olika riggar 🙂

När det kom till min heldag så bestämde vi tillsammans att fokus skulle vara på deadbaitmete efter gädda. Eleverna ville ha en genomgång hur man kan rigga upp, vilka beten som kan användas och självklart lite tips och trix. Vi kollade även en del på gösmete med dött bete och vilka skillnader det är jämfört med gäddmetet.

Vi hade inte det bästa vädret med ökande ostlig vind under dagen men vi slapp i alla fall regnet! Dagen flöt på, vi snackade fiske, grillade korv och snackade ännu mer fiske.
Tyvärr var fisket segt… Jag brände en gädda som högg över min betesfisk när jag började veva in den. Men så är det ibland, var ju dock skoj med lite bättre spögung!

En halvtimme innan vi skulle plocka ihop hör vi hur ett larm tar ton och så tillslut kan en gädda landas. Ingen jätte men det var ändå skönt att de faktiskt fick se att gäddor även tar dött bete, hehe!

Jag vill passa på att tacka eleverna för två riktigt roliga och trevliga dagar, sen vill jag såklart tacka lärarna och skolan för att jag får komma och visa upp mitt kära mete!

Är man intresserad och vill läsa mer vad utbildningen ger så kan ni läsa det på
Blekinge Folkhögskolans hemsida.
Det finns också en Facebook grupp där man kan gå med och ställa frågor till lärare och elever, se lite kring deras arbete och mycket annat.

Nu blir det lite grått på fiskefronten för mig, inget fiske förra helgen och inget denna helgen, men sen blir det fokus på gäddan!

Ett besök hos Anton Tsvetkov – En Fiskares Bekännelser

Det här blir ett kort inlägg.

I somras var jag och hälsade på Anton Tsvetkov och spelade in ett poddavsnitt.
Som säkert många av er redan vet driver Anton podden En Fiskares Bekännelser
där han intervjuar eller i alla fall snackar fiske med en massa olika sportfiskare. Skulle ni mot förmodan ha missat det här så har ni en massa avsnitt att lyssna på och många är riktigt bra och underhållande!

Anton är kanske mest bekant inom spinnfisket men han har spenderat många år åt specimenmete och framförallt gäddmete. Och i år har han tagit upp metet igen och fångat en drös med fina karpar bland annat!

Bilden är lånad från Swedish Bait Mechanics Facebooksida

Så när Anton kontaktade mig om att vara med i hans podd var jag inte sen att tacka ja, det är ju alltid kul att snacka mete!

Vad vi pratar om tänker jag inte gå in på så mycket här, men vi avhandlar gäddmete, Swedish Anglers, adrenalin och mycket mer, så in och lyssna vet ja 🙂
En Fiskares Bekännelser, Avsnitt 49

En guldklimp i vardagen

Då var semestern över för den här gången, vemodigt kan tyckas och visst var det med tunga steg man återigen steg in genom dörren till kontoret förra veckan… Men allt har sin tid brukar ju de som vet saker säga, så jag får väl tro på dem, fast nej vänta nu…
Efter sommaren kommer ju en helt magisk årstid, hösten!
Det kan väl i och för sig stämma att allt har sin tid, men är man besatt av fisket och i mitt fall mete så styrs ens liv efter arter och metoder snarare än månader och vad det nu kan vara som ingår i de förutbestämda årstiderna?

Hösten för mig är som sagt en magisk årstid, inte för att det börjar bli mörkare och kallare ute, utan för det vankas gäddmete!
Suget efter jakten på de stora damerna kommer alltid smygandes runt slutet av augusti, man börjar bygga upp en släng av rejäl abstinens. Det blir oftast svårt att faktiskt fokusera på annat fiske, istället börjar man fundera, planera och bygga upp förväntningarna kring höstfisket efter gädda, galet roligt!

Fast innan gäddsäsongen kan påbörjas ska jag åka iväg och avsluta sommarmetet kan man väl säga, så nästa fredag styr jag bilen bort från Småland och ut på äventyr!
Det ska bli riktigt skoj och något jag ser fram emot.

Men igår tog jag mig ändå ut på lite trevligt afterwork fiske, sånt där mysigt mete där äggmackor äts medans man stirrar på quivertoppen, man vippar i sig kaffe och fortsätter stirra på toppen. Beten byts, slangbellan går varm och ibland bugar sig spöt och drillen kan påbörjas. Mysfiske helt enkelt!
Det finns inga direkta planer eller stora förhoppningar på stor fisk, utan fisket går ut på att bara få vara ute vid vattnet, äta sina mackor och drilla lite fisk.

