Nu var det ett tag sedan jag skrev något här på bloggen men anledningen är enkel, jag har semester! Då tänker väl många av er att semester är fisketid men inte för en småbarnsförälder, då är semester mindre fisketid… Fast jag har såklart fiskat, men det har mest blivit korta fiskepass med vänner och familjen i all sin enkelhet.

Jag och en kompis flötmetade sutare en varm kväll för ett par veckor sedan.
Han fiskade lyftmetoden med majs som krokbete och mäskade rejält.
Till en början var det mest småfisk på platsen men när mörkret kom så började även bubblorna stiga från platsen och det blev rejält spännande.

Tillslut reste sig flötet lite och började vandra sakta. Han krokade och spöt bugade sig rejält men efter bara ett par snabba knyck så släppte kroken… Riktigt tråkigt men tyvärr sånt som händer.

Efter det blev det bara en brax innan vi bestämde oss för att åka hem.
Själv provade jag att fiska med blodkorv och lite av Swedbaits Sutarkung för att se om det kunde minska nappen från småfisk. Ett tips jag fick av Jimmie Svensson i Facebook gruppen ”Passion för Mete”. Jag slapp småfisken och hade även ett bra napp men tyvärr satt jag inte tillräckligt länge på händerna, men en metod jag helt klart kommer prova igen! Så tack för tipset Jimmie!

Jag hade även besök av en kompis från mina hemtrakter Östergötland för några dagar sedan och han var sugen att testa på lite mete. Så jag tog med mig honom och hela familjen ned till sjön för några timmars fiske, barnen och min sambo satt på bryggan och flötmetade, kompisen fick prova på bottenmete med quivertipspöt. Han fick ganska omgående drilla fisk men det blev mest mindre mört. Barnen blev ändå lyckliga och sonen vill alltid hålla i fisken och min minsta vill klappa fiskarna, så förhoppningsvis kanske någon av dem får fiskeintresset…

Kompisen tröttnade lite efter ett tag så jag tog över och han sa till mig att ”ta en stor fisk nu då…” Jag kastade ut och efter kanske fem minuter bugade spöt rejält och jag krokade en sutare som rusade runt men efter en stund kunde jag lyfta upp den. Ingen jätte direkt men ändå roligt att allihop fick sen en sutare på nära håll och att jag faktiskt lyckades få en ”större” fisk!

Sambon fiskade på från bryggan och lyckades lura upp några sarvar och mörtar som barnen självklart skulle hålla i och släppa tillbaka. Det blev en väldigt rolig och trevlig eftermiddag där alla fiskar uppskattades oavsett storlek, något man annars lätt glömmer bort…

I söndags kväll bestämde jag mig för att åka ut till ån för att se om jag kunde hitta någon hungrig färna… Det har blivit väldigt mycket sutarfiske på senaste tiden så jag kände att det var dags att göra något annat!

Det var extremt lågt vatten i ån, vilket inte var oväntat med tanke på att vi har haft en väldigt varm och fin vår och sommar. Men det gjorde att jag inte hade så många platser att fiska ifrån. Jag fick gå igenom gräs, vass och brännässlor som var högre än mig själv men efter lite kämpande kom jag fram till en plats där det gick bra att fiska ifrån.

Jag började fiska med bröd, men efter kanske trettio minuter gav jag upp då småfisken var som pirayor på brödet.

Jag fingrade lite på några korvbitar men valde tillslut en hel räka som åkte ut vid en svag strömkant vid ett näckrosbälte. Äntligen var spötoppen still och jag slapp småfisken. Jag skulle precis hälla upp en kopp kaffe när det darrade till lite i toppen, så termosen hamnade i gräset men började rulla mot åkanten… Jag fick tag i den med foten samtidigt som spötoppen böjde sig ordentligt, jag krokade och det var fast fisk! Den försökte rusa ned bakom en krök så jag fick pressa den lite men lyckades ganska enkelt styra tillbaka den och snart låg det en fin färna i håven. Inte den största men det spelade ingen roll, jag var rejält nöjd och lycklig för jäklar vad roligt det är att fiska färna!

Väderapparna hade lovat bra väder utan regn, så jag lämnade regnkläderna hemma för att hålla ned packningen så mycket som möjligt, något jag borde låtit bli… Bakom mig drog det in mörka moln och det började regna så jag fick krypa upp vid en björk som jag hade precis bakom mig, turligt nog!

När det regnade som mest så darrade det till i spötoppen ett par gånger och sen en rejäl böj i toppen. Jag krokade men missade… Snabbt på med en ny räka och ut på samma plats igen innan jag sökte skydd vid björken.

Det tog inte många minuter innan det darrade till igen, nu hade regnet lugnat sig lite så jag satt vid spöt och när det bugade igen så var det fast fisk. Kände direkt att det inte var någon färna på kroken utan istället kom det in en björkna på 4-5 hekto som slukat en hel räka på en fyrans krok, glupska fiskar!

Efter björknan blev det väldigt lugnt och efter trettio minuter bestämde jag mig för att byta plats innan det blev för mörkt. Så snabbt ihop med grejerna och sen var det bara att börja kämpa sig igenom den svenska djungeln tillbaks till bilen.

Efter en kort bilfärd var jag framme vid den nya platsen lite efter halv tio, nu fick brödet en ny chans.
Småfisken lät äntligen bli brödbiten och efter knappt fem minuter så darrade det till lite, jag hade handen redo men det blev bara några mindre darr.
Ny brödbit åkte på och pannlampan kom fram så jag kunde se lite mer var jag kastade ut. Återigen var det lugnt i fem minuter, men sen så fick jag ett par snabba darr och sen bugade sig spöt ordentligt. Jag krokade men missade… Svor lite men vevade snabbt in och kastade ut igen. Men när det gått tjugo minuter utan ett pet så bestämde jag mig för att packa ihop och köra hem.

Ett riktigt roligt pass även att det var svårfiskat med lågt vatten och få fiskeplatser, fast nästa besök dröjer nog till september – oktober.

Jag kommer köra något mer pass efter sutarna och jag hoppas även hinna med någon natt vid ett karpvatten innan det börjar bli dags att se över prylarna för predatorerna. Abborre och gädda blir höstens prioritet, men jag lär garanterat bryta av med lite annat mete också, för hösten är en fin årstid för många arter!