En närmare titt på ThermaCell Backpacker

Som jag skrev i mitt förra inlägg så var det dags för en recension av en smidig liten produkt från ThermaCell, nämligen deras nya Backpacker.

Jag skrev om deras ThermaCell MR450 förra året som är en riktigt bra produkt som passar perfekt om man är själv och rör sig en del.

Backpackern är som sagt en liten smidig produkt som inte väger mer än strax över 100 gram, 113 gram visade min våg här hemma. Jämfört med MR450 modellen finns det ingen gaspatron inbyggd utan backpackern kopplar man på en gasoltub som man använder till t.ex. gasolkök.

Man hittar gasoltuber på t.ex. Biltema.

Tanken är såklart att den ska ta så lite plats som möjligt för är man ute och vandrar eller är ute på övernattningar så är så lite packning som möjligt något man eftersträvar och ett gasolkök är nästan standard, så gasoltuben är med vilket fall som helst.
Det som medföljer i kartongen är i mitt fall, en brännare, 3 plattor och en förvaringspåse.

Nu har ju den här sommaren inte varit så myggrik, men i våras fanns det allt en hel del myggor… Så då fick den följa med ut på lite test.
Jag tycker denna produkten är perfekt om man är ett par stycken som är ute och metar, då kan man ställa den emellan sig och slippa myggen. Man behöver inte tänka på att ta med extra små flaskor med gas utan det är bara att slänga ned en behållare i väskan. Sen är den såklart ypperlig att ta med vid övernattningar!

Men hur fungerar den då?

Den är simpel!
Först fäster man en av de medföljande blåa plattorna, den ska placeras på ovansidan precis under den svarta plasten så den ligger emot metallplattan som man ser. Det är den som blir varm och i sin tur värmer upp den blå mattan som skapar skyddet mot myggen.Sen tar man bort skyddet från botten och skruvar dit backpackern på en gasoltub. Efter det slår man över till ”ON” då hör man hur gasen kommer ut, sen sitter det en ”START” knapp på sidan som man trycker uppåt. Strax ovanför finns det ett litet hål där man ser om det glöder eller inte, glöder den är den igång och snart har man fullt skydd mot myggorna!

Ta bort plastskyddet och skruva fast brännaren på gasolbehållaren.

Sätt dit den blå plattan högst upp och slå över till ”ON”

Tryck ”START” knappen uppåt några gånger för att tända brännaren.

Kolla in hålet ovanför startknappen för att se så den glöder, gör den det så är den igång.

Varje blå platta håller i ca 4 timmar eller när den har börjat bli vit, fast man brukar märka det för myggorna kommer tillbaka då!

Självklart går det att köpa till refillplattor, idag finns de i 24 eller 48 timmars förpackningar.

Fördelar och Nackdelar

Jag tänkte lista upp några fördelar och nackdelar med produkten. Jag börjar med de positiva först.

Fördelar:

  • Lätt och liten, smidig att ha i väskan.
  • Man behöver inga små patroner med gas utan kan själv välja storlek på tub.
  • Man slipper släpa med sig myggsprej och man slipper kladda med olika myggmedel.
  • Den fungerar riktigt bra!

Nackdelar:

  • De blå mattorna kunde vara längre än 4 timmar.
  • Tar en stund innan den uppnår full effekt.

Slutsats

Nackdelarna är små i sammanhanget när man får ett riktigt bra skydd mot dessa blodsugare. Den är lätt, smidig och enkel att hantera så man kan alltid ha med sig den och en mindre tub i väskan och då har man ett smidigt och bra skydd för sig själv och sina polare!

Priset på den varierar säkert, så jag skriver inte ut något här men det är en perfekt produkt om man kör mycket övernattningar eller vandrar mycket.
Vill man läsa mer så kolla in denna sidan -> Myggjävlar.se

Värmekläder till den frusne

Då fisket har varit dåligt både resultatmässigt och tidsmässigt så tänkte jag bjuda på en recension om några produkter som kommer väl till pass nu i kyliga tider och som julklappstips till den frusne!

För någon månad sedan fick jag hem värmekläder från Acreto som jag har provat ett tag nu. Det handlar om sulor, handskar och en väst. Så först ut är sulorna.

Heated Insoles Nordic FLEX

Är en sula med värmeelement som har två värmelägen, Medium som håller en temperatur på 38 grader och en High som ger 44 graders värme. Sen har man också ett avstängt läge. Sulorna styrs med en liten fjärrkontroll som man kan ha i fickan. Det medföljer uppladdningsbara batterier som ska klara att laddas över 500 ggr och har en batteritid på ca 5 timmar!
Självklart kommer det med en laddare också.
Storleken på sulorna är dubbla, det vill säga att Large är 41-43 och man kan justera dem genom att klippa bort en bit av sulan för att den ska passa inom storleksramen. Det är väl utmärkt på undersidan var man ska klippa för att inte skada värmeelementen.
Här kan man läsa mer ingående om dem:
https://shop.acreto.se/Vaermeklaeder/Heated-Insoles/Varmesulor/Heated-Insoles-Nordic-FLEX.htm

Jag har använt mina sulor i ett par kängor och får plats med ett par tunnare sockar och strumpor utan att det på något vis blir klumpigt. De är förvånansvärt bekväma, jag var lite rädd att de skulle vara något hårda men där hade jag fel.
Jag har inte märkt någon skillnad alls att gå i kängorna med dessa sulor mer än att de värmer riktigt gött när jag vill!

För och nackdelar med Heated Insoles Nordic FLEX

FÖRDELAR:

+ Bekväma.
Värmer snabbt upp frusna fötter.
Styr dem med fjärrkontroll.
+ Uppladdningsbara Litiumjonbatteri.
Sulorna kan vara kvar i skorna och batterierna är enkla att plocka bort.