Jag fiskade med lite olika beten som ost, korv, räka, bacon och bröd.
Förhoppningen var att kunna lura en färna till att hugga och efter kanske 10 minuters fiske med en bit ost på kroken fick jag ett snabbt hugg och jag krokade. Fast fisk men det var ingen färna utan en brax på knappa 2 kilo skulle jag tro, den fick simma tillbaka omgående.
Var nog min första brax på ost…

Min plats för kvällen, ett mindre hav av växtlighet…

Jag bytte beten och provade lite olika platser men jag fick mest någon enstaka mört på bröd och en liten brax. Visst jag skrev innan att jag bara ville drilla lite fisk, men brax på strax över 1 kilo är kanske inte det mest spännande…

När så mörkret började komma så avtog aktiviteten och jag kunde börja fiska med bröd på kroken utan att småfisken attackerade den omgående. Efter kanske fem minuter fick jag några snabba bugningar och jag krokade. Den här gången var det lite mer fart i grejerna och snart kunde jag håva en guldklimp. En fin sarv på 780 gram.

Ny brödbit åkte på kroken och kort efter den hamnade i vattnet nappade det igen och jag krokade, fast fisk igen!
Men tyvärr bara för en kort stund… Det kändes som en sarv i liknande storlek som den första. Och efter den hade släppt blev det väldigt tyst på min plats och efter en stund bröt jag för kvällen och packade ihop.
Afterwork fisket blev helt klart godkänt, det var enkelt, avkopplande och oplanerat. Precis som jag hade tänkt mig det.

Men nu var det nog det sista oplanerade fiskepasset på ett tag. För som sagt, snart är hösten här på riktigt och då gäller det att vara redo, taggad och ha segt skinn i röva!
För då ska det nötas gädda och jag längtar!

En närmare titt på ThermaCell

I det här inlägget blir det inte så mycket fiske utan ett tips på att göra fisket trevligare under myggmånaderna!

För ett tag sedan blev jag ägare av en ThermaCell MR450.

Den har fått följa med mig ut på många fisketurer den här sommaren och jag måste säga att jag är imponerad av den. Jag har försökt testa den lite och bland annat suttit bland mygg och knott tills paniken infinner sig och sedan har jag startat upp MR450 och efter ungefär fem minuter så är myggen på ett mer bekvämt avstånd. Knotten är däremot knepigare då jag har skägg. Där kan de gömma sig i dagar om det vill sig illa… Men mängden knott minskar också avsevärt kring just huvudet tycker jag.
De få riktigt varma sommarkvällarna vi har haft det här året har jag kunnat sitta i T-shirt och dricka kaffe i lugn och ro utan att behöva vifta mygg, helt klart en lyx!

MR450 är lik den första modellen MR150 men just 450 kommer med en bältesklämma som är riktigt praktiskt, till MR150 finns det att köpa som tillbehör. Du har då med dig skyddet hela tiden. För ibland får man ju fisk och kan behöva flytta sig lite och du bär då med dig myggskyddet.
Den har även en indikationslampa som meddelar när skyddet är helt uppnått då det tar någon minut innan det är igång.

Här syns det vad som ingår i kartongen

Men hur fungerar den då?
Det är faktiskt enkelt, det följer med en gaspatron som man fäster under en lucka i botten av MR450 som syns på bilden nedanför. Sedan följer det med 3 stycken myggskyddsmattor som är en liten blå matta som fästs på framsidan under ”gallret”. När man sedan startar igång den genom att trycka några gånger på start så värms den blåa mattan upp och avger då ett giftfritt skydd. Men glöm inte att slå över till ON innan man börjar trycka på startknappen.
Gaspatronen räcker i ca 12 timmar och den blåa mattan behöver bytas ut efter ungefär 4 timmar eller när den har blivit vit, därav att det följer med 3 stycken.
Sen lovar jag att det märks när det är dags att byta, för myggen börjar attackera dig igen!

På mitten av MR450 har man ett relä som man måste sätta till ON, sen har man startknappen ovanför till höger som man får trycka 3-5 ggr på. Efter ca 5 minuter tänds den blå lampan till till vänster om startknappen och man har full effekt!

