Högsommarvärme i september

Förra veckan var det 26-27 grader varmt ute och strålande solsken, det känns inte helt optimalt i mitten av september. Inte så långt ifrån där jag bor rinner Bräkneån, men den är nästan torrlagd… Nu är det precis i början av ån, men det ser ändå inte bra ut och kommer det inte regn snart så blir den väl helt torrlagd.
I lördags vände dock temperaturen ute och det kändes som det blev höst i luften.

Själv bestämde jag mig för att köra ut till ån i lördags och se om jag kunde hitta någon färna.
Planen var enkel, mäska upp några platser utmed en sträcka och sedan fiska av dessa. Mäsket bestod av hampfrö, marine hallibut och trout pellets i 3-6 mm och mixat färskt franskbröd som jag blötte upp lite med vätskan från hampfröna. Jag hade med mig bröd, räkor och burkskinka (”luncheon meat”) som krokbete. Även några bitar räkskal och skinkbitar fanns med i mäsket.
Alla platser som jag mäskade upp låg nära land och då det knappt var någon ström så använde jag ett lätt sänke på 10 gram. Jag använde en variant av ett paternoster tackel där jag tar en bit på ca 25 cm av en fluorocarbon lina (0.27) som jag fäster i ett flötesstopp ihop med huvudlinan, jag använder mig av Gardners flötesstopp i storlek medium som jag tycker sitter riktigt bra på linan och inte glider så lätt. Då kan jag snabbt justera avståndet från sänket till kroken och även längden på sänkestafsen utan att knyta om. Jag knyter även ett par vanliga överhands-knutar i den änden av fluorocarbon linan som inte sänket sitter fast i, så den inte släpper för lätt från flötesstoppet.

Färnamete

En perfekt lösning när man inte behöver använda så tunga sänken eller kasta långt, för då finns det en risk att flötesstoppet glider på huvudlinan och man fiskar inte på det avståndet som det var tänkt. Då tycker jag det är bättre att fiska med ett fast paternoster tackel.

Att röra sig utmed den här ån är inte det lättaste jämt, det är rejält igenvuxet med vass, gräs, brännässlor, buskar och träd. Så de första timmarna spenderades med lätt blöta byxor, smart nog hade jag i alla fall valt rätt kängor för dagen.
De första platserna gav inget mer än att småfisken gick bananas på mina brödbitar, på burkskinkan hade jag några pet men tyvärr inget riktigt napp.

Men när jag kom till den tredje uppmäskade platsen så tog det inte mer än två minuter innan det indikerade napp och jag krokade. Trodde först det var en lite bättre mört som plockat upp min 4:ans Kamasan krok som var agnad med en ganska stor bit burkskinka, men efter en kort stund visade det sig vara en liten färna.
Riktigt glupska fiskar, så man ska verkligen inte vara rädd för att använda stora beten!

Färnamete

Jag kastade ut på samma plats igen och letade sedan fram termosen för att få i mig lite kaffe och passade även på att sticka ut benen för att torka dem lite i solen som hade letat sig fram.

Färnamete

Det gäller att vara tyst och hålla en låg profil så man inte skrämmer fiskarna när fisket sker bara någon meter från land, man får försöka gömma sig så gott det går bakom lite vass eller gräs.

Efter kanske fem minuter fick jag några små pet igen på min skinkbit och jag krokade, mitt 11 fots Drennan spö böjde sig rejält.
Hmm bottennapp? Jag drog till lite och fick helt plötsligt svar i andra änden. Det blev rejält tungt och långsamt, absolut ingen färna… Jag försökte pressa så mycket jag kunde med spöt och efter en stund såg jag en grov ryggtavla från en gädda!
När den nästan var uppe vid ytan så rusade den såklart, jag släppte på slirbromsen och lät den gå en bit, sen försökte jag pumpa in den och så höll det på i kanske tre minuter. Jag hann tänka flera gånger hur jag ska kunna håva den, för att försöka lyfta den i ett gälgrepp vara bara att glömma då det var en bra bit ned till vattnet på grund av det låga vattenståndet i ån. Jag hann se gäddan några gånger och den var inte liten, men som jag skrev i ett tidigare inlägg så ska man inte uppskatta vikter på fiskar man inte fått upp fast den var inte mindre än 5 kilo. Ja jag skrev var, för efter några rusningar så släppte kroken. Lite tråkigt men absolut inte oväntat, fast samtidigt roligt att få drilla gädda på ett feederspö!

Jag slängde i lite mer mäsk på platsen där jag tappade gäddan innan jag gick vidare till nästa för att fiska av platsen en gång till på vägen tillbaka, det nappade ju ändå en färna där innan sjövargen ville äta skinka!
Vid den nya platsen fick jag snabbt ett hugg där jag kände fisken en kort stund innan den släppte, scenariot upprepade sig några gånger så jag bytte till en räka på kroken och det tog inte lång tid innan det nappade igen och en mindre björkna kunde snabbt krokas av.

Vid den här typen av mete så fiskar jag oftast av varje plats i ungefär 20 – 30 minuter och provar ett par olika krokbeten på varje ställe, så det gäller att kunna förflytta sig snabbt och ha en lätt packning med sig.
Det behövs inte mycket utrustning heller vid sådant här fiske, men något jag saknade var en mindre väska där jag kunde ha mina sänken, krokar med mera sorterat än i en liten burk som jag haft tidigare. Så för ett tag sedan beställde jag hem Gardners Lead/accossories Pouch, en liten väska med en avskiljare som fästs via kardborreband i huvudfacket så det går att få den som man vill. Det finns även ett fack på insidan av locket med dragkedja. Måtten på väskan är, längd 17 cm bredd 12 cm och höjd 8 cm.
En riktigt bra och prisvärd väska!

Färnamete

Färnamete
Det finns även två större storlekar av väskan, standard och large. Kolla in dem på Metebolaget.se

När jag hade förflyttat mig några fler gånger under förmiddagen utan något bättre resultat så hade jag två platser att fiska av på vägen tillbaka till bilen. Vid den första platsen hade jag haft ett rejält hugg, nästan så spöt flög ur hållaren, men jag missade mothugget!
Satt såklart med en kopp kaffe i handen… Jag började med skinka och hade något pet, men sen bytte jag till bröd och det tog ungefär 5 sekunder så gungade det till ordentligt. Fast fisk och jag kunde se att det var en sarv på kanske 5-7 hekto, när den var några meter från land kom det en gädda och bet över hela fisken… Jag släppte på slirbromsen snabbt och väntade lite innan jag försökte pressa in den. Jag hann se gäddan några gånger innan den släppte sarven, men endast för att göra en ny attack där den fullständigt exploderade upp ur vattnet och sarven var återigen omsluten av alla tänder i gäddans käft! Den här gången släppte även fisken från kroken och det enda som var kvar på den var ett fjäll… Den här gäddan var mindre än den första jag hade på, men skulle väl tippa på 4-5 kilo.

Jag fiskade av den sista platsen men där blev det resultatlöst så tyvärr lyckades jag inte lura någon bättre färna men jag fick ändå känna på lite rejält spöböj, även om det var fel art.

Färnamete

Det blev ett riktigt roligt fiskepass och om det nu får bli höst på riktigt kan nog fisket komma igång ordentligt! Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge till innan det blir ännu ett besök till ån för det här fisket är så galet roligt, precis som det ska vara!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *