Tips på partiklar

Helgen som gick var det äntligen karpfiskepremiär för min del, från början var tanken att jag skulle fiska en natt själv i en av klubbens vatten jag är med i. Men efter lite snack så bestämde jag mig för att fiska ihop med en klubbkompis en natt i det andra klubbvattnet. Tyvärr gav det ingen utdelning utan det blev ett så kallat blankpass, men så är det ibland.
Så istället blir det här inlägget det första av flera som kommer dyka upp ganska tätt på bloggen och sedan länkas dessa inlägg under en ny sida som får bli en ”Tips & Trix” sida.
Många av dessa tips riktar sig i första hand till de som är nya inom metet, men förhoppningsvis kan det ge lite tips, tankar och idéer till er som redan metat ett tag!

Jag börjar med ett tips på partiklar som man t.ex. kan blanda ned i sitt mäsk till sutarfisket, karpfisket eller varför inte braxen.

Kikärtor och black eye bönor som finns att köpa i stora konserver är otroligt bra och kräver inte mycket förarbete att fiska med.Partikelbeten Mete

Köper man kikärtor i opreparerat format krävs det lite mer arbete innan man kan fiska med dem, men det kommer jag till i slutet av inlägget. Först börjar jag med att gå igenom bönorna i konserver.
Ta en stor bunke och lägg en sil eller ett durkslag över, sedan slår du över konservburken så vätskan hamnar i bunken.
När all vätska har runnit av så är det dags att börja väga upp mängden som man tycker går åt vid varje fiskepass eller mäskningstillfälle, själv brukar mina förpackningar innehålla ca 500gram. Använd antingen en våg, ett mått av något slag eller helt enkelt ögonmåttet.

Sen är det bara att lägga dem i en burk eller påse, jag använder IKEAs plastpåsar som man kan återförsluta och återanvända. Sen tar påsarna mindre plats i frysen än vad burkar gör, och plats är det nästan alltid ont om i en frys…Partikelbeten Mete

Med rätt mängd i påsen tar jag ett par deciliter vätska från bunken och häller ner i påsen så kikärtorna och black eye bönorna inte blir frystorkade, sen fryser jag ner dem.

Nästa steg är att ge partiklarna lite extra doft och kanske färg.
Här behövs lite framförhållning och tina upp den mängd som behövs så man kan preparera dem dagen innan mäsket ska blandas ihop.
Det går snabbt att tina upp i varmt vatten om man skulle glömt bort det!
När de har tinat så häller man av vätskan, förslagsvis på samma sätt som jag förklarade tidigare, fast nu behöver man inte spara vätskan. Lägg över kikärtorna i en burk och black eye bönorna i en annan, tag sen en flaska med ljus sirap och dina valda smaker och eventuella färger, har man inga färger eller smaktillsatser fungerar det utmärkt med enbart sirapen.
Häll över sirap efter eget önskemål, jag brukar ringla över så nästan översta lagret blir täckt. Sen är det bara att tillsätta lite av dina valda smaker och färger, man behöver inte överdriva då dessa suger åt sig som svampar. På med locket och sen skakar man runt det hela så allt innehåll får smak o färg.
Jag använde mig av ”Bag ´em Bait Dye” i jordgubbsdoft till kikärtorna som är enkla att färga då de suger åt sig vätskan mycket bra. Till mina black eye bönor använde jag en annan ”Bag ´em produkt”, nämligen deras ”Cornsteep with Strawberry & Betaine”. Denna ger ingen färg, men man får jordgubbsdoften vilket går bra ihop med kikärtorna, men samtidigt den säregna doften av corn steep liquor. Just den här kombinationen har fungerat väldigt bra för mig. Men som allt annat, så får man prova sig fram.Partikelbeten Mete

Partikelbeten Mete

Låt det sen stå till dagen efter och de är redo att användas. Men det fungerar även om de får stå och dra i någon timme, fast de hinner inte suga åt sig lika mycket av sirapen och tillsatserna då.
Detta är ett enkelt och effektivt sätt att dryga ut mäsket och samtidigt skapa ett ”matigare” mäsk till de större fiskarna.