För och nackdelar med att använda en MR450

Fördelar:

  • Lätt, smidig och tyst.
  • Enkel att hantera och lätt att se när något behöver bytas ut.
  • Bältesklämman är otroligt bra så man slipper gå ifrån sitt skydd.
  • Man slipper spraya/smörja in sig i myggmedel som man knappt vet vad de innehåller…
  • Den fungerar, den fungerar riktigt bra!

Nackdelar:

  • Det tar några minuter innan den uppnår full effekt.
  • Jag saknar en indikationslampa som visar att den är igång. En liten detalj i sammanhanget och det går att se att den är igång då man ser ett sken när den ”brinner”.

Jag kan faktiskt inte komma på fler nackdelar utan jag tycker verkligen att den här produkten är en riktigt bra investering. Man slipper hålla på och kladda med sprayer/myggstift direkt på huden som sedan luktar riktigt illa…

Vad ThermaCell MR450 kostar skiljer sig säkert mellan butikerna så därför skriver jag inte ut något pris här och det man behöver tänka på är att det krävs refill paket.
Visst dessa kostar lite men samtidigt så räcker det länge.
Så igen, det är en bra investering.

Vill man läsa mer om produkten och hitta återförsäljare m.m. så kika in på:
https://www.myggjavlar.se/thermacell/ och leta upp MR450

Den blå lampan till vänster lyser och man vet att det är full effekt på skyddet, riktigt bra!

Ett livstecken

Det har gått nästan två månader sedan jag skrev några rader här… Jag får be om ursäkt för det. Men jag har absolut inte slutat meta!
Jag kände bara att jag behövde få en liten paus från skrivandet, för jag har i stort sett skrivit något varje vecka de senaste tre åren tror jag, kan vara fyra… Det har inte enbart varit på Ensamvargens Fiske utan även artiklar till tidningar och nu under senare tid på Swedish Anglers hemsida.

Fast nu har jag bara en vecka kvar av min semester och sedan är det tillbaks till verkligheten med jobb och skrivandet såklart, för nu har det faktiskt börjat klia lite i fingrarna igen och det ska bli skoj att komma igång!

Den här sommaren har jag tagit mig ann ett intressant projekt som jag inte hade planerat från början av året. Men jag blev rejält inspirerad från andra metare som hade siktet inställt på en stor ål, jag antog samma mål vilket alltså är en ål över 2 kilo!
För er som nu reagerar på att jag metar ål och tänker, men va!! Den är ju fridlyst! IDIOT! Det är faktiskt så att man får bedriva sportfiske efter ål om det är mer än tre vandringshinder upp från havet. Så självklart följer jag dessa regler. Vill man veta mer och läsa om det så står det en väldigt bra text på Länsstyrelsen Jönköpings läns hemsida. Bara att klicka er in och läsa.

Härliga sommarkvällar vid ålmetespöna

Det finns en del mer kända vatten som hyser stor ål men såklart vill jag försöka hitta något mindre känt vatten.
Så jag har mest spenderat mina sommarkvällar och nätter bland mygg, hav av brännässlor, sniglar och ja allt möjligt trevligt och mindre trevligt! Jag har provat flera vatten men tyvärr har resultaten lyst med sin frånvaro, fast något steg närmare har jag ändå kommit och jag har kunnat minska ned antalet vatten som jag ska fokusera på i framtiden. Så målet kommer stå kvar och jag kommer fortsätta min jakt efter en stor ål för det är en riktigt häftig art!

Jonas släpper tillbaka en mindre ål på cirka ett kilo

Men utöver en massa ålmete har det blivit några ströpass där jag har åkt ut med ett feederspö, lite mäsk och majs på kroken. Och för ett par veckor sedan lyckades jag faktiskt lura upp en fin sarv!
Då just den här sarven är en del i en tävling vi har i Swedish Anglers Facebook grupp så kan jag inte skriva ut vikten, men gå gärna med i gruppen och gissa på vikten om man inte redan är medlem. Fint pris finns i potten och vi kommer hålla fler tävlingar framöver. Sen är det ju alltid trevligt att snacka mete med likasinnade!

Idag hade jag tänkt åka ut på lite flötmete efter sutare på morgonen men tyvärr så sprack den planen, så istället åkte jag in till ån för några timmars färnamete.
Dimman låg tät länge men när den väl sprack upp så blev det omgående varmt och aktiviteten hos fiskarna minskade rejält.
Jag såg 4-5 färnor som simmade i utkanten av strömmen men då det var ett hav av näckrosor mellan dem och mig så försökte jag lura ned dem en bit nedströms men tyvärr ville de inte vara med och leka i värmen.
Men innan dimman försvann lyckades jag lura upp en fin sommarfärna på knappt 1700 gram.