NACKDELAR:

Något höga och passar nog inget bra i t.ex. Sneakers men i vinterskor fungerar de utmärkt.
Ingen indikation på fjärrkontrollen att sulorna är aktiva och vilken effekt som används.

Jag måste säga att dessa sulor är riktigt bra och helt perfekta kalla dagar på sjön eller isen när man kan bli lite stillasittande. Det enda man behöver tänka på är batteritiden så man inte har igång sulorna hela tiden, men där kommer fjärrkontrollen väl till pass och man kan smidigt justera från max till avstängt. Så fryser man om fötterna så är det här ett riktigt bra köp! Men som sagt, det hade varit smidigt med en indikator på fjärrkontrollen så man ser vilket läge man har igång för att enklare kunna spara på batteriet. Fast en rätt liten detalj i det stora hela, hehe.

Värmehandske Kiruna

Är en mycket bekväm handske med värmeelement i sig. De är tillverkade av nylon och har förstärkningar av skinn i handflatan och fodret är av polyester. Det finns tre olika värmelägen där det högsta är på 52 grader och det lägsta på 37 grader. Batteriet sitter i en ficka vid handleden och väger inte särskilt mycket så inget som blir jobbigt. Batteritiden är på omkring 2-8 timmar beroende på vilket läge som används. Den högsta värmen drar såklart mest batteri. Laddare medföljer.
Här kan man läsa mer ingående om handskarna:
https://shop.acreto.se/Vaermeklaeder/Varmehandske-Kiruna.htm

För och nackdelar med Värmehandske Kiruna

FÖRDELAR:

+ Bekväma.
+ Värmer snabbt.
+ Enkelt att starta värmen och lätt att se vilken effekt man använder.
+ Förstärkning i handflatorna så de tål att användas.
+ Uppladdningsbara Litiumjonbatteri.

NACKDELAR:

Lite kort batteritid på max effekt.

Den röda indikatorn som liknar en brasa visar att max värme är aktiv. Gul är medium och grön är lägsta nivån.

Jag har använt handskarna när jag har flötestrollat och det är riktigt skönt att sätta händerna i ett par varma handskar efter man har fixat med betesfisk eller annat i 2-3 graders vatten, och det kan gå långt mellan huggen och då är det också riktigt skönt med ett par varma handskar.
Men handskarna är även bekväma och sköna att ha på sig utan att ha värmen igång, de blir inte klumpigare bara för det är värme i dem. Är man riktigt frusen om fingrarna så är som sagt batteritiden lite kort på max effekt så det gäller att disponera rätt. Det är enkelt att se vilken effekt som används då on/off knappen som sitter på ovansidan på handsken lyser rött för max värme, gult för medium och grönt för minimum, riktigt snyggt och smidigt!
Dessa handskar kommer väl till pass till alla som ismetar, för fingrarna tar en del stryk på isen när man handskas med gäddor, betesfiskar och annat. Så att få stoppa ned händerna i ett par handskar med en värme på 52 grader känns riktigt lyxigt och samtidigt är det bra att ha ett par smidiga händer när nästa fäll kommer!

Värmeväst Norvik

Är en väst med 4 värmeelement, 2 på bröstet, ett på övre ryggen och ett på korsryggen. Softshellmaterial med stretchtyg på sidorna för att den ska sitta så nära kroppen som möjligt. Det finns tre värmelägen där max är på 52 grader, medium på 43 grader och lägsta läget ger 38 grader. Batteritiden är 2-5 timmar beroende på vilket värmeläge som används. Det går också att köpa till ett batteri för att dubbla batteritiden. Laddare medföljer självklart.
Här kan man läsa mer om västen:
https://shop.acreto.se/Vaermeklaeder/Nevercold/Vaermevaestar/Varmevast-Norvik.htm

För och nackdelar med Värmeväst Norvik

FÖRDELAR:

+ Lätt och bekväm.
+ Värmer snabbt.
+ Uppladdningsbart Litiumjonbatteri.

NACKDELAR:

Lite kort batteritid på max effekt.
Ingen fjärrkontroll.
Passform. (läs varför nedan)

Jag börjar med passformen, västen är nog främst framtagen för män.
Min fru lånade västen när vi var ute och fiskade för ett tag sedan och hon tyckte inte passformen var så bra. För att få ut värmen så gäller det att västen sitter så nära kroppen som möjligt och när man som kvinna har bröst så hjälper det inte med stretch i sidorna utan västen blir för rak och värmen fördelas inte ordentligt.
Fast jag som man (med ölmage) upplever inte detta utan jag tycker västen fördelar värmen bra, den gör det den ska och riktigt bra. Nästan för bra då jag provade att köra länge på max effekt och det blev riktigt varmt, så pass så jag var tvungen att sänka till medium.
Det jag saknar däremot är en fjärrkontroll att styra västen med, för har man några lager kläder så är det inte alltid så lätt att starta västen på knappen som sitter över vänster bröst. En mindre detalj i sammanhanget och kanske ska ses mer som en lyx.
Det är ändå ett riktigt skönt plagg som passar perfekt på isen eller i båten under de kallare årstiderna och jag kommer inte åka och fiska utan min!