Köper man okokta kikärtor så måste man preparera dessa innan de kan användas, gör man inte det riskerar man fiskens hälsa och överlevnad då kikärtorna kan svälla i magen. Enklaste sättet att preparera kikärtorna är att blötlägga de i 24 timmar och sen koka dem i 20-30 minuter, de ska bli lite mjukare i konsistensen. Här har man återigen möjlighet att smaksätta och färga sina kikärtor.
Ett tips är att använda corn steep liquor (CSL) som är riktigt effektivt.
Blanda ner lite i vattnet när du blötlägger dina kikärtor, koka dem sedan i samma vatten. När det är klart är det bara att använda ärtorna eller frysa in dem i påsar eller burkar. När de sedan har tinat så gör man på samma sätt som jag förklarade tidigare.

Ut med det gamla in med det nya

Förra veckan bestämde jag mig för att göra vårens sista försök efter färnorna. Jag har tyvärr inte haft det bästa fisket om man ska se det till storlek den här våren men samtidigt så har jag inte fiskat så länge i ån, så mycket av tiden har gått åt till att leta nya sträckor. Bortser man från storleken så har jag ändå fått en hel del färnor och många roliga fighter har de bjudit på, så fisket har varit riktigt roligt ändå!

I onsdags körde jag ut till ån efter jobbet, vädret gick det inte att klaga på med växlande molnighet, behaglig temperatur och knappt någon vind på min valda plats.
Jag började fiska en ganska smal sträcka där jag vet att det brukar fångas några färnor, jag provade först med lite bröd på ytan men det var tyvärr ingen som visade intresse. Så jag bytte till bottenmete och bröd på kroken, första stället gav mig en liten mört som på något vis lyckades få in en fyrans krok i munnen… Så jag valde att kasta i en ny brödbit på en liten plats där strömmen lugnade ner sig och efter max en minut fick jag indikation i spötoppen och sen böjde den sig ordentligt. Färnan rusade snabbt nedströms men efter en liten stund kunde jag omsluta håvnätet kring den.

Bottenmete Färna

En färna på ca 1.5 kilo

Jag bröt av en ny bit bröd och kastade ut i närheten där färnan högg, ibland kan det stå flera på ett litet område. Efter någon minut så darrar det till lite lätt i spötoppen, sen igen och vid tredje gången bugar det bättre. Jag hinner känna fisken i kanske två sekunder innan den släpper… Aja det går inte att lyckas varje gång, tyvärr.
Jag provade en gång till, men efter fem minuter lyckades jag kroka ännu en mört så jag valde att byta plats.

Efter trettio minuter på den nya platsen så hade mörten varit på mina brödbitar hela tiden, så jag klippte ned lite korvbitar och mäskade upp en plats och bytte sedan bete till en större korvbit.
Det blev lugnt i spötoppen, tyvärr väldigt lugnt då ingen färna visade intresse för krokbetet.
När den sista ljusa timmen började och något platsbyte senare valde jag brödet som bete igen efter ha provat både korv och räka utan resultat.

Bottenmete Färna

Jag hittade ett litet bakvatten på motsatt sida och lyckades träffa rätt på första kastet. Nöjd satte jag ned spöt men hann ens inte sätta mig ned på stolen innan det gunga till ordentligt men jag missade såklart. Jag muttrade lite och fick ett praktskratt tillbaka från en anka… Ny brödbit åkte på men tyvärr gav det inget mer, så jag valde att fiska de sista trettio minuterna på den platsen där jag missade en färna i början av passet.
Spötoppen var still länge och när jag funderade på att plocka ihop gungade det till ett par gånger, men jag missade igen…
Trött och förbannad valde jag att åka hem och tacka ån för den här våren. Sen får jag se, det kanske blir något enstaka pass till i sommar. Annars är planen att göra nya försök till hösten.