Sen trodde jag för en kort stund att jag lyckats lura en färna till, men det var bara en gädda som hade fattat tycke för mitt goda franskbröd… Den ville kanske ha en macka till lunchen 🙂

Som sagt, snart är semestern slut och hösten börjar så sakta komma närmare och jag får nog faktiskt säga att jag ser fram emot den, hjärnan har redan börjat vandra iväg på gäddmete och flötestrolling. Disiga höstdagar och skrikande baitrunners är ren magi för en metesjäl! Men innan dess ska det bli en liten roadtrip och en helgs fiske i trevligt sällskap, det ser jag fram emot!

Det fick bli någon form av avslutning på min sammanfattning eller vad det här kan kallas… Men som jag skrev i början så kommer det bli mer skrivande från min sida framöver. Bland annat en liten genomgång av en myggjagare som har varit min räddning den här sommaren!

Vampyrer i vinden

Som ni säkert har förstått så kommer mitt skrivande här bli mindre än vad det var tidigare. Min tid räcker inte riktigt till tyvärr.
Men det finns istället en massa trevlig läsning på Swedish Anglers och vi har nyligen gjort om lite på hemsidan och förhoppningsvis fått den lite mer lättnavigerad!

Men nog om det, jag tänkte skriva några rader om mitt senaste fiskepass ihop med Jonas.
Vi har många planer och det är riktigt skoj, både det och att fiska med honom!
Jag får kanske byta namn på bloggen snart…

Vi möttes upp i onsdags för lite gös och ålmete. (Japp man får fiska ål i det här vattnet)
Vinden låg på bra från väst vilket gjorde att det blåste rakt in mot oss, så till en början var det lite knepigt att få larm, hangers, spön och baitrunners att fungera tillsammans så vi kunde se och höra nappen.
Efter drygt trettio minuter så tog Jonas larm ton och linan började lämna spolen.
Han lyfte spöt och hade fast fisk i fem – tio sekunder innan den släppte…
Aldrig roligt att tappa fisk, framförallt inte dagens första!

Han surade lite som sig bör när man tappar fisk, tacklade om och kastade ut igen!
Själv satt jag och knöt mitt sista spö då jag inte hade haft tid innan att förbereda allt…
Jag föredrar att förbereda så mycket som möjligt hemma innan ett fiskepass, men tiden fanns inte riktigt den här gången.
Tillslut hade jag mina två riggar i vattnet och kunde sätta mig ned i stolen och njuta av solen, fast det blåste fortfarande en hel del…

Jonas fick efter en stund något pip och kunde snart kroka och landa en mindre gös!

Själv fick jag ett napp när jag var på väg ut i skogen för att lätta lite på blåsan, så typiskt! Tyvärr hade den gått fri när jag kom fram till spöt…

Vid 21 bytte vi upplägg och riggade om lite för att sikta in oss mer mot ålen. Kortare och en liten annan rigg sattes dit och sen placerade vi våra tackel på ungefär samma ställen som innan.

Klockan gick utan att det hände så mycket, Jonas hade ett napp men den hade spottat när han satte in mothugg.

Vid 22:30 – 23:00 skulle jag veva in mitt ena spö och kasta om, då såg jag i ögonvrån att hangern började röra sig och snart tog larmet ton. Jag satte in ett mothugg och möttes av ett riktigt bra motstånd i andra änden!

Jonas vevade upp de andra spöna då fisken började gå i sidled. Den gjorde flera härliga rusningar och vi spekulerade vad det kunde vara som tagit betet…
Efter stund bryter en gös ytan, vi blir båda lite förvånade.
Men det var en fin gös som vi mätte till 71 centimeter och en fin vikt på 3,50 kilo!

Efter några bilder fick den simma tillbaks och bara en minut efter jag släppt ned den i vattnet igen tar Jonas ena larm ton och han kan också landa en fin gös på 3,05 kilo men ett par centimeter längre än den jag fick.

Vi kastade snabbt ut våra spön igen i hopp om att kunna lura upp några fler men tyvärr blir det helt tyst efter hans gös och när klockan hade blivit strax efter midnatt gav vi oss då vi båda skulle upp till jobb dagen efter.