Slutsats

Jag har försökt att testa dessa produkter så pass jag har kunnat. Jag har suttit länge utan handskar till exempel, så pass länge så fingrarna domnade för att se hur snabbt jag kunde få upp värmen igen och kunna använda fingrarna. Och visst det gick inte på två minuter men efter kanske fem – sju minuter hade jag fått tillbaka mycket av värmen. likaså fötterna har blivit rejält kalla och stela innan värmen har åkt på och efter en kort stund så var kylan i fötterna borta.
När man har kört produkterna länge på max effekt blir det riktigt varmt och som jag nämnde om västen så var jag tvungen att sänka då jag personligen tyckte det blev FÖR varmt!
Så min slutsats i det hela är att det är riktigt bra produkter som gör det dom ska och de gör det effektivt och smidigt! Sen finns det såklart alltid detaljer som man önskar, som t.ex. en fjärrkontroll till västen.
I det stora hela så är de här värmeprodukterna mycket bra och de gör att man kan fiska längre och bättre, för fryser man inte så fiskar man bättre, i alla fall enligt mig!

På Acretos hemsida finns det även andra värmekläder, bland annat en väst för tjejer så kolla in dem.
https://shop.acreto.se/Vaermeklaeder/

 

Portabelt Ekolod

Jag har för tillfället ingen möjlighet att ha min båt på trailer utan får snällt acceptera att ha den liggandes i en sjö. Och då vill jag inte ha min givare till lodet fastsatt i båten, så jag har valt en portabel lösning så länge.
Jag flötestrollar eller metar enbart från båten, så jag rör mig inte i några större hastigheter och därför tycker jag en portabel lösning är helt ok.
Till givaren använder jag en färdigköpt portabel givarhållare, så inget speciellt där.

Men att flytta lodet, givarhållaren och batteri är lite värre så jag valde att bygga en smidig lösning som är lätt att frakta, enligt mig. Jag vill även ha möjligheten att ta med mig lodet till andra båtar.
Så det första jag gjorde var att få lite inspiration från nätet, och det finns en och annan lösning där… Vissa bra, andra mindre bra.
När jag hade kikat runt en stund så hade jag en rätt klar bild över hur min lösning skulle se ut, så det var bara att börja leta upp prylar som passade.

Jag föll för en verktygslåda med bärhandtag, i lådan finns det plats för både batteri och lodet. Den är även rätt hård i materialet så det är inga problem att skruva fast fästen m.m.
Sen valde jag att införskaffa mig rostfria skruvar och muttrar, brickor hade jag hemma.
Jag ville även ha möjligheten att hänga lådan på relingen, så jag valde att använda mig av väggkrokar som passade bra på min båt. Dessa är 14 * 11 cm.
Till sist var kravet att kunna sätta fast givarhållaren på lådan så jag kan få med mig allt i en hand. Jag valde att fästa två redskapshållare på lådan, på så vis kan jag trycka fast givarhållaren i dessa.

jag började med att borra upp hålen för fästet till själva lodet och fäste det med rostfria  M5 20 millimeter långa maskinskruvar, brickor och muttrar.

Sen borrade jag hål för väggkrokarna, men enbart det övre hålet per väggkrok var genomgående då de nedre hålen hamnade i tjockare plast och även rätt långt ned så det skulle blivit knepigt att fästa skruven med mutter. Så istället valde jag att använda mig av mindre träskruv som drog bra i plasten. För de övre hålen använde jag samma skruv, mutter och bricka som tidigare.

Endast ett genomgående hål. Till det nedre hålet använde jag träskruv.

Så här blev det på insidan när skruvarna var fästa.

När det var klart så borrade jag upp hålen för redskapshållarna, här fick jag gå ned en storlek i skruv och mutter så jag använde mig av M4 20 millimeter.

Insidan av locket när alla skruvar var fästa.

När allt var fastsatt så måttade jag ut var jag ville ha ut kontakten till lodet och mätte även tjockleken på sladden innan jag borrade upp ett hål lite större än sladden.
Jag borrade hålet precis vid kanten av luckan till verktygslådan. Sedan så skar jag ned innerkanten av lådan med en kniv och filade kanterna lite tills jag nådde hålet så sladden kunde läggas i skåran. Nu kunde jag stänga luckan utan att klämma sladden.

Inte den snyggaste lösningen, men det fungerar och sladden blir inte klämd av locket.

Alla yttre detaljer var nu klara och fastsatta.

Färdigt resultat för det utvändiga.

Sen var det dags att få ordning på insidan av lådan och fästa sladdar, låsa fast batteriet och se till så själva lodet kan ligga skyddat i lådan under transport.

Jag valde att sätta batteriet i mitten av lådan för att få jämn fördelning av vikten eftersom lådan ska kunna hängas på relingen. Jag mätte ut avstånden från tre håll och skar till bitar av frigolit som jag limmade fast i lådan så de låste fast batteriet och på den sista sidan, till vänster limmade jag fast en mindre bit frigolit. Anledningen till det är att jag har lodet på den sidan och det får inte plats om jag fäster en större bit frigolit likt de andra.

Alla bitar limmade för att hålla fast batteriet.

Batteriet på plats.

Jag tänkte först tejpa fast sladden med eltejp på insidan av lådan men valde att bara ha den liggandes lös med endast buntband tills jag ser att det fungerar ordentligt. Blir jag nöjd kommer jag fästa den.

Jag åkte ned och öste båten och passade på att sätta upp lodet i båten för att se så det fungerade som jag tänkt mig och det ser ut att bli bra!

Jag hoppas att det här inlägget hjälpte dig som letar efter en bra lösning till ett portabelt ekolod, om inte annat kanske du fick lite idéer och inspiration.

Nästa gång hoppas jag det kan bli lite fiske här på bloggen igen, vädret har varit hopplöst ett tag med hårda vindar…

En närmare titt på ThermaCell

I det här inlägget blir det inte så mycket fiske utan ett tips på att göra fisket trevligare under myggmånaderna!

För ett tag sedan blev jag ägare av en ThermaCell MR450.

Den har fått följa med mig ut på många fisketurer den här sommaren och jag måste säga att jag är imponerad av den. Jag har försökt testa den lite och bland annat suttit bland mygg och knott tills paniken infinner sig och sedan har jag startat upp MR450 och efter ungefär fem minuter så är myggen på ett mer bekvämt avstånd. Knotten är däremot knepigare då jag har skägg. Där kan de gömma sig i dagar om det vill sig illa… Men mängden knott minskar också avsevärt kring just huvudet tycker jag.
De få riktigt varma sommarkvällarna vi har haft det här året har jag kunnat sitta i T-shirt och dricka kaffe i lugn och ro utan att behöva vifta mygg, helt klart en lyx!

MR450 är lik den första modellen MR150 men just 450 kommer med en bältesklämma som är riktigt praktiskt, till MR150 finns det att köpa som tillbehör. Du har då med dig skyddet hela tiden. För ibland får man ju fisk och kan behöva flytta sig lite och du bär då med dig myggskyddet.
Den har även en indikationslampa som meddelar när skyddet är helt uppnått då det tar någon minut innan det är igång.

Här syns det vad som ingår i kartongen

Men hur fungerar den då?
Det är faktiskt enkelt, det följer med en gaspatron som man fäster under en lucka i botten av MR450 som syns på bilden nedanför. Sedan följer det med 3 stycken myggskyddsmattor som är en liten blå matta som fästs på framsidan under ”gallret”. När man sedan startar igång den genom att trycka några gånger på start så värms den blåa mattan upp och avger då ett giftfritt skydd. Men glöm inte att slå över till ON innan man börjar trycka på startknappen.
Gaspatronen räcker i ca 12 timmar och den blåa mattan behöver bytas ut efter ungefär 4 timmar eller när den har blivit vit, därav att det följer med 3 stycken.
Sen lovar jag att det märks när det är dags att byta, för myggen börjar attackera dig igen!

På mitten av MR450 har man ett relä som man måste sätta till ON, sen har man startknappen ovanför till höger som man får trycka 3-5 ggr på. Efter ca 5 minuter tänds den blå lampan till till vänster om startknappen och man har full effekt!

För och nackdelar med att använda en MR450

Fördelar:

  • Lätt, smidig och tyst.
  • Enkel att hantera och lätt att se när något behöver bytas ut.
  • Bältesklämman är otroligt bra så man slipper gå ifrån sitt skydd.
  • Man slipper spraya/smörja in sig i myggmedel som man knappt vet vad de innehåller…
  • Den fungerar, den fungerar riktigt bra!

Nackdelar:

  • Det tar några minuter innan den uppnår full effekt.
  • Jag saknar en indikationslampa som visar att den är igång. En liten detalj i sammanhanget och det går att se att den är igång då man ser ett sken när den ”brinner”.

Jag kan faktiskt inte komma på fler nackdelar utan jag tycker verkligen att den här produkten är en riktigt bra investering. Man slipper hålla på och kladda med sprayer/myggstift direkt på huden som sedan luktar riktigt illa…

Vad ThermaCell MR450 kostar skiljer sig säkert mellan butikerna så därför skriver jag inte ut något pris här och det man behöver tänka på är att det krävs refill paket.
Visst dessa kostar lite men samtidigt så räcker det länge.
Så igen, det är en bra investering.

Vill man läsa mer om produkten och hitta återförsäljare m.m. så kika in på:
https://www.myggjavlar.se/thermacell/ och leta upp MR450

Den blå lampan till vänster lyser och man vet att det är full effekt på skyddet, riktigt bra!

Högsommarvärme i september

Förra veckan var det 26-27 grader varmt ute och strålande solsken, det känns inte helt optimalt i mitten av september. Inte så långt ifrån där jag bor rinner Bräkneån, men den är nästan torrlagd… Nu är det precis i början av ån, men det ser ändå inte bra ut och kommer det inte regn snart så blir den väl helt torrlagd.
I lördags vände dock temperaturen ute och det kändes som det blev höst i luften.

Själv bestämde jag mig för att köra ut till ån i lördags och se om jag kunde hitta någon färna.
Planen var enkel, mäska upp några platser utmed en sträcka och sedan fiska av dessa. Mäsket bestod av hampfrö, marine hallibut och trout pellets i 3-6 mm och mixat färskt franskbröd som jag blötte upp lite med vätskan från hampfröna. Jag hade med mig bröd, räkor och burkskinka (”luncheon meat”) som krokbete. Även några bitar räkskal och skinkbitar fanns med i mäsket.
Alla platser som jag mäskade upp låg nära land och då det knappt var någon ström så använde jag ett lätt sänke på 10 gram. Jag använde en variant av ett paternoster tackel där jag tar en bit på ca 25 cm av en fluorocarbon lina (0.27) som jag fäster i ett flötesstopp ihop med huvudlinan, jag använder mig av Gardners flötesstopp i storlek medium som jag tycker sitter riktigt bra på linan och inte glider så lätt. Då kan jag snabbt justera avståndet från sänket till kroken och även längden på sänkestafsen utan att knyta om. Jag knyter även ett par vanliga överhands-knutar i den änden av fluorocarbon linan som inte sänket sitter fast i, så den inte släpper för lätt från flötesstoppet.

Färnamete

En perfekt lösning när man inte behöver använda så tunga sänken eller kasta långt, för då finns det en risk att flötesstoppet glider på huvudlinan och man fiskar inte på det avståndet som det var tänkt. Då tycker jag det är bättre att fiska med ett fast paternoster tackel.