Nu blir det istället fullt fokus på framförallt sutare och karp, men det blir garanterat några avstickare efter andra arter med.
Så jag har laddat upp förrådet med mäsk, tillsatser och partiklar från Swedbait, men även lite annat smått och gott fanns i paketet som nya slangbellor och ett par tunnare linor till flötmete. I slutet av förra veckan fick jag även hem ett paket från Metebolaget då jag behövde fylla på lagret av rigg-tillbehör, men även lite andra smågrejer. Så i veckan ska det knytas riggar för om allt går enligt planerna blir det karpfiske till helgen.
Jag hann även med ett kortare morgonpass igår för att flötmeta lite i all sin enkelhet.
Klockan ringde redan lite efter 03:00 och vid 03:45 var jag framme och hade fått i grejerna i båten. Efter lite lodande av djup och finjustering av flöte och sänken så var jag igång och fiskade lite efter fyra. Det tog inte lång tid innan flötet försvann och jag kunde veva in en mindre mört och så fortsatte det ett tag. Det finns även sarv i sjön så jag hoppades kunna lura någon större individ, men tyvärr blev det bara mindre exemplar.

Jag använde mig av bröd och majs som krokbete och mäskade med färskt ljust bröd som jag hade kört i mixern dagen innan och lagt i en påse som jag blandade ner lite torrmjölk och krillpulver i. Sen skakade jag bara påsen ordentligt så allt blandade sig.
Väl vid sjön blandade jag ner hampafrön och blötte sedan upp det ordentligt. Jag ville ha ett bra ”häng” i de övre delarna av vattnet och få en rejäl molneffekt vilket torrmjölken hjälper till med och krillpulvret skapar ännu mer attraktion.
Det fungerade utmärkt och många gånger hann inte brödbiten på kroken sjunka långt innan det nappade, galet roligt!

Flötmete

Jag hade lodat så jag fiskade ungefär i mitten av vattenmassorna, så när flötet dök och jag möttes av bättre motstånd så tänkte jag först att det kanske var en bättre sarv, men snart visade det sig vara en sutare! Riktigt roligt och när den kom upp till ytan så gjorde den en rejäl rusning och med 0.18 lina på rullen så fick man försöka att hålla emot så mycket man vågade. Men tillslut kunde jag håva den.

Flötmete Sutare

Årets första sutare är alltid trevlig oavsett storlek!

Efter någon timme blev det ganska lugnt, men det var fortfarande vindstilla och lite mulet så det fanns fortfarande chans på något napp.
Jag valde att loda om och fiska ett majskorn på kroken precis vid botten och mäska med lite majs och krama mitt ”mäsk” hårt för att få det att sjunka bättre. Självklart var målet att få ännu en sutare. Jag placerade flötet bredvid några näckrosor och det tog inte mer än fem minuter innan flötet reste sig lite och sedan dök.

Flötmete

Nu möttes jag av bättre motstånd och slirbromsen skrek sådär härligt och spöt bugade rejält!
När sutaren började närma sig båten efter flera rusningar gjorde den ännu en galen rusning och jag lyckades klanta mig så den fastnade i ankarlinan och istället för att håva en fin sutare fick jag kroka av ett gammalt ankare…  Så kan det gå när man inte är med i svängarna, men sutaren gick fri utan någon krok i munnen vilket var bra.

Vid halv nio började det blåsa och snart efter gav jag upp och åkte hem för att koka fodermajs och tigernötter till helgens karpfiske istället.
Jag kommer framöver visa hur jag preparerar mina partiklar och även dela med mig av lite tips på partiklar m.m. som man kan blanda ner i mäsket eller mäska med till sitt fiske efter bland annat sutare, brax och karp.

Fiske Tillåtet

En bra skylt med en bra text för oss som lever för fisket!

Den senaste tidens fiske

Den senaste tiden har det varit ganska mycket jobb, besök av föräldrar och lite ”hemmafix” som har fått gå före fisket och bloggskrivandet.

