I måndags fick jag en ledig eftermiddag och kväll, så då passade jag på att spendera den utmed ån för att se om jag kunde hitta några aktiva fiskar.
Vädret såg riktigt lovande ut, ganska snäll vind och med en temperatur på omkring 15 grader och växlande molnighet först men framåt kvällen skulle det mulna på mer.

Jag var framme strax efter halv fyra och efter en kort promenad så var jag framme vid dagens första plats, en liten smal och kort sträcka av ån så det går bara att fiska med ett spö. Men efter 30 minuter har jag inte haft ett pet så jag förflyttar mig nedströms till en bredare del. Här möts ån upp efter den delat upp sig tidigare, så det finns många fina strömkanter och lugnare bakvatten att fiska av. Jag kastar snabbt ut mitt redan upptacklade spö med en kokt räka på kroken. Det landar perfekt utmed en strömkant så jag hoppades en färna snart skulle fatta tycke för räkan.

Jag ser snart att det slår lite fisk i ett större lugnt bakvatten. Så jag tacklar snabbt upp det andra spöt och fyller min feederkorg med Swedbaits Roach Ecstasy mäsk som jag har blandat ner lite hampaolja och ”Coconut Betaine Syrup” i, sen sätter jag dit ett par majskorn på kroken. Mäsket är ganska mörkt i färgen och innehåller mycket små partiklar, sen går det att krama det riktigt hårt så man får ner det till botten utan att det spricker direkt. Helt enkelt ett riktigt bra mäsk för mörten i strömmande vatten.

Jag kastar om tre, fyra gånger snabbt för att få ut lite mäsk innan jag placerar spöt i spöhållaren. Det tar nog inte mer än 10 sekunder innan första petet syns, det följs av flera stycken men när jag krokar så bommar jag fisken. Samma sak upprepar sig ett par gånger, så jag justerar längden på tafsen och låser fast feederkorgen istället för att ha den glidande.
Sen kastar jag ut igen och efter 5-10 sekunder får jag ett par snabba bugningar i quivertippen, nu är mörten krokad. Justeringen av riggen fungerade perfekt och nu kommer nappen och fiskarna tätt. Tyvärr inga monster till mörtar, men det är ändå roligt när det nästan konstant nappar. Efter en stund avtar dock aktiviteten, så jag provar att spraya mina majskorn på kroken med krilldoft och snart har jag återigen lyckats få mörtens uppmärksamhet.

Det andra spöt som jag har riggat upp för färnan är tyvärr stilla, jag provar flera olika platser, jag byter beten men det händer inget.
Klockan har hunnit bli nästan sju, jag ska veva in räkan som sitter på kroken när jag fastnar i något på botten. Det tar tvärstopp, jag försöker från olika vinklar men det sitter stenhårt, bokstavligt talat. Efter mycket kämpande och slitande så lyckas jag tillslut räta kroken och det släpper… Jag var helt säker på att linan skulle gå av, men jag måste säga att Prologic XLNT Camo HP linan är riktigt bra. Jag har använt den ett par år nu till mitt feederfiske, och den har aldrig svikit mig, snarare tvärtom, som den här gången. Den tål riktigt mycket men är ändå trevlig att drilla fisk på och man kastar väldigt bra med den. Så helt klart en lina att kolla upp om man letar ny!

Jag bestämmer mig för att tackla om spöt och köra det på samma uppsättning som det andra. Jag tar först ett flötesstopp på linan, sen en gummikula, efter det trär jag på en glidpärla med hake i som jag sen fäster feederkorgen i. När dessa tre komponenter är på plats så tar jag Enterprise Tackles adjuster stop som gör så att jag kan justera tafsens längd utan att behöva knyta om varje gång.

Adjuster Stop från Enterprise Tackle gör så man snabbt och enkelt kan flytta avståndet från krok till feederkorg utan att behöva knyta om.

Sen är det bara att knyta dit en krok. På det här viset kan jag snabbt justera om jag vill låsa fast feederkorgen mellan flötesstoppet och kulan på adjuster stoppet, så det blir mer av en ”bolt-rig” effekt så fisken krokar sig själv mot tyngden av feederkrogen. Eller om jag flyttar bak flötesstoppet omkring 15-25 centimeter så kan feederkorgen glida på huvudlinan. Det skapar många möjligheter att justera riggen väldigt snabbt och smidigt.

Så här ser det färdiga tacklet ut

När jag är klar med andra spöt så bestämmer jag mig för att använda en liten currydoftande burkskinksbit på en tolvans Kamasan B983 krok. Jag fyller feederkorgen med mäsk och kastar ut. När jag lägger ner spöt i hållaren så bugar sig det andra, igen! Tyvärr missar jag fisken då jag inte riktigt var med på nappet… Men när jag vevar in och ska lyfta upp det så fastnar kroken i ett vasstrå i åkanten. Ibland funderar jag på hur det ens är möjligt att en så liten krok kan sätta sig så in i hel#¤te i saker och ting.
När jag står där och ska ta loss kroken så får jag ett hysteriskt karatehugg på det andra spöt som legat ute på platsen i kanske 3 minuter. Jag slänger spöt jag har i handen och får snabbt tag i det andra innan det hamnade i ån och jag lyckas även behålla pressen på fisken i allt tumult. Den gör direkt en rejäl rusning ut mot det strömmande partiet. Den går tungt och hårt, det enda jag försöker tänka på är att ta det lugnt då det är en liten tolvans krok så den inte rätas ut. Adrenalinet pumpar, hjärtat slår nära nog max och pulsen är skyhög. Helt galet underbart!
Efter en stund så börjar jag få in fisken mot håven men jag har en liten otäck vassrugg till höger om mig som den självklart försöker dra in i, men jag lyckas styra undan och kan tillslut omsluta fisken med håvnätet. Jag tittar ner i håven och ser en fin färna. Årets första är ett faktum och jag är fortfarande tokhög på fiskefrossan, vilken fight! Den lilla kroken sitter perfekt i underläppen och hade inte släppt i första taget.
Jag låter fisken vila i håven medan jag tar fram kamera, måttband, vågsäck, våg och avkrokningsmattan.
Efter några snabba bilder, mätning och vägning och lite mer vila får den återigen friheten. Det är en underbar känsla att få se en fisk återvända till sitt rätta element.

52 centimeter lång och en vikt på 2005 gram

När färnan har simmat tillbaka så samlar jag ihop mig och mina prylar för att fortsätta fiska, även om oddsen för att lyckas fånga något mer var låga så var jag snart igång igen. Men jag får bara några pet på majskornen och tillslut ger jag upp. Då har det länge varit mörkt ute och det har börjat regna, men med hjälp av pannlampans sken hittar jag snart tillbaka till civilisationen.
Men jag hoppas snart vara tillbaka igen och förhoppningsvis kan man få uppleva ännu fler magiska fighter utmed åkanten!