Att röra sig utmed den här ån är inte det lättaste jämt, det är rejält igenvuxet med vass, gräs, brännässlor, buskar och träd. Så de första timmarna spenderades med lätt blöta byxor, smart nog hade jag i alla fall valt rätt kängor för dagen.
De första platserna gav inget mer än att småfisken gick bananas på mina brödbitar, på burkskinkan hade jag några pet men tyvärr inget riktigt napp.

Men när jag kom till den tredje uppmäskade platsen så tog det inte mer än två minuter innan det indikerade napp och jag krokade. Trodde först det var en lite bättre mört som plockat upp min 4:ans Kamasan krok som var agnad med en ganska stor bit burkskinka, men efter en kort stund visade det sig vara en liten färna.
Riktigt glupska fiskar, så man ska verkligen inte vara rädd för att använda stora beten!

Färnamete

Jag kastade ut på samma plats igen och letade sedan fram termosen för att få i mig lite kaffe och passade även på att sticka ut benen för att torka dem lite i solen som hade letat sig fram.

Färnamete

Det gäller att vara tyst och hålla en låg profil så man inte skrämmer fiskarna när fisket sker bara någon meter från land, man får försöka gömma sig så gott det går bakom lite vass eller gräs.

Efter kanske fem minuter fick jag några små pet igen på min skinkbit och jag krokade, mitt 11 fots Drennan spö böjde sig rejält.
Hmm bottennapp? Jag drog till lite och fick helt plötsligt svar i andra änden. Det blev rejält tungt och långsamt, absolut ingen färna… Jag försökte pressa så mycket jag kunde med spöt och efter en stund såg jag en grov ryggtavla från en gädda!
När den nästan var uppe vid ytan så rusade den såklart, jag släppte på slirbromsen och lät den gå en bit, sen försökte jag pumpa in den och så höll det på i kanske tre minuter. Jag hann tänka flera gånger hur jag ska kunna håva den, för att försöka lyfta den i ett gälgrepp vara bara att glömma då det var en bra bit ned till vattnet på grund av det låga vattenståndet i ån. Jag hann se gäddan några gånger och den var inte liten, men som jag skrev i ett tidigare inlägg så ska man inte uppskatta vikter på fiskar man inte fått upp fast den var inte mindre än 5 kilo. Ja jag skrev var, för efter några rusningar så släppte kroken. Lite tråkigt men absolut inte oväntat, fast samtidigt roligt att få drilla gädda på ett feederspö!

Jag slängde i lite mer mäsk på platsen där jag tappade gäddan innan jag gick vidare till nästa för att fiska av platsen en gång till på vägen tillbaka, det nappade ju ändå en färna där innan sjövargen ville äta skinka!
Vid den nya platsen fick jag snabbt ett hugg där jag kände fisken en kort stund innan den släppte, scenariot upprepade sig några gånger så jag bytte till en räka på kroken och det tog inte lång tid innan det nappade igen och en mindre björkna kunde snabbt krokas av.

Vid den här typen av mete så fiskar jag oftast av varje plats i ungefär 20 – 30 minuter och provar ett par olika krokbeten på varje ställe, så det gäller att kunna förflytta sig snabbt och ha en lätt packning med sig.
Det behövs inte mycket utrustning heller vid sådant här fiske, men något jag saknade var en mindre väska där jag kunde ha mina sänken, krokar med mera sorterat än i en liten burk som jag haft tidigare. Så för ett tag sedan beställde jag hem Gardners Lead/accossories Pouch, en liten väska med en avskiljare som fästs via kardborreband i huvudfacket så det går att få den som man vill. Det finns även ett fack på insidan av locket med dragkedja. Måtten på väskan är, längd 17 cm bredd 12 cm och höjd 8 cm.
En riktigt bra och prisvärd väska!

Färnamete

Färnamete
Det finns även två större storlekar av väskan, standard och large. Kolla in dem på Metebolaget.se

När jag hade förflyttat mig några fler gånger under förmiddagen utan något bättre resultat så hade jag två platser att fiska av på vägen tillbaka till bilen. Vid den första platsen hade jag haft ett rejält hugg, nästan så spöt flög ur hållaren, men jag missade mothugget!
Satt såklart med en kopp kaffe i handen… Jag började med skinka och hade något pet, men sen bytte jag till bröd och det tog ungefär 5 sekunder så gungade det till ordentligt. Fast fisk och jag kunde se att det var en sarv på kanske 5-7 hekto, när den var några meter från land kom det en gädda och bet över hela fisken… Jag släppte på slirbromsen snabbt och väntade lite innan jag försökte pressa in den. Jag hann se gäddan några gånger innan den släppte sarven, men endast för att göra en ny attack där den fullständigt exploderade upp ur vattnet och sarven var återigen omsluten av alla tänder i gäddans käft! Den här gången släppte även fisken från kroken och det enda som var kvar på den var ett fjäll… Den här gäddan var mindre än den första jag hade på, men skulle väl tippa på 4-5 kilo.

Jag fiskade av den sista platsen men där blev det resultatlöst så tyvärr lyckades jag inte lura någon bättre färna men jag fick ändå känna på lite rejält spöböj, även om det var fel art.

Färnamete

Det blev ett riktigt roligt fiskepass och om det nu får bli höst på riktigt kan nog fisket komma igång ordentligt! Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge till innan det blir ännu ett besök till ån för det här fisket är så galet roligt, precis som det ska vara!

Trolltider i fisket

Nu var det länge sedan jag skrev något här, riktigt länge för att vara mig.
Det finns flera anledningar till det men ett par av dem är att jag gifte mig för ett tag sedan och hann då inte fiska så mycket. En annan och den största anledning är att det går troll i mitt fiske eller stolpe ut om jag ska använda sporttermer, det har helt enkelt gått riktigt illa!

