Vintern håller i sig och det ser ut som den ska göra det ett tag till då det ska bli kallare igen.
Så än så länge behöver man inte ställa undan pulkan.

Förra helgen var jag ute en kort sväng på isen och provade lyckan vid en kant där det går från 2 meter till knappt 6 meter, men det enda jag fick var en mindre gädda och ett klockrent fäll men där jag tappade gäddan… Tyvärr kändes det som en bättre fisk, men för att slippa ha ångest över det så säger jag att det var en snipa!

Igår var jag också ute på isen, men nu bytte jag plats och fiskade på ett område där djupet är ungefär 1,5 meter och väldigt mycket växtlighet på sommaren.

Jag kom fram till sjön strax innan sju.
Jag började med att släpa pulkan en bit igenom skogen på en liten smal stig med stenar, träd och stubbar som stack upp ungefär överallt. Självklart var det snöfritt och inte var det minusgrader heller så marken var sådär härligt tung att dra pulkan på. Väl ute ur skogen så var det bara att kämpa sig igenom en vass, pulkan glider inget vidare på vass heller… Så när jag äntligen kom ut på isen så var det bara att börja gå till platsen. Just det ja, det hade regnat dagen innan så på isen låg det någon form av sörja som gjorde att man halkade runt mer än vanligt, även med broddar… Så lätt trött och rejält varm så var det dags att börja borra och sätta ut spöna.
Vid åtta var allt klart och jag satte mig ned i stolen för att hälla upp dagens första kopp kaffe när det fällde på ett spö, självklart på spöt längst bort! Så det var bara att börja jogga försiktigt.

När jag kom fram så stod gäddan still, så jag kände lite försiktigt om den var kvar eller om den hade spottat, men den var kvar så jag satte in mothugg och kunde snart kroka av en snipa i hålet. Jäkla mörttjuv!

När spöt var riggat igen så gjorde jag ett nytt försök med kaffet men jag hann bara skruva av ett halvt varv på termosen innan det fällde på ett annat spö. Nu var det på spöt närmast så jag var snabbt framme, gäddan tog lite lina så jag satte in ett mothugg direkt och bommade… Jag borde antagligen ha väntat några sekunder till, men samtidigt så brukar det gå vägen att kroka när gäddan tar lina.
Ny mört på spöt och tillbaks till kaffet, nu hann jag dricka en halv kopp innan det fällde på samma spö igen. Den här gången missade jag inte och kunde snart kroka av en gädda på drygt två kilo.

Efter den gäddan blev det lugnare, tyvärr började det istället blåsa rejält, en hemsk ostlig vind som letade sig in överallt. Jag fick krypa upp mot en liten ö för att få lite vindskydd.
Trettio minuter efter blåsten dök upp började det snöa som gjorde dagen ännu lite mer otäck… Jag bytte kaffet mot blåbärssoppa för att hålla någon värme kvar i kroppen. Blandade småhopp, åkarbrasa och andra suspekta rörelser användes också flitigt för att inte frysa sönder… Jag började faktiskt fundera på om det verkligen är värt det?

När klockan hade blivit kvart i elva funderade jag på att ge upp, då från ingenstans fällde det. Jag tog med mig prylarna och försökte ta mig ut till spöt med stela leder. Väl framme ser jag att gäddan tar lina i bra tempo så ett snabbt mothugg och fast fisk. Nu var det lite mer tyngd!

Efter några rusningar och en nervös vändning i hålet där jag trodde den släppte så kunde jag tillslut lyfta upp en bättre gädda på 96 centimeter och en vikt på 5-6 kilo. Jag vägde den aldrig utan tog ett par snabba bilder innan hon fick simma tillbaks igen.

Underbart väder!

Perfekt krokad i mungipan.

Efter gäddan hade återvänt insåg jag igen hur fruktansvärt otäckt vädret var och skyndade mig tillbaka till mitt lilla krypin vid ön. Jag hällde upp det sista kaffet för att få tillbaka känseln i fingrarna och ja ungefär hela kroppen…

Efter den gäddan händer det inte så mycket mer, men jag bet ihop och satt fram till lunch sen gav jag upp och kämpade mig tillbaka genom slask, vass och skog. Men väl framme vid bilen frös jag inte längre, så visst tusan var det värt det!

För även om man måste kämpa sig över åkrar, genom skogar och vassar eller andra hinder för att komma ut på isen så är det alltid värt det, till och med när man blankar för det finns inget bättre än fiske!