Fast snart blir det nya försök och förhoppningsvis kan vi lura en fin ål framöver eller en stor gös!

En liten bit av lycka!

Nu har jag inte skrivit här på någon vecka igen, men våren är en brådskande tid…
Det har varit arbete i trädgården, bygge av lekställning till ungarna och en massa annat. Fast även en hel del mete!

Våren för mig är färnatider som ni säkert redan har förstått, jag blir totalt trollbunden av fisket efter färnan från slutet av mars till slutet av maj, det är väldigt sällan något annat fiske lockar mer, eller hmm… det är nog inget som lockar mer.
Det är något magiskt, eller maniskt över att få gå utmed en å, leta platser, placera en brödbit bredvid en buske eller en räka vid ett nedfallet träd och när det blir minsta pill på spötoppen så hoppar nästan hjärtat ut ur bröstet. Helt enkelt underbart!

Färnan är också en väldigt stark fisk som bjuder på riktigt härliga fighter, men den är också nyckfull… Vissa dagar hugger den på det mesta, andra dagar får man inte ett pet fast förhållandena ser ut att vara optimala. Ena stunden tar den från ytan och i nästa är den som bortblåst och har du tur kan du hitta dem i en håla 300 meter nedströms… som sagt nyckfull.

I mitt förra inlägg så hade jag med mig min gode fiskevän Jonas och han lyckades få en fin färna på kroken och även han blev lätt besatt av färnan…
Så vi började planera in en bättre satsning tillsammans, jag ska försöka återberätta lite kring hur det hela har gått för oss!

Det började med att vi letade tänkbara platser på kartor, så det plingade friskt i telefonen i några dagar. ”Här ser det hett ut”, ”Undra om det går att ta sig hit”, ”Nedanför den här ön borde de stå” och så vidare. När vi hade bestämt oss för några platser så bestämde vi även tider då vi kunde fiska ihop.
Dagarna innan det skulle fiskas så riggades spön, krokar byttes, sänken fylldes på i väskan för nu skulle inget saknas eller gå fel. Jakten efter en stor färna hade påbörjats!

Jonas hade en lucka i sin kalender någon dag innan vi skulle fiska ihop och stack ut på lite rekfiske, för vi hade ju egentligen bara kollat kartor… När han var framme så fick jag en genomgång via mobilen hur en av våra utvalda platser såg ut. Det luktade jackpot direkt!

Själv gick jag hemma i trädgården med en spade i högsta hugg och grävde ett dike för plantering av en 75 meter lång häck…. Så när det plingade till i telefonen efter kanske fem minuter och jag fick se en liten men tjock färna blev jag överlycklig, vi kan ha träffat helt rätt!
Jag grävde vidare och var lite lätt avundsjuk, men det är man väl alltid när andra fiskar, hehe.
Under kvällen fick jag flera rapporter och han lyckades få upp några fina färnor som hade en otroligt bra kondition, det kändes väldigt lovande!

Så när vi väl möttes upp någon dag senare så var vi galet taggade, nu skulle den stora färnan upp!
Vi gick till dagens första plats, placerade ut våra beten och satt förväntansfulla, vem skulle få dagens första…

Klockan gick och efter knappt tjugo minuter hade vi bara haft några pet. Jonas gjorde en kort förflyttning uppströms och placerade sin räka i strömkanten, efter någon minut fick han ett perfekt hugg där spöt aldrig slutade buga… Det var fast fisk och den var stark! Den gick som en ångvält i strömmen och Jonas fick kämpa men efter en magisk fight kunde håven äntligen omsluta en stor, mörk och otroligt vacker färna.
Lyckan var total!
Den mätte 58 centimeter och vikten fastställdes till fin fina 2650 gram och Jonas första reggfärna var ett faktum.

När den ståtliga fisken åter fått sin frihet bytte vi plats.
Vi lyckades lura upp några mindre färnor under kvällen och passade även på att kolla på ett par andra platser som vi hade rekat innan. Vi var överens om att här kunde det helt klart gå flera stora färnor!

Pass nummer två var bara några dagar senare.
Även fast den första platsen vi provade gången innan inte gav något så valde vi ändå att återvända. Det såg helt enkelt för bra ut, det måste gå en större färna där…
Så vi tacklade upp och så satt vi där igen och stirrade på våra spötoppar med en otroligt stor förväntan. Efter någon minut dunkar det till i Jonas topp, sen en djup bugning och fast fisk. Omgående syns det att det är ännu en stor fisk han har krokat, och efter en stund kan jag håva en riktigt fin färna.