Jag skrev i något tidigare inlägg att jag skulle lägga en del tid på abborrmete och det har blivit en del pass, men tyvärr har dessa inte fått det resultat jag hoppades på.
Något pass var vädret katastrofalt, andra har jag inte lyckats lokalisera fisken. Men vid mitt senaste försök lyckades jag hitta dem, jag fick ett par napp på bottenmetet men lyckades inte kroka någon.
Jag bytte teknik och släpade ett par flöten bakom båten och rodde runt området så jag kom över platserna från lite olika håll. Efter andra svängen så blev betesfisken rejält stimmig och sen dök flötet med ett klassiskt ”plopp”.
Jag möttes av rejält motstånd, fisken tjurade runt och ville inte komma upp till ytan. När jag väl lyckas få upp den och den bryter ytan är det en riktigt fin abborre.
Precis innan jag ska håva den gör den ännu en rusning och det som inte får hända händer självklart, den släpper. Tomheten fann inga gränser, jag funderade seriöst på att slänga i spöna, åka hem och aldrig mer fiska…
Som tur var så ångrade jag mig ganska snabbt och betade på en ny betesfisk och försökte igen, men självklart blev det inget mer napp.
Man ska aldrig gissa eller uppskatta en vikt på en fisk som aldrig blev landad, men den var STOR…

Nu vet jag att de finns i vattnet, så jag kommer prova igen framöver men lusten försvann lite och har man inte roligt när man fiskar får man byta metod eller art.

Så i lördags morse, långt innan solen hade gått upp satte jag mig i bilen och körde ut till en av karpsjöarna. Dagarna innan hade jag ägnat mig åt att sortera ut och göra i ordning alla prylarna så allt var tipp topp och redo för karparna.
Så när jag var framme var det bara att placera ut spöna och sätta sig i stolen och dricka kaffe och njuta av soluppgången.

Karpmete

Dimman lättade sakta över sjön och jag såg flera karpar som visade sig, efter en stund fick jag ett par pip i ena larmet som avslöjade att det var fisk på platsen, hoppades jag…
Solen gick högre upp på himlen, men larmen förblev tyvärr tysta.

Jag fiskade ett spö bara några meter från land som helt plötsligt gav ifrån sig ett par pip, men som tystnade igen och pulsen lugnade sig.
Det är otroligt vad snabbt man går från vilopuls till maxpuls bara av ett pip från ett larm eller ett par tickande från en baitrunner-rulle vid flötestrolling, magiskt!

Det var en riktigt fin och lugn morgon, men framåt 10 ökade vinden något så jag hoppades det kunde göra skillnaden mellan fiasko och succé , men efter trettio minuter lugnade sig den igen och snart blev återigen sjön spegelblank.

Karpmete

När klockan hade hunnit bli lite efter 13:00 och många koppar kaffe senare så valde jag att bryta och packa ihop och återigen se mig slagen och lägga ännu ett blankpass bakom mig, som sagt det går troll i mitt fiske och jag måste bryta det på något vis…

Karpmete

Men så är det nästan alltid, någon gång varje år går det sämre och man har några bompass. Så det är bara att bryta ihop och komma igen för snart är det helg igen och då ska det självklart fiskas.
Vem vet vi kanske behöver några blankpass för att verkligen uppskatta fisket och svårigheterna det kan vara att utöva världens bästa hobby, fritidssysselsättning, passion, besatthet och livsstil!

Till sist vill jag bara tipsa er som letar efter ett mindre tält/dagsskydd som går snabbt att sätta upp och plocka ned, har en låg totalvikt och tar liten plats att kolla in Fox Easy Shelter.
Jag fick hem mitt från Metebolaget förra veckan och satte ihop det på tomten, det tog inte många minuter innan det var uppe och det gick även lätt och snabbt att plocka ned.
Det som skiljer sig mot andra liknande tält är att detta går att använda som dagsskydd vid gäddfisket till hösten eller varför inte på isen? Jag kommer använda mitt till bland annat korta övernattningar och myggskydd på sommaren.

Fox har lagt upp ett par videos på Youtube där man kan se mer om tältet hur man sätter upp det och även plockar ned det.

I första klippet får man se hur smidigt tältet sätts ihop.

I andra klippet får man se hur enkelt det plockas ned.

Ett nytt morgonpass

När helgen tar slut och det återigen blir måndagsmorgon så börjar man längta, drömma och längta lite till efter nästa helg och fiske, vecka efter vecka. Självklart inget undantag i helgen som var då det återigen var dags att besöka ån för lite bottenmete.

Så i lördags ringde klockan tidigt, strax efter 04:00 pep det i telefonen och knappt trettio minuter senare satte jag mig i bilen för att köra in till ån.
Första timmarna av passet skulle ägnas åt att försöka hitta några större mörtar, vädret såg lovande ut med mulet, lite duggregn och en temperatur på runt 6-7 grader. När jag kom fram till min tänkta plats var det lite aktivitet på ytan så fisken var där vilket alltid stärker självförtroendet och man vaknar till. Jag satte ihop mitt spö snabbt, fyllde min feederkorg med Swedbaits Roach Ecstasy och majs. Sen satte jag dit ett boostat majskorn med en söt smak som även färgar majskornen lite på kroken. Tyvärr blev det inte så röda som jag hade hoppats på, men den söta doften gick det inte att ta miste på.