Men förra helgen var jag iväg en kort sväng på söndagskvällen för att se om jag kunde lura upp någon färna igen. Det var strålande varmt och nästan vindstilla, myggen hade kommit fram… Det är tur att man under den kallare perioden på året hinner glömma bort hur fruktansvärt irriterande dessa flygfän är.

Stigen mot drömmarnas land eller drömfisken...

Stigen mot drömmarnas land eller drömfisken…

Jag började prova lyckan på ytan, smög runt som en liten indian bland vassen och slängde ut brödbitar på en ganska kort strömmande sträcka. Men jag lyckades inte få någon färna att gå upp och plocka brödet, det var endast mörten som var på gång.
Så jag flyttade till en annan del av ån och bytte till bottenmete istället. De första trettio minuterna hände det absolut inget, inte ens ett pet i spötoppen. Så jag flyttade mig en bit längre nedströms och efter någon minut så indikerade det i quivertippen, så med handen vid rullen var jag beredd. Det ryckte till ett par tre gånger ordentligt och så var dagens första fisk krokade, men jag möttes tyvärr inte av en hårt fightande färna utan istället hade en mört i kanske tre hektosklassen sugit i sig brödbiten. Den gav mig ingen direkt fight då den var ganska sliten efter leken så jag krokade snabbt av och släppte tillbaka den.

Jag trodde ändå på platsen, så jag bytte till en räka som bete och kastade ut igen.
Men det blev en stilla spötopp och istället satt jag och viftade bort myggen och torkade svetten från pannan. Så efter knappt trettio minuter fortsatte jag nedströms och provade en ny liten plats men här hände det inget heller. Jag började fundera på varför fisket var så segt, hade värmen gjort sitt och fiskarna gick i lektankar istället för ätartankar…? Eller var det för att vattnet sjunkit rejält i ån…?

Vid nästa sträcka valde jag återigen brödet som bete och kastade ut, sen gav jag upp och letade upp en långärmad tröja så myggen skulle låta bli mig lite mer, svettig var jag redan så det spelade ingen större roll. Efter någon minut så bugar sig spötoppen och dagens första färna är krokad, äntligen! Efter en kort fight kan jag håva en mindre färna på omkring 1.5 kilo.

Färna bottenmete

När den har fått simma tillbaka så händer det inte mycket mer och det börjar bli mörkt så jag stannar till på ett ställe på vägen tillbaka och lyckas efter någon minut kroka ännu en liten färna på omkring 1 kilo. Sen gav jag upp och körde hem.

Jag ska försöka få till ett, kanske två pass till efter färnan i vår, sedan blir det att fokusera på andra arter och metoder ett tag. Men mer om det framöver och även en del tips och hur man preparerar beten och partiklar till sitt fiske efter arter som karp och sutare.

I helgen som gick hade jag mina föräldrar på besök, så jag frågade min son på snart fyra år vad han ville göra när farmor och farfar kom på besök och han svarade fiska och han ville fånga en stor fisk!
Självklart skulle vi fiska.
Så i lördags plockade jag ihop ett flötmete och ett bottenmetespö, blandade lite mäsk och tog med några olika beten. Sen blev det några timmar vid sjön med fiske, korvgrillning och fika ihop med familjen vilket var otroligt trevligt.
Vi lyckades även få några fiskar och båda barnen var väldigt nyfikna och ville känna på fiskarna, grabben ville även hålla i fiskarna och släppa tillbaka dem. Som den fiskenörd jag är blev jag självklart väldigt stolt, glad och nöjd över att se min treåriga son sitta vid vattenkanten och efter lite förklaring från min sida försiktigt släppa tillbaka mörten och sedan säga, ”nu ska vi fånga fler fiskar, stora fiskar”! Men även min lilla tjej på två år ville väldigt gärna klappa och känna på fiskarna, så förhoppningsvis har jag två fiskekompanjoner i framtiden!

fiske med barnen

Så glöm inte att ta med era barn, småkusiner eller grannbarnen på lite flötmete ibland så vi kan lära dem att uppskatta, ha roligt och förstå sportfisket som den fantastiska hobby, passion och livsstil det är, och förhoppningsvis blir de lika inbitna som vi själva en dag!