Våg, matta, måttband och vågsäck kom fram och efter vi hade nollställt vågsäcken och vägt fisken några gånger så stannade vikten på 2500 gram och längden var återigen 58 centimeter.
Magiskt och otroligt bra fiskat av Jonas som plockade sin andra regga på två fiskepass.

Vi bytte plats, tände grillen och åt några korv med bröd och sörplade i oss varsin folköl. Solen värmde och det var bara riktigt gött att få spendera några timmar utmed en å i mycket trevligt sällskap.

När mörkret började närma sig så hade vi satt oss vid dagens sista plats. Jag hade ganska omgående ett par pet på min räka. Så jag satt på helspänn, men i ögonvrån ser jag Jonas topp darrra till och sen buga. Han krokar och lyckas ännu en gång håva en fin färna. En grov men kort rackare som har framtiden för sig!

Pass nummer tre.
Jag kom tyvärr iväg lite senare men Jonas var redan på plats och när jag nästan var framme så ringde han. ”Du jag har ännu en fin färna i håven” Jag skrattade till och tänkte, vilken plats vi har hittat och samtidigt glädjes jag åt hans framgång!
När jag var framme så skyndade jag mig till honom för att vara med vid vägning, mätning och fotografering.
Den mättes och vägdes till fina 57 centimeter och 2410 gram.

Efter färnan hade fått simma hem igen så tog vi oss till en annan plats.
Jag fick omgående lite pet, men inget bra napp… Jag bytte till bacon som krokbete och det tog inte mer än 5 sekunder så kunde jag kroka. Men tyvärr ingen färna utan en brax… Är det inte björknor så är det brax muttrar jag till Jonas som skrattar åt mig…
Vi började inse att det var nog sista passet efter färnorna för ett tag!

En liten fin färna måste också få synas på bild

Nu märks det att värmen har börjat göra sitt då växtligheten har kommit ovan ytan och vattnet har värmts upp så våren börjar gå mot sitt slut och det är dags att skifta fokus mot sommarfisket!

Men det har varit en otroligt rolig avslutning på vårfisket, även fast jag själv inte lyckades lura upp en bättre färna så är jag ändå nöjd och glad! Jag är glad för Jonas skull och hans fina färnor! Han är också en perfekt fiskekamrat som inte har några problem att nöta, leta och gå de där extra stegen för att lyckas.
Sen är jag också både glad och nöjd för att vi har lyckats hitta en liten bit av lycka!

Nu är det som sagt dags att sikta in sig på sommarfisket, det blir sutare, karp, gös, ål och säkert någon mer art.
Sen får ni inte missa att läsa det senaste numret av Magazine Fisheco där jag har fått äran att bidra med en meteartikel!

En härlig kväll vid ån

Halva maj månad har redan gått… Våren går fort, men samtidigt så har det känts som det vissa dagar har varit mer likt höst!
Några riktigt kalla, gråa, blåsiga och allmänt tråkiga dagar har vi haft i början av maj som gjort fisket segt. I alla fall för mig!

Men jag har varit ute på en del färnamete, både någon förmiddag men även ett par kvällspass. Tyvärr har väl inte resultatet varit det bästa, men det är ändå en härlig tid att få vara ute och gå utmed en å. Fåglarna kvittrar, gräset börjar bli grönare, träd och buskar knoppar och grönskar. En härlig tid helt enkelt!

Jag har säkert nämnt det innan men den ån jag fiskar mest i har inget stort bestånd av färna. Ett bra fiskepass får man kanske 3 – 4 färnor… Det finns inte heller så många platser att fiska på, men jag har ändå försökt att leta upp lite nya sträckor. Några har jag funnit men tyvärr har flera av dem inte producerat så mycket. Men det kan kanske ändra sig under året så jag kommer fortsätta att testa flera av dem. För det är också en del av charmen i fisket, att leta nya platser. Det är alltid lite extra roligt att få svinga ut en bit bröd eller korv på en ny plats, spänningen ökar ännu mer när det börjar indikera napp med!

Ett annat ”problem” i ån är att det finns riktigt mycket småfisk så bröd är ett knepigt bete nu. Vill man prova lyckan på ytan är det ofta ”pirayorna” kommer fram direkt, det samma vid botten… Så för att komma förbi dem får man köra nästan uteslutande på botten med korv, ost eller räka. Just räka är också ett fantastiskt bra allroundbete, jag har fått i år, brax, mört, björkna och färna på det! Korv och ost brukar oftast få vara lite mer i fred av de andra arterna.