Bottenmete Mört

När det gått tio, kanske femton minuter och jag har fått ut några feederkorgar med mäsk på platsen så får jag ett par snabba ryck i spötoppen, sen ett rejält och jag krokar. Känner direkt lite bättre motstånd och förhoppningarna att en större mört har tagit majskornet steg. Men när jag ska håva så ser jag att det är en björkna i halvkilosklassen. De har hållit sig undan dom senaste passen, men nu var årets första ett faktum. Jag krokade snabbt av den och kastade ut igen.

Bottenmete Mört

Det tog inte mer än 1 minut innan nästa fisk var krokad. Men den här gången var det en mindre mört som tagit majskornet.
Det fortsätter nappa ganska bra med flera mindre mörtar, men de stora höll sig undan, eller så finns det bara mindre mörtar… Men så lätt ger jag inte upp utan kommer fortsätta att leta efter dem.

Bottenmete Mört

När klockan började närma sig 09:00 så väljer jag att plocka ihop och förflytta mig till en annan del av ån för att se om färnorna vaknat.

Jag väljer att börja på samma ställe som jag fick en färna veckan innan för att sedan förflytta mig längre nedströms under förmiddagen. Den första timmen händer det inget, jag har några pet på brödet men inget ordentligt napp, så det kunde lika gärna ha varit någon mindre fisk som var framme och plockade lite småbitar på brödet. När klockan börjar närma sig halv elva så dyker det upp tre andra fiskare, jag väljer att kalla dem ”Svensson-fiskare”. Sådana som fiskar någon gång om året och därför är utrustning och kunskap på en annan nivå, absolut inget fel på det! Jag tycker bara det är roligt att se fler som fiskar då det är en fantastisk hobby. Men just den här gången blev jag inte riktigt lika glad för de väljer att börja fiska kanske 10-15 meter ifrån mig.
Färnan är en fisk som gärna drar sig undan om det plaskas, klampas och viftas utmed ån. När ”Svensson-fiskarna” väl fått ihop sina spö så började de kasta sina drag ursinnigt med det klassiska ”jag tar i som fan och kommer två meter framför mig med ett galet plask” kastet, sen flyger dessa spinnare, skeddrag eller vad de nu använde överallt. De kastar helt planlöst åt alla håll och håller på att kasta över min lina ett flertal gånger. Men de är nöjda med livet och pratar om hur tyst och lugnt det är att fiska… Jag personligen tyckte att det just var det, tyst och lugnt, innan de dök upp!
Men självklart har de lika mycket rätt att vara där som jag, så jag plockade snabbt ihop mina prylar och förflytta mig till en annan plats. Planen för dagen gick i kras, fast jag var ganska snabbt på en ny plats.

Bottenmete Färna

Grejerna var snart i vattnet och efter knappt fem minuter får jag ett par pet, jag sitter på helspänn men tyvärr blir det inget mer. Klockan går och jag förflyttar mig några gånger men inget händer. Tio minuter innan det är dags att plocka ihop så bugar sig spöt rejält. En färna har sugit i sig min räka och bjuder på bra motstånd, men så händer det där tråkiga, kroken släpper. Jag hann se färnan en kort stund och den var väl i 1,5 kilos klassen så inget monster som tur var.
Jag väljer att bryta och åka hem efter den tappade färnan och får se mig besegrad den här gången.

Så istället för en bild på en fin färna så bjuder jag på ett tips.
Ibland tycker jag det kan vara svårt att se quivertipp toppen ordentligt beroende på dagsljuset, så inför det här året beställde jag Enterprise Tackles Quivertip Nightlite Adaptor och Sight Tips.

Enterprise Tackle Quivertip Nightlight Adapter

En riktigt smart lösning där man snabbt sätter dit en hållare för isotoper eller dessa ”sight tips” på sin quivertipp, det är två olika storlekar med i en förpackning av quivertipp-hållaren så det är inga problem att hitta en som passar sitt spö och hållaren sitter riktigt bra. Än så länge har den inte rört sig efter många kast och den hindrar inte linan vid kast heller.
Det är två röda, två gula och två självlysande toppar som man kan ladda upp med till exempel en uv-lampa i ”sight tips” förpackningen.
Så är du som jag lite halvblind och har svårt att se toppen eller metar i mörker och vill ha en stabil lösning för att fästa isotoperna eller använda de självlysande topparna så rekommenderar jag verkligen dessa små prisvärda tillbehör.

Några timmar vid ån i vårvädret…

I lördags var det åter dags för lite fiske, det hade ju lovats vårväder av våra kära meteorologer på flera olika håll! Så då måste det väl stämma? Spön tacklades upp på fredagskvällen och lite olika beten och tillbehör packades ner i väskan.
Klockan ringde vid lite efter 5 på lördagsmorgonen, det första man gör är att kolla termometern, den visar minus 8.3 grader. Så det var bara att krypa ner i sängen igen för att sova vidare en stund. Tillslut tog fiskesuget över så vid lite efter sju satte jag mig i bilen.

Väl framme vid ån så ser jag att det är riktigt högt vattenstånd, förhoppningarna om ett bra fiske sjönk snabbt. Men solen började kika fram bakom molnen så jag plockade fram feederspöt och bröt av en bit bröd och satte på kroken sen placerade jag det hela bredvid ett träd i en lite lugnare del av strömmen. Sen var det bara att ta fram stolen och sätta på sig solglasögonen och njuta av det fina vädret. Det var nästan så man fick lite vårkänslor, men så fort solen gick i moln kände man att det inte var mer än ett par plusgrader i luften. Men meteorologerna kanske anser stora solchanser som vår, och inte bryr sig om temperaturen i luften?
Nej nu ska jag inte skylla allt på dem, alla kan vi ha dåliga dagar!