 

Jag hade i alla fall tur med vädret

Efter snö, regn, blåst och allmänt tråkigt aprilväder så kom äntligen värmen till Småland.
Självklart vill man inte missa att fiska när det blir riktig vårvärme ute, fast med sjukstuga i familjen så är det inte alltid lätt att få ihop det. Men då jag har en otroligt snäll och förstående sambo så sa hon att jag kunde få åka iväg några timmar på söndagskvällen! Sen vet hon kanske vid det här laget att får jag inte fiska så blir jag lite lätt grinig, gnällig och sur…

Målet är fortfarande färnan och kommer vara så några veckor till innan det får bli en liten paus från denna vackra och otroligt starka fisk. Så med ett spö, håv och det andra mest nödvändiga i väskan styrde jag bilen mot ån strax efter fyra på eftermiddagen.
Vädret gick det inte att klaga på, en svag västlig vind, nästan vindstilla och växlande molnighet med en temperatur på omkring 15 grader. När solen värmde på kunde man äntligen sitta i T-shirt och fiska.

Planen för kvällen var att fiska av samma sträcka som veckan innan men att ge det sista stället mer tid, förra gången jag var där började det nämligen snöa och fisket dog ut helt.
Nu var förutsättningarna helt annorlunda.
Färnamete

Första stoppet var bara några hundra meter från bilen och då det mesta var förberett hemma så var det bara att hänga dit ett sänke på tacklet och en stor brödbit på kroken, sen var jag igång. Den tjocka tröjan åkte av och svetten torkades bort från pannan efter den korta marschen. När jag suttit på stolen i knappt fem minuter får jag en liten indikation i spötoppen, handen är redo, blicken är fokuserad på quivertippen. Två, tre snabba knyck och jag lyfter spöt snabbt, känner motståndet från fisken men sen blir det lätt och fisken har gått fri. De klassiska svordomarna flyger ur munnen på mig medan jag vevar in och bryter av en ny brödbit och trär på kroken. Tacklet landar på samma plats igen.
Jag diskuterar med mig själv att ge det tio minuter innan jag går vidare och istället avslutar fiskepasset på platsen, om det inte händer något mer.

Självklart händer det inget mer, så jag förflyttar mig ett par hundra meter nedströms där det finns lite gömställen för en färna. Jag tar sikte på andra sidan ån bredvid ett nedfallet träd och en större sten som sticker upp någon meter längre ned. Kastet landar bra och jag ställer ned spöt i spöhållaren, men linan pekar inte ned i vattnet utan snarare upp mot himlen…
Då jag hade solen i ansiktet när jag kastade ut så missade jag att någon annan fiskare hade varit ute och lekt ”kast med litet skeddrag” över telefonledningarna och inte nog med det även lyckats få linan att fastna i ett träd vid åkanten en bit nedanför mig.
Den fiskaren måste haft en riktigt dålig dag…
Jag väljer att flytta mig längre nedströms än att börja försöka få loss trasslet och något nytt skeddrag var jag inte i behov av heller.

Det tar inte många minuter på den nya platsen innan det blir ett litet darr i toppen, genast får man ett annat fokus. Det blir tunnelseende och nästan tyst runtomkring, det enda man hör, ser och tänker på är spötoppen. Jag får något mer darr på toppen men sen händer det inget mer, antagligen någon mindre fisk som var och slet lite i brödet.
Jag väljer att byta plats och smyga upp vid ett nedfallet träd på min sida av ån och bara lägga ned tacklet och sen backa tillbaka några meter försiktigt. Det är nog tur att det inte rör sig så mycket ”icke färna fiskande folk” utmed ån för då hade de nog börjat fundera vad jag höll på med…Färnamete