I helgen som gick var jag uppe i Svartån och metade färna, mer om den resan kan ni läsa om på Swedish Anglers!
Men där var det något helt annat. Brödet fick vara i fred – jag var helt förvånad, inga små mörtar eller sarvar attackerade det en sekund efter det hade ramlat i vattnet…
Det var en väldigt trevlig omväxling.

I onsdags så hade jag planerat in ett kvällspass efter jobbet och jag fick även med mig Jonas ut! Han hade bara metat färna tre – fyra gånger tidigare men inte lyckats kroka någon. Så nu var det dags!
Jag var först ute vid ån, så jag började meta av ett par mindre områden innan Jonas anslöt och hade ganska snart ett par pet på min ostbit, så jag satt på helspänn. Helt plötsligt bugar sig spöt rejält men tyvärr så missade jag fisken… Men då den antagligen inte kände kroken placerade jag krokbetet på samma plats.

Spötoppen rörde sig lite lätt rytmiskt från strömmen, men efter någon minut darrade till mer distinkt. Ännu en gång satt jag på helspänn, jag var beredd!
Men tyvärr hände det inte så mycket mer… Kort efter kom Jonas så det var dags att flytta sig till ett större område där det är lite enklare att kasta med ett 12 fots spö.

Jag visade honom ett par platser var det kunde tänkas stå en färna, vi gick igenom riggning och lite smått och gått. Sen placerade han en räka precis vid strömkanten.
Själv satte jag på en brödbit för att visa honom hur ett napp med feederspö såg ut, som vanligt tog det inte många sekunder innan det började darra i toppen. Men kort därefter darrade det även till i Jonas topp. Sen igen och han krokade, möttes av bra motstånd men sen gick fisken loss… Ingen bra start!

Räkan hade blivit lite mindre, men den fick sitta kvar. Så snart hamnade den i strömkanten igen. Vi tog oss varsin lättöl och snackade mete, men efter kanske ett par klunkar öl bugar sig toppen igen och den här gången satt färnan bättre!

Den bjöd på en härlig fight och när vi såg den sa jag direkt – Den är över 2!
Till slut kunde jag håva den fina färnan och ett rejält grattis satt på sin plats till fångstmannen. Vi tittade på den, funderade lite kring vikten… Kunde den verkligen pressa vågen över 2?
Jag tog fram matta, vågsäck, våg med mera och när vi hade nollställt vågen så visade den sig väga 2220 gram. Helt enkelt en riktigt fin första färna och en riktigt bra start på färnafisket!
Efter ett par snabba bilder så fick den vila en liten stund i ett lugnare parti i håven innan den snabbt återvände ned i åns vatten.
Jag säger återigen grattis Jonas till en riktigt vacker gammal krigare till färna!

Efter det så blev platsen vi var på ganska tyst, så vi flyttade oss för att fiska av ännu en öppnare plats så vi kunde sitta bredvid varandra och snacka lite. Men vi gjorde först ett försök på en smal plats med lite mer ström, men tyvärr gav det inget.
Så den sista stunden fick det bli den större öppna. Jag förklarade platsen lite för Jonas och var han skulle placera tacklet.

Det tog inte lång tid innan han lyckades kroka sin andra färna för dagen och livet.
En mindre på knappt 1 kilo som snabbt fick simma tillbaks.
Sen blev det lite lugnare, men han hade fortfarande något pet då och då. Tillslut så bugade spöt rejält och han krokade igen! Men den lurade honom och satte fast tacklet i botten istället… Så är det ibland!
Efter det hände det inte så mycket och Jonas behövde köra hem, själv satt jag kvar i ytterligare 45 minuter men jag lyckades bara kroka en braxen…

Men det var ändå en riktigt rolig kväll, alltid skoj att lyckas hjälpa någon annan att få uppleva magin med färnan!
Sen är det trevligt att snacka lite mete med någon ibland, så tack för en trevlig kväll och snart gör vi om det!

Glöm inte att gå in på https://swedishanglers.wordpress.com/ för mer mete och intervjuer.
Gå gärna med i Facebookgruppen Swedish Anglers eller varför inte gå in och gilla sidan för ännu mer mete – Swedish Anglers