Feedermete

Jag passar även på att kasta ut lite maggots med jämna mellanrum för att se om det går att locka upp några fiskar. Efter en stund av maggotkastande eller ”loose feeding” som Engelsmännen säger så plockar jag fram mitt flötmetespö. Jag lodar djupet så kroken inte fastnar i botten. Sen sätter jag på ett par maggots på kroken och låter flötet följa med strömmen. ”Trotting” som det kallas på öarna är en otroligt rolig och spännande metod. Man kan följa flötet långa sträckor nedströms, det går även att styra betets rörelse och hastighet med hjälp av att lås linan med ett finger på spolen.
I sig är det en ganska enkel metod, men det krävs många timmar för att faktiskt blir riktigt bra. Tyvärr inget jag kan skryta med själv, men planen är att jag ska använda mig mer av den här metoden i år. Just för det är kul och spännande att följa ett flöte som kan dyka närsomhelst! Sen är det en väldigt effektiv metod.

Loose feeding av maggots

Bron – Ett perfekt ställe att slänga i lite maggots som får följa med strömmen. ”loose feeding”

Så planen för den här fisketuren var att helt enkelt att öva på metoden, men då temperaturen var som jag nämnde tidigare, relativt låg så blev fingrarna snabbt kalla. Så under tiden jag värmde de tio stela så stirrade jag på en quivertip och provade även min nya rulle.

Feedermete

Jag köpte för ett tag sedan en Wychwood Specimen Solace ACS 6 rulle, en liten och smidig men otroligt stabil baitrunner rulle som väger 326 gram (utan lina). Den har en linkapacitet på 0.25 – 220 m, 0.30 – 160 m och 0.35 – 120 m. Det följer med 2 spolar och 2 vevar, en med enkelhandtag och en med dubbelhandtag. Rullen är också försedd med ett unikt linklippssystem som gör att man kan ha kvar linan i klippet även när man fiskar. För skulle fisken dra ut linan så släpper den från klippet, vilket andra linklipp inte gör.
Då kan det uppstå en jobbig situation och risken för linbrott blir stor. Så en smart och välkommen lösning för den lite glömske metaren!
Jag upptäckte också att linan lämnade rullen väldigt jämt och bra då mitt tackel höll på att hamna på land, på andra sidan ån… Det är just sådana situationer man vill undvika under säg en fin vårdag i slutet av april då en stor färna kan vara på hugget. Så när jag köper nya rullar eller spön så vill jag gärna hinna lär känna grejerna och bli bekväm med dem innan de ska användas under högsäsongen.
Så jag passade på att öva och få in en känsla för rullen så mitt tackel faktiskt hamnade där jag ville. Det måste bli ”spot-on” annars är det bara att veva in och kasta om.
Wychwood rullen kommer användas flitigt, allt från frilinefiske efter färna till larmmete efter sutare.
Nu har jag bara använt den ett pass så jag kan inte säga så mycket mer, men jag känner mig redan väldigt nöjd med köpet.
Är man intresserad av att veta mer om rullen så kan man kolla in den på Metebolaget.se

Feedermete

När fingrarna tinat lite och magen hade fått några äggmackor och kaffe i sig så var det dags för flötmetet igen.
Jag lät flötet vandra med strömmen så långt jag kunde se det. Men som jag nämnde tidigare så var det högt vatten i ån och strömmen var därför snabb, så jag försökte hitta kanter där det var lite långsammare flöde.

Jag nötte och nötte, men inte mycket hände. Ibland dök flötet men det enda jag fick med mig tillbaka var skräp som strömmen dragit med sig.
Men vid halv tolv ungefär så dyker flötet lite annorlunda, jag låser linan mot spolkanten och lyfter snabbt spöt. Yes! Fast fisk, dock en liten fisk, men en dag som denna är en fisk oavsett storlek välkommen. En liten mört hade fattat tycke för mina maggots. Den fick blixtsnabbt friheten tillbaka och flötet var fort tillbaka i strömmen för jag ville inte missa den lilla stunden de kanske åt på.

Flötet kom tillbaka till platsen där mörten drog ned det, och igen dyker flötet. Men nu är jag för snabb och missar fisken.
Jag vevar snabbt in och kontrollerar så mina maggots ser bra ut, sen är de tillbaka i ån. Flötet dyker igen på nästan samma plats, men jag missar igen. Svordomarna duggar tätt, men jag har helt glömt bort att fingrarna är stelfrusna. Glädjen, fiskefrossan, adrenalinet, kalla det för vad du vill, men jag var inne i bubblan. I bubblan fryser man inte, i bubblan finns det inga problem, man är bara galet fokuserad och euforiskt lycklig.

Flötmete

Flötet vandrar nedåt, jag är redo, fingret snuddar linan och när flötet återigen försvinner så låser jag, och den här gången satt det återigen en liten mört på kroken. Tillbaka med den i ån och sen ut med flötet.
Så höll jag på ett tag, hur länge exakt det vet jag inte, jag var i min bubbla av lycka, där spelar inte tiden någon roll.
Men tillslut ger jag upp och får inse att det inte blir fler napp, jag inser även att jag glömde ta något kort på mina små fångster, ibland är man helt enkelt för fokuserad eller bara glömsk… Fingrarna börjar värka igen när jag lämnat bubblan och jag packar ihop grejerna och beger mig hemåt.
Men några små mörtar blev det och några missade, men det gör inte så mycket en dag i slutet av februari.
För det finns inget bättre än att få spendera tid vid vattnet och stirra på ett flöte eller en quivertip. Kanske får man uppleva den adrenalinkick som uppstår när flötet dyker eller toppen böjer sig och pulsen går från viloläge till max på mindre än en sekund!
Det är en känsla som inte går att beskriva för någon, den måste få upplevas!