Brödbiten är på plats och efter bara någon minut får jag ett par bättre darrningar i toppen, och kort därefter så bugar sig spöt och äntligen så lyckas jag kroka dagens första, men även årets minsta. En liten färna på kanske 7 hekto har fått in en rejäl bit bröd i nästan tändsticksasks storlek och en fyrans Kamasan B983 krok i munnen. Så man behöver verkligen inte vara rädd för att använda stora beten till färnan.
Färna

När den fått simma tillbaka igen så fortsätter jag nedåt till det nedfallna trädet där jag fick en färna förra gången. När jag har kastat ut så kommer de tillhörande äggmackorna och kaffet fram, jag hinner ta två tuggor på ena mackan innan det darrar till ordentligt i toppen. Ned med mackor och kaffe igen, maten får vänta. Det går kanske femton sekunder så gungar det till några gånger och jag lyfter spöt, känner återigen motståndet från fisken men så händer det igen… Den släpper!
Jag svär som sig bör, blir lätt förbannad på mig själv. Jag kollar kroken, den är vass och ser till så inget är snurrat eller trasslat på tacklet. Jag kastar ut igen, hinner i stort sett bara sätta ned spöt så darrar det till. Jag börjar fundera på om det kanske är mört, sarv eller mindre färnor som är framme. Vad det var får jag aldrig veta för jag lyckas inte kroka någon mer på platsen.

Klockan har blivit sju när jag har lyckts leta mig fram till dagens huvudplats, det tog lite längre tid än jag hade räknat med men när det indikerar fisk på platsen är det svårt att lämna…
Ny brödbit träs på kroken, jag siktar lite uppströms den här gången, då det är en större sten där och jag vill fiska bakom den. Sänket och brödbiten landar där jag vill, så med bra självförtroende fast lite sargat efter flera bommar så ställer jag ned spöt. Det hinner gå max två minuter innan det gungar till ordentligt, nästan så det är på väg ur hållaren och nu sitter dagens andra färna. Efter lite plaskande och något försök att dra in i ett träd kan jag snart håva den. Ingen jätte, men en fin färna på omkring 1.5 kilo.
Färna Bottenmete med bröd

Självförtroendet är högre än innan när jag kastar ut igen, och ganska snart får jag några pet. Sen ännu ett par och jag lyfter spöt, känner lite motstånd och sen släpper den… Självförtroendet sjönk genast tillbaka. Nu svär jag inte längre, jag bryter istället av en ny brödbit i tystnad och kastar ut. Samma sak igen, ganska omgående indikation i toppen och bom. Jag väljer att kasta en bit nedströms mot andra sidan. Kastet blir bra och det landar där jag vill, men efter fem minuter kommer det fram ett rådjur på andra sidan ån och börjar skälla ut mig, det är som hela naturen vet att jag är där, ett riktigt ”bad omen”. Jag får direkt en känsla av att något är fel, det stämmer inte riktigt. Så jag vevar in och möts av ett rejält bottennapp. Känslan var sann och tafsen till sänket går av. Snabbt dit med ett nytt sänke och jag kastar ut igen fast ännu lite längre nedströms den här gången. Jag får direkt några pet, några mindre darrningar i toppen. Sen blir det tyst och jag väljer att veva in, men jag sitter fast igen… Nu svär jag igen. Just då kommer det en kille i en liten båt smygandes med en elmotor. Pang, han drar rakt in i en sten. Jag säger till honom att det är nog ganska mycket sten uppströms. Men han fortsätter, han kommer knappt tio meter så smäller det igen, nu väljer han att vända. Kändes som ett klokt beslut!

Jag fiskade vidare fram till kvart i nio resultatlöst innan jag flyttade mig till det första stället igen och fiskade där tills det blev mörkt. Det enda som hände där var att fladdermössen kom fram och flög in i linan som sig bör och att jag självklart missade ännu ett bättre gung i spöt!Bottenmete efter Färna

Så nu är det bara att bryta ihop lite, fundera på vad jag kunde gjort annorlunda eller om det bara var en sådan dag och sen ta nya tag.
För snart är det helg igen och då hoppas jag kunna återvända till ån och jakten på dessa vackra och otroligt starka fiskar.